Kanske är det jag och M som är långsamma och som väljer att köpa hus istället för att gifta oss, för både nyförlovade Margaux Dietz och Angelica Lagergren är redan i full gång med att planera sina bröllop.
Margaux förlovade sig med Sean, en månad efter att ha offentliggjort sitt förhållande och bestämt plats för sitt bröllop, och Angelica Lagergren förlovade sig för fem dagar sedan och har redan bokat datum för vigseln.
Kanske finns det ingenting att vänta på, bara att slå till men det känns inte som jag att ha så här ”bråttom”, men alla gör så klart det som känns bäst för just en själv.
Både Margaux och Angelica har gift sig tidigare och har kanske mer ”vanan inne” och kan enklare visualisera det än vad jag kan?
Hade ni bråttom för att knyta hymens band eller är ni mer som jag och M?
Att det kommer när det kommer? 🙂
Föregående inlägg 
Förlovade mig efter 3 veckor, flyttade ihop en vecka senare och drygt 5 månader efter första dejten gifte vi oss. Det är nu 20 år sen.
Känns det rätt så gör det.
Vi gifte oss efter 3 månader, flyttade ihop när jag bodde hos min chef,(var på nya zeeland vi träffades)
Firade 11 år i år!
Inga barn
Känns nog rätt för alla i början…
Bloggerskorna är väl snabba till giftermål för de kan få så mycket spons!
Fast Margaux har ju bara varit gift på låtsas? Kanske på riktigt den här gången, fast då kan hon inte anlita Ebba.
Känns väldigt desperat och något hastigt. Man vill väl bo ihop som en familj, speciellt eftersom det finns barn inblandade, innan man bestämmer datum för bröllop.
Speciellt när en del av problematiken i Angelica förra relation verkade typ relaterad till att föra samman barnen från respektive partner. Pontus har också barn sedan tidigare som jag föreslår det, men även om det bara är Angelica som har barn så förstås jag inte brådskan med att gifta sig efter fyra(!) månader. Jag bryr mig noll när inga barn (eller vuxna barn) är involverade, men så här pass små? Fokus ska väl ändå vara på deras välbefinnande, och då bör man kanske ha sällskapet och bott ihop en längre tid?
Jag hör alltid lite varningsklockor som klämtar när någon förlovar sig och gifter sig såhär snabbt. Fattar att man vill vara med den man älskar men om man ändå planerar att vara tillsammans resten av livet så kan man väl ändå vänta liiite till, särskilt om man gått igenom en skilsmässa tidigare och har erfarenhet av att saker och ting inte alltid går som planerat. Jag tror helt enkelt inte att förhållanden som går jättefort fram håller särskilt ofta.
Nu kommer det vara någon i kommentarerna som kontrar med att de minsann träffade, gifte sig med och blev gravid med sin partner inom två månader och nu varit gifta i 43 år och har 14 barn och det minsann går jättebra!!! Ja, jo kanske för dig. Men i regel så tror jag att par som är trygga i sitt förhållande inte känner ett behov av att förlova sig efter en månad. Men vad vet jag, iofs.
Ja, varningsklockor! De av mina nära väninnor som gift sig fort har, med facit i hand, gift sig med kontrollerande och mer eller mindre aggressiva män. Kärleken är blind. Alla äktenskap har slutat i kaos.
Men det finns ju alltid undantag!
Det är ju ofta en av egenslaperna hos sådana män, att det går väldigt fort i början, de vill ha kontroll osv.
Oj stackars dig Lotta som har en sån kaosartad bekantskapskrets.
Håller med. Finns absolut par som kilar stadigt fast allt gick fort i början men de är nog garanterat en minoritet. Förälskelsen behöver lägga sig innan man trär ringar på varandras fingrar och lovar varandra evig kärlek. Sånt känns så otroligt impulsivt. Som du säger, om man ändå har inställningen att leva med varandra livet ut, varför stressa?
Klart de måste skynda sig. Sponsorerna vill ha valuta för pengarna. Känns inte äkta för fem öre.
Vi gifte oss i stadshuset när vi skulle köpa hus, då hade vi varit ihop i åtta år. Det spelar inte så stor roll känns mest praktiskt. När vi senare gjorde äggdonation krävde landet vi gjorde det i att vi var gifta.
Lol, kunde varit jag som skrev det. Vi hade iofs redan ett bar. När vi gifte oss men hade just köpt hus och tyckte det var lika bra att bara skriva äktenskapsförord istället för samboavtal och testamente.
