Kända svenska profiler i tv-program om beroende och psykisk ohälsa

I maj månad isolerades Angelina ”Ängie” Dehn, Ola Rapace, Håkan Hallin, Lancelot Hedman Graaf, Jackie Ferm och Andreas Kleerup på en ö i skärgården, för att spela in ett program om beroende och psykisk ohälsa.

I programmet genomgår sex kända deltagare ”individuellt anpassade medicinska och terapeutiska behandlingar, sammansatta och ledda av Sveriges främsta och mest erfarna beroendeläkare och terapeuter”.
[…]

Det är hög tid att sänka tröskeln för detta laddade, vardagsnära ämne som många har direkt eller indirekt erfarenhet av. Vi är så stolta över våra fantastiskt modiga medverkande vars berättelser vi tror kommer göra skillnad för många av våra tittare”, säger Anne Appelberg som är programmets exekutiva producent i ett pressmeddelande.

Lance Hedman Graaf öppnar upp och skriver i sitt inlägg att han är totalt maktlös inför alkohol och egentligen alla sinnesförändrande substanser, och att han varit det varit sedan första dagen han drack alkohol.
Han får nu mängder av stöttande och uppmuntrande kommentarer, av bland annat pappa Magnus Hedman som skriver:
Så stolt över dig! Fortsätt vara den du är. Det duger mer än väl. Älskar dig!
Förhoppningsvis påminner det inte allt för mycket om det amerikanska programmet ”Celebrity Rehab with Dr. Drew”, som till slut fick läggas ner, efter att en femte deltagare ur de tidigare säsongerna dött.
Det var det första jag tänkte på när jag läste om programmets upplägg, men jag tror och hoppas att likheterna slutar där. 🙂

Enligt Expressen kommer produktionen heta ”Behandlingen” som har premiär den 27 oktober på Discovery Plus och Kanal 5.
Är det här någonting ni blir nyfikna på?
Vem ska se första avsnittet?

105 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Jag ska lätt kolla. Hoppas alla deltagare blivit bättre av att ha medverkat i programmet. ?

    Jag vet att det är ett viktigt ämne men jag är så trött på att höra om kändisars psykiska ohälsa.

    Finns det någon kändis som inte pratar om att den var mobbad, har ångest, ätstörning, osv så fort den får chansen?

    Nej, jag ska ta en kopp kaffe och inte vara så negativ nu. Tack och förlåt.

      Håller med. Är helt ointresserad av dessa kändisar. Hade förmodligen kollat om det var vanliga människor vars liv jag faktiskt kan relatera till.

        Det om något hade ju varit ointressant! Någon random människa som berättar om sin ångest, nej tack.

        Som att denna uppställning skulle vara superstjärnor som lever helt galna liv, omöjliga att relatera till? Njae du.

          Exakt. Både Jackie och Håkan har ju helt vanliga jobb.

            Och Lance då? Har han ens något jobb?

              Ja, han gör musik. Spelar och var med på Lotta på Liseberg i somras osv… det verkar gå bra för hans musik. Jag gillar den!

                Men det är ju inget jobb! Jobbar man så stiger man upp klockan 5, stämplar in på en arbetsplats, har tråkigt heeela dagen och sedan går man hem och är bitter. Musik … jobb …. Pyttsan!

                  Spelar gitarr och gapar gör vanligt folk på fritiden.

                  Att jobba med musik är visst jobb. Det är otroligt mycket arbete bakom det.
                  Ibland är ett 5-15 arbete lättare.

                    Det var ett skämt, det var klantigt av mig ?

        Håller med. Trött på kändisar. Så många människor som inte får hjälp inom vården pga privatiseringar där pengar är viktigare änn människor. Fruktansvärt!!

          Jag tror framför allt att vården i Sverige måste inse att det finns annat än KBT om man lider av psykisk ohälsa. Jag är så glad att jag tillslut betalade för min egen vård och därför fick rätt hjälp för mig.

        Hahaha vad är det som gör att du inte kan relatera till dessa människor? Deras liv är nog inte helt olikt ditt. Svårt att relatera till världskändisar i Hollywood absolut. Men dessa?? Vad menar du? De är ju helt vanliga svennar

          Respekt till dom tycker jag.

