Öppet Spår

 


Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.

Dock undanber jag mig politiska diskussioner, tack!
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli sattes på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… ?

Ps! Tjafsa mindre!

350 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Jag skrev i onsdagens ÖS men fick inte så många svar så testar igen! Är i startgroparna för att planera mitt och fästmannens bröllop om 2 år och vill gärna höra hur mycket alla betalat för sina bröllop? Fattar att det skiljer sig rejält för alla, men blir helt virrig av alla kostnader så skulle vara kul att höra era erfarenheter 🙂

      Mine ena syrra: 70k
      Min kusin: 500k
      Min andra kusin: 1.2 mille

      Så väldigt olika. Roligast fest på syrrans, godast mat (buffe) på 500k-kusinens och sämst var 1.2 mille. Folk blev för fulla, musiken var dålig, maten var ”för fin” (läs: ingen blev mätt), tårtan för fin (men smakade sämre än de andra).

      Det kan gå hur som helst. Generellt har jag märkt att ju mer de spenderar desto högre förväntningar och större besvikelse.

        1.2 MILJONER?!!!!!

          Inte ovanligt i våra kretsar, tyvärr.

            vilka kretsar?

              Mellanöstern.

                Ursäkta men var kommer pengarna ifrån? Vem har råd att ge 1.2 miljoner på ett bröllop om, man inte är miljardär kungen, kändis osv. ?

                  Gissa.

                  I flera olika kulturer är det vanligt med pengar som gåva till bröllopsparet. Är inte ovanligt att man får igen kostnaden eller till och med går plus. Det spenderas hundratusentals kronor, flerdagarsfirande mm

                  Är det vanliga summor som spenderas på bröllop i er kultur? Tycker det är så märklig prioritering.
                  Nu kommer jag att generalisera men många från Mellanöstern bor i de lite sämre områdena i gråa block till hyreshus men spenderar gärna pengar på en dyr bil, andra materiella meningslösa ting och tydligen dyra bröllop men bor samtidigt kvar i det slitna och dåliga området istället för att investera i en bostad.
                  En bil är en ren förlust, möbler och annat materiella ting likaså och ett bröllop för 1,2 miljoner är enligt mig ett stort svart hål för pengar bara. Möjligtvis guldet som inte tappar i värde.
                  Du kanske kan förklara varför så många väljer att bo trångt och i hyres men samtidigt lägga så mycket på bil, bröllop och materiella ting.

                    Man behöver troligen förstå att alla kulturer inte värderar ting på samma sätt. Det visar du ju när du skriver ”meningslösa ting”.

                    Kultur är djupt rotad och försvinner inte bara för att du byter land. Varje land har dessutom sin egen kultur.

                    Sedan vet du inte vilka pengar som sparas åt barnen. Vilka pengar som automatiskt avses för barnen, trots att familjen bor i ett grått betonghus.

                    Många personer får pengar för att finansiera ett bröllop och är nöjda med den lägenhet de har.

                    Allt i olika kulturer behöver inte vara rätt i svenska mått, men man behöver kulturell förståelse (gärna utbildning, t.ex. antropologi) för att förstå kulturens bäring.

                    Mindervärdeskomplex

                    Att det är vanligt innebär inte att alla gär det. Min syster la 70k, en annan kusin runt 100k. Massa släkt och vänner har lagt runt 150-200k men det alla har gemensamt med de som öagt miljoner är att de alla är födda eller uppväxta i Sverige. De har alltså tagit med sig kulturen från hemlandet men pengar från Sverige.

                    Det är väldigt svårt att samla ihop till miljonbröllop i bidrag., som någon anytdde ovan. Dessutom är det pinsamt att lägga så stora summor på ett bröllop om man inte redan har en fin bil.

                    Precis som Anonym skrev så är prioteringarna helt annorlunda. Visst, många köper lägenheter, men ett bröllop markerar den nya familjens status i samhället. Ju mer man spenderar desto bättre status. Ibland spenderar folk mycket mer än de har råd med (tar lån) men det kallar vi för skrytbröllop. Kusinen som la 1,2 miljoner har råd att lägga de pengarna då hon och hennes nya man tjänar ca 100k/ månaden. De gifte sig vid 27 resp. 29 så de hade väl några hundra tusen på banken, var. Nu stod han för det mesta men hon köpte nyss en förmånsbil (gör 500k) som han gärna kör runt i då hon arbetar hemifrån.

                    En lägenhet ses som en investering av svensken (och många invandrare) men ett bröllop är en statusmarkör och financiell ribba. Lite som att ”de har lagt 1 miljon på sitt bröllop, det kan bara gå uppåt härifrån. Deras barn lär lägga 2 miljoner.”
                    Dessutom är många invandrare väldigt nöjda med sina hyresrätter/villor i förorterna där priserna är mycket billigare. Många äger hus/radhus i områden som gemene svensk inte ens skulle tänka sig att åka till ens på besök.
                    Nu talar jag inte för alla men för oss är det viktigt att bo nära släkt och vänner. Att ha en fin adress är självklart jättebra men att ha ett fint hus och bil i orten är inte fy skam det heller.

                    Vi ser väl på pengar på olika sätt. För många är prioriteten en långsiktig investering men för andra är pengar en förbrukningsvara som gör livet bekvämt. Därför lägger många invandrare en hel årslön på dekoration/inredning, en-två årslön på en bil och massa pengar på väskor/klockor/kläder. För dem är det en investering i status. Lite nyrilstänk men så ser det ut i mångas kulturer. Pengar är status då det visar på bra arbetsmoral och noll snålhet (vilket är det värsta många i Mellnöstern vet).

                    Man måste vara uppväxt i kulturen för att förstå. Jag har själv inte haft ett bröllop, la pengarna på en lägenhet och en fjuttig bil men det är för att jag vill vara ekonomiskt oberoende vid 45. Då kan jag skryta.

                      Sen är det ju också i kulturen att man få tillbaka viss del av pengarna. Man får ju alltid dessa kuvert med pengar vid alla högtider. Speciellt bröllop är det ju aldrig presenter utan också pengar så många unnar sig lite dyrare för att man vet att man får tillbaka 30-50% av vad man spenderat. (Gift med en från Mellanöstern)

                      Jo: Ja, så är det. Här gäller också ”vi måste ge några tusenlappar för att inte verka snåla”. Har man 100 gäster och alla ger 2000 kr då har man 200k. Men de som lägger 1 miljon brukar bjuda in 300 pers. Bara familjen brukar ge gåvor i 10-50k klassen och massa guld.
                      Sen ger släktingar några tusen/familj. De som lägger runt 200-300k brukar gå plus. De som lägger 1 miljon går inte alltid plus men de får ett pampigt bröllop för halva reapriset.

                      Som du sa, man kan ibland gå plus och de pengarna går till smekmånaden, som brukar ligga på flera hundratusen den med.

      Tilläggsfråga: vad ångrar ni mest/är mest nöjda över att ni la pengar på till bröllopet?

        Nöjd att vi la pengar på en bra restaurang och lokalen, samt en hyrd båt. Gjorde på vårt sätt liksom. Ångrar att vi inte hade en professionell fotograf.

        Det bästa: fotograf, frisör, florist och egendesignad klänning.

        Resten ångrar jag förutom valet av man. Jag ville egentligen inte ha en fest och den blev också väldigt märklig. Jag skäms bara jag tänker på den fast det har gått över 20 år.

        Hade jag fått göra om det hade jag stått på mig och bara haft kaffe och tårta efter vigseln för alla som ville och sedan dragit.

          blir så nyfiken på vad som hände, varför blev det en sådan märklig fest?❤️

            Familjer från väldigt olika kulturer, märkliga släktingar och fler än ett väldigt märkligt tal där jag bara satt och tänkte håll käften, please. Jag visste att det skulle bli så, vilket var orsaken att jag inte ville ha en fest.

              Sjukt taskigt av gästen som höll tal.

        Jag ångrar mest typ alla gäster jag bjöd. Att försöka göra andra nöjda. Brände ut mig totalt. Mådde så dåligt och vill inte ens tänka på de än idag. Fortfarande lyckligt gift. Men redan där började jag se vad ”vänner” gick för. Idag pratar jag inte med många av gästerna alls.

        Blev en hård lärdom. Idag skulle jag tänkt om o inte slösat pengar på ett stort bröllop utan gjort något fint för bara mig o maken.

        Om jag får ge några tips så är det:
        Ha inte bröllop långt bort om ni inte tänkt bjuda gästerna på resan dit, det är ofint att lägga över era kostnader på en gäst.
        Vill ni generellt inte ha barn men tex kan acceptera syskonbarn så är det HELT ok
        God tårta dvs ingen med ett tjockt lager sockerpasta för det smakar apa
        Önska er inte pengar i present det gör folk obekväma

      Ca 50 000kr. Litet enkelt bröllop med ca 30 gäster och fest i trädgården med partytält ?

      Hade ett litet bröllop med 25 gäster och la ca 40000kr inkl abonnerad del på restaurang men exkl bröllopsresa. Är mest nöjd att vi la nästan 10000kr för fotograf, är så nöjd med bilderna.

      Mannens kostym och min klänning kostade ca 3000kr ihop, är väldigt glad att jag inte la någon otrolig summa för en klänning. Köpte istället en festklänning från Filippa K. Jag bokade inte heller bruduppsättning eller sminkning utan vanlig styling (lockade igenom hela håret) och sminkade mig själv. Blev 500kr istället för 5-6000kr och jag vart jättenöjd. Det var mina tips ?

      Mitt bästa bröllop var min vän som gjorde såhär: buffé som förrätt, trerättersmiddag som ”sitting meal”, total kostnad för maten ca 150 euro per gäst (de hade 200 gäster men alla väljer ju själva).
      Klassisk musik medan vi åt mat, en kvartett som spelade kammarmusik. Mellan buffé och sittande hade de en balettdansör som uppträdde vid strandkanten.
      Efteråt (från ca 23.00) för de som ville stanna, pub med typ pubmusik och dansgolv.
      Det var jätteroligt och vackert.

      Vårt blev ca 90000, väldigt nöjda med dagen! Lokalen centralt så gästerna kunde fortsätta på natten till en bar. Maten hade vi buffé middag, tårtbuffe med 4 olika tårtor+ kex, sedan godis-chips buffé, McDonalds cheeseburgers till kvällsmat och sen till sist ännu hotdog för den som orkade!
      Mest lyckade var fotografering innan vigseln, samt satsa på en bra fotograf, live-band som har bra show och bra musik, centrala läget för lokalen var också toppen! Klänningen skulle jag nu välja annan men hey, kanske man kan gifta om sig ?

