Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
Dock undanber jag mig politiska diskussioner, tack!
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… ?

Ps! Tjafsa mindre!

414 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Tips på bekväma och smickrande bikinis för en slapp mammakropp med ledsna bröst. Något som håller på plats, inte skär in, lyfter upp utan att skava. Något som tillåter spring efter barn utan att behöva kolla om allt fortfarande döljs stup i kvarten. Finns sånt?

      Baddräkt;)

      Tråkigt svar kanske men baddräkt är underskattat…

        Tycker ALLTID baddräkt är snyggast!

          Och skönast, obvi.

      Jag köpte ett par högre bikini trosor på Lindex och sen en sportig bikini överdel på Gina. Svin skönt?

      Jag använder en sporttopp och ett par badtrosor från stadium.

      Ja, köp en bra baddräkt i god kvalitet. De har ofta insydda strukturer och bra snitt så man kan bekvämt både bada och springa efter barn.

      Cubus har bikinishorts med hög midja o matchande överdelar i lite olika modeller! Jag själv är så lättad att jag hittade den inför beach 2022 ?☀️

    Hur går man tillväga för att förändra sitt liv? Är så jävla missnöjd samt uttråkad. Mitt liv är så förutsägbart. Kan liksom utan problem veta vad jag kommer göra om 5 dagar, 5 veckor, 5 månader. Jag SPYR rakt ut på det. Hur förändrar man livet? Vet liksom inte var man börjar

      Har du inget intresse/hobby du kan lägga mer tid på?

        Nej har verkligen inga hobbys / intressen alls. Förutom träning då. Hahaha jag är så jäkla tråkig fy

          Det tipsas ofta om att prova diverse sporter eller kurser, för att leta på någon hobby eller möjligtvis folk att umgås med så det är ju något du skulle kunna prova ☺️

      Vad skulle du vilja göra då?

      Vad vill du göra och vad stoppar dig?

        Jag skulle vilja ha ett rikare socialt liv men har mått psykiskt dåligt sen jag var tonåring, är 22 år idag och börjar må bättre men har inga vänner att göra saker med hhah

          Omg det hade kunnat vara jag som skrev detta!!! Utan att överdriva

      Planera in roliga, annorlunda (för dig) saker. Pröva nya grejer.

      Börja göra små galna oförutsägbara saker. Tacka ja till saker du annars skulle tackat nej till, umgås stunder med folk som egentligen inte är dina typer, bara ta en annan väg till jobbet, gå med i någon förening eller gå en kurs. Jag själv har ändrat om mitt liv grej för grej under ett halvår och trivs otroligt mycket bättre!!

        Problemet är bara att jag har isolerat mig i flera år och tackat nej till massa inbjudningar osv så får inga inbjudningar längre och vet inte var jag ska börja hitta människor att umgås med

          Skaffa GoFriendly? 🙂

            Eller en grupp i meetup

          Kontakta en lokal kyrka och fråga om de behöver volontärer.

          Kan du inte testa att plocka upp de trådarna igen då och själv höra av dig om det är nån gammal kompis du saknar?

      Uppmärksamma och uppskatta de små (stora) sakerna. En vacker himmel. En trevlig busschaufför. En god middag. En härlig låt. Det ÄR livet. Vi behöver inte show och spektakel. Det som får de flesta att känna mening är att göra skillnad och hjälpa andra. Volontära. Gå med i förening/organisation som gör något meningsfullt.

        Vi och vi. Vissa behöver det visst.

          Nej. Vissa dövar annat med det, vi behöver det inte.

            Dövar? Nej, gillar att ha kul bara. Det livet handlar om för mig, den korta tid vi har här.

        Håller helt med här. Det är de små sakerna.
        En promenad i solen, tända ljus på kvällen.
        För mig har ”hobbys” hjälpt mig jättemycket i mitt mående. Jag fotograferar (med mobilen och det duger), odlar (!!!), är ute i naturen.
        Sen jag skaffade hund för några år sen har mitt liv förändrats totalt. Har utökat min krets med säkert 20 personer. Har alltid känt mig väldigt ensam, men har fått otroligt fina vänner och bekanta genom min hund. Nu kanske inte alla kan/vill skaffa hund, men kanske passa någon annans och komma ut? Man träffar och pratar med jättemånga!

      Vad vill du göra? Jag har analyserat mitt liv och vet att jag mår bra av att träffa folk, umgås och äta gott. Så jag bokar nästan varje helg in något tillfälle där antingen jag tar en aw med en kompis eller bjuder över ett par vänner på middag. Det är det jag tycker är roligast!

    Har tänkt på en sak.. Folk som inte äter på Mc Donalds, varför har dom ett så starkt behov av att berätta om det för allt och alla?

      För dom är töntar ?

      För att vara ”duktiga” och i hemlighet se ner på den som gör det.
      Min kompis är sån och det är så tydligt att hon ser ner på alla som äter skräpmat, hon har en så nedlåtande ton så fort hon pratar om snabbmat?

      Aldrig hört någon säga det

      För att Max är godast 😉

      McDonalds ❤️

      Min mamma är så. Hon är gärna snabb med att berätta hur duktig hon är som inte äter sådant. Det finns väl en bror duktig i de flesta sammanhang?

      Jag kan nog ha sagt det någon gång. Men alltså då för att jag tycker mcdonalds typ är upprörande äckligt och alltid tyckt. Har aldrig ätit annat än gummipommes och sladdriga burgare där.

        Så är det för mig också om ja nämner nåt. Har absolut inget emot snabbmat men fattar inte alls hur folk kan tycka McD är gott eller ens äta det. Är ju helt oätligt.

    Nån som tittar på Terrace house?

      Jag! Eller har sett typ alla säsonger, vissa för några år sedan

        Dock väldigt sorgligt hur programmet fick ett abrupt slut :/

          Ja, det lär väl aldrig komma en ny säsong? Skulle kännas märkligt på nåt vis.

      Älskar!! Hittade de gamla säsongerna (alltså de som inte är på Netflix) och kollade på dem också ? men håller med att det fick en väldigt sorglig utveckling och blev mer och mer producerat också

    Vet ngn vad som hänt med saskia corts hund? Har hon kvar den?

    Kan någon göra den där emoijin med uppspärrade ögon som ser förvånad ut. Det är min favorit. ❤

      ?️??️

      Den här?

      ?

      Är det den du menar?

        Ja den 20:11 tack. ?

        Jag tolkar den inte som förvånad utan chockad/generad! Typ som när någon berättar en jättepinsam historia för en och man står med uppspärrade ögon och rosor på kinderna pga sekundärskam

          Tycker den passar på båda sammanhangen, ibland kan den vara lite förvånad, ibland generad (är inte chockad lite samma sak som förvånad btw?).

      ? ? ?

      Varför? Bara att göra själv?

        Tror jag är förstörd sen tiden man hängde på msn, olika chattforum och liknande för jag tänker att det är en snuskgubbe bakom den kommentaren eller något som är skumt liksom?
        För som du säger, varför gör personen inte den själv om det är personens favorit? Gjorde ju ett hjärta så hen har ju emojis.

        Min hjärna är verkligen konstig som med en gång fick en obehaglighetskänsla av den kommentaren. Vet inte vad man skulle kunna göra med en förvånad emojis eller vad det kan ge liksom?

          För jag har den inte. Jag är en kvinna och tycker den är fin. Ska man nästan bli halshuggen här för en fråga om en emoij. Nä sluta nu.

            Sa ju att jag är förstörd efter allt skumt man var med om när man var yngre, tyckte det var roligt att min hjärna ens får en sån tanke pga en emoji, lite sorgligt dock.

            Varför har du inte den? Har inte alla mobiler typ samma emojis?

            Vaddå har den inte? Du har ju andra vanliga emojis?

    Jag mådde så bra idag. Vaknade tidigt för att åka och handla mat inför nästa vecka, körde till min mormor och lämnade hennes mat och var ute i solen lite där innan jag åkte hem, när jag kom hem packade jag in all mat.
    Skulle hälla upp havregryn i en glasburk (säger man burk? Burk låter så litet. Menar sån man förvarar torrvaror i?) och när jag ändå gjorde det så organiserade jag om helt mitt skafferi, så det tog lite tid men var kul. Hade fler saker jag skulle göra efter detta också egentligen.

    Men sen från ingenstans så blir jag bara så nedstämd och resten av dagen blev förstörd.
    Jag försöker lära mig att förstå mig på mig själv, förstå orsaken till att det blir såhär men förstår verkligen inte.

    Jag har ADD så vet att jag inte har all världens energi, har dock svårt att acceptera det och kör oftast på för mycket kanske. Men kan det verkligen göra mig så nedstämd? Allt gick från bra till att kännas hopplöst, ångest för jag inte fick mer gjort idag och för jag inte var ute mer i det fina vädret.
    Hela helgen känns förstörd och bortkastad typ.

    Kände mig inte trött, skulle inte kunna somna liksom men jag bara föll till botten.

    Svårt för er att ge råd eller säga varför jag blir sån när jag inte är säker själv såklart ?
    Men ibland skriver folk att dom har det liknande med något och sätter ord på det på ett annat sätt så att man får en annan syn.

      Känner igen mig så mycket. Hur det bara kan svänga sådär. Inte extremt så att jag ligget och bölar i sängen men att jag liksom tappar lusten och orken till allt. Tycker tyvärr också att det är oftare så än åt andra hållet bu för tiden, alltså jag gör det jag måste men den där extra energin till att göra sånt man vill eller borde, den finns så ofta inte där och jag kan inte pusha det heller. Vet inte heller vad som kan räknas som normalt för en person i min livssituation så att säga.