      Alla kändisar, influencers, Idol-deltagare osv ska profitera på deras svåra uppväxter och psykiska ohälsa.

      Brukar tänka det när jag hör ännu en känd person berätta att den var mobbad som yngre. Var är alla kända personer som rimligtvis mobbade någon? Det skulle jag gärna se någon prata om någon gång.

        Hehe. Men tror många kan klämma fram både någon upplevelse att att ha utsatts för och att ha utövat mobbning om man väljer att tolka begreppet tillräckligt fluffigt (typ utsatts för/ varit elak några gånger), och det gör man ju gärna i den sitsen.

        Men det är ju teves fel också. Läste på Fridas bakblogg (som är en kanal med massa kakor och recept, för er som ej visste det) att hon blivit tillfrågad om at svara med i Hela Sverige bakar men sen valt att hoppa av för att de enbart ville få henne att prata om sin uppväxt med en alkoholiserad pappa och gråta i teverutan (och då berättar hon ändå öppet om det i vanliga fall, men inte så snyftigt liksom). I ett program om kakor…..

        Och samma sak i typ ALLA program. Sorglig musik i bakgrunden och sen ska de stackars deltagarna pressas på något deppigt minne. Tror det har noll och ingenting med att normalisera psykisk ohälsa att göra, det handlar bara om att göra bra teve och profitera på lidande.

          Ja var det inte tusse som pratade om det och idol, att de klämde fram hur synd det var om honom som flykting osv medan han mest kände ”va…? Eh…okej?”

          Citera mig inte på detta men vill minnas att han nämnde i någon intervju att de så gärna ville göra snyft av hans bakgrund. Ja tittarsiffror så klart, inget annat.

            Eller flykting vet jag inte om han var eller om han kom till Sverige på annat sätt men ja, ni fattar.

      Psykisk ohälsa och infertilitet är det enda det pratas om samtidigt som det gapas ”vi måste prata mer om detta!”…

        Hahaha ja!! O då är jag ändå en av dem som inte kan få barn. Men jösses vad trött jag är på det tjatet!!

        Fast det måste pratas mer om det. Om ni menar för att det pratas här, så tror jag det beror på att alla är anonyma. Här kan man våga lätta sitt hjärta som man kanske inte vågar hos vänner eller familj – de kan ju ha uttalat sig precis som du gjorde precos, och därför inte pratar om det irl. Och handlar det om ”irl” så är det ju i din bekantskapskrets, inte alla andras.

      Fast jag tror att de som verkligen kan behöva en ögonöppnare behöver se detta. Det kan pusha nån till att söka hjälp som har riktigt jobbiga problem. För de som inte vill titta är valet enkelt att titta på annat.

      Tycker ändå de fått ihop ett gäng som man faktiskt på riktigt TROR lidit av sina missbruk. Tror de flesta av deltagarna hade haft ännu mer lyckade karriärer om inte alkohol och droger satt stopp. Lance har ju tur att han uppmärksammat problemet så pass tidigt, hade lika gärna kunnat va om 20 år när han är lika sliten som Håkan… jag kommer titta! Intressant.

    Kommer nog se pga Kleerup! Kul att se Jackie igen också. Btw är Ola och Ängie ihop?

      Verkar som det ? vem är hon? Aldrig hört talas om henne 🙂

        Artist/musiker!

      Och Ola gick ut med att han skiljer sig för 20 timmar sedan:
      https://www.expressen.se/noje/ola-rapace-och-sonja-jawo-skiljer-sig-supersorgligt/

      ”Supersorgligt”:
      https://www.instagram.com/p/CTKWHkijEEr/
      https://www.instagram.com/p/CUVY_vIskhL/

      Kanske blir lite sorgligt när man kommer hem med den här (till någon man är gift med som heter Sonja):
      https://www.instagram.com/p/CTTEvtLi9s_/

      Varför tror du att dom är ihop?