      100 000 med 80 gäster, inget extravagant utan ett ”vanligt” bröllop med middag och fest i en lada. Gratis lokal men la mycket pengar på ljud och ljus pga ville ha bra party. Sen tre rätters plus tårta och fri bar. Tyckte fotografen för 10 000 var onödig, har typ tittade på det där usb-minnet en gång. Är ingen som vill inreda mitt hem med bilder på oss själva.

      La kanske 15 000 på kläder (mannen kostym var dyrast).

      Vi gifter oss i Sommar o blir väl 4000 kr totalt med kläder o allt.

      Vårt gick på kanske 15.000:- vi ville verkligen inte lägga massa pengar PÅ EN DAG… men likt fan är vi lika gifta för det ?

        Skulle inte heller lägga för mycket pengar på ett bröllop för en dag.

        Helt i min stil. Hade inte velat lägga så mycket pengar på en dag.

      Vårat kostade ca 27000 euro, vi var utomlands. Vi fick tillbaka det mesta faktiskt då man enligt min mans kultur (icke-svensk) ger pengar och inte presenter. Var en fantastisk dag, och har man pengar att lägga så absolut! Jag hade inte haft något emot ett enklare bröllop heller men nu blev det ett once in a lifetime och ett väldigt roligt minne att drömma sig tillbaka till!

        Samma här, I min mans kultur (Sydeuropa) så sponsrar släktingar bröllopet. Vi köpte våra ringar och kläder.

    Jag läste på om den 17 polismördaren och såg att mamman, för 2 år sedan, bett soc omhänderta sonen ”innan han skadar någon”. Hon menade att han börjat umgås med fel folk och vägrar lyssna på henne. Vad tycler vi, hade en änka och barn fortfarande haft sin man/pappa vid liv om någon tagit mammans utlåtande på allvar? Har soc failat samhället genom att strunta i mammans bönande?
    Detta gör mig väldigt ledsen och upprörd, vad tycker ni?

      Absolut har dom det. Har ett barn i min närhet vars mamma flera gånger sa till soc att hon inte kunde ta hand om sitt barn. Hände dock ingenting förens hennes granne tillslut kontaktade soc efter att barnet fått stenar kastat på sig av äldre barn när han var utomhus utan sällskap. Då fyra år gammal.

        Fyfan! Hur är det ens ok för soc att bara vifta bort sånna ärenden? Hur?

          I just detta fallet menade dom att mamman hade familj omkring sig som borde kunna stötta och avlasta henne, vilket tyvärr absolut inte stämde.

          Myndigheterna är åt helvete. Kolla bara på försäkringskassan. Börjar må dåligt över att betala så mycket skatt till det här samhället

        Stenkastande barnen borde också omhändertagits. Vilket jävla beteende. Fatta hur sjuk ett barn är som stenar ett förskolebarn.

      Nu vet jag inte hur många anmälningar SOC får in från oroliga föräldrar, men visst låter det som att man borde ta dem på allvar. De flesta ser ju ändå det bästa indian barn och verkar blunda för det dåliga. Så om man går så långt som till att anmäla sitt barn så borde det vara en stor grej.
      Men det kanske finns ett stort antal folk som anmäler sina barn, där det inte finns ngt?! Så att det blir svårt för Soc att sålla ut?! Vet ju som sagt inte hur anmälningarna ser ut

        Exakt, och ursäkta att jag är ärlig men föräldrar från MENA är väldigt överbeskyddande..så när de anmäler sina egna barn då har det gått för långt även i deras mått mätt. Han borde ha blivit utredd direkt, då hade kanske polisen och samhället inte mist en viktig människa.

          Nu var han inte från MENA som jag förstått det. Landet de kommer från tas ännu mindre på alvar av myndigheter.

            Fast bortförklara inte grejer om du inte vet. Om du verkligen känner till den här familjen kan det ju vara korrekt säga så men du kan inte generalisera och säga att det här hände för att myndigheter inte tar människor som härstammar från xx på allvar?

              Va? Vad har jag bortförklarat?

                Jag läste din kommentar som att anledningen till att soc inte omhändertagit killen på mammans uppmaning för två år sen är att myndigheter inte tar somalier på allvar. Det kan du ju verkligen inte säga utan att vara påläst i hans individuella fall. Inte heller har kvinnlig omskärelse (hur hemskt det än är) något med saken att göra.

                  Så du menar att man aldrig kan generalisera eller se återkommande mönster? I så fall är vi på inget vis överens med varandra.

                  Och jo, fenomenet kvinnlig omskärelse och hur det kulturellt ignoreras har väldigt mycket med mönster och allmänna inställningar att göra.

                  I vilket fall, det var ingen bortförklaring. Det var ett kontrasterande av dagsstatus.

                    Klart du kan generalisera och se mönster hur mycket du vill men du kan inte därigenom dra slutsatsen när soc inte omhändertar en 15 åring för att hans mamma vill det att anledningen är att soc (myndigheten) inte tar 15 åringen eller mamman på allvar pga att de är somalier.

                    Du kan inte dra slutsatser i individuella fall baserat på generaliseringar- däremot kan du se mönster grundat på individuella fall.

              Och som exempel på det jag säger om myndigheter och inte tar det landet och deras svårigheter på alvar lämnar jag kvinnlig omskärelse som exempel.

                Okej. Men vad har det med att LVU inte togs på 15 åringen att göra?

      Tyvärr var ju mamman somalier. Det är skillnad på om en somalisk mamma i förorten ber om hjälp och en svensk mamma i bra område ber om hjälp.
      Sedan är ju Sverige i ett läge där så många unga killar är i riskzonen att resurserna förmodligen inte skulle räcka till även om man tog utländska mammor på allvar.

        Det är lite det jag menar, en somaliemammas oro bör tas på större allvar då konsekvenserna brukar vara farligare för samhället.
        Folk anmäler Paulas och andra influencers barn vilket tar upp resurser från viktiga fall som lilla hjärtat, Yara, Bobby och gängkriminella.

          Fast ni är lite ute och cyklar nu. Jag tvivlar inte på att etnisk diskriminering förekommer men det spelar noll roll om en svensk mamma från Djursholm eller en somalisk mamma från Västerort går till soc och säger ”omhänderta min 15-16 åring, jag klarar inte av honom, han lyssnar inte och umgås med kriminella.” Kriterierna för LVU är inte uppfyllda i endera fall.

            Fast att tro att ursprung inte spelar roll är extremt naivt. Det är liksom bevisat att särskilt svarta behandlas annorlunda, så jag tvivlar inte en sekund på att hon tagits mindre seriöst än en svensk mamma hade.

              Men i detta fall saknar det betydelse huruvida soc diskriminerar somalier till 100% eller 0% eftersom lagstöd för LVU saknas på grunderna som angavs.

          Fast näää. Soc ska applicera lag på omhändertagande av barn. Tycker du på riktigt det vore en bra ide om myndigheter fick omhänderta just somaliska barn utan lagstöd?

      Det är svårt att säga om soc failat i många fall då man ofta inte har hela bilden framför sig, särskilt så här ”tidigt” efter att nåt så fruktansvärt har hänt (är inte särskilt påläst om just det här fallet).

      Soc kan göra riktigt stora tabbar ibland men det är också oftast bara dessa man hör om. Sen har soc aldrig rätt att kommentera enskilda fall vilket gör att dom ibland har befogade skäl till sina beslut men som dom inte får tala öppet om.

        Vet inget om just denna ungdom men har jobbat inom socialtjänsten i ett utsatt område. Kan säga att det inte är särskilt ovanligt att föräldrar vill att soc tar deras besvärliga ungar som inte går i skolan och är ute på nätterna. En utredning inleds självklart alltid men det kan ju hända att soc gör bedömningen att det finns annan hjälp eller stöd som passar bättre.
        Det är ju också så att all forskning på området samstämmigt visar att institutionsplaceringar för ungdomar sällan är gynnsamma. Därtill har Göteborg en borgerlig kommunfullmäktige som är väldigt tydlig med att hemmaplanslösningar är att föredra. Och framförallt har vi en lagstiftning att följa. En förälder kan inte tillsammans med soc bestämma mot en 15-årings vilja att han ska placeras.
        Det kanske är så att soc hade kunnat bidra med insatser som hade förhindrat detta. Men i teorin kanske skola, polis och vården hade kunnat det med. Det är sällan en faktor som ensam är avgörande. Absolut finns det brister inom soc och behov av mer resurser och i många fall kompetenshöjning. Men det är lite förenklat att tro att allt hade blivit tipptopp om man hade låst in killen för 2 år sen.

          Ska också tillägga att det inte är helt ovanligt att vilja lämna bort sina barn i den somaliska kulturen. I somalia finns många skolor (ofta religiösa) som är typ låsta skolor och dit en hel del svenssomalier skickas på sk ”uppfostringsresor”. Det kan kanske kännas som ett logiskt val att ”lämna bort” en strulig tonåring och man har kanske inte alltid koll på hur institutioner i Sverige funkar och vilket klientel det är. Det betyder inte att barnet nödvändigtvis uppfyller kriterierna för LVU.
          Man kan väl konstatera att mamman hade rätt när hon va så orolig för sin sons utveckling men det är lite som att polisen inte kan gripa ngn på magkänsla, det behöver liksom uppfyllas vissa kriterier.

          Vad har vården med saken att göra? Var han psykiskt sjuk?

            Hen skriver ju inte att vården fixat det utan pratar generellt om samverkan av olika faktorer där vården är en.

      För några år sedan var det ett barn som dödade ett annat barn på en lekplats. Både barnets föräldrar och skolan hade vart i kontakt med soc för att få hjälp.
      Det är ju givetvis inte socialens fel, men det finns helt klart brister i systemet.

        Därav är en orosanmälan aldrig onödig (där man är seriöst orolig alltså).

        Soc tar inte barn från familjer som många tror. Tyvärr stannar även barn som far jävligt illa ut.

        Kan man läsa om detta nånstans ?

      Frågan är väl kanske vad soc KAN göra. Vet inte om lagstiftning tillåter att man omhändertar ett barn för att föräldrarna säger de tappat greppet om barnet. På nåt sätt så tror jag inte det men en socionom kan få rätta mig.

        Jag tror inte att soc hade kunnat göra väldigt stor skillnad i det här fallet. En kriminell ung kille i förorten med utländskt påbrå, som redan är inne i skiten och gängkulturen.. Där har systemet failat redan på lågstadienivå, vilka drömmar och möjligheter killen fått. Ska soc komma in och styra upp någon så sent i livet.. det är i princip omöjligt. Tyvärr.

          Men vad menar du egentligen? Lag om tvångsvård av unga är en lag- du måste uppfylla ett antal kriterier för att omhändertas- det räcker alltså inte med att din mamma vill det (inte heller om du är svensk).

        Med tanke på att han redan är dömd tidigare när han var 15 för grov misshandel alt mordförsök, vad tänker du att de har för möjligheter?