Jag kommer aldrig att gifta mig, får lite lätt panik av tanken. Så nej, jag har inte bråttom.
Jag med ? Vet inte varför. Känner lite sug på ett sätt, men samtidigt stress och panik. Blir nog ingen ring här inte ?
Jag kommer inte gifta mig heller, är nöjd med att vara sambo och ha familj. Har aldrig känt någon längtan efter att gifta mig som vissa verkar ha 🙂
Känner precis likadant! Min sambo vill gärna gifta sig men jag känner inte alls de behovet. Rent juridiskt är det ju praktiskt om någon av oss dör men förhoppningsvis dör vi inte såhär tidigt i livet (är 30 nu).
Hoppas ni har samboavtal! Kan vara värt att tänka över.
Fort i hockey! Men en fest är ju alltid kul. O kul om skilsmässofester blir poppis oxå!
Slår man till med bröllop kan ju ingen ta miste på den (tillfälliga) lyckan.
Jag friade 2019, efter tre år tillsammans, och vi planerade bröllop för 2021. Det gick ju sådär med det. Skulle ha gift oss i maj med typ 150 gäster, men vi bestämde att skjuta på det i oktober förra året när vi insåg att det skulle bli omöjligt. Nu satsar vi på 2022 istället! Jag ska fylla 33, han 29, för referens. Men nej, vi har inte känt någon stress direkt… vi längtar ju mest till att ha den stora temafesten vi har planerat för, haha. Vi ska inte ha barn och är inte troende, så det blir mer en borgerlig och rolig grej. Och det är ju ingen brådska när vi planerar vara tillsammans resten av livet, liksom.
Är mest nyfiken hur alla träffar så bra killar ? De gömmer sig för mig ?
Hahaha ❤️
Haha på jobbet! Men krävdes många fula fiskar innan det blev vi ?
På nya zeeland
Vem har sagt att det är bra killar? ? De kanske har låga krav bara?
Via en gemensam vän som presenterade oss för varandra. Lycka till i sökandet! ☀️
Förlovade oss efter 5 år och gifte oss efter 8! ?
Gick in på Therese Lindgrens instagram och typ 80% av allt hon lägger ut är ju… reklam?
Undrade lite varför jag tröttnat på att följa henne men det är alltså därför! Väldigt trist, tycker jag.
Tycker Ellinor Löfgren skrev bra om det på hennes instagram. Hon jämförde reklam på sociala medier med typ tv, Spotify osv. Ingen vill väl ha 50% reklam när man kollar på tv, lyssnar på musik osv.
Förlovade oss efter fyra år, första barnet efter sex år, nu efter fjorton år funderar vi på bröllop…
Nä… inte har vi bråttom, vad ska man då se fram emot om man gör allt i ett svep?
Margaux var aldrig gift!!
Jag och min sambo har varit tillsammans i fyra år och har bott ihop lika länge. Jag känner att när vi förlovar oss så vill jag gifta mig inom ett år men känner ingen stress efter att någon ska fria. Vi lever typ som ett gift par ändå med ekonomi och annat. Vill vara gift när vi skaffar barn men det är inte planerat inom de närmsta åren.
Låter klokt och vettigt allting.
Tycker det är lite konstigt (ingen behöver flippa, hittar inte bättre ord just nu och menar inget illa) att fria eller bestämma sig för giftermål (alltså förlova sig) om man inte tänkte genomföra och börja planera bröllopet inom en snar framtid (ca ett år). Man friar väl/bestämmer sig när man är redo för att gifta sig. Att bara va förlovad är ingen skillnad mot att va ihop så det är väl inget mål att va i flera år?
Haha håller helt med! Inväntar alla kränkta långförlovade…
Varit förlovad i 8 år, känner mig inte det minsta kränkt. Alla har rätt till en åsikt?
Vad tar så lång tid? Är nyfiken på riktigt.
Livet kom emellan och vi fick prioritera om.
Vi pratar ofta om att vi ska leva resten av våra liv tillsammans, så om det sker nu eller om 10 år, är för just oss irrelevant.
Man kan ju ha ett litet bröllop så behöver man inte prioritera.
Det är inte en ekonomisk fråga. Men allt för utvecklat för att ta i skrift.
Inte ett dugg kränkt. Vi ville vara förlovade, känns lite mer än bara vara ihop. Lite större liksom. Men vi ska inte gifta oss.