    Tycker det är lite skevt när man klagar på att det är för mycket snack om psykisk ohälsa, att ”alla” lider av det nu för tiden osv. Vilken psykisk ohälsa är det man pratar om då egentligen? Inte är det alla psykiska sjukdomar i alla fall…. Har aldrig känt mig så extremt utanför samhället, choklad och verkligen 100 % onormal som när jag blivit tvångsvårdad, och den upplevelsen tycker jag att jag verkar dela med nästan alla som det händer. På samma vis tror jag kanske inte det är schizofreni som normaliseras av att vi pratar mycket om utmattning (även om utmattning är fruktansvärt). Faktum är att många som drabbas av mindre stigmatiserade sjukdomar verkar lägga rätt stor vikt vid att trösta sig genom någon sorts avståndstagande mot dem som blir mer allvarligt psykiskt sjuka. ”Jag trodde jag höll på att bli knäpp och skulle läggas in, men sen förstod jag att det är vanligt och normalt och inget fel på mig osv osv.”

    Jag vet inget om just dessa kändisars psykiska ohälsa men jag tycker ändå man ska väga in det i bilden innan man avfärdar det rakt av. Tycker ofta de som säger att de inte finns något stigma längre är de som inte varit särskilt sjuka själva, och kanske inte behövt möta stigmat (även om det är 100000 ggr bättre idag än när man kedjade fast folk som utvecklat udda beteenden i ladugården).

    Och med detta menar jag inte att förminska vanligare diagnoser. Även med samma sjukdom är det ju ett oerhört brett spektrum i hur man drabbas. Jag tycker bara man ska visa respekt för att det finns väldigt stora skillnader både mellan och inom diagnoser. Och att det är jävligt mycket lättare att häva ur sig att man absolut förstår att vem som helst kan bli inlagd på psyk än att faktiskt känna så när det är man själv som står där i brutal konfrontation med de där fördomarna man nog faktiskt ändå hade.

      Man kanske ska bredda detta snack om psykisk ohälsa till att inte bara handla om influencers som skriver böcker om ”min väg ut ur ångesten” utan även prata om den typen av ohälsa som du nämner.

        Som redan görs i programmet som inlägget handlar om alltså? Trodde ni att Kleerup skulle prata om utmattning och hans ”väg ut ur ångesten”?

          Jag vet inte vad kleerup har för psykisk ohälsa faktiskt. Jag skrev ju att jag håller med om att det är bra att det breddas till mer än influencers ångest. Så vet inte vad du bråkar om.

            Bråkar inte, tyckte bara det var lustigt att du föreslår att man ska börja prata om ”grov” psykisk ohälsa när det är just det som programmet handlar om (gällande vissa av deltagarna).

              Okej, då missförstod du nog. Jag menade att det är bra att bredda hur man vanligtvis pratar om psykisk ohälsa (och vilken) och även ta upp den typen som ts nämner. Dvs bra att det tas upp här då.

              Men gud.. man måste inte tjafsa om allting hela tiden.

            Kanske misstolkade din kommentar, sorry. Trodde du pratade om programmet fast du egentligen kanske syftade till influencers.

              Ja det blev kanske något missförstånd. Jag vet inte exakt vad deltagarna har för bakgrunder, några känner jag till mer än andra. Men bra om det blir något som kan addera till det som det vanligtvis pratas om. Psykisk ohälsa är så brett. Och vissa är nog mer stigmatiserade än andra.

                Jag förstår hur du menar nu! Kleerup med sina diagnoser och grova missbruk skiljer sig nog rätt mycket från ”vanlig ångest” om man ser till stigmatisering, så det blir intressant att se honom i programmet tycker jag.

                Jag vill ta på mig skulden för dessa missförstånd, min orginalkommentar var menat som ett svar mer till den allmänna attityden (bland annat i kommentarsfältet) kring att ”men vi pratar ju redan psykisk ohälsa”. Vilket kanske var lite oklart. Det var inte menat som kritik av teveprogrammet, som jag känner mig öppen inför :p

          Det var ju lite det jag menade!

          Alltså jag har ingen koll på dessa personers privatliv, men jag menar att det finns fortfarande psykisk ohälsa som är väldigt laddad, så jag vill ej döma ut detta program som om det ”bara” handlar om att det bara handlar om, ska vi kalla det ” allmänmänsklig” psykisk ohälsa, innan jag sett det.