          I det läget är det väl tyvärr lite för sent? Förebyggande åtgärder måste ner i förskoleåldern, har du väl börjat mörda eller försöka mörda folk handlar det väl mer om att skydda samhället från dig så soc kanske blir lite fel instans.

            Precis.

          Han bör interneras.

            Kanske men det kan du ju inte lägga på soc.

      Varken soc eller någon annan aktör kan omhänderta barn till höger och vänster utan lagstöd.

      I soc fall måste rekvisiten i LVU uppfyllas för att en placering/omhändertagning ska vara möjlig mot ungdomens vilja. Det är stränga rekvisit som ska tolkas restriktivt eftersom det innebär ett så stort ingrepp i personens liv osv.
      En mamma som är orolig för sitt barn och meddelar detta till sociala myndigheter bör ABSOLUT innebära att en utredning inleds och att lämpliga insatser erbjuds, MEN om personen inte samtycker till insatser (alla insatser enligt socialtjänsten är 100% frivilliga) så kan soc inget göra om inte LVU är tillämpbar. Nu känner jag inte till de exakta omständigheterna och vad som föranledde mammans oro, men om uppgifterna inte var så allvarliga att rekvisiten i LVU uppfylls, och personen inte vill ha någon hjälp, finns det tyvärr ingenting soc kan göra.

      Man kan alltså inte tvinga en ungdom över 15 år eller en vuxen till hjälp enligt socialtjänstlagen, om de inte samtycker, så länge det bara finns ”oro”.

        alla insatser enligt socialtjänstLAGEN är 100% frivilliga*

      Gissar kostnaden skulle bli för hög om man omhändertog eller följde upp på alla. Därför måste gränsen för omhändertagande vara riktigt riktigt låg. Alla känner väl till problembarn från skoltiden som inte kan bete sig under hela sin skoltid & föräldrarna bryr sig inte, eller så tas föräldrarna inte på allvar när de ber om hjälp. När omhändertogs barnen? Aldrig?

      Tydligen gick gränsen när en kille ströp en tjej.

    Hej, hur mår:
    ”HjälpHjälpHjälp”, har livet gått vidare som det ska? (Hon som kom på att hennes pappa var otrogen mot hennes mamma).
    Och
    ”???” som blev gravid med en äldre snubbe i Los angels men han ”helt plötsligt” hade fru.

      Och majk som upptäckte att hennes man smsat med en kollega på ett olämpligt sätt

        Jodå, det kröp fram att han flörtat med flera tjejer under våra år tillsammans (han säger att det aldrig gått längre än till prat men vad vet jag) så det är inte jättebra just nu. Dels känner jag mig dum som blivit så lurad av honom, dels känner jag mig tom eftersom jag trodde vi skulle leva tillsammans resten av livet. Men så kommer det uppenbarligen inte bli. Så nu blir det till att leta bostad till mig och barnen (jag kommer antagligen ha dem mest), hus ska säljas och allt ska delas upp. Inte vad jag hade trott jag skulle ägna den här hösten åt men livet blir visst aldrig som man tänkt sig.

          Du förtjänar bättre.

          Du är en stjärna. Min mamma och vi barnen går igenom samma sak så jag vet. Snart är helvetet över? önskar dig allt gott i livet

          Måste bara säga hur jäkla stark du är som tar beslutet att lämna. Har själv varit i en liknande situation och va kvar alldeles för länge. Så verkligen starkt av dig! ❤️ Du förtjänar så mycket mer❤️❤️

      Var inte den senare ett troll? ?

    Har sån ilska inom mig på senaste fast varför vet jag inte. Hormoner? Stress? Ohälsa? Vet inte. Det är inte bra och har gråtit halva dagen idag. Hur ska man kunna sluta ha sån ilska inom sig? Känns som en storm av känslor….

      Det låter som att du kanske behöver prata med någon utomstående och få hjälp att reda ut vad det är som gör dig så arg? Beroende på ålder och ekonomi (om du är ung finns Ungdomsmottagningen och om du har god ekonomi finns många bra privata alternativ) så finns det flera alternativ på instanser att vända sig till. Man kan även vända sig till sin vårdcentral och ev få hjälp med samtal där! Hälsningar från kuratorn

        Ja,det är även något jag funderat på men tycker det känns svårt att veta vart man ska hitta en bra terapeut. Pengar finns, så är inget problem så, men känns lite konstigt att prata med en okänd.

          Ge det en chans att hitta en terapeut, antingen på vårdcentral, privat eller t.ex. Mindler. Skulle du inte klicka med personen så är det bara att byta.

          Förstår att det kan kännas konstigt att prata med en okänd person men det kan verkligen ge mycket då dom kan se saker och ting objektivt. Hoppas du mår bättre snart ?

      Försök reda ut vad du är ledsen över. Vad grundar sig ångesten i? Rädsla för ensamhet, över att misslyckas? Vad händer om ”det” händer? Hur skulle du känna då? Skriv gärna ner i anteckningar eller en liten anteckningsbok. Det brukar hjälpa mig, man får liksom lite ordning på tankarna.
      Kram till dig❤️‍?

        Ska göra det. Räcker dock med att jag tänker på vissa saker så börjar jag gråta. Är inte likt mig så hoppas verkligen detta går över.

          Det låter hormonellt.
          Använder du något hormonellt preventivmedel eller kan du vara i förklimakteriet?

            Har nyligen börjat igen med hormoner efter uppehåll.

              Ja då är det ju garanterat hormonerna som spökar. Vänta ut det ett tag så ska du se det lugnar ned sig. Eller sluta igen?

              Men vila i att det inte är farligt och att du vet orsaken.

                Sådär blev jag när jag haft ett tre månaders uppehåll av p-piller (efter att ha ätit dem i 10 år) och sedan började igen. Kände mig helt luddig i skallen, tom på känslor samtidigt som jag var arg och ledsen.. det gav sig efter ca 2 veckor 🙂 håll ut! Kroppen SKA kunna anpassa sig när den balanserat ut alla hormoner. Försök tänka att du har några bra dagar framför dig när du har dina värsta dagar, det skiftar alltid.

              Ja, då är det hormonerna. Ge det lite tid, blir det inte bättre får du be din gynekolog om en annan typ av preventivmedel. Gå till gyn hellre än barnmorska. Gynekologer vet mer om olika biverkningar och alternativ.

              Tror också på hormoner. Låter precis som mig i början på min graviditet när hormonerna var gaaaaalna. Aldrig varit så rasande på allt och alla i hela mitt liv. Så jobbigt, lider med dig! Balanserar nog ut sig snart ❤️

      An: Är det åska i luften där du bor? Det kan påverka mitt humör till det negativa.

      Gör en läkarundersökning! Be om alla blodprov inkl tyroidea. Uteslut fysiska orsaker först- sen kan du ge dig på psykiska.

      Leta inom dig. Uppmärksamma dig på vad du blir arg på och när, gå tillbaka och analysera varför och vart det grundar sig. Jag har själv gått igenom liknande väldigt nyligen. Jag har kommit fram till att jag väldigt lätt blir arg när jag är orolig eller rädd så hos mig grundar det sig inte ens i ilska utan i rädsla.
      Jag har blivit mycket bättre. Känner mig knappt arg längre utan tillåter mig att vara orolig eller lite rädd istället och jobbar på det istället. Meditation har Verkligen hjälpt mig på vägen. Andas!

    Ni som har en hyresrätt i Stockholm, hur har ni gått tillväga för att få ett förstahandskontrakt? Om ni fick kontraktet genom bostadsförmedlingen, hur många år stod ni i kö?

      13 år i bostadskö, centralt dessutom så 13 år inte lång tid alls.
      Men utanför tullarna är det lättare att få förstahandskontrakt med kortare kötid.

      Jag fick min efter 10 års köande i bostadsförmedlingen, ganska centralt i Stockholm (detta var för ca 2 år sen). När jag skrev på hyresavtalet så sa dem att jag hade haft ”tur” då det tydligen brukar ta typ minst 15 år i det område jag fick…

      Jag stod 7 år i kö.
      Fick lägenhet via Stockholm bostadsförmedlingen.

      Bostadskön, 8 år tror jag vi hade när vi fick i Bredäng. Var dock rätt länge sen, 13 år sen.

      Bostadskön 1 år. ?

      16 år i kö, fick lägenhet på Kungsholmen.

      Fick lägenhet i närförort efter 4 år i bostadskön. Tänkte – toppen att värden är en av sthlms (största) kommunala bostadsbolag, då kan jag ju byta och flytta in till stan efter något år! Sedan sålde allmännyttan ut nästan alla sina lägenheter innanför tullarna… Tog 18 år, sedan fick jag genom internkön lägenhet i innerstan. Bor nu på bästa läge och trivs superbra. Man ska inte ge upp ?

      Stod inte i kö, kontaktade liten privat värd i närförort direkt 🙂 hade fast anställning sedan några år och en bra lön så kanske var därför. Är fortfarande nu något år senare chockad över att det gick haha

      7 år i bostadskö via bostadsförmedlingen. Nyproducerad trea 15 min norr om stan.

    Jag lider så med min kille. Igår lades hans mamma in på sjukhus för magproblem, och då upptäckte de rejält med vätska i buken. Nu har min kille och hans pappa blivit ombedda att komma in imorgon för att gemensamt få träffa läkaren. Han är så så så rädd och ledsen. Hur kan jag stödja honom? Hur hade ni andra velat bli bemötta i en sån här situation?

      Var där om han behöver dig. Har ni varit ihop länge?! Det kan ju vara svårt att stötta i sorg då personer vill ha så olika ”hjälp” vissa behöver prata om det andra mer att man pratar om annat. Du får väl försöka känna av vad han behöver, eller kanske fråga rent ut.

        Ett år ungefär. Vi är så pass unga att man inte riktigt har ställts inför verkligheten att förlora en förälder. Jag har gjort tydligt att vad han än behöver så finns jag här, han behöver bara fråga. Hade gett allt jag äger och har för att skydda honom mot den här sorgen, men det går inte.

        Tack ni som har svarat mig. ❤️

      Att du bara finns där som stöd och att han har någon att prata med. Så fint av dig att du vill hjälpa honom❤

      Prata med honom, umgås med honom. Var delaktig och visa medkänsla för den diagnos som kommer.
      Ha förståelse framöver för att all hans energi går åt till oro för mamman.

      Var där 100%. Visa att du bryr dig. Prata inte strunt eller dra massa skämt för att få han på annat humör om det inte är han själv som tar initial till sådant. Gå inte och ”fika” eller ut på stan med vänner, utan visa helt enkelt att du är där både psykiskt och fysiskt, krama, säg att du finns där för honom. Säg inte att han ska tänka positiv eller vara stark utan låt det bara vara, var empatisk, om han får ett hemskt besked så spela inte ner det… det låter inte bra, så jag hoppas verkligen det går bra ?