      Äh, har också svårt att sätta ord på det. Har funderat på om jag borde ha lite met variation på nedskriven/mental att-göra-lista. Där det finns både större och mindre grejer, och framför allt även roliga saker. Så att inte dagar bara kastas bort.

        Precis, all ork och lust bara försvinner.
        Tråkigt att du också har det så?

        Låter som en bra idé!
        Gillar listor, men överdriver ofta och tänker att jag orkar mer än jag egentligen vet och sen blir jag besviken och känner mig misslyckas för jag inte lyckades göra allt?
        Skriver aldrig ner roliga saker att göra, det ska jag börja med.

        Gör alltid något även dom dagarna jag vaknar och allt är piss från start. Mår så mycket sämre om jag bara ligger i soffan. Men önskar att orken och lusten fanns så man slapp tvinga sig till det.

        Känner igen mig precis. Min energi kan ta slut på en sekund och då slår ångesten till och allt känns värdelöst. Jag har lärt mig att acceptera att det är så här jag funkar, att jag har mindre energi än de flesta, och att njuta av energi och glädje de stunder den finns där. Sorgligt men den enda strategi som funkat hyfsat. Lätt att säga förstås men ändå: du var och handlade, träffade mormor och var ute i solen. Bra jobbat ju! ☀️ Listor ger mig ångest för jag hinner aldrig igenom dem. Men det är olika förstås.

        Har också ADD för övrigt, samt ångest och återkommande depressioner. Fasen vad deppigt det låter – jag har det bra, också!

          Det är så jobbigt verkligen.
          Bra att du lärt dig att acceptera det, antar att man inte blir lika frustrerad och besviken på sig själv då.
          Jag gillar listor för känner mig duktig och blir stolt när jag ser att jag fått saker gjorda, måste dock lära mig att göra lite mer realistiska listor. När jag är ledig och har lite att fixa kan min lista se ut såhär: dammsug, torka golv, dammtorka, diska, städa badrummet, städa micro och ugn, torka av alla ytor i köket, dammsuga soffan noga, byta sängkläder, städa kylskåpet, torka av lister, putsa fönster, gå ut med sopor, bära ut saker i förrådet, städa kattlådorna, vika in kläder, vattna blommor, plantera om en blomma. Sen när jag inte klarar allt på en dag blir jag besviken och känner mig sämst i världen, fast jag redan vet att jag kommer inte orka allt men jag vill så mycket ?

          Det är lätt att glömma bort allt bra också när ångesten och nedstämdhet slår på.
          Jag mår bra för det mesta, jag finner glädje i något varje dag och sådär men lägger mer märket till allt det dåliga.

      Det kan inte ha lite med blodsockret att göra då? Om du hållit igång mkt osv så kanske blodsockret sjönk, då kan man känna sig nedstämd. Så kan jag känna om jag ätit mkt av mat som höjer blodsockret snabbt för då sjunker det snabbt också.

        Försökte googla lite för kan ingenting om sånt så ville läsa om det men fick mest upp massa diabetes.
        Eller att man kan bli yr, darra och sådär med lågt blodsocker, ingenting om nedstämdhet.

        Men kanske är något sånt. Borde försöka äta lite mer regelbundet kanske

          Svarar här också. Se över kosten. Ät dig mätt på sånt som håller blodsockret jämnt, tex ägg, smör, kött, fsk, kokosolja, grönsaker och lite bär.

            fisk

            Ska försöka bättra mig på detta. Tack för tipset!

      Kolla över din kost. Den är viktigare än vad många tror och extra viktig när man har ADD och ADHD.

        Min kost är rätt dålig. Borde äta bättre både med maten och vid samma tidpunkter kanske.
        Inte tänkt på att det skulle vara extra viktigt om man har ADD dock.
        Får ta tag i detta, tack!

    ??

      ?!

      ?!

    TW om du är hypokondriker eller dylikt!

    Har läst om den hemska sjukdomen sepsis (”blodförgiftning”) och blivit skiträdd. Diffusa symptom och man behöver få vård i tid. Kan inte sluta oroa mig! Någon som har erfarenhet eller tips kring hur man minimerar risken?

      Man reser med häst och släde i snöstorm till doktorn i Mariannelund.

        ….och har soppskålen på huvudet.

      Man måste väl ha en grymt fet infektion för att få sepsis? Och visset immunförsvar?

        Verkar som det kan börja med ”vanlig” feber. Så man förstår inte först att det är något allvarligt liksom.

          Njäe… Skulle tro att det är osannolikt att få sepsis om man är ung och fullt frisk. Sök på typ ”sepsis + prevalens” eller nåt så kanske du blir lugnare. Jag har också varit hypokondriker, är typ fri från det nu. Vet hur jobbigt det är ?

          Man har väl nästan alltid ett infekterat sår först. Så har man ett infekterat sår och får feber ska man absolut söka vård.

        Inte nödvändigtvis och det är ju bara bra att vara medveten och uppmärksam. Men inget man ska gå och oroa sig för i vardagen direkt. Låter som att trådstartaren läst på en del och har man feber är det ju bra att vara uppmärksam på de andra symptomen så att man kan få hjälp i tid, då går det oftast bra faktiskt, speciellt för yngre personer, det finns bra utarbetade sätt att tackla sepsis, man är van vid det i sjukvården.

      Men släpp den tanken bara. Det är inte så vanligt att få det. Släpp det.

        Efterfrågade alltså folk med erfarenhet eller tips, men tack ändå!

          Jag förstår. Men ville bara skriva så så du inte plågas med jobbiga tankar.

            Tack ❤️

          Min 84 åriga pappa fick bakterier i blodet och överlevde trots att han gick ett tag innan han fick hjälp, man blir riktigt sjuk och kan inte missa det.

      Jag, min mamma och även min son har haft det och det var då inga diffusa symtom ?

        Oj! Hur märkte ni att det var sepsis?

          Hade du inte nyss läst på om symptomen?

            Jo det har jag. Men nu frågade jag 20:34 hur de upptäckte att de hade sepsis!

      Har haft hundratals (tusentals?) patienter med sepsis. Antibiotika fixar skiten nästan alltid, om du inte har massa andra underliggande sjukdomar eller är asgammal. Det blir sällan multiorgansvikt och IVA-vård. Jag själv har haft det. Hade feber o frossa, fick antibiotika iv några dagar sen var det bra.

        Tack för ditt svar, det var sakligt och lugnande!

        Anledning till att jag är lite skraj är pga en intervju av en svensk tjej i 30-årsåldern som fick amputera både fötter och händer. Hon var helt frisk innan.

      Eftersom du är hypokondriker som du själv skriver tror jag att du kommer hitta symtom på sepsis hos dig själv när du blir sjuk oavsett hur många människors erfarenheter du samlat på dig och oavsett hur mycket du googlar. Man tenderar att leta information som stämmer överens med sina egna farhågor om man lider av hypokondri. Så det kan vara kontraproduktivt att be om människors erfarenheter ? Skriver i all välmening detta till dig. Jag själv är hypokondriker när det kommer till mitt barn och tror att varenda liten ögoninfektion är cancer. Det är helt fruktansvärt! Jag hoppas du känner att det är okej att söka hjälp.

      Är världens hycklare nu med tanke på vad jag skrev ovanför men eftersom jag arbetat med patienter som fått sepsis efter operationer kan jag inte låta bli att säga detta för det kliar i fingrarna: det första som ”sticker iväg” vid sepsis är andningsfrekvensen. Så när uskorna på sjukhus tar postoperativa värden på patienter är just andningsfrekvensen i vila viktig för om den drar iväg kan den vara första tecknet på sepsis. Så ligger du hemma och mår piss på soffan men kan andas lugn och normalt är du trolgitvis fine ☺️ MEN, uppmuntrar alltid att ringa 1177 vid osäkerhet på sina symtom och inte fråga på div forum ?

        Jag själv är inte hypokondriker (tro det eller ej haha), ville bara varna hypokondriker för inlägget.

        Blev bara orolig av en intervju där den drabbade berättade om hur otroligt lömsk sjukdomen är och att det är viktigt att få vård snabbt! Men tackar så mycket för ditt svar, kan vara bra att känna till det där om andningsfrekvensen!

      Jag har haft sepsis och du fattar direkt att du måste uppsöka vård. Jag jobbar inte inom vården, inte hypokondrisk och uppsöker vård enbart om det är nödvändigt. Är väldigt sällan sjuk så har antagligen bra immunförsvar.
      Jag köpte nya skor som var hårda och fick skoskav. Jag jobbade hela dagen det var varmt fötterna svullnade och blåsorna från skavsåren sprack fort. När jag kom hem och tog av mig skorna såg fötterna rätt hemska ut. Jag gjorde rent såren och satt högt med fötterna. Det bultade rätt ordentligt i fötterna. På natten vaknade jag och hade influensakänsla, lite feber och kände mig allmänt dålig. Lyckades somna om efter ett tag. När jag vaknade på morgonen kände jag direkt att något var fel. Det gjorde ont på benet nere vid foten på ett konstigt sätt. När jag tittade ner på fötterna fick jag en chock. Ena benet var jättesvullet och huden utspänd på ett konstigt sätt. Jag kunde se blodkärlen som ett blått nät som liksom kröp upp längst med benet och det gjorde ont på ett sätt som jag aldrig känt tidigare.
      Jag åkte direkt till närakuten där jag rätt snabbt fick träffa en läkare. Han sa direkt att det var sepsis, visade hur jag skulle lägga om såren och skrev ut antibiotika.
      Han förklarade att jag haft otur. På huden har man bakterier som om de kommer in i blodomloppet kan ge sepsis. Men det krävs mycket mer än ett vanligt sår. Det som hände mig var att såren på fötterna blev som en kuvös för bakterierna så att de kunde börja föröka sig. Det var mörkt fuktigt och skyddat av skorna så de förökade sig och kom in i mitt blodsystem. Såren läkte fort men det tog en vecka innan blodkärlen som såg ut som ett nät försvunnit. Febern försvann redan på andra dagen efter att jag börjat med antibiotikan.