          Verkar ju ändå vara specifika personer de valt ut och inte bara de fem topp som syns mest i rutan.

            Har egentligen inget mer att tillägga men tycker ditt första inlägg verkligen är spot on. Jättebra att vissa ”lättare” varianter av psykisk ohälsa blivit mindre stigmatiserade. Men vi får inte glömma att det fortfarande är stor skillnad i att vara öppen i fikarummet med att man haft en utmattningsdepression jämfört med att varit tvångsvårdad för psykos. Kanske är det här programmet ett litet steg på vägen för ja det är verkligen en lång bit kvar. Trots att det kan drabba vem som helst.

              Håller helt med, det är en himla skillnad på att prata om att någon gått in i väggen, utmattningsdepression, depression osv i fikarum/personalrum/aw mm än att prata om ’grövre/värre’ problem. Jag för min del berättar aldrig för någon på jobbet att jag är bipolär. Till viss del för att många har en rätt skev och svartvit bild av sjukdomen och jag orkar inte förklara och upplysa andra om vad det egentligen innebär för just mig, alla har olika grader och svårigheterna är väldigt individuella. Jag vill inte ha det ryktet på jobbet; ’hon ör bipolär, visst du det? Undrar hur det påverkar hennes jobb, kan ’den’ och ’den’ händelsen vara för hon är det osv osv.

      Fast viss typ av psykisk ohälsa känns det ju verkligen som att det går trend i. Jag tror att det har blivit lite ”coolt” bland vissa ungdomar att ha en diagnos.

      Alltså skjut mig inte nu men vissa ungdomar måste bara lära sig att hantera livets upp och nedgångar.

      Med det sagt så förstår jag också att det absolut finns de som lider av psykisk ohälsa och att de behöver mer eller mindre hjälp av vården. Och svenska vården är under all kritik när det kommer till detta.

        Ja men jag håller med på ett ungefär om vad du säger, jag menar bara att det blir skevt att bunta ihop allt inom ett så vitt begrepp.

        Och som du säger, psykiatrin har väldigt stora problem med bemanning och köer, så det blir väldigt konstigt att vi beter oss som att vi är framme vid någon sorts slutmål där allt är OK.

      Håller med i det du skriver, verkligen!

    Jag tycker det är jättebra när t.ex. alkoholism presenteras som något även vanligt folk och kändisar drabbas av. Min pappa blev alkoholist när jag var i tidiga tonåren och då var det INGEN som ens vågade yppa ordet ”alkoholist” då det var så extremt skamligt och tabubelagt. Inte ens vi i familjen vågade prata om det, då det var så orimligt och ofattbart att detta drabbat vår fina pappa. Hade det redan då varit mer ”accepterat” så hade vi nog kunnat hjälpa honom bättre OCH han hade själv inte uppfattat sig som fullt så skamlig och låg. Han hade vågat erkänna och berätta och acceptera sitt problem, SE det utan undanflykter. Nu dog han av sitt alkoholmissbruk, bara 67 år gammal.

      Det där är verkligen ett bra exempel på varför man måste bryta tabun och den skamlighet som finns gällande missbruk och psykisk ohälsa.

      Beklagar verkligen ❤

      Ja eller hur, jag tror få personer med alkoholism i familjen känner att ”äsch det där är väl inget laddat ämne”.

      Skillnad på inifrån och utifrån perspektiv. Också skillnad på att säga att man inte ser ner på alkoholister är osv, och på att faktiskt inte göra det.

    Skulle hellre se sidan frpn dom människor som lever med dessa personer. Som drabbas av livsvalen att fortsätta med alkohol o droger.

    Alla människor har fria val,man kan inte skylla på sin bakgrund över huvud taget för att fastna i missbruk. Sluta tycka synd om dessa människor,det är vi partners eller barn till dessa patetiska människor man ska tycka synd om istället. Punkt slut!

      Anonyma 12:43//
      Varför ens leta syndabockar här? Du är så fel på det!

        Finns absolut ett behov av att även medmissbruk uppmärksammas.

          Och även det har det gjorts program om.

          Vi partners, syskon, föräldrar, barn osv har också ett val. Det är jobbigt för alla, inte minst den som är beroende. Punkt slut!