      Hej, nu är jag lite sen, men du kanske ser det här ändå. Först av allt vill jag beklaga, det är aldrig lätt när en närstående mår dåligt/är sjuk. För någon av er.

      Min killes pappa hade cancer under hela vårt förhållande och dog när vi var 24. Vilket såklart var väldigt påfrestande. Jag gjorde väl misstaget och antog att min kille ville hantera det som jag hade velat hantera det, vilket betyder att prata om det. Mycket. Mest kanske för att jag ville prata om det. I efterhand skulle jag nog låtit honom ”komma till mig”. Det klurade jag ut efter ett tag. Eller, egentligen ville han inte prata alls. Hela hans liv, hans familj och familjeföretaget blev kaos och elände. Så han ville att vår relation skulle vara en fristad från allt det där. Att vi bara skulle vara som vanligt, skratta och gå på restaurang. Så han fick känns sig normal. Och inte allt vad det innebär att förlora en förälder. Vilket jag hoppas att din kille inte behöver.

      Sammanfattningsvis hoppas jag att allt går vägen för er. Och att ni inte sätts i en sån situation. Och för dig räcker det nog bara att kramas, säga fina saker och göra små extrasaker som att ta mer sysslor ett tag eller köpa godis han gillar. Att finnas där behöver inte alltid betyda timmar av samtal.

        Tusen tack för alla råd. Tack till alla ni som har svarat mig.

        Hans mamma gick bort nu på morgonen, innan de ens hann komma dit. De vet fortfarande inte vad som var fel. Jag hade gjort allt för att bespara honom den här smärtan men det går inte.

          Åhnej, fy vad hemskt. Jag beklagar verkligen!

    Nu måste jag få gnälla innan jag imploderar av irritation. Jag arbetar på ett mellanstort bolag som civilare (bygg) och sitter, likt de flesta kvinnor inom den mansdominerade branchen, på kontoret istället för ute på fält.
    Varje dag gnälls det från mina..lägre utbildade… kollegor (8 kvinnor och 2 män men ena mannen är aldrig på kontoret). Deras jobb går ut på att hjälpa oss plocka fram handlingar, ritningar, rapporter osv. Vilket de också gör MEN de klagar på att ”de gör grovjobbet medans vi ingenjörer tar deras pengar”. Vi tjänar väl i genomsnitt 15k mer i månaden MEN vi pluggade också många fler år och svårare utbildningar. Vi har även högre studielån.
    Jag blir bara så trött på pikarna. Nu när mina civilare-kollegor arbetar hemifrån så är jag och två till de enda som sitter på kontoret. När vi är i majoritet hörs inte ett pip men nu när vi bara är 2-3 och de 3 gånger fler då klagas det, pikas och skvallras det hela tiden. Alltid om pengar. De menar att vi inte förtjänar våra löner (trots att vi är ansvariga om något skulle ske med bygget) och att de tycker att det är orättvist att de gör ”assistentsysslor” (vilket är deras jobb!).

    Jag är bara så trött. Har slutat äta med dem. Nu sotter vi ingenjörer med andra avdelningar och vad tror ni att vi får höra? Pikar om att vi, likt Ross i Vänner, dumpar våra vänner för att vi ser ned på dem. Kan man någonsin vinna?????? Hjälp, jag orkar inte.

    Juste, chefen älskar dem och är otroligt konflikträdd så det är ingen idé att ens nämna något. Jag är bara kvar för att det kan finnas en chefsposition för mig om några månader.

      Ignorera dom å va sjukt nöjd över din lön // Mvh fattig

        Haha, jag är inte så rik själv. Tjänar sämst av mina ”likar”.

      Förstår deras poäng men det är ju knappast erat fel att vi har väldigt skeva löner i samhället.

        Hur menar du?
        Undrar genuint. Vad ska lön baseras på om inte utbildning, marknadsvärde, konkurrens, mättnad på marknaden, betyg, ansvar osv?

        Återigen, undrar genuint.

      Var trygg i att du är välutbildad och värd din lön.
      Deras löner är deras problem, har de för låga löner får de ta det med sina chefer.

        De tjänar inte lite, de vill bara ha ännu mer. Jag tjänar mindre än mina kollegor (med samma utbildning) men förstår att man får mer med åren.

        Vill bli trygg men känner mig elak mot dem trots att jag aldrig kommenterat deras pikar. Tycker lite synd om dem men vad ska jag göra, dela ut min egen lön? Vet inte vad de begär, det känns som att de bara vill gnälla.

          Låt dem hålla på. Som sagt, deras löner är deras problem. Det är inget som rör dig.

      Att ni har högre studielån osv är helt irrelevant. Däremot är ju större ansvar, mer kvalificerade uppgifter = högre lön. Hade bara frågat vänligt nästa gång varför de inte byter jobb om de är så missnöjda med sin situation. Brukar ta död på gnäll

        Det har vi gjort, på väldigt vänliga sätt. Två av mina kollegor erbjöd stöd med matte och andra ämnen till de som väljer att plugga vidare. Men nej, ”ska vi ta studielån på hundratusentals kronor för några extra tusenlappar i månaden?”.
        Detta kom från unga, singlar som bor i typ hyresrätt. De har inget att förlora men de vill bara gnälla. Det är det som är så störande.
        Varför gnälla när det finns lösningar?

          Du låter ganska nedvärderande mot de som inte gjort samma val som du gjorteller haft de möjligheter du har haft.

            De dömer ju oss hela hela hela tiden. Får man inte bli irriterad?
            Har aödrig sagt ett ord i deras närvaro av respekt för deras känslor men jag mår ju dåligt nu över något jag inte haft någon kontroll över.

              Det är klart du får bli irriterad på det. Nedvärderande, som vissa av dina kommentarer framkommer som, är inte okej.

                Exempel?

                Fast vadå nedvärderande? Märks att ni själva är skitsnackare med tanke på att ni tycker det är helt normalt beteende

                  Verkar ju vara en helt förfärlig arbetsplats.
                  Att folk med olika utbildningar och anställningar gör olika arbetsuppgifter och har olika lön sker väl på de flesta arbetsplatser. Är man missnöjd tar man upp det med sin chef, eller skaffar nytt jobb, och gnäller inte över att göra det man är där för att göra till sina kollegor. Hare Gudrun!

          Haha typiskt ingenjörstänk ”varför gnälla när det finns lösningar” jag förstår helt vad du menar är också ingenjör men vissa vill bara gnälla och tycka livet är orättvist. På mitt jobb är dom väldigt ognälliga faktiskt men finns ju människor som har problem och noll intresse av att lösa dom, kan va bra att fråga sig själv ibland om personen vill ha lösningar eller bara stöd när det kommer till känslomässiga situationer haha

            Haha, lite som män som alltid ska lösa våra problem när vi bara vill höra medhåll. Men här handlar det ju om livsavgörande beslut men nej, de är för stolta för att ta emot hjälp men gnälla går ju.
            Unnar dig dina kollegor!

        Men det borde ju vara relevant. Att studera i 5 år ett väldigt stort inkomstbortfall om du jämför det med någon som direkt satts i arbete. Både i lön och pension. Har personen säg 25 000 kr så är det på 5 år 1,5 milj. Pengar som den studerande inte dragit in. Utan istället tagit ett lån på hundratusen som ska betalas tillbaka. Självklart ska en utbildning vara relevant vid lönesättning och lön vara högre i och med utbildningen.

      Vad sägs om att tala klarspråk med dem? Säga rakt ut att du hör vad det skvallras om och inte uppskattar att de tisslar och tasslar bakom ryggen på dig, att du gör ditt bästa på jobbet och vill lägga fokus på det istället för att värja dig från skvaller?

        Vi, eller jag, vill inte få en ännu sämre relation till dem pga positionen jag förhoppningsvis tar över i framtiden.
        Dessutom känner jag mig dömande och nedlåtande..typ otacksam.. om jag säger ifrån. Vi har lärt oss att hålla tyst och bara gå iväg. Vet inte hur jag ska göra så jag tar ut frustrationen här.

          Kan du köpa med lite fika en dag och bjuda på så att de känner att de får uppskattning för sitt hårda slit och låga lön?

            Absolut, när eller om, jag blir chef. Nu får vi fika av bolaget men vi bakar också eget lite då och då. Inte nu under coronan. Jag tycker ju om dem, som individer, men irriterar mig på dem som grupp.

      Vad barnsliga de är… om det inte är så att ni behandlar dem illa och sitter på höga hästar. Det kan ju hända att folk tycker de ärvärda mer för att de har en högre rang.
      Annars får man ju faktiskt svälja att alla tjänar olika och att en utbildning oftast gör att man har ett mer kvalificerat jobb och att de får mer betalt. Det är ju inte alltid lönen som avgör vem som jobbar mest/hårdast.
      De får inse att om de inte är nöjda med lönen så får de byta jobb eller börja förhandla.

        Det är förskolenivå på hela avdelningen och de älskar att dra paraleller till läkare vs ssk. ”Alla vet att ssk gör allt jobb men läkaren får bättre betalt och sista ordet”.

        Då har ju någon svarat att ssk gärna får utbilda sig till läkare om de vill, det är ingen som tvingat dem välja ssk yrket. Då tog det hus i hellvette och chefen drogs in. Den som sa detta fick be om ursäkt. De menade att alla inte har tid, råd eller betyg att plugga till civilingenjör/läkare, vilket jag håller med om. Men efter det så har ingen svarat.
        När vi är en mindre grupp då är de hur fina och trevliga som heslt. Det är när de gängar ihop sig som man märker av missunsamheten.

          Här i Sverige har ju iaf de flesta en god chans att plugga vidare till det dom vill om man är driven.
          Livet är ju sällan helt rättvist, det får de väl inse.
          Jag kanske har tex jobbat hårdare än vissa chefer några gånger, men jag vill inte vara chef och ha det ansvaret. Alltså är jag nöjd med en knegarlön 😉 Har heller aldrig vetat vad jag vill utbilda mig till

            Jomen verkligen, detta är ju möjligheternas land om något. Ibland känns det som att 2 av dem är drivande i drevet. De andra är ju gulliga men känner väl grupptryck eller något.

          Sköterskor delar ut mediciner, tar prover, småpratar med patienter, städar rummet, fyller på material osv. Detta är naturligtvis alldeles nödvändiga uppgifter. Men de fattar inte besluten och de har inget ansvar när skiten träffar fläkten.
          Människor måste sluta blanda ihop hierarki och människovärde.

      Nu förstår inte jag exakt vad din roll är i förhållande till deras, men jag hade försökt involvera dem mer i ditt arbete. I flertalet arbetsgrupper som jag har drivit har jag aktivt valt att ta in ”gnälliga” personer. Mitt resonemang har varit att de får känna sig viktiga och inser att det faktiskt måste se till att någonting händer. Då funkar det inte att bara gnälla, utan saker måste hända också. För mig har det hittills funkat bra.