        Gud vad läskigt! Men så skönt att det gick bra ❤️ Tack för ditt svar

      Har haft sepsis. Skrev ett långt svar som fastnat i mod.

        Min pappa hade sepsis fem ggr. Han var så jädra dålig att det inte var nån tvekan (vi lärde oss känna igen hans symptom). Han hade en underliggande sjukdom och var väldigt infektionskänslig.

          Och symptomen var riktigt svår andnöd främst, alltså riktigt svår.

      Fick sepsis en gång pga ordentlig njurbäckeninflammation. Hade först inga tydliga symptom, förrän jag fick hög feber från ingenstans, hade ordentlig frossa o huvudvärk. Var inlagd på sjukhus kanske 5 dagar och fick antibiotika. Blev jätterädd och grät när de konstaterade sepsis, men de sa att det inte var någon fara, jag är ung o frisk. Och rätt hade de ju ? har inga men efter det. så det är ju inte som förr i tiden, finns så bra vård nu för tiden ?

        Skönt att allt gick bra ❤️

      Jag har haft det för några år sedan. Fick det av matförgiftning. Var vidrigt sjuk(såklart). Blev frisk tack vare Kolloidalt Silver.

        I kombination med foliehatt?

          Vet du, jag bär foliehatten med stolthet, alternativet hade nämligen varit döden och den lockar mig inte.

    Det här med referenser från nuvarande arbetsplats. Jag är i början av min karriär, och har följdaktligen inte så många relevanta referenser förutom min masteruppsatshandledare. Min chef från nuvarande arbetsplats är uteslutet då en stor anledning till att jag söker nytt äratt han är hopplös. Däremot har en av våra projektledare ett gott öga till mig och mitt arbete. Ska jag våga mig på att fråga hen om/när jag blir ombedd att lämna referens?

      Ja

      Självklart! Chef i all ära men som kollega har man ju ofta bättre insikt i hur någon faktiskt är att jobba med (let’s face it, många chefer är ju rätt kassa). Dessutom fattar nån som rekryterar att man kanske inte vill använda nuvarande chef. Jag har bara gjort det en gång och det var när jag skulle flytta till en annan stad och min chef visste om det (plus att vi hade en bra relation).

    Tips på någon feel good-film?
    Finns det någon speciell film som alltid får er att må bra? Eller serie för den delen.

      Grease

      yes man tycker jag är feel good! den får en att faktiskt vilja prova det där med att säga ja till allt ?

        Yes man var länge sen jag såg, minns själva grejen med att säga ja men inte mycket mer än så? måste kolla på den igen

      En gång i Phuket är min go to feel good film

        Den är rolig! Såg den för några veckor sedan, gillar Sommaren med Göran också.

        Har någon kärlek till svenska filmer fast det inte är världens bästa skådisar alltid och sådär, men speciellt såna man såg när man var tonåring som fucking Åmål, Fjorton suger, Hata Göteborg, Fröken Sverige, Festival, Tjenare kungen osv ?

      Jag ser lite jobbiga filmer om jag är deppig. För då glömmer jag mej själv. Kommer en bra ikväll 22 på sjuan adrift. Jag kommer se den igen.

      En man som heter Ove är sååååååå bra och sevärd om och om igen.

        Kollar bara klippet när Ove kramar sin pappa hela dagen och sen när pappan dör.

        Men inte feel good? Eller iaf jag grät halva filmen

          Jag gråter också massor men tycker ändå kontentan är feelgood. Filmen är så himla fin!

      Serier: Mrs Fletcher (HBO), Somebody somewhere (HBO), Husdrömmar (SVT), Gilmore Girls (Netflix).
      Filmer: The Heat. Tog mig igenom ett sjukt jobbigt breakup!

      Bridesmaids! Eller Mamma Mia musikalfilmen ?

        Bridesmaids, bästa!!

        Bridesmaids har jag tänkt kolla på men aldrig blivit av, ska kolla på den imorgon ?

      Little miss sunshine

        Den är mysig! Men gråter även vid ett tillfälle ?

      Ur spår! Ny svensk film på Netflix. Lite samma känsla som Bonusfamiljen.

    Saker du minns från 90-talet?
    Låt oss glädjas och låta nostalgin flöda!

      Spice Girls

      Mmmbop!

        Minns inte, vad är det? Klubba?

          Är väl en låt? Bröderna Hansson? ?

          Bröderna Hanson

          En låt med Hanson, dom tre bröderna

          Nej en dåligt låt av Hanson 🙂

            Dålig?????

            Kränkt å 11-åriga jags vägnar!

          Haha oj vad fel jag gissade. Är hungrig, skyller på det!

          Sov du genom senare delen av nittiotalet du??

      Geléljus
      Buffaloskor
      Penntroll
      Savannbyxor
      Uppblåsbara möbler
      Blått och teracottafärg
      Miniryggsäck
      Spice Girls-bilder att byta med kompisar
      Pogs och pokémonkort
      Armband högt upp på armen, typ som en orm som slingrade sig runt armen

      Det var lite som jag spontant kom på!

        Orm-armbandet!!! Döör, fick sånna flashbacks

        Åhh! Och plastchokers. Och plastarmband som man kunde göra blommor av. Man hade typ 50 på ena armen i regnbågens alla färger.

        Posters från veckotidningar på väggarna

        Blått och terrakotta haha det var vårt kök. Terrakottafärgade tapeter och blått porslin från Ikea. Men det var ju en så mysig tid ändå!

        GELELJYS! Hahaha just det!!!

        Då bidrar jag med jättegeleråttor som delades ut på morgonbarnprogrammet (Soffipropp tror jag?) om man spelade det där video-spelet med trollet som sa ’sista chansen nu!’

          Hugo! ?

            Jaaaa Hugo!

          ”Vajert! En kaviartaxi!”

        Ja geléljus mins jag. De blev så jävla äckliga när damm och smuts kom in.

        Geléljus ja! Gärna med något i, typ snäckor.

      Ufo och lavalampor
      Virkad nätmössa?
      Självlysande klistermärken
      Blå slingor i håret
      Läppennan
      Tribals tattoos i gnuggis
      Paradisiso
      Aqua

        Såna där taggiga cirklar, typ som diadem, man skulle ha och trycka tillbaka håret med. Svinobekväma.

          men gud ja, usch haha

        Hahah jaa jag kommer ihåg den där virkade nätmössan! Köpte en på hötorget och tänkte att jag skulle se så cool ut men herregud vad fult det var ?

        Escada tropical parfym. Låga jeans. Vagabond Chelsea boots. Croppade stickade polotröja.

        Var inte mössan 00-tal? Jag hade en då?

          Jo typ 2002

      Nokia 5110

        Hallå, 3310??????

          Började produceras 2000

            Oj, känns som 1996 i mitt huvud.

      Det mesta. Född 1992 så jag kanske inte har så jättemycket minne av just modet, men musiken, lite inredning, accessoarer. Men jag saknar verkligen min barndom.

        Samma. Saknaden är enorm.

        Älskade nittiotalet.

      ¤Bättre Disney-filmer. 🙂
      ¤Att ’ringa upp’ för att få internet. Det fungerade inte alltid.
      ¤När jag var barn på 90-talet gick jag bara och plingade på mina vänner som bodde nära för att fråga om de ville leka/umgås. Det tror jag inte är lika vanligt nu, nu smsar eller ringer man nog oftast innan och är inte lika spontan.

      Hårmascara ?

        Och hårtatueringar! Jag hade en jättestor glittrig inför millennieskiftet, minns jag.
        Omöjlig att få ur sen.

          är den kvar?

      Voxpop! Spelade in alla mina favoritvideos på VHS och minns att jag hade ett band med Dr Jones inspelad typ tio gånger i följd…

        Voxpop-Henrik ja!!! Bästa låtarna. BSB, Steps, Five, Take That och all dance.

      Wakamaka phone. (Rock the microphone.) Älskade när han åkte i rulltrappan i musikvideon

        Rackamacarone

      Hårmascara
      Tippen (barnprogrammet)
      Grodor och ankfötter (grodlår?också barnprogram)

        VI ÄR SOPGUBBARNA OH-WA-OH-WA-WA? (absolut inte så man skriver det förmodligen ?)

          Va?

            Barnprogrammet Tippen, den låten är där. Antar att det är det med Lasse och Morgan men kanske finns något annat som heter Tippen också

        Simpor och grodfötter hette det ?

      Tidigt 90-tal.
      USA-sockar och cykelbyxor.
      Klockor med stort ur i plast som gick att plocka ur och sen var det tygarmband.
      Serietidningar typ Acke var min favorit.
      Tvillingböckerna.
      Tennisboll på snöre.
      Freesbee
      Permanentat hår

        Kom på vad klockorna hette. De i plast swatch-klocka och sen senare på 90-talet var det storm-klockor.

        Minns även plastnapparna man samlade på i början av 90-talet. Jag var barn då.

        Brevpapper med doft
        Date-parfym

      Grunge! Rutiga skjortor, grova kängor och Nirvana ?

      Date parfymerna!
      Är väl en sån med Robyn på som Agnes får i present i ”fucking Åmål”?

      På tal om 90talet. Kommer någon ihåg dessa skor? Jag vet inte vad de heter men ska försöka förklara:

      Har för mig att de påminner om Palladium-snörkängan i tyg (heter det canvas tro?). Gummisula, klack och spänne på ovansidan, typ en blandning mellan sandal-sneaker ish, fast klack då, tjock klack.