Men det är det inte. Då är det inte förlovning, en fejkförlovning.
Känner precis som du! Mina föräldrar däremot var förlovade i typ 25 år och gifte sig aldrig (de separerade däremot).
Gifta sig en gång är en sak. Men stå och lova samma sak till en annan person då första äktenskapet sprack verkar falskt.
Det gör ju väldigt många dock… Saker händer.
Men vara gift en kort tid och sen snabbt gifta sig med en ny känns ju inte seriöst.
Känns så amerikanskt. Eller ja medeltida. Att behöva ägas av en man
Huh? Det betyder knappast äktenskapet idag du. Men bättre juridiskt sett om man går isär eller har barn och en dör t.ex.
Fast det är ju så det uppfattas när folk hoppar från ett äktenskap till ett annat utan analys om vad som gått fel.
Nää, det håller jag inte med om. Desperat och ogenomtänkt ja, men inte ägd av en man. Förstår inte din tankegång här.
Vad vet du om dom analyserar?
Bianca i Alice kommentarsfält… ibland är hon så världsfrånvänd att jag blir rädd.
Vad menar du?
Förlovade och gifte oss efter 4 år, det var lagom för oss?
Fortfarande ogift efter 18 år ihop(senare i år)
Bott ihop i lite över 16.
Har barn, hus och hund
Har klarat av att leva isär då han jobbade utomlands under några år och jag roddade hemma med barn, hus, jobb och djur.
Har genomgått ett cancerbesked hos honom som gick bra men med en oro i bakgrunden då han har metastaser i lungorna
Men känner inget större behov av att gifta mig
Jag gifte med med min man efter 6 månader tillsammans. Helt galet såhär i efterhand även om vi 7 år senare fortfarande kilar stadigt.
Nu har vi barn och skulle vi skilja oss skulle jag aldrig gå fort fram med någon ny utan skulle ta väldigt väldigt små steg.
Tragisk att många slänger sig in i nya förhållande direkt och förväntar sig att barnen ska vara ok med det? Förstår man inte att en skilsmässa är ett trauma för barnen också?
Blir mörkrädd över hur vissa beter sig..
Varför skulle man förlova sig om man inte har intentionen att gifta sig? Om man vet att man vill gifta sig anser jag inte att det inte finns någon anledning till att vänta med att sätta ett datum. I Stockholm (med omnejd) behöver man dessutom vara ute i sån satans god tid om man vill boka kyrka och lokal.
Så det är väl klokt? Vore knepigt om man avvaktade med bröllopsplanerat för att andra har haft dåliga erfarenheter av giftemål som de anser är ”förhastade”. Jag tror ovan nämnda influensers är förmögna att fatta rätt beslut, både för sig själva och sina barn.. Jag gifte mig med min man efter 2 år (varav 1 år som förlovade). I år firar vi 10 år 🙂
Det är ju faktiskt ganska många människor som tydligen inte är ”förmögna att fatta rätt beslut”… dessa två har ju dessutom en historia som tyder på något annat.
Huruvida man vill förlova sig utan att gifta sig är ju faktiskt upp till var och en. Alla är inte traditionsbundna…
Onödigt att förlova sig då i såna fall. Meningslöst.
Dock går ju dessa människor väldigt fort fram och borde troligen vänta med förlovningen också…
Men det är väl en del som bara vill ha en ring på fingret som en markör att man är vuxen oxh seriös eller bara vill ha en fin ring verkar det som
Oseriöst som sagt.
Låter som när tonåringar förlovar sig.. ”Vuxet”.
Självklart behöver man inte gifta sig inom ett år efter förlovning. Men själva förlovningen i sig är väl en ganska traditionsenlig ”akt”? Då kan man väl skippa det överhuvudtaget?
Men man blir ju automatiskt förlovad när
nån friat eller man gemensamt bestämt sig för att gifta sig ? Går inte att skippa.
Är ju också lite märkligt att gå och va förlovad i tio år men inte komma till skott. Man bestämmer sig väl/friar när man är redo, varför då vänta så länge sen? Skulle blivit fundersam o gått o väntat om det var nån jag kände…
Vi förlovade oss efter 2 månader och gifte oss när vi varit tillsammans i 6 månader.
Nu 15 år senare är vi fortfarande lyckliga med fyra barn,två hundar och en katt.