      Skulle du kunna göra någonting liknande i din situation? Om de får mer inblick i vad du gör, som de faktiskt inte gör, så kanske gnällandet minskar?

        Jättebra tips, tack!
        Ska kolla lite hur det går att lösa med alla projekt.

          Lycka till – jag håller tummarna för att det blir bättre för dig framgent ✨

          Jag hade nog hellre premierat de som inte gnäller utan vill göra ett bra jobb

            Jag förstår vad du menar, men jag har inte sett det som premiera. För min del har det handlat om att se till att vi utför ett arbete så bra som möjligt. När de gnälliga inte gnäller längre så får övriga medarbetarna möjligheter att göra ett ännu bättre jobb, utan att behöva parera gnälliga kollegor.

              Du verkar vara en smart och klok chef!

      Känner igen jargongen från tidigare arbetsplatser, uskor som missunnar sjuksköterskor löneförhöjning. Någon börjar ofta och så sprids det i någon grupp av individer som ska gnälla trots att alla valt sin yrkesroll.

      Känner igen. Är tandläkare. Tandsköterskorna gnäller i princip varje dag om sin lön men de har noll komma noll ansvar.

    Hur slutar man att älta och ta allt personligt? Jobbar extra i en mataffär nu efter studenten och hade en kund som var så mycket otrevligare än vanligt och rent av obehaglig med hennes härskartekniker och sen avslutades vår interaktion i kassan med att jag blev kallad för en ”jävla idiot” helt oprovocerat. Detta hände för flera timmar sen men har fortfarande inte slutat tänka på det och vad jag hade kunnat svara istället för att bli helt stum, är fortfarande så jävla fucking irriterad.

      Jag brukar ta upp sådant med min chef, ibland ringer jag honom och säger rakt ut att jag behöver gnälla av mig eller klaga på någon ? han är ju utbildad för att stötta medarbetare med bland annat just sådant här. Brukar kännas bättre när jag ventilerat & lättare att lägga saker bakom mig då!

        Ska tilläggas att om någon på mitt jobb hade kallat mig för jävla idiot så hade vi sagt upp personen som kund eller partner, hoppas du får stöd av ledningen att agera nästa gång något sådant händer. Butiken behöver inte betjäna någon som uppför sig otrevligt och kanske kan du säga ”du får inte handla här idag, kom tillbaka när du kan bete dig som folk” och be henne lämna butiken.

          Bli uppsagd från en mataffär? ??? hur länge tror du personen har kvar sitt jobb om hen nekar personen att hansla MAT?

            Lag om tillträdesförbud i butik exempelvis ???

        Jag med haha. Jobbar som IT-Konsult och ringde för några veckor sedan och klagade till min chef. Kändes fantastiskt.

      Jag var precis likadan. Sen träffade jag min man som verkligen vägrar ta skit! Han jobbar på BK och jäklar vilka as som dras dit. När någon är (väldigt) otrevlig då säger han bara ”ut, denna kassa är stängd!”. Många klagar och ska prata med chefen men han svara ”jag är chefen i denna kassa, är du ptrevlig då får du gå”.
      Det har hänt att folk fått tag på restaurangägaren men när han förklarar hur otrevlig kunden varit då backar hon honom och säger att kunden får be om ursäkt eller gå.

      Han har fått höra allt från att han är en idiot, dum, äcklig, dampig och annat shit. Även rasistiska kunder har skickats ut med huvudet före.

      Jag som själv är konflikträdd frågade honom vad han skulle svara om X sa si eller så (med kränkningar som är canliga inom mitt yrke). Noterar hans svar, lär mig dem utantill och går igenom alla scenarion i duschen/framför spegeln. Tro mig, det hjälper!

      Fråga din tuffaste vän vad han/hon skuööe svarat i em viss situation och försk lära dig det line ett manus. Då får du också fram orden på 1 sek istället för att bråka med dig själv i duschen med grymma comebacks.

      Jag har nu blivit så bra på att säga ifrån att ingen ger mig skit. Tpg väl någ r a månader innan jag blev rapp i käften när det väl gällde, med egna svar dvs, men det var värt det.

      Som med allt annat, fejka och träna tilö rutinen sätter sig. Ta ingen skit. Ditt jobb är att ta betalt, inte vara en mänsklig slagpåse.

      Hade du gjort något för att förtjäna den här behandlingen och att bli kallad jävla idiot?

        Människor som frågar sånt här har med största sannolikhet inte jobbat inom service, det finns så mycket människor som tar ut aggressioner helt oprovocerat på servicepersonal så det är rent ut sagt skrämmande, ta det från någon som arbetat på en reklamationsavdelning. Det är i 9/10 fall kunden som är oresonlig/inte lyssnar och behandlar personal dåligt, tvärt om förekommer men i betydligt mindre utsträckning.

          Jag jobbar inom service och har gjort i 17 år. Har jobbat inom både restaurang och i butik. Jag frågade trådstartaren för att jag vet att svaret till 100% är nej. Självklart hade hon inte gjort något. För i 99,9% av fallen är det kunden som är en idiot/har slarvat bort kvittot/tagit sönder prylen själv men försöker nyttja reklamationsrätt och så vidare i all oändlighet. Varje gång jag blivit skälld på eller blivit kallad något av en sur kund så ställer jag mig just den frågan. Hade jag gjort något för att göra kunden sur. Om svaret är nej, vilket det ju alltid är, så ältar jag inte det mer. Jag har gjort rätt, kunden har gjort fel, därmed slutältat.

      Har jobbat i butik i över 10 år och får varje vecka ta emot någon slags skit från kunder som tydligt inte mår så bra ? Och jag blir varje gång så jäkla illa berörd. Man står där trevlig, försöker hjälpa, men får skit. Fattar inte hur folk på riktigt kan anse sig ha rätten till att vara så förbannat otrevliga? Mig hjälper det som många andra skrivit att prata av sig med en kollega om händelsen. Då inser man snabbt det inte är MIG de är arg på utan att det är själva grejen. Ett bra tips ❤️

      När man jobbar med folk(har jag gjort i 30 år) måste man förstå att oftast handlar det inte om en själv…Kunden kanske bråkat med partnern/barn/släkt/chef. Hen kanske är sjuk eller anhörig .Orolig för ekonomi eller annat.Om DU vet att du inte gjort något som står i propotion till hur du blir behandlad,så är det något som kunden har problem med.Det är inget att ta åt sig av.Sen är mitt motto, kill em with kindness!Det är svårt att vara sur och otrevlig mot någon som inte sväljer betet och hugger tillbaka…

        Som kund brukar jag ”ge svar på tal” till den personen som är riktigt otrevlig mot t ex kassörskan i butiken. Kan inte vara tyst.

      Kunden har alltid rätt…?????

    Har så himla mycket kul att se fram emot det här året! Resor, kurser, ny lägenhet.

    Vad ser ni fram emot?

      Semester v29 (i 4v), konsert och sportevenemang i november.

      Semestern… inte för att jag inte gillar jobbet, men blir skönt att inte vara där när allt kommer strula ihop sig i sommar när chefen gett alla ledigt samtidigt

      Semester, skolka från jobbet innan skolan börjar (???), praktiken under höstterminen ???

        Se fram emot att göra fel??

          Stört. Hoppas nån kommer på dig.

      Semester även om jag inte har några vänner att umgås med och en dejt kanske om jag vågar. Och en lägenhet som förmodligen gör mig fattig.

    Vad gör du som andra förmodligen skulle tycka var konstigt?

    Jag och min man delar deodorant ?‍♀️

      Mycket tror jag….

      rycker bort hår i näsan

      Har en vattenkanna stående på toan.

        Får man gissa att du är Iranie? ?
        Med vänlig hälsning,
        Fellow iranie som har vattenkanna i badrummet ???

      Haha vart ska jag börja?
      -Min man snor min deo hela tiden.
      -Vi delar på badlakan
      -Vaxar hans armhålor/rygg och han vaxar min hoha
      -Plockar bort snor från hans näsa när vi är ute
      -Delar på ett dricksglas/dag (slipper ta ett nytt varje gång vi dricker vatten)
      -Trycker ut varandras finnar/inåtväxta hårstrån (mest jag på honom)
      -Frågar om vi har äcklig andedräkt genom att blåsa på varandra haha

        ?

        Låter som ni är härligt bekväma med varandra 🙂

          Haha, jadå.
          Det är ju mest han som tar mina saker, typ handduk, deo, hårborste, dricksglas osv.
          Har bara lärt mig leva med det.
          Jag äcklas av allt och alla förutom min man och barn.

            Med tanke på att ni förmodligen pussas och kramas nakna så delar ni redan alla ”baciller” 🙂
            Tycker det är lustigt med folk som kan föra just det med absolut inte dela på vissa saker 😉
            Vid tandborste går nog gränsen dock 🙂

              Exakt!

        Är detta verkligen konstiga grejer när man varit tillsammans ett tag??

          Haha jag tänkte samma.

          Ja! Plocka snor på varandra? Klämma finnar på varandra? Kollar andedräkt?
          Det andra har jag mer förståelse för, men skulle inte gärna göra det heller.

            Men att klämma finnar är ju så roligt!!!!

              Haha ja det är det bästa!!!

              ?????

          Ta bort snor eller trycka på finnar tycker jag i alla fall är konstiga saker trots att man varit tillsammans länge. ?

          Men då är min nivå väldigt låg, kan dela glas ibland men det är typ allt.

        Usch. Är för ren av mig för att det där ska kännas normalt. Vidrigt.

      tvättar aldrig mina fötter specifikt, räknar med att de blir rena under duschen

        Tror ingen tycker att det är konstigt, det finns nog de som tvättar fötterna även i duschen men jag tror att de flesta inte gör det.

          De flesta? Really?

    Jag har så mycket flytningar ?? har skickat in klamydia – test samt fått medicin för bakteriell vaginos.
    Har liksom binda men är som att de går igenom ändå. Byter trosor flera gånger. Bara rinner flytningar när jag ställer mig upp från sängen på morgonen…
    Inte så fräsch info men skönt att kunna avreagera mig anonymt.
    Någon som kan ge mig nånting uppmuntrande?

      Raka dig inte, o använd inte tajta kläder nu. Plus vanliga bomulls trosor som andas. Inga string.. o gå inte i blöta badkläder.. tänk på att de kan ta ett tag.. kanske även sova naken så kroppen får andas.

      Du måste boka tid hos en gynekolog!

      ❤️ boka tid, hoppas du får snabb och bra hjälp hos gyn ?