      Finns såna någonstans att köpa nu för tiden? Jag vill minnas att de var väldigt sköna.

        Buffaloskor?

          Nope, inte såna.

      Tillägg till det som redan skrivits: Tamagotchi och Huset fullt!

        Jazzbyxor med kjol!

      Åh!

      – Lavalampor (nu när jag skrev det fick jag lust att köpa en ny (finns de ens??) då det känns väldigt rogivande att titta på)
      – Uppblåsbara fåtöljer/väskor
      – Såna där strechhalsband
      – Tamagochi
      – Spice girls, BSB (Backstreetboys för er kiddos som inte känner igen BSB)
      – Lejonkungen, Herkules, Ringaren i Notre Dame, Mulan etc.
      – Baby pop – såna där nappklubbor där man doppade toppen i något surt pulver
      – Läsk på back
      – Figaro tablettask
      – Björnes magasin <3
      – Buffalos
      – Kitty böckernas & Tvillingarna på Sweet Valley High
      – Lattjo Lajban (Rummel och Rabalder, Nicke & Nilla, Tobbe Trollkarl)
      – Pokemon, Digimons, Sailor Moon

      Så mycket som dök upp i huvudet 🙂 Kul tråd!

    Så trött. Varit på dagsfest sedan 11… ? nån mer som kört en party-lördag?

      Önskar också att jag varit på dagsfest sen 11 ? är så jävla festsugen men dom få jag känner i min stad vill inte gå ut.. och alla kompisar i andra städer jobbar, vi jobbar ALLTID om varandra ?
      Så nu jag får jag ligga här själv och spela Nintendo ? mvh bitter.
      Ho8ppas du haft en fantastisk lördag ❤

      Nej men hade typ önskat det. Planen var iaf en vinlunch men hade så ont i huvudet så höll mig till Pepsi Max. Blev trött ändå och somnade vid 16?

    Varför är självmord så tragiskt men liiiiite fint(?) i brist på ett bättre ord. Eller romatiserat typ.

      Det håller jag inte med om. Förstår vad du menar med fint men tycker inte det är så, bara tragiskt. Men om du upplever det är väl det för att människor som tar livet av sig är fina människor med mycket känslor som inte klarar av denna fruktansvärda värld. Äkta människor typ.

        Så kanske det är. Kan varken sätta ett ord eller en känsla på det. Det känns bara så tragiskt men på ett annat sätt än en bilolycka tex som bara är tragisk och sorglig rakt av. Självmord bär en slags ”lättnad” men det är nog som du säger att det oftast är känsliga och fina människor som begår självmord.

        Ja oftast snälla människor. Det är så sorgligt. Och kanske sökt hjälp men ej fått den. Hoppas dom kommer till en bättre plats och har det bra. ❤

      Romantiserat om du är 14 och emo kanske?

      Är det? Vad baserar du det på? Självmord är ju något av det mest vidriga som kan hända, på alla sätt.

      För att det är något ”fint” och poetiskt med folk som är känslosamma och sköra i den här hårda världen.

      För mig baseras den tanken på talangfulla musiker som Kurt Cobain och typ Elliot Smith.

      OBS fattar självklart att det är en romantiserad bild.

      Jag förstår vad du menar med romantiserat, även om jag själv inte känner så för det. Tror dock det har mycket att göra vem som begår självmord.

        Absolut, när Börje 75 begår självmord pga kronisk smärta så är ömkan och sorg det enda jag känner men när en ung, vacker, talangfull typ kändis gör det pga kärlek/längtan/sorg då är det…så sjukt att säga vackert men på något sätt att man känner att den personen fått ro. Den valde gravens tystnad över livets brus.

        Tycker att självmord är hemskt och hade aldrig kommit över sorgen om någon jag älskat tagit sitt liv. Det krävs mycket för att man inte ska se en utväg och bara det är så sorgligt det kan bli.

      För att det krävs ett enormt mod. I historiska texter så beskrivs det som heroiskt att hellre kasta sig utför ett stup än att bli tagen av fienden.

    Jobb som specialpedagog? Är det roligt? Lön?

      Jaaa! Jobbar på mellanstadiet med ca 100 elever och 10 pedagoger. I stora drag är mina arbetsuppgifter:
      -punktinsatser för elever med olika svårigheter, antingen i liten grupp eller enskilt
      -stöttning i helklass
      -ansvar för dokumentation omkring utredningar och kartläggningar
      -kontakter med soc.
      Generellt har vi ett ”tight” arbetslag och utvärderar ofta elevernas behov och våra insatser utifrån måluppfyllelse, arbetsro, mående osv. Detta gör att mitt arbete inte är ”statiskt”.
      Lön, strax över 40 000. (Är 50 år.)

        Låter så jäkla kul! Skulle själv vilja jobba som specialpedagog i framtiden. Men det får bli längre fram, just nu läser jag till lärare i fritidshem ☺️

          Ja, det är det verkligen! ?
          Bra att ha en grund som lärare och jobba några år först. Ska man tex jobba som spec inom grundskolan är det en ovärderlig erfarenhet att ha med sig. Svårt (kanske t.o.m. omöjligt) att läsa sig till hur det fungerar i klassrummet för elever både med och utan svårigheter av olika slag.

    Ni (eller vi) som är feminister, vad anser ni om krig och vilka som ska skickas ut? Fortfarande en ”mansgrej” eller ska varenda kvinna över 16 också tvingas ut på samma villkor?

      Kvinnor är inte uppfostrade på samma sätt. Varenda pojke leker med vapen och skit så dom har ju lite kunskap och har inte samma konsekvenstänk som kvinnor. Så nej jag tycker inte det blir på samma villkor. Män har en fysisk överlägsenhet också även otränade tyvärr.

        Hahah har man kunskap om vapen för att man leker med pinnar aom 5åring??

          Hahaha det var det dummaste jag hört! Heja feministerna

            Knappast representant för Sveriges feminister. Snark.

        Wtf detta var det mest långsökta

        Vad menar du ens med konsekvenstänk? Män ska skickas ut i krig för kvinnor har bättre konsekvenstänk?

      Tycker absolut att det ska vara lika. Om man blir placerad eller förväntas stanna i ett krigshärjat land ska du få placering i en position som du har störst chans att fixa. Om det är vid fronten, logistik, sjukvård osv bör avgöras utifrån erfarenhet, personlighet och vilja inte ditt kön.

      Intressant diskussion! Tror knappast Lady dahmer och fayme självmant hade gett sig ut i krig om tex Sverige blev attackerat. De är alldeles för lata och bekväma… Men sitta hemma och visa pattarna och gnälla på sina män funkar bra! ?

        Lite det jag själv misstänker. De som skriker högst kommer att gömma sig först.

          Skriker högst om vad? Att kvinnor ska slippa bli våldtagna? Ja, det är väl en fullt rimlig åsikt, måste man ge sig ut i krig för att tycka det alltså?

            Nej, skriker högst att män är hemska men sedan vilja bli beskyddad av samma män. Snacka om att lägga ord i andras munnar.

              Du har inte riktigt greppat detta med strukturer va? Om man påtalar att patriarkatet är negativt så betyder det naturligtvis inte att man anser att alla män är hemska.

        Haha men hur kan man misstolka feminismen så grovt?

      Tycker de starkaste (dvs männen) ska kriga. Men om kvinnor också vill, så absolut.

      Dock tror jag det är bäst för barn att vara med sin mamma, speciellt små bebisar av naturliga skäl.

        Det finns ju dock väldigt många män som inte alls är så starka varken psykiskt eller fysiskt, vad är skillnaden att tvinga ut dessa i krig än att tvinga ut kvinnor?
        En del kvinnor är ju mycket starkare i båda avseendena.
        Tycker som sagt att placering bör göras efter en individuell bedömning inte uteslutande pga ditt kön. Sen ska man placeras där man gör bäst nytta, finns ju massa positioner där du inte behöver hantera vapen tex eller vara fysiskt stark.

        Ändå ska man dela föräldraledigheten 50/50, gärna från start och inte amma för *båda är lika viktiga*

          Finns väl ingen vettig människa som anser att man inte ska amma?

            Folk avstår pga ojämnställt.
            Jag vet, det är sorgligt

              Det låter helt sjukt. Har endast sett det fenomenet en gång: ett lesbiskt par som villa ha ”jämställd anknytning”.

              Vilka gör det?

              Vad får du detta ifrån? Vilka ”folk”?

        Män ska strida och kvinnor samt barn beskyddas. Det finns ingen annan lösning för ett samhälle som attackeras. Om fienden dödar dina fruar och barn, så tappar männen sitt hjärta och kan nästan inte vinna. Finns psykologi bakom detta. Män beskyddar som bäst när det finns något han beskyddar.

          Precis. Idiotiskt att dra in feminism i detta och försöka pressa fram någon ologisk poäng.

          Om det är en man som inte har en fru och barn då?

            Man utgår från majoriteten såklart.

          Det där är ju lika gammaldags som att män ska jobba och försörja sina fruar och barn medan kvinnan är hemma och tar hand om hemmet.

      Tycker inte någon 16-åring ska ut i krig. Mycket rimligare att en 25-årig tjej blir inkallad än en 16-årig kille eller 60-årig gubbe.

      Dom som vill får kriga. Sjukt att inte låta dem som vill fly få fly dock!

      Helt självklart för mig.

        Jag kan ändå förstå att man har ett ansvar att strida för sitt land, invånare och rättigheter.
        Jag hade aldrig varit ok med att min man, son eller jag själv inte försöker lite. Men om atombomber släpps då ska man självklart få tänka på sig själv.

      Männen startar krigen så det är de som får kriga helt enkelt. Plus fysisk överlägsenhet.

      Barnen behöver främst sina mammor och andra kvinnor i sin närhet.