Gifte mig och fick panik över hur låst jag kände mig, skilsmässa efter 5 månader …..
Vi hade varat sambos i 10 år innan så för mig passade inte giftemål så bra alls
Tog förhållandet slut då eller löste ni det genom att bara skilja er? 🙂
Det tog slut på grund av att jag kände mig övertalad till att vi skulle gifta oss. Hade jag inte gått med på det och känt att jag var tvungen så hade vi kanske ha hållit ihop. Så svagt av mig att gå med på något jag inte ville
Vad var det för skillnad för dig? Vad fick dig att känna dig låst? 🙂
Men gud vad konstigt
Verkligen… I vardagen är det ingen större skillnad. Har man inte barn ihop är det typ lika lätt att skilja sig som att göra slut med en sambo, skriva på ett papper bara (sen dela upp grejer och lösa boendet men det behöver man ju göra med en sambo också).
Även jag gifte mig efter att ha varit sambo i 10 år, men vi skilde oss efter lite mer än ett år. Giftemål passade mig inte heller bra, tyckte vi hade det toppen innan, men efter vigseln kändes det FÖR seriöst. Jag passar nog bättre som ogift helt enkelt! 😉 Förlovad har jag dock aldrig varit.
Hahaha joo, om du var gift så hade ni ju bestämt det innan. DET är att vara förlovad…
Vet ej vad som är bättre, att gifta sig efter att ha varit tillsammans en kort stund än att vara förlovade i typ 10 år.
Båda är konstiga men alternativ ett är dummare.
Gifte oss innan vi flyttade ihop, min religion tillåter inte samliv innan äktenskapet. Sju år och två barn senare ångrar jag inget! Tycker det verkar bättre att gifta sig innan man känner till den andras alla fel och brister, det blir lättare att förlåta och anpassa sig till varandra.
Kanske kan stämma. Men jag förstår inte varför det skulle vara lättare för att förlåta och att anpassa sig bara för att man inte känner till den andra personens fel och brister? Personligen tror jag att det är högst individuellt, och huruvida det funkar eller inte i längden beror nog delvis på hur mycket jävlar anamma personerna har.
Det handlar väl om att kvinnan måste kuva sig av tacksamhet för att mannen ville ha henne. Vid skilsmässa är hon ju inte mycket värd så svårt att hitta någon ny eller bättre då ändå.
Nja… Beror ju på vilka bristerna är.. Köpa grisen i säcken skulle jag kalla det. Troligen tillåter religionen då inte skilsmässa heller? Sen är man fast.
Fast vissa egenskaper kan(bör) man inte vänja sig vid..lite drygt inse man sitter i skiten för man var tvungen gifta sig
Om den ena friar efter x antal år ihop så känns det rimligt att börja planera bröllopet direkt. Förstår inte varför man skulle gå runt och vara förlovad i flera år om man nu vill gifta sig.
Sen finns de kunde par som förlovar sig för att vara förlovade och inte vet om de ens vill gifta sig. Då är det väl rimligt att vänta.
Men det är ju jättekonstigt? Varför förlova sig (lova att gifta sig) då?? ? Barnsligt.
Får nästan lite panik när folk förlovar sig efter att ha känt varandra bara några månader. Framför allt när man inte ens bor ihop och barn är inblandade.
Har ni köpt nytt på värmdö? ?
I Nacka Kommun. 🙂
Så en pyttebit närmare stan bara… Fortfarande vid massa vatten men med en stor tomt till Selma.
Bloggen betalar bra alltså
Blev ihop.
Flyttade ihop efter 1 år.
Förlovade oss efter 4 år.
Gifte oss efter 5 år.
Barn 1 efter 7 år.
Barn 2 och 3 efter 11 år.
Varit gifta i sammanlagt 15 år.
Vi gjorde allt i ”rätt” ordning och med ”fina” tidsintervall. Jag tror inte ett skit på att det gjort oss lyckligare eller bättre än nåt annat par.
Nä men troligare stabilare. Bättre grund l h förutsättningat. Och nej, jag bryr mig inte om era ”gifte oss efter sju timmar och varit gifta i evighet”-solskenshistorier. Undantag finns alltid.
Alla som lever ihop utan att vara gifta, barn eller inte barn, har ni samboavtal och testamente?