      Om du har väldigt mycket flytningar behöver du som de andra skrivit kolla upp det så du får hjälp. Dem har sett allt så du behöver inte skämmas. Under tiden skulle jag säga använd tampong och byt några ggr under dagen men sov utan. Tampongen suger ju upp mycket bättre än bindan och får dig säkert att känna dig mer bekväm tills det löst sig! Jag har tampong ibland några timmar om jag har ägglossning t.ex.

        Nej men stopp! Absolut inte använda tampong om du har någon slags rubbning där nere! ?

          Nej verkligen inte. Ingen ”Ellen” tampong eller annat märke som påstås vara bra.

          Trosskydd ekologiska, eller ekologiska bindor (inget med mycket plast i som de flesta märken). Helt inga om det inte behövs. Sov med en handduk under rumpan och lufta på natten. Ingen duschkräm som inte är gjord för intimhygien.Ring gynekolog/vårdcentralen på måndag då de öppnar. 100% bomullstrosor.
          Inga tajta byxor. Jag lider av kronisk svamp så det med 100% bomull, löst sittande byxor som gäller.

    Ni som jobbar med programmering etc, upplever ni det svårt att få jobb?
    Funderar på att läsa datavetenskapligt program på Gu. Är intresserad av det men är orolig över att mötas av stenhård konkurrens på en mansdominerad arbetsmarknad…

      Min man är programmerare och han säger att framtidsutsikterna är bra. Det kommer krävas mkt av det i framtiden med tanke på att tekniken utvecklas hela tiden. Jag tror det är extra lätt att få jobb som tjej också eftersom det är en mansdominerad bransch. Vet iaf att på min mans jobb så föredrar de kvinnliga sökanden i annonserna.

      Det är arbetstagarens marknad nu och den är stekhet. Jag har iofs ganska lång erfarenhet men blir spontant kontaktad på Linkedin ett par ggr i månaden med konkreta erbjudanden. Det är såklart omöjligt att veta hur marknaden ser ut om 4-5 år men det finns inget nu som tyder på en avmattning.

      Ett tips är att aktivt söka ett företag/organisation som du ser som en framtida arbetsplats när du gör uppsats. Kanske har de även internship (sommarjobb) hittar du det i slutet av utbildningen är du i princip garanterad anställning efter. Så länge du presterar och själv trivs såklart ?

      Det kan vara lite svårt att få första jobbet efter plugget men efter det så är det inga problem. En märklig sak med att vara kvinna inom IT är att mötas av låga förväntningar (från män) och sen imponerar man stort på dom bara genom att be om att få ta en titt i en databas typ ?

      //Jobbar inom IT men med test.

      Det är ingen enkel bransch om man säger så. Som kvinna som tidigare studerade Systemvetenskap var jag arbetslös i alldeles för många år då det fortfarande var männen som valdes in och kvinnor sågs ned på. Nu är jag utvecklare och det är stor efterfrågan på kvinnor inom IT-branschen: dock rekommenderar jag dig att söka jobb som konsult (är konsult själv) efteråt då de företagen är mer öppensinnade på att vilja få in kvinnor.

      Min uppfattning är att det är svårt för företag att hitta systemutvecklare. Sen beror det säkert på var i landet man bor också, jag bor i sydvästra delen. ”Fun” fact, när jag sökte mitt nuvarande jobb (är alltså själv systemutvecklare) så var endast 4% kvinnor.

      KÖR. Jobbar själv inom samma bransch. Majoriteten män, men jag har aldrig blivit nedtryckt, aldrig blivit talad till som om jag är en tjej som inte förstår. Alltid bara blivit behandlad som en av dem.

      Tack snälla för att ni tog er tid att svara <3

    Var ska man flytta för att ha råd med hus och ändå få ett hyfsat socialt liv och ett bra jobb? (Klar utbildad medicinsk sekreterare om 5 mån) Är 40 och bor i Göteborg som jag är less på.

      Vill du ha nära hem? Trollhättan. Rätt områden såklart. Sen vet jag inte vad du kan lägga på ett hus, men Trollhättan är en trevlig stad. Tycker jag.

        Jag hade oxå kunnat tänka mig Trollhättan! Vet dock inte hur jobbsituationen ser ut.
        Falkenberg är trevligt

          NÄL är ju stort så jobb bör ju finnas i Thn tänker jag, även flertalet VC ?

            Skadar ju inte att höra av sig i alla fall. Känner några medicinska sekreterare, bland annat på näl, och de verkar ha massor att göra överallt.
            Men medicinska sekreterare verkar ju behövas överallt och hela tiden så det borde nog inte vara så svårt att få jobb på närliggande orters vårdcentraler mm 🙂

        Behöver inte vara nära Göteborg! Men helst nära ett sjukhus..

          Linköping?

            Lidköping har också ett sjukhus om det trots allt skulle kännas för långt bort med Linköping.

              Kommer från Lidköping 😉

                Förstår att du flyttade?

      Skövde har ett stort sjukhus och bra huspriser. Vill man bo utanför finns många mindre samhällen där hus är löjligt billiga. Uppsalas Akademiska är ju gigantiskt men det skulle jag undvika, Ackis är ett sjunkande skepp…

    Vet någon ifall man avbryter sin provanställning innan 6 månader är slut, får man då fortsätta på sina ersättningsdagar från A-kassa (Unionen) utan någon karens? Jag hade cirka 100 dagar kvar när jag fick jobb. Men fattade direkt att jag kan inte stanna och söker nytt jobb hela tiden.

      Hahha alltså undrar typ samma. Letar nytt jobb varje dag men gick PRECIS med i a-kassan så är väl fucked :). Mår så dåligt på jobbet

        Hoppas vi båda hittar något bättre snart:) Jag hade så höga förväntningar inför jobbet, men det tog bara någon vecka innan jag fattade hur dom utnyttjar människor.

      Jag troooor du behöver bli uppsagd för att kunna få ersättning direkt, men kan vara lite andra regler nu i och med corona. Lycka till i vilket fall!

    Haha jag avskyyyyr våra sommarjobbare ? vi hade inga förra året p.g.a. pandemin men har fyra stycken i år. Den ena är återkommande och har alltid fungerat i gänget. Den ena killen är ganska tyst och lättlärd och fungerar också helt okej.

    Den ena har inte lärt sig någonting på två veckor, hon har suttit med moment ett i två veckor och kommer verkligen inte kunna komma vidare. Hon frågar dessutom om samma saker femton gånger i timmen, jag orkar inte. Ja, det är toppenbra att hon är noggrann och frågar men seriöst… Samma fråga hela tiden?! Den andra killen håller låda hela tiden, saker blir försenade p.g.a. honom, han kan och vet precis allt om allting, är sexistisk och nedvärderande, är en skvallerbytta (klagar på jargongen mellan de som känner varandra) och har tjatat om att få göra annat sedan han kom.

    Så okej två av fyra är bra, men de där två suger sådan energi att jag vill papercutta dem ?

      Förhoppningsvis kan du påverka att de inte kommer tillbaka nästa sommar! Och att du kanske snart har semester och slipper dem?!
      Vi hade turen att få en sommarjobbare som jobbat tidigare på avdelningen och är bra.

        Det ska jag absolut göra. De har kommit in via bemanningsföretag så det går ju att bli av med dem redan nu men min chef har varit sjuk eftersom han har semester nästa vecka ? jag behöver som tur är bara stå ut i två veckor till och de är inte kvar när jag kommer tillbaka.

        Tjejen är förresten 29 och han är 26, så ingen tror att jag avskyr 18åringar med sina första jobb ??

          Inte så lätt att ta in nya heller och lära upp dem oxå, helst om man inte vet om de är bra. Värt det om man VET att den som kommer är bra. Får ni vara med och välja ut de som skall jobba?! Tycker att det sällan verkar vara folk som skall jobba med dem som får vara med och välja.

      Skrev lång svar innan som inte kunde publiceras.
      Vet inte var ni jobbar, men kanske i kontor.
      Till tjejen kan du kanske säga att detta kan du skriva upp och verkligen visa så långsamt att hon hinner, och fråga emellan om hon har någon fråga. Eller så kan du göra en lathund till henne. Sedan kan hon själv testa göra saken och se var hon fastnar. Beröm henne när hon gör rätt och säg att ingen kommer att dö om man gör fel (antar jag).

      Av din beskrivning tror jag att killen kommer att klara av mer raka puckar och till honom kan du kanske säga att det kan upplevas störande när man pratar mycket och att han ska bara göra jobbet. Och ni kan prata mer under pauser och lunchen.
      Känns att du är en superhjälte som klarar av att hjälpa fyra sommarjobbare. Trevlig sommar 🙂

    Läste något här på ÖS om nåt slags stift man kunde ta på låren för att undvika slav under varma dagar men minns inte vad. Om någon vet snälla tipsa!

      ”Move” från the Skin Agent tror jag det var!

        Stämmer ☝?

        Exakt, tror du tänker på mitt inlägg ts. Men det är denna The skin agent ??

      THE skin agent – anti skav. Toppenprodukt och finns bland annat på apotek.

      Gå på en sportbutik och köp stift som säljs till löpare för att undvika skav.

    Jag blir galen på all servicepersonal som bara inte klarar av att bemöta en kund i trevlig ton. Vad är grejen? Ber om en kaka varm (som den ska vara) och personen kan liksom inte ens lista ut hur hen ska göra o säger att det inte går? Jag fattar inte varför man inte ger mer för sitt jobb… själv började man jobba i 7an och har 10 år i restaurangservice med sig ?‍?

      Jag vet, har också arbetat med service i många år och blir ofta förvånad hur dåligt bemötande vissa ger.

        Men ja upplever främst att det är gruppen 16-24 som förväntar sig service när de ger service?

      Var på Max häromdagen. Hade beställt i appen. Skulle då gå in och hämta min påse med mat i själva restaurangen. Körde istället i drive in och frågade om dom kunde ge mig min mat genom luckan istället (alltså, istället för att jag går in och hämtar den).

      ”Det går inte”.

      Va?

        Gjorde adressändring. Deras sajt kraschade när jag skulle betala. De kunde inte göra om betalningen, bara skicka pappersfaktura. Bad om faktura utan fakturaavgift. ”Det går inte”.
        Eftersom jag vet att man kan ändra fakturor accepterade jag inte deras svar. Då fick jag TVÅ fakturor på posten, en med och en utan fakturaavgift. Betalade den utan, ringde och bad dem makulera den andra.
        ”Det går inte, betala och öppna reklamation så får du tillbaka pengarna sedan”
        Alla vet att det går att makulera fakturor, min betalda faktura syntes dessutom redan i deras system. Ändå tvärt nej.

          Samma sak på Telia, jag har jobbat där så vet for a fact att de inte KAN kreditera/rätta felaktiga fakturor. För gamla system. Undvik.

          Adressändring är ena jävla *detfulasteskälsordetduvet

          Dyra. Kan aaaaldrig vara serviceminded och DE BEHÖVS INTE ENS?!