        Barnen som inte har någon mamma då? De som bara har sina fäder och dessa nu måste skicka iväg sina barn med okända människor till en oviss framtid för att han är man och måste stanna kvar.
        Det är så sjukt orättvist mot dessa barn att behöva förlora båda sina föräldrar.

          Finns alltid undantag såklart. I de fall du beskriver borde fadern få följa med barnen givetvis.

      Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år är totalförsvarspliktiga. Det gäller alltså både kvinnor och män. Sedan innebär det inte att alla kommer stå med granatgevär eller kör stridsvagn.

      Det är väl klart. Det ska vara lika för alla.

      Tycker verkligen det ska vara lika för båda könen. Alltså alla ska kalla på mönstring. Sen har ju kvinnor och män lite olika biologiska förutsättningar så de kan ju gå olika roller inom militären men det är ju också vänligt olika individer emellan. Hade gärna gjort lumpen. Mvh kvinna

        Du kan göra frivillig militärtjänst!

          Hur går det till?

    Jag har två söner, 3 och 5 år. De är verkligen överallt och ingenstans. Hur ska man få dom att lugna ner sig? När de går in i sin uppspeedade lek finns det knappt något som kan hejda.
    Önskar att de var lugna, mjuka och snälla killar men de är tvärtemot ganska buffliga. Vill vända detta, någon som har tips?

      Gå ut och låt de springa. Har iaf inte hittat ngt annat sätt.

        Ha ha gud vilka flashbacks jag fick av din kommentar. Jag har en kille och en tjej men fy fan va de kunde härja. Jag ”rastade” dem i tre timmar varje dag och de bara sprang som tokar! Gick jag inte ut med dem rev de halva lägenheten och klättrade bokstavligen på väggarna. Nu är de 8 och 9 och det är så mycket bättre. De är fortfarande väldigt ”aktiva”, inga barn som tycker om att sitta och pärla eller läsa bok direkt men de har liksom lärt sig att kanalisera ut det på andra sätt.

      Tror att du helt enkelt får acceptera att vissa barn, speciellt killar, är hyper och har mer energi. Man kan inte trolla bort energin men du kanske kan flytta den från att springa runt till att tex hoppa på en trampolin, spela fotboll eller något. Snart är de lite äldre och sitter framför datorn 24/7.
      Snälla killar kan de bli ändå, att ha spring i benen gör dem inte till elaka barn, bara väldigt jobbiga haha.

        Sant men märker att de gärna slåss mer när de är understimulerade. Mer aktivering då helt enkelt. Bara det att man själv är så trött

          Min mamma sa alltid att hon behövde en klon efter min lillebror för att han var så jobbig. Typ en helt ny version av henne som har resettats till hur hon var innan honom. Idag är han den lugnaste, snällaste och finaste unge mannen i världen.
          Det tar tid och tröttheten är tyvärr inget du kan komma ifrån. Tycker så synd om dig då jag själv är utmattad med barnen just nu. Behöver 1 års all inklusive på typ Hawaii med fri massage och tystnad för att bli människa igen. Men vem kan ge mig det?

          Det går över. Det gör det.
          Sen om 15 år sitter du här och undrar vart tiden tog vägen.

            Haha åh tack för stöd ?får jag följa med till Hawaii? Lovar att vara tyst

              Komsi!

      Jag har också två pojkar, 4 och 7 år som kan leva rövare och herregud vad de kan bråka och skrika. De får självklart inte springa och vara för högljudda inomhus men det är verkligen skitsvårt att hålla på det… de glömmer bort sig och jag vet inte hur många ggr/dag vi säger till dem att inte skrika etc. Suck. Sorry har tyvärr inga råd men är väldigt nyfiken på tips jag med ?

      Tack för tipsen! Problemet uppstår mest som idag när vi hade lite folk över. De blir exalterade och helt hyper. Slutar inte sällan med att de ligger och brottas / slåss med varandra. Och då hade vi ändå varit ute en bra stund innan gästerna kom ?

        Har haft samma här och det enda som hjälpt oss är att inkludera dom i tillfället. Det är deras gäster med, låt dom ha samtal med gästerna, aktiviteter tillsammans med gästerna (någon lek som alla kan vara delaktiga i eller något spel?), kanske fixa något tillsammans till gästerna innan (i matväg, fixa något kalaspynt, duka fram) , gör dom delaktiga på något vis.

          Hmm ja kanske det. Ofta ”vill” dom inte sånt. Men ska absolut prova nästa gång

            Att göra sånt tillsammans med gästerna har oxå funkat bra för oss. Att gästen tar kommandot. Men då behöver man förstås ha väldigt förstående gäster. Annars att förbereda allt väldigt noga innan med barnen, att berätta allt steg för steg vad som kommer hända. Vi har även alltid börjat med att gästerna får gå till barnens rum där dom får berätta och visa allt dom vill. Sen brukar vi ha sett till att barnen har ätit middag innan gästerna kommer så får dom godis och snacks och kolla på tv/iPad när vi andra ska äta middag.

        Har två tjejer i ungefär samma ålder och de blir också speedade och uppspelta när det kommer gäster, att barn reagerar så är nog för att de är extra glada?

          Absolut! Men för vissa (iaf oss) så slutar inte det uppspelta utan det går överstyr och blir jobbigt för alla även för barnen.

            Samma här (TS). Detta är beoynd uppspelt. Typ på nivån att gästerna ursäktar sig och går hem..

      Ja att se till att de får göra av med energi t ex utomhus är väl bra, men annars tänker jag att man får jobba lågaffektivt. Att lugnt och stilla visa hur man beter sig och förklara och säga att när man är inne springer man inte, skriker man inte. Barn måste lära sig hur man beter sig. Min upplevelse är att de lätt kan dra igång varandra om de är två, och att man måste gå in och bryta. Säga stopp. Avleda. Säga att ”här inte skriker och springer vi inte, kom ska vi sätta oss här och pussla/läsa/bygga lego osv”.

        Fast det funkar liksom inte. Då är man mitt uppe i det och lågaffektivt funkar ej och ord som stopp osv har noll effekt. Jag är absolut för lågaffektivt men i denna situation där man bara vill njuta av en god middag tillsammans med vänner behöver man nog tänka i det större perspektivet och försöka att inte ens hamna i det speedade.

        Mina barn har inte lagt pussel sen de var typ 13 månader ? vi har nog väldigt olika barn / Ts

          Ja exakt samma här. Pussel, pyssel, rita osv är inte något för mina barn. Dom här vill bara köra järnet hela tiden fysiskt

          Min erfarenhet är att personer som inte har väldigt aktiva barn ger såna här värdelösa tips. Man har väl redan testat att prata med barnen och lägga pussel…
          Barn är olika! Jag har en av varje…
          Men lite bra tips tycker jag också kom fram.
          Tycker själv att det funkar bra när mormor respektive gudmor kommer och de är ju väldigt engagerade i barnen (även i det aktiva..) och det hjälper

            Exakt. Det finns liksom inte på kartan. Enda metoden som funkade för oss har varit att trötta ut dem totalt innan och att man får dela upp sig lite (om man är två) för att hålla saker och ting i styr ? vet inte hur många ggr omgivningen lite välmenande frågat och antytt att våra barn skulle ha något neuropsykiatriskt funktionshinder för att de var så speedade men som sagt för de allra flesta barn lugnar det ner sig. Båda barnen är idag lyhörda, artiga och klarar sig bra i olika sociala sammanhang nu när de är äldre. Vi äter till exempel ofta på restaurang och de är jätteduktiga när det kommer till att vänta och konversera under tiden vi väntar på maten. Var själv ett sånt där lugnt barn som bara satt och läste och ritade så man kan ju säga att jag fick en chock av den här energi nivån ? blir trött bara jag tänker på det där springandet… he he

    Idag när jag var på affären och handlade skulle jag köpa en stock snus till min sambo. När kassörskan slog in den råkade hon scanna en dosa istället för hela stocken, så jag såg på skärmen att det blev 31.90 istället för 279. Jag är vanligtvis samvetsgrann men bestämde mig för att inte säga något, tänkte att det är en stor kedja och det är ju inte mitt fel… Så jag låtsades inte märka något. Jag storhandlade så det var liksom inte omöjligt att jag inte reagerade på totalpriset. Vad hade ni andra gjort i min situation? ?

      1. Sagt till och betalat fullpris din fattiga jävel

        2. Låtsas som ingenting såklart?!

      Hade gjort precis som du.

      Nä jag är en ärlig person men i detta fall gjort som du.?

      Jag kan absolut inte göra så. Aldrig. Inte ens 1 kr.
      Tänker att om man gör sånt, då är man en tjuv. Varför förstöra sitt eget ykte och självrespekt för 200 kr?
      Jag kan förstå att folk blir giriga och blinda när de har möjlighet att sno många miljoner men för 200 kr? Nä, finns inget som är värt att jag ser ned på mig själv för den summan.
      Hade inte snott miljoner heller men kan förstå att det är väldigt lockande. 200 lockar inte.

        Just nu går jag på graviditetspenning och ekonomin är begränsad, så 200:- är just nu ändå pengar för mig. I vanliga fall, med min vanliga lön, jag hade kanske varit mer ärlig. Men sen var det också avgörande att jag handlade på en stor kedja som tjänar miljoner oavsett… Hade jag varit på en liten lokal kiosk typ hade jag sagt till. / TS

          Oj, blev fel ordning på orden där ? I vanliga fall, med min vanliga lön, hade jag kanske varit mer ärlig *

          Jag förstår hur du tänker. Mamman är sån som tar med allt från hotell, extra bröd från buffén, ber om prover på typ Kicks osv. Hon tänker att de är så rika att lilla hon inte spelar någon roll.
          Jag anser ju inte att hon är en tjuv då hon tar det som man ”får” ta. Men när det kommer till att ta pengar/varor som kostar pengar då har jag faktiskt ingen förståelse.
          Visst, om man är hungrig och törstig men att sno snus, läsk, godis osv är bara oetiskt i mina ögon. Hade förstått mammor som tar blöjor, ersättning eller en klämmis pga pengarna inte räcker men inte om de är fattiga pga att de köper smink, kläder, behandlingar osv.

