Blir man så här insiktsfull när man skaffar barn, eller är det någonting man halvt om halvt behöver bli, när man skaffar barn?
Vid en första genomläsning av Michaelas punkter så känns många av dem ganska självklara, men jag inser samtidigt att, bara för att någonting känns självklart så betyder det inte per automatik att det är enkelt.
De enklaste råden kan ibland vara de absolut svåraste att ta, just för att de framstår som simpla. Som någonting man så klart kan göra ”sen”…när man är färdig med sitt ”jag ska bara…”
Om jag ska välja ut en sak från Michaelas båda bilder, som jag tror många av oss skulle må bra av så är det att prioritera mera.
Kanske borde man ha en pin med det budskapet, som en ständig påminnelse om att just ”prioritera mera”?