          Man loggar in på Skatteverket, skriver i sin nya adress och den ändras i alla system automatiskt. Gratis.

          Adressändring lurar folk att tro att man behöver betala dyra pengar för en service som är gratis. Svin.

            Jao, bondfångeri för unga. Enda fallet jag skulle använt addressändring skulle vara om jag måste flytta direkt och ingen anhörig bor kvar som kan eftersända ett par brev bara genom att skriva på breven och sedan lägga de i närmsta postlåda, och om jag vet att månadens fakturor inte kommit än under första halvan av månaden & företagen har hemligt nummer & ingen mail så det går inte att kontakta.

              Eh, oftast är de ju så. Att ingen anhörig bor kvar där man flyttar ifrån…

      Det värsta är, enligt mina upplevelser, självklart kan jag inte veta hur andra chefer är, men dom chefer jag haft värderar att medarbetare är snabba och effektiva framför att dom ger bra service. Pratar om matbutik nu. Hade flera kollegor som var otroligt trevliga men långsamma på plock och i kassan osv. Dom fick höra deras negativa egenskaper hela tiden, medan jag hade flera rent av otrevliga kollegor men som var snabba, dom fick aldrig skit. Enligt mig är det viktigare att man är trevlig mot kunder än att man plockar upp schampot snabbt på hyllan?

        Usch

          Urs

    Hur klär ni eri sommar, ni som har äppelformad kropp? Tycker det är så svårt på sommaren! Är fast i typ a linje format. Skulle vilja ha tips om ni sitter på några! Äppelformad för mig =smal rumpa, ben och stor mage. Help!

      Gärna toppar som är tajta precis under brösten och lösa vid magen 🙂

        Ja, sånt jag använder nu, liksom A-linje. Det döljer och framhäver bra, men letar efter alternativ ?

      Klä dig i det som du tycker är fint och som du trivs i!!

      Jag klär mig i mycket färgglatt. Luftiga kjolar, vida byxor, tunna sköna tunikor eller blusar. Solhatt.

      Har så mycket snygga outfits i huvudet men väl på är allt skitfult. Är inte så bekväm i min kropp den här sommaren.
      Så min go to outfit är en blå vadlång oversize skjortklänning. Viker upp ärmarna, sätter upp håret i en ”Beckham-tofs”, örhängen och armband, 0på med snygga men sköna sneakers (får inte gå i andra skor pga att jag är skadad), nån snygg väska och sen skuttar jag iväg på mina kryckor.

        Foten läker nog snart

          Är inte skadad i någon fot.

    Vad gör man med en 2,5åring som alltid varit väldigt matglad men nu slutat äta i princip?
    Ska kontakta vården på måndag men undrar generellt. Favoritmaten fungerar inte, yoghurt tas det en klunk av osv.

      Det brukar gå i perioder. Truga inte, utan fortsätt erbjuda. Se till att bara ge tillräckligt med vätska. Har 2 barn själv som matvägrat i perioder och man oroar sig, men det går över och de får i sig det de behöver. Oroa dig inte.

        Håller tummarna men hon har gått ner i vikt vilket oroar mig …

      Läs på om neofobi! Som tidigare kommentar, fortsätt att erbjuda varierad mat. Förhoppningsvis, och som absolut allra vanligast är det övergående. Helt naturligt att gå in i en selektiv fas i ålder. Men kan däremot upplevas mycket stressande som förälder! Lycka till ❤️

        Tack för tipsen, alla tre! Ska läsa 🙂

      Just det! Googla dietist Sara Ask, kanske kan hennes kunskap och perspektiv vara behjälpligt!

      Sorry för TRE kommentarer på detta Mila ?men vill lägga till- googla också Kajsa Lamm! Känner med dig och vill bara ge vidare det jag själv haft glädje av! ❤️ ?

      Det är en fas. Kommer gå över!
      Kan ju vara tänder eller helt enkelt värmen. Men man behöver inte uppsöka läkare för det om det är det enda som ändrat på ungen.

        Inga tänder och säkert en fas men hon har gått ner i vikt så är orolig.

    Jag söker tips på någon som gör bra, fylliga singelfransar i Stockholmsområdet. Länka gärna Instagram samt skriv gärna med hur länge fransarna brukar hålla. Obs: Salong.

      Skulle tipsa om en sååå bra tjej, men hon gör dom hemma hos sig. Ej av intresse alls då?

        Jo tipsa!!!

          Fransarbyad på Instagram ❤️

    Finns det någon koppling mellan covid-vaccin och hämmad fertilitet? Kanske foliehatt-varning, men jag snappade upp det någonstans och nu kan jag inte slå det ur tankarna.

      Lita inte på vad folk svarar anonymt på en blogg… Leta efter info hos trovärdiga källor, t.ex. WHO eller Folkhälsomyndigheten. Har inte sett något om detta nånstans.

      Nej men snälla. Nu får det faktiskt vara nog med dumheter.

      Hoppas alla dessa foliehattar har rätt, slipper jag som frivilligt barnlös (och vill fortsätta vara ❤?) kanske slippa alla jääävla preventivmedel. Vaccin. Pangbom aldrig barn. Win.

      Men näe, antagligen helt taget ur det blå från ”livets hårda skola”-folk.

        ?
        Du kan ju annars bara sterilisera dig. Inte lika lätt som vaccin men smidigt ändå.
        /också barnfri

          Jodå, jag vet. Jag är på väg faktiskt, men vill göra mer än ”bara en sterilisering” men vet inte hur lätt det är att få igenom ”som frisk” (ta bort hela livmodern). Ska kontakta vården till hösten.

          Men hade ju varit nice om det lixom kom med på köpet i vaccinet, två i en! ???

            Det är nästintill omöjligt skulle jag säga… Inte ens när man har stora problem med mens osv är de så sugna på det. Sjukt att inte få bestämma över sin egen kropp… Men lycka till!

              Man kan ju göra operationen privat och bestämma över sin egen kropp. Självklart ska vi inte spendera skattepengar på att göra stora bukoperationer för att plocka ut friska organ på folk?!

      Koppling vet jag ej, men många har fått mensrubbningar efter vaccinet, varför denna studie just nu genomförs: https://redcap.healthinstitute.illinois.edu/surveys/index.php?s=LL8TKKC8DP

      Det vet man nog inte än GISSAR jag- vaccinet är ju nytt. Om det skulle finnas en sån koppling kommer det nog senare (liksom ev effekter av covidinfektion på fertilitet). Man hinner inte vetenskapligt studera allt på kort tid.

    Ge mig era bästa tips på hur ni känner er snygga! Jag är inne i ett riktigt dåligt flow och behöver hitta tillbaka till mitt gamla jag igen, känna mig snygg igen!

      När jag har klippt mig och det kanske går två veckor och jag stylar håret så det ligger som jag vill.

        Haha gillar du inte frisörens styling? Jag klippte mig dagen före midsommarafton och nog för att det behövdes, men hon kapade så mycket, känner mig så ful nu när jag äntligen hade fått långt hår?

          Jo älskar min frisörs styling men blir alltid bättre när jag gör det själv med mina egna produkter och verktyg haha.

      Brun utan sol i ansiktet kvällen innan, nytvättat rundfönat hår, fräscha målade tå- och fingernaglar, remsandaler med en liten klack på, söt sommarklänning i en färg som passar dina färger, några diskreta men elegantare smycken, inte för mycket smink men lite fokus på ögonbryn, fransar och läppar

      Då känner iallafall alltid jag mig kvinnlig, fräsch och snygg såhär års!

        Bra tips. Tår och fingrar ska få sig en ompyssling när jag går på semester om 2v, brukar göra det inför längre ledighet. Busar mig varje vecka och diskreta smycken är verkligen min grej.

        Ska ta till mig resten och se om jag känner mig fin, mycket hänger väl just nu på att jag känner mig som en boll och vill inte gå i annat än en stor sopsäck typ?

        Din kommentar var det sista jag läste innan jag somnade så har har drömt om brun utan sol. Hur jag kämpade med att få ett jämnt lager och det blev aldrig jämnt så jag blev som Ross i Vänner när han gör spray tan.

    Finns det någon här som har haft något att göra med hon som ligger bakom märket Sweedlashes?

      Hon gjorde min brudsminkning, så trevlig och super duktig 🙂

    Ni som har koll på stjärntecken! Se hit! ? Jag är Jungfru och är ihop med en Skorpion. Har aldrig funkat bättre med någon samtidigt som vi ibland krockar rejält i att vi är lika med ändå så sjukt olika. ? Vi är båda känsliga men jag mer lätt under ytan och han djupt. Svårt att sätta fingret på exakt vart vi är lika och olika! Hjälp? Hur funkar dessa stjärntecken ihop egentligen?

      Om du inte gjort det redan, kolla upp hela birth charten då man än så mycket mer än sitt soltecken ? finns t.ex. på café astrology ? är också jungfru btw och tillsammans med en oxe, min soulmate ? har haft många skorpionvänner dock genom åren ?

    Finns det någon som bor i viken/Höganäs området?
    Trivs ni? Hur är det att bo där?

      Bor i Höganäs, trivs fantastiskt bra!

    Är så otroligt täppt i näsan men har ingen nässprej hemma, finns det nåt annat man kan göra? Blir galen

      Koksaltlösning.

      Helst ska man väl ha nåt att spruta in det med, men jag brukar doppa bomullstussar och stoppa i näsan och ha där en liten stund, inte länge. Men det funkar faktiskt för det mesta

        Tack!

    Vem tar hand om Philippes hund då? Hunden är väl valp/unghund?

    ”I en vlogg på Youtube berättar nu Bianca Ingrosso att hon och pojkvännen inte hinner ses på grund av jobb.
    – Jag och Phillipe vi ses inte så mycket just nu. Han har ju öppnat upp sin restaurang Ted och han jobbar typ 110 timmar, utan överdrift, över 100 timmar i veckan, säger hon.
    När hon går upp på morgonen då sover Phillipe Cohen, och när han kommer hem sent på natten, då sover Bianca Ingrosso.” https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/0KwGR6/bianca-ingrosso-och-phillipe-cohen–darfor-ses-de-aldrig

      Fast hon säger ju också att det blir mycket logistik/promenader med hundarna just nu osv. Iom att dom aldrig ser varandra så är ju alltid någon hemma med dom? Sen kissar dom ju inne i vilket fall så lite skit på mattan verkar ju inte vara ett stort problem.

      Vissa människor borde inte ha hund.. Men jag tror Ted är med på restaurangen ibland, Bianca har hämtat upp honom därifrån och gått promenader. Så ibland har hon Ted hos sig, (men måste gå olika promenader då hennes Dino och Sammi inte går överens med Ted..)