          Om ekonomin är begränsad så pass kanske din sambo ska dra ner på snusandet då eftersom ni uppenbarligen inte har råd att betala för den dyra ovanan.

        Men hur många gånger har inte personen i kassan dragit för högt pris. Jo massor!!! och ber inte om ursäkt ens.

          Men gud jag blir upprörd av din kommentar och massa utropstecken. Jag jobbar i kassan och hur har du tänkt att vi ska veta priset på alla varor i butiken när det inte ens är vi i kassan som sätter priserna?

            Tar du det personligt så är det ditt problem. Men är trött på att kolla kvittot och ofta är det för hög summa. Varför tar du det personligt?

              Jag tar det inte personligt men kan tänka mig exakt vilken typ av, förlåt, men bitter jävla kund du är. Sånna sätter jag proffesionellt på sin plats

                Vänta. Kassörskan slår in fel, kunden upptäcker detta och får inte ens en ursäkt. Och då ska du ”sätta kunden på sin plats”?

                Hur går resonemanget där egentligen?

                  Om kunden vänligt påpekar detta ber jag självklart om ursäkt men kunde inte bry mig mindre om jag verkar otrevlig om kunden är aggressiv och otrevlig

                    Som häromveckan blev jag kallad för ”jävla idiot” för att en vara gick in för fel pris och då kommer jag inte sitta där i kassan och le. Förlåt men nej. Vet att det kan vara oprofessionellt men nån ordning får det vara

                    Såklart inte ok att vara aggressiv men det är väl förståeligt om kunden blir lite trött/irriterad? Kassörskan måste ju ändå kunna be om ursäkt för misstaget.

                      Ja självklart har kunden rätt att bli irriterad. Hade själv blivit det men förstår mig verkligen inte på kunder som skäller ut oss i kassan för det. Skäll på personen som ansvarar för prismärkningen av varor samt är personen som ska lägga in det i systemet dvs någon av cheferna. Eller helt ärligt behöver man inte skälla alls när det oftast handlar om några enstaka kronor, man kan liksom fortfarande bete sig som en vettig människa

                Du är inte klok. Sådana som du förstör här. Om du inte kan vara vänlig mot en kund jobba inte med människor. Vidrigt! ?

        Fast det är inte att stjäla när någon slår in fel. Ärligt jag skulle aldrig stjäla men det hade jag aldrig sagt till om. Affären tjänar miljoner (alla Ica handlare jag tittar på er) på oss så det är väl ändå rättfärdigat med lite återbäring. Har många gånger fått betala dubbelt och inte orkat gå tillbaka för det handlar om typ 30-40 kr. Hade inte ens haft dåligt samvete!

          Vad är grejen med ica handlare?

      Hade sagt till, men rent krasst kanske mer för min egen skull än för affärskedjans skull. 🙂

      Skulle sagt till.

      För stort belopp för att jag inte skulle sagt till. 20, 30 kr fel är en annan sak. Men detta är ett sånt uppenbart fel som blir väldigt svårt att försvara ”trodde en stock kostade 42 kr” Liksom nej

      Hade jag märkt det hade jag förmodligen sagt till, men det är inte alltid jag är uppmärksam och kvittot slänger jag direkt så jag hade inte upptäckt det efteråt och kunnat säga till då.

      Hade noll procent sagt till men nog swishat pengarna till välgörenhet ?

        Haha visst.

      Hade inte sagt till om det var typ Ica Maxi men absolut om det var en lokal liten kiosk, dvs precis som du. Jobbade själv på Ica Maxi under flera år och ibland fuskade jag med priset till någons fördel om jag tyckte synd om personen (alltså om nån var hemlös så inte vem som helst). Vår handlare var en av de rikaste i Västsverige så jag hade noll dåligt samvete för det.

      Min syster köpte ett 6pack folköl på ica en gång. En av ölburkarna scanades istället så hon fick 6packet för 1 burks pris. Upptäckte det när vi kom hem till henne och kollade kvittot. Några veckor senare när vi skulle köpa ett 6pack igen hände samma sak. ??‍♀️

    Är det bara jag eller har det blivit typ ”modernt” med tarot och liknande? Det känns plötsligt som att alla håller på med det.

    Håller själv inte på, men jag tycker att det är intressant. Följer lite på sociala medier och jag vill absolut tro på något lite oförklarligt och övernaturligt, men är ändå lite skeptisk.

      Tycker det är så töntigt med horoskop, tarot, altar och sånt. Samtidigt är det övernaturliga det mest spännande jag vet och med det menar jag väsen, sägner, legender, magi
      mytologi osv.

        Ja jag tycker också det, och det är inget jag skulle hålla på med själv. Det dök upp en hel del såna på tiktok (utan att jag hade sökt på det eller så) och där känns alla så himla too much.

        Men följer en på Instagram och Youtube och är med i en grupp på Facebook, allt bara för att det är intressant och en del saker får mig att börja undra om det ändå inte finns något som alla inte är mottagliga för trots allt.
        Jag har t.ex fått exakt samma svar på en fråga från två stycken. Jag ville nämligen testa för att se helt enkelt. Det var med ganska lång tids mellanrum också. En ganska speciell fråga dessutom så jag vet inte, det känns lite för bra för att vara en slump eller påhitt. Men jag är fortsatt skeptisk ändå, men det är väldigt intressant och vore roligt om övernaturliga och oförklarliga saker fanns, så jag tittar på sånt där för nöjes skull, även om svaret på frågan jag ställde fick mig att börja fundera. Det var liksom inte den typen av fråga där man skulle kunna svara ett passar-alla-svar.

      Det är humbug!!!

        Ja det är mycket möjligt, är som sagt skeptisk. Men tycker det är intressant ändå för det vore lite roligt om det faktiskt var så att det inte är det.

      Haha hoppas, jag älskar tarotkort. 🙂 Men upplever det fortfarande ses som ”korkat” i Sverige.

    Vi tänkte besöka Stockholm på påsken. Tips på bra restauranger, saker att göra osv?

      Ted eller typ Supper.

        Neee

          Ge bättre förslag då kompiz

      Tabbouli ?

      Naturhistoriska och Tekniska museet!
      Två av de saker jag verkligen saknar när jag flyttat från Stockholm.

      Un Poco Eller Capanonne!

      Farang!

    Jag tror att jag har utvecklat ett träningsberoende. Vet inte riktigt vad jag ska göra. Träna är ju bra, men jag vet liksom inte vad ”lagom” är.

      Ha vilodagar.

      Sätt en gräns kanske, träna inte mer än 3 dagar i veckan? Lyssna på kroppen och inse att vila är lika viktigt som träning!

      Dåligt är det väl bara om du själv upplever konkreta problem med det. Så, gör du det?

        Jag tänker att kroppen kanske inte håller för att träna 9 pass i veckan, plus jobb, vardagsmotion och sånt.

        Jag tackar nej till annat för att träna, känner att jag MÅSTE, blir ångestfylld och irriterad om mina träningsplaner rubbas. Så jag känner väl att jag inte har en helt sund relation.

          Jag var som du. Sen gick jag sönder. Jag kan numera motionera varje dag, men inte TRÄNA varje dag pga alla mina skador jag dragit på mig. Och det är ändå tur i oturen måste jag säga, vill såklart inte vara skadad egentligen men det tvingar mig till vila. Jag känner så fort jag tränar att jag vill träna mer, mer och mer. Har jag sprungit en mil på morgonen kan jag tänka att jag vill springa en mil till på kvällen, men gör jag det är risken för skador stor så jag låter bli.

          Så om du prompt måste träna varje dag, gör något som är snällare mot kroppen. Nu vet jag iofs inte vad du tränar, men kanske gå till badhuset och simma nån dag istället för hårdträning.

            Tror som du, tänk på skaderisken. Jag är också på gränsen till träningsnarkoman men det som stoppar mig att träna mer är tanken på att jag kan skadas och då kanske jag inte kan träna på veckor eller månader (hemska tanke)

      Så bra att kunna reflektera kring om det man sysslar med är något som är bra eller dåligt för oss! Om du känner att din träning har blivit mer som ett beroende så tror jag att det är jättebra att lägga märke till det och försöka minska på beteendet. Ett beroende är ju något vi inte kan låta bli att göra fast vi inte riktigt vill göra det, och det är inte bra för vårt välmående att göra saker vi inte vill. Träna på olika sätt är jättebra, och för att träningen ska vara gynnsam så behövs god vila och återhämtning. Dessutom är det viktigt för vår inre hälsa (mentala hälsa) att uppleva att vi har makt och kontroll över beslut som fattas i vardagen. Om du märker att det blir svårt för dig att själv reglera vad som är lagom så kanske du kan söka dig till vårdcentralen för att få hjälp, om det nu rör sig om ett beteende du ej själv kan reglera och som får dig att ifrågasätta om det verkligen är bra för dig.

      Ibland när vi inte mår helt bra kan det dåliga måendet ta sig i uttryck på många olika sätt som inte är riktigt fungerande (adaptiva) för oss, vi behöver alla på något vis kanalisera vårt mående. En del målar, tränar, gör sig själva illa, kontrollerar vad de äter eller jobbar jättemycket, för att ta några exempel. En del beteenden är mer fungerande och en del beteenden är direkt farliga för oss. Om ditt träningsberoende grundar sig i någon annan problematik så kan du också få hjälp med det på din vårdcentral. Kram!