            Vilka program då?

            Uppriktigt intresserad för egen del.

              Ex Djävulsdansen, finns på SVT.

                Tack?

            Absolut att parntern har ett val,men om det uppstår i relationen så får partnern och barnen ta otroligt stor last att kunna lämna en sådan person. Man får 10 gånger mer tyngd på sig. Så hylla partnern som jobbar sig ifrån en missbrukande person som förstör för allt o alla istället för att tycka synd om patetiska pundare.

        Tycker inte det minsta synd om någon som missbrukar alkohol eller droger. Som sagt så har all ett val oavsett vad man går eller har gått igenom tidigare. Vissa är väl betydligt svagare än andra.

        Man gör ett val att fortsäta dricka eller köpa droger. Att sätta de framgör sin familj. Vissa kan sälja sina barn för droger. Usch för dom.

          Eh… tror du på riktigt folk VÄLJER sina sjukdomar? Du är ju helt empatilös och uppenbarligen väldigt oerfaren vad gäller detta. Du verkar sjukt kall och obehaglig. Många som tex lider av ptsd, depression, missbruk etc har ofta grova trauman sedan tidigare som de försöker dämpa smärtan av.
          Vill inte önska någon nåt ont men fy fan alltså vilken vidrig kommentar du skrev. Hoppas nästan du eller någon du älskar drabbas så du förstår att det inte är ett fritt val. Skäms på dig

            Jag tror inte alkohol är en sjukdpm man kan jämföra med en förkylning eller cancer,det är inget man väljer. Men ett beroende är någon man kan välja göra någonting åt.

            Ja mitt ex började med alkohol och droger och jag kämpade med att hjälpa honom samtidigt som han begick kriminella handlingar bakom ryggen. Så tro mig, jag vet. Hade en släkting som vaf i missbruk med och förstörde för folk runtomkring.

            Senast hörde jag igår på tåget om en kille som pratsde i telefon om att han var på behandlingshem men klagade på att man hade regler så han ville byta,o i nästa samtal sålde han gräs. En annan kille jag träffat var på behandlingshem och dom hade sina knep för att lämna pissprov utan atg det syns att dom rökt på. Dom beställdepiller samtidigt. Så nej det är inte ett dugg synd om packet. Skulle aldrig skänka ett öre till dessa människor. Jag bryr mig inte om hur kall jag låter, som sagt skulle vissa av dom sälja sitt eget barn för droger och då ska man sitta o tycka synd om dom. Snälla så dum och naiv

            Folk tycker synd om dom..så patetiskt,tyck synd om deras barn och nära o kära istället.

            Det är som att säga att män som slår kvinnor också är en sjukdom och att dom också har gått igenom trauma. Ska man tycka synd om mördare o kriminella med o tycka synd om dom istället för deras offer? Man är völ inte helt frisk i huvudet om mam begår ett mord heller?
            Så skevt

      Men det är en sjukdom. Absolut att ingen tvingar en att dricka alkohol eller testa droger, men mår man så pass jävligt och man hittar något som för en stund får det att kännas bättre tror jag att det är ett lätt steg att ta, och därefter är det för många lätt att fastna. Sen är det klart att den som är beroende själv måste kämpa sig ur sitt missbruk, det är inget någon annan kan lösa, men så som Sverige behandlar missbrukare idag är fruktansvärt och så bakvänt. Här straffar man och ser till att göra utanförskapet ännu större, låter folk dö hellre än att godkänna läkemedel som kan häva en överdos. Är det konstigt att många inte vågar söka hjälp när de av en stor del av samhället ses som en hög med skräp?

        Straffar dom? Det är dom som straffar sig själva. Dom borde kunnas tvångsomhändertas och låsas in på behandlingshem i en viss tid efter dom har blivit friska med.

      Lite hårt skrivet eller? Du diskvalificerar psykologi som vetenskap. Vägen framåt måste vara att hjälpa. Då gör man ju en tjänst åt deras medmänniskor också.

      Mycket okunnig kommentar.
      Finns solid forskning på att barndomstrauma kraftigt ökar risken för bla missbruk. Googla Ace.

    Inget för mig, orkar inte höra Ola Rapace tycka synd om sig själv.