      Sen kanske hunden är hos Philippes släkt/vänner? Man kan bara hoppas.
      Tycker Bianca i allafall inte lämnar sina hundar för länge ensamma, så de verkar ändå vilja det bästa på det viset för hundarna. Sen är det mitt hundhjärtas önsketänkande som hoppas att Ted är med nån släkting ut på landet och får springa och bada av sig som en hund bör 😀 <3

    Tips på café i södra Stockholm som är übermysigt, liksom instagram-vänligt, intimt och har bra cafésmör och bakelser/tårtor?

      Lyran i Mälarhöjden!

        Håller med om att Lyran är väldigt bra, men det ligger i Bredäng och inte i Mälarhöjden (kan vara bra att veta om du åker kommunalt.

      Vad är cafésmör?

        Lyran ja, det är ju bra! Tack! Tar gärna fler tips!

        Cafésmör är autocorrect för cafémat, typ sallader, mackor, bakpotatis, pajer mm. Har dom ännu bättre mat så är det också bra ☺️

          Aah ok!

    Någon annan här som har problem med finnar/knottror i endast pannan?! Tror jag blir gaaalen! Är 25 år gammal och trodde problemhy skulle vara long gone för längesen…
    Hur har ni gjort isåfall för att bli av med det? Känns som jag testat allt.

      googla ”fungal acne”!

        Men guud TACK!! Kan absolut vara det jag lider av, tack igen!

    Har ni några tips på att komma över sin bikiniångest? Jag mår dåligt över att visa mig i bikini/ baddräkt. Har ett ärr efter kejsarsnitt som jag tycker putar ut, sen har jag ingen rumpa. Ibland tycker jag att jag är för smal och ibland för tjock. Förra sommaren badade jag med mina föräldrar en gång. Annars badar jag helst själv eller med mina barn. Idag orkade jag inte och behöll kläderna på. Känns som jag blir bedömd och att alla glor på stranden. Har/ haft problem med ätstörningar och tror att min självbild är lite off.

      Kanske inget tips men jag kan informera om att otroligt många tjejer känner sådär på stranden, säkert 80 % är osäkra och det beror inte på hur man ser ut utan att man jämför sig. Någon annan som har komplex för sin stora rumpa tycker din är fin och någon som har ett större ärr är Avis på ditt. Köp en skitsnygg dyr baddräkt som sitter bra så kan du ha den istället för bikini, man måste faktiskt inte visa magen om man inte vill! Annars kör bara, du har bara ett liv och din kropp vill dig väl.

        Tack, jo det är sant, många är osäkra. Tycker dock att ärret putar ut i baddräkt också tyvärr.

      Tänk att kroppen egentligen bara är själens skal. Lättare sagt än gjort förstås. Jag började njuta av livet på ett annat sätt när jag insåg att tex mina bröst är till för att mata mina framtida barn, inte vara snygga.

      Ha shorts och t-shirt över badkläderna när du badar om det känns mer bekvämt. Man måste inte ha bikini för att bada. Om du vill så tala om för de du badar med att du tycker att det är jobbigt och att du känner dig obekväm. Kan vara skönt att de andra vet det och inte fäller kommentarer om kroppar när man är där.

      Annars vet jag inte… det är svårt.

    Hur fan beställer man mat utomlands?
    Typ i Sverige säger man, vi vill ha en sallad och en blablabla. Men på engelska? Förlåt är verkligen efterbliven… och säg gärna olika fraser man säger på engelska utomlands, dem vanligaste. Tack snälla i förväg ?

      Det beror lite på i vilket sammanhang men jag antar att du menar kanske på en restaurang. Om det är en vanlig lunchrestaurang kan du bara titta efter vad du vill ha och sedan:
      I would like a salad please. Men är du på en finare restaurang kan du ju börja med att säga: Please let me take a look at the menu before I order och så går kyparen iväg och så säger du vad du vill ha när denne är tillbaka.

        Men fina du, tack snälla? har du tips på vad man mer kan säga? Vanliga fraser som är bra att veta.. hoppas du förstår vad jag menar

      – We/I would like to order a salad please.
      – Could we/I get the caesarsalad please?

      Var noga med att säga please och thank you och glöm inte dricksen :p

        Åh tack för svar? är det viktigt med dricksen??

          Ja, för lite dricks indikerar att man tycker att servicen och maten inte alls är bra.

      Och när du kommer dit kan du säga typ: Hello I’d like a table for two, please.

        Tack snälla?

    Hur får man vänner som 30 åring ?

      Har inga barn så föräldrar grupper e inget jag e intresserad av ^^

      Undrar samma, har senaste åren bara haft kompisar som tagit mig för givet, vet inte hur det blev så, man har inte kunnat ta mig för givet förr.? Så har gjort mig av med alla dåliga människor ur min umgängeskrets, har killkompisar kvar men tjejkompisar känns så mycket svårare att hitta.

    Ni som haft graviditetsdiabetes – försvann diabetesen efter förlossningen? Blev ni igångsatta, i så fall, i vilken region bor ni?

      Försvann efter förlossningen. Blev inte igångsatt men gick över 1 vecka.
      Hade dock det väldigt milt, behövde bara motionera och hålla koll på vad jag åt. Sushi var ju inte en hit om man säger så ?

    Kan man fortfarande säga det gamla ”sjukpensionär” om man har sjukersättning? Eller hur förklaras det bäst? Bara sjukskriven utan närmare förklaring? Arbetssökande för att slippa nyfikna frågor och ev.konstiga blickar?

      Har själv ansökt om sjukersättning. Vet inte hur det går. Rent personligt gillar jag inte ordet sjukpensionär, med det framgår ju tydligt för den som frågar om man svarar det. Jag skulle nog säga att pga sjukdom kan jag inte arbeta. Så välj det du känner dig bekvämast med.

    Kola missbruk …

    Min pojkvän (32) har öppnat upp om ett ”litet” missbruk med kola, då det börjat som partydrog (flesta vi känner tar det vid fest så alltså ej ovanligt där vi bor, i Holland..) men att han nu vid stressiga tillfällen med jobb har tagit det även under dagen, speciellt inför stora jobbpresentationer osv. Han är rätt högt uppsatt inom bolaget och har mkt press på sig, han har alltid varit öppen med mig om sin ångest i jobbet (jag har tänkt att han är nära utbrändhet) och gått i terapi för det, men nu blev det såklart ändå en chock för mig om kolan. Han har gråtit hela dan sedan han berättade sanningen (i samband med att jag kom på honom) och märkte av min chockade/arga/ledsna reaktion. Obs han visade mig sin dagbok där han hade skrivit ett par gånger att han vill sluta med det, att han vill berätta för mig men att han känner sådan skam. Så det var liksom ingen efterkonstruktion som han kom på iaf. Nu vill han göra allt för att bli frisk från beroende
    /ångest och få tillbaks min tillit.

    Har någon varit med om liknande? Jag vill stötta honom i hans depression/ångest med detta, men är ifrågasätter hur jag nånsin kan lita på honom igen. Kan tillägga att han är världens snällaste , underbaraste pojkvän och han är förtvivlad just nu över att han gjort detta bakom min rygg. Och jag är ledsen över att han har ljugit.

      Terapi. Tillsammans och var för sig. Han måste vilja söka hjälp och bli kvitt detta – du kan inte låta dig själv bli medberoende och underlätta för honom.

      Kram ❤️.

    Hur funkar det egentligen på Tinder för killar? Får dom flesta män många matchningar? Många som svarar när dom skriver?

      Killar samlar matchningar typ. De matchar med en men skriver inte

        Men om dom skriver? Får dom flesta då svar? Går det ofta vidare till att tjejer vill ses? Fattar att detta säkert är svårt att svara på men är så himla nyfiken..

        Jaså. Verkar som att de flesta killar får väldigt lite matchningar. De klagar på samma sak ”tjejer matchar men skriver inte, de bara samlar på likes”.

          Precis! Jag får också denna uppfattning??

            Jag skulle gissa att anonym 23:50 inte får svar när hon skriver och att hon drar slutsatsen utifrån det.

            Men jag tror att egentligen är det killarna som har det svårt på appen. Det är vad man hör i alla fall.

    Är det någon här som jobbar som HR-koordinator?
    Vad har ni för utbildning? Lön? Är det ett roligt jobb?

    Någon som är vaken? Fästmannen har somnat och jag känner mig redan uttråkad ?

    Tänkte på en sak jag läste i Aftonbladet om Frida Södermark som ska springa 100km i vecka 39..är inte det på gränsen till shaken baby?

      Vet inte. Men alltså, VARFÖR?!

      Hahahaha. Det är inte så shaken baby funkar. Men i övrigt har jag jävligt svårt att förstå det. I vecka 39 orkade jag med nöd och näppe gå till affären för att köpa godis.

    MELASMA SE HIT

    Hej! Jag lider av melasma på överläpp och små fläckar längs med kinderna. Har varit i kontakt med flertalet hudterapeuter. Kontaktat skincity och hudoteket och dom kan bara rekommendera sina egna produkter, inte baserat på vad som faktiskt funkar. Så jag tänkte höra här inne om det finns någon som har tips på ett serum som faktiskt funkar på melasma? Vet att det kan ta längre tid men jag vill höra någons personliga erfarenhet. Har mått otroligt dåligt över detta i över 1 år nu och är så trött på att det kontrollerar mitt liv.

      Det enda som funkar är Hydrokinon. Gå till en hudläkare och få det utskrivet. Först och främst måste rätt diagnos ställas så att det verkligen är melasma. Och var försiktig med hydrokinonen. Googla det och läs på ordentligt!

    Vad hände med Erica Lindbergs diadem-företag? Ser att hon verkar ha tagit bort länken dit från sin privata insta, som jag vet att hon hade tidigare.

    Hur hanterar ni andra när en narcissist skäller på er?
    Det hände igår för att jag inte gav tillräckligt med uppmärksamhet. Vet varför. Innerst inne känns det som om personen har fel. Nu har jag ändå svårt att bli av med ”vad värdelös jag är”-känslan

      Uppvuxen med en narcissist till mamma. Lärde mig tiden strategin ”att zoona ut”. Gör jag inte det kan jag inte va tyst utan kommer ge svar på tal vilket ju i princip ALDRIG funkar.
      R
      Eftersom du vet om att personen är narcissist och utskällningen förmodligen oberättigad, så försök skaka av dig den känslan. Bästa är väl att inte bry sig alls. Om inte det går så åtminstone att va sur/arg på att den personen är en idiot istället för att tänka elaka saker om dig själv.

        Jag ska försöka. Zooma ut låter bra.
        Beklagar att du har en mamma med de dragen. Det är själadödande detta.
        Tack för att du ger mig stöd ❤

    Tips på god ginger beer? Önskar en inte så söt och med någon mer smaktillsatts än bara ingefära så den får lite mer djup. Tack på förhand. ?

      Grace Ginger Beer är den absolut bästa!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.