Ja båda två. Det är otroligt viktigt, dels för våran skull om nåt skulle hända men framförallt för barnen. Man vill ju såklart inte tro att något ska hända men OM det gör det så är det så viktigt och skönt att allt finns svart på vitt. Jag och min sambo har också varsin livförsäkring som hjälper den efterlevande ekonomiskt om det värsta tänkbara skulle ske.
Nej och nej. Vi vet att vi borde fixa testamente med tanke på barnen, men samboavtal har vi inget behov av eftersom vi äger allt 50/50.
Ska ni såga huset mittuti om ni skiljs?
Har ni bil, motorcykel, båt, pengar etc? Det ingår inte i bodelning för samboende. Det är enormt sällsynt med 50/50-ägande av allt…
Vi har en bil som min sambo köpt innan vi träffades så den är oavsett inte en del av vårt gemensamma bohag. I övrigt har vi inte några stora gemensamt ägda egendomar förutom just bostaden, som vi äger lika så den får vi sälja eller köpa ut den andra parten från vid separation. Det enskilda kapital vi har är skyddat då vi båda erhållit det med förbehåll att det ska va enskild egendom. Vi har alltså inte mycket att skriva i ett samboavtal. Det är bara bostad och bohag som omfattas av sambolagen och allt det äger vi 50/50.
Vi blev gravida, blott en månad efter att vi blev tillsammans. Snacka om att vi fick höra många, många negativa kommentarer. Detta var tjugo år sedan, still going strong. Dock har vi aldrig gift oss. Har för mig om att vi förlovade oss ungefär ett år in i förhållandet och det har stannat vid det.
Vilket mirakel! Eller är ni ett lesbiskt par som gjorde dubbel inseminering så tidigt??
Dubbelmacka
Inte så konstigt med negativa kommentarer, skulle också bli orolig om en vän/familjemedlem gjorde så… Inte stabilt och kan ju gå hur som helst! Man känner inte personen alls då.
Förlovade oss efter 7 år, barn efter 9 år, gifta efter 12 år. Slowstarers men jäkla vilket stabilt och härligt förhållande vi har!
Vi har pluggat, rest, spenderat, flyttat och gjort roliga saker tillsammans. Det bygger en solid grund. Har aldrig tvekat, kört i vår egen takt och funkar för oss.
Smart!
Tyvärr lägger nog många allt krut på bröllopet istället för äktenskapet.
Vi gifte oss efter ett knappt år (borgerligt utan gäster), sen flyttade vi ihop några månader senare. Vi var unga och helt galna och det bästa jag gjort! Varit gifta i 15 år nu i år och har två barn.
Tillsammans i 2 år och sen giftermål, nu har vi två barn och firar 10 år som gifta i sommar.
Förlovade oss efter 11 år ihop. Ska gifta oss i sommar efter 15 år ihop.
Förlovade oss aldrig, men gifte oss när vi döpte sonen (planerat, så det var inte ett överraskningsbröllop). Vilket var 4 år efter att vi träffades. Och igår hade vi 5-åring bröllopsdag ?
Jo ni var förlovade från det att ni bestämde er för att gifta er och började planera. Det är det betyder, behövs inte ringar t.ex.
Fast definiera då ”bestämde er” känner jag. Många pratar lite löst om att det vore trevligt att gifta sig, det är underförstått att båda vill men ingen har gått ner på knä och ställt frågan och ingen har svarat ja. Man kanske inte ens vet när detta samtal började, det kan ha pågått några år liksom. Och datum för vigsel kan ju bestämmas så sent som två veckor innan om man inte ska ha fest utan bara gå till stadshuset exempelvis.
Och går alltså mängder av par runt och är förlovade utan att veta om det eller ha ”gått med på” det? Man kan ju ha slagit fast att man vill gifta sig med den andre och sagt det till den. Och planerar lite (kanske bara för sig själv) för ungefär vilka ringar man vill ha då etcetera. Men allt är ändå högst preliminärt.
Ja men nån gång blrjar man ju planera seriöst. Man bokar datum etc. Då är det ju på gång. Man blir ju inte gift bara poff, av misstag.
Jag har aldrig hört talas om det ni skriver, ett bröllop/vigsel händer ju inte av sig själv. Klart man bestämmer sig nån gång och kör. Och självklart är man då förlovad.
Min poäng är ändå att det inte är så självklart att man enligt detta sätt att se på saken är förlovad. Om man inte ens vet när förlovningen i så fall skedde, när kan man då säga att man förlovade sig?