    Vet att detta inte är öppet spår men jag behöver bara få ur mig. Arbetar som förskollärare och jag känner ett kaos inom mig. Tryck över bröstet, stickningar i händerna, tänker på jobbet mer än vad jag tänker på mitt eget barn, imorse kom jag inte ens upp ur sängen. Det tog stopp och jag kom bara inte iväg till jobbet. nu har jag sådant fruktansvärt dåligt samvete för att jag inte är där, kan inte ens slappna av och vila för att hela min att-göra-lista bara spelas upp i huvudet hela tiden.

    Jag tycker det är modigt. Nu vet jag inte vad för typ av missbruk alla har eller psykisk ohälsa. Men det är viktigt för vården att se att dessa oftast går hand i hand. Så vi kan ändra på systemet. Finns massvis med missbrukare som inte får vård då dom klassas som just missbrukare medan dom i grunden har en psykisk ohälsa. Och tvärtom, dom med psykisk ohälsa får inte alltid hjälp med missbruksproblem. Som någon skrev. Vården är under all kritik för dessa personer. Väl jättebra om man kan ändra systemet.
    Jag kommer titta och det låter inte som någon förnedrings-tv alls. Väldigt seriöst snarare.

    Jag förstår faktiskt inte alls varför detta är intressant att titta på? Varför har folk behovet av att fläka ut sig till höger och vänster. Visst, det är många som tacklas med mentala problem och alla har väl sin beskärda del av mer eller mindre psykisk ohälsa, men varför är det intressant att titta på massa kändisars terapiväg i ett amerikanskt upplägg. Sluta gråt ut och ta tag i era egna problem. Det går att bli bättre utan att dela det med världen stup i kvarten. Varesig det är ohälsa, träning, kost eller andra beteenden.

      Ja det känns som att allt har blivit offentlig terapi för kändisar nu. Alla program där kändisar träffas så ska de en och en prata ut om sin bakgrund, sina problem, en gammal faster som dött, föräldrarnas skilsmässa för fyrtio år sedan. Sen ska de ha sommarprat där de även där kan använda timmen till offentlig terapi, prata ut ytterligare en gång om hur svårt livet är. Kanske har de tur att kunna prata ut i lite poddar, skavlan, nyhetmorgon också. Skriva en bok? Göra en turné? Älta älta älta

      Jag känner en utav deltagarna och vet att denne haft supersvårt med att få hjälp med sina problem.

      Jag ser inte varför det ska vara fel att ”gråta ut”, så länge det är genuint så tycker jag bara att det är strongt och det kan t.o.m hjälpa att bryta den skam som finns gällande vissa sjukdomar.

    Hans bror var väl en fylleolycka inte medvetet?

      Mamman (minns aldrig vilken av systrarna som är vem) har väl sagt att han föll och att det var en olycka. Därför tycker jag att det är onödigt att spekulera i annat på en skvallerblogg.

      Oavsett anledning så är det en sorg för hela familjen.

        Helt rätt tänkt, han dog alldeles för ung i en tragisk olycka ?

    Nej inte så intressant.

    Har Lance Hedman haft så svår uppväxt med Maggan Graaf??

      Även de med fina uppväxter kan utveckla missbruk eller drabbas av psykisk ohälsa.

        Precis, dessutom har han förlorat sin storebror vilket måste vara fruktansvärt tufft.

      Oh ja. Killen har knappt haft ett riktigt jobb i sitt vuxna liv och säkerligen blivit bortskämd en hel del med. Måste varit en kämpig uppväxt.

        Fy vilken arrogant kommentar. Vem tror du ens att du är? Som sitter och klankar ner på någons psykiska ohälsa?

        Är pengar och kändisskap synonymt med lycka och lycklig uppväxt enligt dig?

          Ge dig! Var väl knappast det som J skrev.
          Tycker att Lance visat prov på att va rejält bortskämd och verklighetsfrånvänd.

            Och då kan man inte må dåligt?

            Vad har det med ens psykiska hälsa eller missbruk att göra?

      Du har svaret på det själv

      Pappa Hedman har ju också missbrukat.