    Ni som har ADHD/ADD, upplever ni att medicinering hjälper er att få struktur? Mitt största problem är inte att jag har svårt att fokusera utan snarare att allt känns så rörigt i mitt huvud. Funderar på att börja med medicin igen efter många år utan..

      För mig har det verkligen hjälpt. Har haft mycket problem med att hålla koll på tider,läkarbesök, saker hemma osv och sedan jag började medicinera känns det mycket lättare definitivt. Känner mig mycket mer sansad så allt blir inte lika rörigt som innan.

        Vilken typ av medicin och vilka biverkningar har du känt av? Vill också ta men har hört skräckhistorier om konstant huvudvärk osv.

          Jag tar Ritalin och är väldigt nöjd. Hade huvudvärk första typ tre dagarna men efter det har jag inte haft det alls och har redan problem med huvudvärk sen innan. Enda biverkningen jag egentligen har är extremt dålig aptit, får tvinga i mig mat när medicinen sitter i och sedan kompensera på kvällarna. Annars mår jag faktiskt super av den så är nöjd.

            Tack för svar!

        Tack för svar! Kanske är värt att testa då..

      Jag har ADD och tar medicin.
      Vet inte hur mycket medicinen hjälpt att få struktur bara sådär men den har gett mig mer energi och fokus så att jag har kunnat skapa rutiner och struktur.
      Min vardag skulle inte funka utan medicinen, den gör ju såklart inte allt bra utan får fortfarande kämpa för att hålla mina rutiner med städning och såna vardagliga saker.

      Sen kanske ålder spelar in att man lär sig och blir mer ordentlig kanske men innan var mitt liv kaos och jag var kaos. Allt det försvann inte med medicinen, men det började gå mot det bättre. Jag gjorde lite förändringar i mitt liv för mitt mående och sen gick allt mycket bättre men då hade jag redan ätit medicinen i 2 år typ ? så nu när jag tänker på det gjorde den kanske inte underverk. Men var väldigt deprimerad då också, så förklarar väl en del i allt kaos.
      Vet knappt vad jag babblar om längre och vet knappt vad jag svarat på ens.. är trött?

    Influencers ni följer/följt som ni en gång gillat, men som ni inte klarar av längre?

    Mina är Josephine Qvist, Felicia Aweklev och Lisette Alfredsson.

      +1 på Lisette

      Jonna Jinton, Kenza, Yoga girl

      Det här tycker jag är så sorgligt. För de personerna. Tanken att de en gång varit uppskattade och sen vänder sig folk mot dem (säger inte att det inte är förtjänt, men ni fattar?)

        Usch ja, jag fattar. ?
        Jag hade ju inte velat möta nån på stan och ba ”jag gillade dig förut men nu tycker jag inte om dig mer”.
        Förlåt Elsa

      Elsa Billgren

      Underbara Clara

      Har älskat Hana Pee i så många år men det börjar ta emot ? så sorgligt är nästan som att förlora en vän.

        Varför det? Gillar henne också så lite intressant om det är något speciellt?

    Fan vad jag ser alla er på ÖS som mina nära vänner.
    Motivering;
    Vad man än skriver om/avreagerar sig över så får man alltid fin och genuin respons. Ni är alla kloka med era tankar och svar.
    Vissa håller inte med ens frågor och förklarar då varför samt ger exempel.
    Vissa ifrågasätter (på ett vänligt sätt) varför man resonerar så/tänker så.
    Vissa relaterar och ger sina erfarenheter.

    Man vet alltid vart man har er då ni inte skriver för att klappa medhårs. Utan ni talar klarspråk och kan hålla med/inte hålla med och ger olika förklaringar och infallsvinklar så man inte tänker så ensidigt.

    Ni är fan mer ärliga än de flesta vänner som bara säger saker för att man skall bli glad.

    Jag uppskattar att ni tar er tiden att svara när man postar funderingar. Och jag uppskattar klarspråket sinsemellan.

    Jag ser er fan som mina närmsta vänner. ❤️
    Har viljat skriva detta ett bra tag nu
    Hoppas ni alla har en trevlig lördagskväll.

      Men åh vad fint skrivet ♥️

        ❤️❤️??

      Vad fint skrivet. Men för mej är ÖS så olika. Ibland jättebra och harmoniskt ibland bara tjafs.

        Håller med om detta. Ibland blir man bara trött på människor när man går in här.

        Det håller jag faktiskt med om.
        Nu har inte jag varit med om det per se, men ibland, hur folk än skriver, vrider och vänder för att få fram sin mening så blir de bara bemött av super tråkig attityd..
        Vad man än skriver så blir det fel och personerna är inte mottagliga för fem öre.

      Himla fint skrivet. Tar åt mig som ”en av alla”. Värmer ska du veta ?

        Du/ni ska verkligen ta åt er ❤️
        Har velat skriva detta länge. Ni förtjänar credd ??

    Kan man bli spårad via sin mobil med hjälp av iPhones Hitta föremål? Som jag förstått kan man spåra en telefon med hjälp av den funktionen, eller? Vad krävs för att börja spåra telefonen? Krävs att personen har åtkomst till något av mina lösenord eller åtkomst till min telefon eller krävs inte ens det? Hur reggar man ett föremål så det kan börja spåras?

      För att bli spårad behöver de lösenordet till ditt AppleID, logga in på iCloud vis iCloud.com och se vart alla dina enheter är, dvs. spåra. Dock kommer iCloud att reagera på att någon loggar in på ditt konto från en annan enhet, så den kommer att skicka en verifierings-kod till din telefon. Den koden behöver personen som försöker att logga in. Men den reagerar bara om det är första gången oftast.

      Om personen har åtkomst till din telefon och är inne på ditt AppleID via inställningar så kan personen se alla enheter. Har du då med dig din MacBook/Airpods/iPad/Airtag och personen har din telefon så kan personen spåra dig.

      Finns inga andra scenarion än dessa för att kunna bli spårad utan att man vet det

      Om det är din telefon som ska spåras så måste man logga in på ditt Apple-ID fast på en annan enhet. Så kan inte personen ditt konto/användarnamn ska det inte gå att spåra!

    Bra Hotell i Göteborg för 2 vuxna och en 2åring? Letar och letar men dom lägger ju på massor för en 2åring som sover i samma säng och äter en macka till frukost. Otroligt. Vi ska besöka Liseberg och universum så gärna inte för långt bort och inte mer än 1500 natten tack ? är de för mycket begärt?☺️

      Har inte koll på priser exakt, men bor i området runt liseberg och jag skulle säga att panaroma är det mest prisvärda som ligger på nära avstånd till liseberg.

        Oj. Prisvärt skulle jag inte kalla det. Bott där en gång, aldrig mer. Obekväma sängar, dålig frukost och personalen var inte trevlig. Detta var 2018 dock, så det kan ju ha ändrats.

          Jag vill bara ha rent och god frukost ?

            Rent var det i rummet, inte på frukosten. Men som sagt, fyra år sen:)

      Vad är inte långt bort? Ghotia ligger ju precis bredvid, men kostar nog mer. Beror på när också.

        Fin stavning på Gothia jag fick till ?

        Tips är ju att bli medlem, då får man bättre pris och det är inte omöjligt att komma under 1500/natt?

        Haha jag bor på liten ort så allt under 1 mil är väl nära ? Men gärna 5-10 min Promenad eller lätt att ta sig med buss/spårvagn kanske?

      Quality hotel the Weaver! Helt nybyggt och mycket prisvärt hotell 5-10 min ifrån Liseberg med spårvagn.

        Tack ska kolla ☺️

    Till Camilla:
    Jag gillar att ha öppet spårs kommentarfält öppet i en flik medan jag gör annat, och sen komma tillbaka då och då och läsa utan att börja om uppifrån. Och om jag skriver något själv ibland så vill jag kunna vara ”på plats” på den kommentaren för att sedan uppdatera och se svaren eftersom det kommer så sjukt många nya kommentarer hela tiden. Men att uppdatera funkar aldrig i något av dessa två lägen längre för man hamnar högst upp i kommentarsfältet igen, så att man måste scrolla igenom hundratals kommentarer för att hitta var man var. Detta hände aldrig förut, utan då kunde man uppdatera hela tiden och ändå hamna på exakt samma ställe av sidan där man var. Går det att fixa detta igen? Och är det nån annan som fattar vad jag pratar om? ?

      Folk har bett om ett mer användarvänligt kommentarsfält i flera år nu. Inget händer.

      Du kan söka på sidan efter ditt nick, eller något specifikt ord du skrivit i din kommentar. Om du har en iPhone trycker du på fyrkanten med en pil do. Finns längst ner på din skärm. Sen rullar du ner till ”sök på sidan” och skriver i ditt sökord. Då hittar du lätt dina kommentarer.

    I-landsproblem: hur tänker ni om sommarsemester? Kommer ni/har ni bokat utlandsresor, isåfall var? Vi vill boka men jag kan bara tänka på hur kriget i Ukraina kan komma att utvecklas. Ska man bara köra på och hoppas på det bästa?

      Jag kommer att boka och ha alla typer av försäkringar och skydd som finns haha.. Sen finns det ju inget sådant skydd mot krig i och för sig men ja.. Tänker att jag inte kommer att boka in en resa i östra Europa iaf.. Känns inte som jag hjälper med ett svar här haha..

        Hahaha! Ja men jag sa samma till min sambo idag. Vi måste boka med avbokningsskydd så man iaf kan få pengarna tillbaka. Vi ska isåfall åka långt ifrån Europa och kriget.