Det är klart de vet om det ? Går man med på att gifta sig är man förlovad ja. Nån gång slutar det va preliminärt.
Men om man inte ens känner till denna regel då? Har hört hur många som helst säga saker i stil med att de aldrig förlovade sig/inte tänker förlova sig. Alla de paren tror i så fall felaktigt att de inte var/är förlovade…
Vi gifte oss efter en månad tillsammans. Verkar gå bra hitintills det är dock ”bara” 6 år sedan men har hus och barn tillsammans idag.
Undantag. Inget att rekommendera. Varför så bråttom?
Äh, alla får väl göra som dom vill. Det är väl det som är det fina med kärlek, finns inga regler eller rekommendationer! ❤️
Rekommendationer och goda råd finns nog… Men visst alla gör som de vill och får också ta konsekvenserna av det. Tycker det är lite naivt ”fairytale”tänk att skriva så. Kärlek räcker inte alltid.
Vi ville gifta oss innan första barnet, så det gjorde vi efter ca 1 år som förlovade. förlovade blev vi efter 3 år tillsammans och nu har vi varit tillsammans i åtta år. Antar att alla såklart gör det som passar bäst för dem, men själv har jag svårt att fatta anledningen till att vara förlovad utan syfte att gifta sig (kanske fin ring som lockar).
Vi hade inte särskilt bråttom men när vi väl bestämde oss för giftermål efter 8 år tillsammans så kändes det 100% rätt. Vi hade köpt hus 2 år innan dess. Nu har vi barn ihop.
Knuta mödomshinnans band? Så äckligt fattar att det är ett uttryck men känns förlegat och grundat på patriarkala förtrycket.
Får man fortfarande säga ”möhippa” och ”svensexa”?
Aldrig hört… Hymnens band säger man väl?
Nej, hymens band är det korrekta. =)
”Att knyta hymens band betyder att gifta sig och kommer av giftasguden Hymenaios från den grekiska mytologin”.
Jahaaa.. alltid läst hymnens. Hymn är passar ju i kyrkan liksom…
Har iaf inget med mödomshinna att göra då…
När det går väldigt fort så kan jag liksom inte låta bli att undra varför det är så bråttom, och om båda parter upplever brådskan på samma sätt. Alltså, när man är nykär och halvgalen så kan det ju dels vara så att man vill bekräfta förhållandet för sig själv, att är man gift kommer den andre inte lämna en i första taget genom att skicka ett sms, ghosta en etc. Eller så vill man visa utåt för alla andra hur otroligt kär man är och att man menar allvar med sin nya relation. Eller så har man bestämt sig för att leva livet ut med denna person, oavsett om det blir perfekt eller ej, då får man jobba på det. Eller så känns det som att ett bröllop är roligast att ha när man är nykär. Har man varit ett par länge så har man ju som regel diskuterat äktenskap, fördelar och nackdelar, hur man känner inför, det rent praktiska. När det går fort, har man hunnit diskutera sånt? Och vet man ens själv var man står de där första månaderna i ett nytt förhållande när allt bara känns pirrigt? För det känns ju inte schysst att ingå äktenskap med någon som går all in och verkligen tänker sig att det ska vara livet ut, om man själv tar det lite som det kommer (såsom man brukar ha det innan man är gift liksom).
Nej det är ju helt galet verkligen.. Gifta sig med nån som typ är en främling. Nån du sen har försörjningsplikt för. Som du kanske skiljer dig ifrån och som har rätt till hälften sv allt du har (om du inte skrivit äktenskapsförord). Risky.
Gifte oss efter 10 år (för att min man ville, för mig kunde det kvitta), bröllop kan vara det mest överskattade som finns. Skittråkigt att planera, lika tråkigt att gifta sig och svintråkigt att gå på bröllop. Bättre att lägga pengarna på något vettigt som typ ett hus!
Man kan ha ett bröllop för ganska lite pengar. Och alla tycker verkligen inte det är tråkigt! Älskar bröllop.
Flyttade ihop efter ett halvår, förlovade efter 1,5 år sen kom första barnet efter ytterligare ett år. Giftermål efter 3,5 år, barn nummer två föddes året efter det. Hus efter 5 år och nu har vi varit tsm dryga 14 år. Relativt snabba med allt för att sen tagga ner lite alltså ?
Hade en kollega som gifte sig efter ganska kort tid. Skilde sig lika snabbt. Mannen blev som förbytt när de gift sig.