      Tja.. jag vet inte. Men att växa upp med en missbrukande förälder sätter sina spår. Sen kan uppväxten vara bra på sina sätt ändå. Eller så kan den framstå som bra utåt men vara hemsk under ytan.

      Oavsett så kan man hamna i missbruk eller psykisk ohälsa även om uppväxten är felfri.

      Läs Maggans bok. Fruktansvärt vad hon o hennes familj varit med om.

        Det var ju innan Lance föddes iof….

          Mmmm absolut men du tror inte traumat känns ändå? Den sorgen. Kommer man aldrig över. Han föddes ju in i kaos. Dessutom missbrukade hans pappa förut. Vad är det för empatilösa psykopater som kommenterar här egentligen. Som om rik och känd = lycklig. Snarare tvärtom.

    Det är fortfarande för mycket stigma ang beroende och psykisk sjukdom, ffa bland män så tycker det är bra att man pratar om det och visar på olika behandlingsmetoder

    Totalt ointressant att se c-kändisar fläka ut sig ännu mer.

    Ann book skrev att hon ska vara med i ett program . Kan det vara denna ? Att dom har olika deltagare . Att hon är med nästa omgång av kändisar med beroende ?

      Aldrig. Hon är besatt av att framstå som perfekt hur mycket alla andra än ser att hon är 100% tokig.

    Oavsett om det är kändisar eller ”vanlisar” (hatar ordet) som är med. Jag anser att programmet ligger helt rätt i tiden efter dessa Coronaår där vi vet att försäljningen av alkohol ökat, att fler människor hamnat i missbruk (ingen har ju haft koll på vad man druckit till frukost, lunch osv) eller kunnat missbruka fritt då chefen inte kollar en när man jobbat hemma. För vad har folk haft för dryck i sina kaffekoppar egentligen =) ? Tror att man får se programmet utan att störa sig på ”kändisarna” ,utan helt enkelt se det för vad det är, hjälpa människor att få hjälp att komma ur ett missbruk/bli frisk från en sjukdom.
    Har dom tur kan det ev hjälpa en eller flera personer att söka hjälp efter att ha sett programmet. Win-win! Jag kommer iaf titta!

    Jag kommer nog titta pga Ängie. Har älskat henne och hennes musik sen jag fick upp ögonen för henne när hon var ihop med Simon Gärdenfors och var med i nån av hans poddar.

      Hon ser cool ut också.

    Kommer de ta upp hur vården ser ut nu för missbrukare?
    För vad jag uppfattar det från närstående, så får du ingen hjälp förrän du tagit tag i ditt missbruk, även om ditt missbruk till största del beror på din psykiska ohälsa som är obehandlad.
    Är självklart olika från vart du bor, men jag har en manlig bekant som mådde så dåligt psykiskt att han tog till olaglig benzo och cannabis för att överleva ångesten. Han sökte först hjälp länge för sitt psykiska mående men blev trivialiserad och ombedd att börja motionera mer.

    Nu får han ingen hjälp från psykiatrin förrän han själv söker vård för missbruk. Vilket han försökte men det var svårt för honom när han samtidigt kämpar mot ångest och svår depression.

      Just det som är problemet i Sverige. Att olika instanser har olika ansvar. Socialtjänsten har särskilt ansvar för missbrukare, men ofta missbrukar man för att man lider av psykisk ohälsa som är sjukvården/psykiatrins område och det är svårt att få till ett samarbete. Ofta faller man mellan stolarna. Det är fruktansvärt.

    Måste man vara med i TV för att ta tag i sina problem? Där faller liksom trovärdigheten i mina ögon. Jag vill inte se.

    Känns som en mer påkostad version av ”Mitt perfekta liv” som gick på SVT, om 4 youtubers psykiska ohälsa. Var bland annat Felicia Bergström och Jimmie Star med.

    Såg nu när jag kommenterade att jag är satt i modd. Jag som knappt kommenterar alls, dvd säkert under tio kommentarer på ett år, varför är jag satt i modd? Eller har alla plötsligt blivit det? Spännande ?

      Kan det möjligtvis varit att jag skrev några kända namn?

      Nej då, det var nog ett av namnen du skrev som fastnade, men den här gled ju rakt igenom så ingen modd på dig. 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.