      Jag har länge planerat att volontärarbeta i sommar så hoppas verkligen det blir av. Tänkte boka flygbiljetter om några veckor men ska se till att ha bra försäkringar både för biljetter men under tiden jag är där. Har tänkt att åka till Tanzania så tänker att det borde vara hyfsat lugnt att kunna åka dit som det ser ut nu.

      Kör på. Ingen vet vad som händer.Lev och ha kul sålänge det bara går.

      Vi bokade en resa till Italien i juni, två dagar före invasionen ?. Avbokningsskydd osv. Hoppas verkligen att det kan bli av, har väntat sedan 2020… Jag gissar att vi åker om livet fortfarande pågår som vanligt i Sverige och Italien då, men inte annars.

    Är det någon här som har agorafobi (torgskräck) och kan berätta hur det tar sig uttryck för er?

      Jag (TS) har en till fråga förresten. Någon som har gjort en exponeringsövning tillsammans med terapeut? Ska göra nu till veckan för första gången och är jättenervös…

      Japp. Gått KBT med exponering. MASSA olika uttryck; allt från att gå i stora affärer (IKEA var MARDRÖMMEN innan exponering) till något så ”enkelt” som att gå promenader längre än typ 200 meter från mitt hem, sitta i klassrum, åka tunnelbana, lämna huset i allmänhet och resa m.m. Var på mitt landställe på Gotland för första gången på 7 år i somras. Så den tog sig en hutlös massa uttryck. Att ens ta sig till min KBT-psykolog inne i stan var exponering haha. Så hade förhållandevis svår agorafobi med panikångest.

      Det kommer gå bra!! Efter första gångerna blir det lättare och lättare, inte bara i situationen man exponerar utan exponering i allmänhet. Även om du exponerar för nya situationer kan man liksom använda sig av erfarenheterna från den första exponeringen. OCH; 90% av gångerna blev chockad över hur mycket ”lättare” det var, och jag blev nästan arg på min hjärna som övertygat mig om att jag skulle dö/svimma/kräkas/skämma ut mig/kissa på mig om jag gjorde x eller y. För det skedde aldrig. Så kram till dig, vet vilket jävla helvete det är att leva med agorafobi och andra ångestsyndrom. Och som sagt, DET KOMMER GÅ BRA!! Det är kämpigt men värt det. Min psykolog brukade uppmuntra mig till att unna mig något efter jag gjort större exponeringar, så det är också ett tips. Kanske köpa något klädesplagg du kikat på eller unna dig en takeaway framför tv:n.

      Och tips två: du kan byta psykolog om du känner att ni inte klickar. Min första psykolog gjorde mig bara förvirrad vilket påverkade effektiviteten av behandlingen, medan min andra psykolog var den totala motsatsen och gjorde att jag kände mig trygg i mig själv och mina förmågor. Himla intressant eftersom tekniken som användes var densamma, så personkemi är uppenbarligen viktigt. Kram på dig!

    Viktigaste att tänka på under lönesamtal? Är det värsta jag vet! Och allt under 3.9% är en sänkning va?

      En djup urringning brukar funka.

        För det första vet du vet inte vilket kön jag har och för det andra är du en skitstövel.

          Wow.
          Du kan ju be din chef om titeln ”Mest humorlösa kollega”

            Jag är hur grym som helst och har titeln som den roligaste kollegan på jobbet. Men att få en sexistisk kommentar från en dåre på nätet? Nej tack det klarar jag mig utan.

              Hahah det måste vara en hemskt tråkig arbetsplats

              ”Har titeln som den roligaste kollegan”.? Sorry, men ingen rolig säger att den är rolig. Jag tror dig inte.

            Jag är grym. Men du är en idiot

              Comeback of the year! ?

                ??????

        Jobbigt om man har en kvinnlig chef som är hetero…. Då blir det att damma av den bästa zac efron masken man har hemma!

      Beror ju helg på vilken bransch? Inom vården är 2% sjukt bra…?

      Tänk såhär: Om din löneökning är mindre än inflationen, då är det en sänkning av din lön (sk reallön) . Din köpkraft minskar då jmf med föregående löneperiod eftersom pengar med tiden blir mindre värda pga inflation (tänk tex på vad en Piggelin kostade när du var liten och vad den kostar nu). Så är inflationen 2% och du får 2% i löneökning så har du egentligen inte fått någon löneökning. Detta då din lön bara behållit samma värde. Reallönen står alltså still med en ”löneökning” som är lika stor som inflationen.

      Om du vill vara lite savvy kan du be om att ni talar om reallön i lönesamtalet. Får du en reallöneökning på 2% betyder det 2%+inflation och då har du ökat din köpkraft med 2% (minus skatt såklart). Räkna dock med att chefen sätter lite i halsen om du börjar snacka om reallön. De flesta lönesamtal handlar inte om att du ska få högre köpkraft, och därmed kosta mer för företaget, utan om att du psykologiskt ska må bra och känna att du fått något samtidigt som du kostar arbetsköparen detsamma. Inte på alla företag såklart, men på många. Har inflationen varit 2%, och man får 1.5% i löneökning är det faktiskt en sänkning av lönen med 0,5%, så det där med att förstå reallön är superviktigt.

      Mitt andra tips är att du beslutar dig för vad du vill ha i dina drömmars värld, och vad du kan leva med och vara nöjd. Om du tex önskar 5%, men kan leva glatt med 3%, be om 5%. Motivera varför du är värd 5%, och var sedan öppen för att låta chefen förhandla med dig lite. I en god förhandling måste båda ha utrymme att vinna lite. Men, gör ditt bästa för att hamna under 3%. Gör du det är nämligen risken att du känner dig missnöjd, lurad osv. Det sätter sig på arbetsmoralen att känna sig underbetald vilket gör att man snart börjar se sig om efter nytt jobb (eller i värsta fall att man stannar men blir bitter). Nytt jobb är visserligen ofta en utmärkt möjlighet att växla upp sin lön, men nu var det ju inte nytt jobb du ville ha.

      Lycka till ?

        *för att Inte hamna under 3%…

      Såg just att inflationen är 3.9% för 2021, så du hade ju redan koll på det där med reallön. Sorry för mitt långa svar då. Hade själv missat det ? Hoppas det går bra på förhandlingen ??

      Mitt bästa tips är att vara väl inläst på de lönekriterier som finns och beskriva årets arbetsprestation utifrån dessa.

      Jag tycker man har en något fel förväntan om man går in och tänker att lönesamtalet är en förhandling. Det är ett samtal om arbetsprestation och att försöka skapa en gemensam bild av arbetsresultat kopplat till lönekriterier och ny lön.

      Sen beror det säkert mycket på var man arbetar, ex privat eller offentlig sektor. Allt som allt skulle min avdelning i år hamna på prick 2%, vissa får mer – andra mindre, beroende på prestation. Är lönesättande chef inom offentlig sektor på kommunnivå. Har väldigt liten möjlighet att gå utanför ramarna jag får till mig. Samma premisser gäller fö mitt eget lönesamtal och ökning.

        Det var ett väldigt ledsamt svar tycker jag. För när man har en 2% spärr och inflationen är den dubbla sänker man ju folks reallön. Det är ju inte ditt fel att den spärren är satt hos er, men om folk i allmänhet hade en förståelse för vad reallön innebär (vs nominallön) så tror jag aldrig man skulle hamna i denna fälla. Arbetsstyrkan skulle inte låta arbetsköpare komna undan med det, sannolikt heller inte facken. Det mest tragiska är egentligen inte att en ökning mindre än inflationen är en sänkning av köpkraften, utan att man ändå har mage att kalla det en ökning. Vill man ge 2% ett år när inflationen varit nästan det dubbla, så borde chefer vara nödgade att motivera varför denna lönesänkning är rimlig /nödvändig. Inte tvärt om så som det ser ut idag. Att kalla saker vid dess rätta namn är viktigt, för ingen tycker väl det är ok att lura folk avs deras lön…?

        I övrigt håller jag med om allt du beskriver att ett bra lönesamtal bör innehålla, plus förhandlingsdelen då ? Att det finns en spärr betyder inte att man själv inte kan motivera sitt värde, och ha en uppfattning om vad man vill ha samt förmedla den. Går det inte igenom är det bra att veta hur man är värderad. Kanske dax att söka sig vidare då, eller inte. Bra att veta är det hur som ?

    Tror ni att snällhet/elakhet hos människor enbart är ett resultat av uppväxt och uppfostran, eller tror ni att det finns de som föds ”elaka”? Syftar inte på psykopater eller så utan bara osköna, otrevliga och ELAKA människor.

      Jag tror de som är elaka i vuxen ålder är allmänt missnöjda med sig själva och/eller sitt liv. Och såklart kan det vara något från barndomen också.

      Jag tror att elaka människor ofta egentligen mår mycket dåligt och att det finns psykisk ohälsa som bakomliggande orsak. Säger inte att det därför är ok att vara elak, men det är nog ofta en bakgrund till beteendet.

      Tror att det finns en del genetiskt, som gör att vissa har lättare att bli snälla, andra lättare att bli elaka. Men att inget är skrivet i sten, alltså för vissa krävs det kanske bara något litet för att de ska ha en elak attityd hela livet medan andra kan gå igenom vad som helst men förbli snälla.

      Både och. Man kan vara snäll början av sitt liv för att bli elak oxå. Så det är inte enbart uppväxt/uppfostran heller som påverkar.
      Majoriteten vet nog inte ens om att de är dumma.

    Apropå frågan ovan om att säga till eller inte när kassörskan slår in för lågt belopp. Säger ni alltid till om en kollega, vän etc har mat eller något annat synligt i typ mungipan eller på hakan eller liknande?

      Ja, ingen vill ju ha något mellan tänderna etc.

      Jag brukar lite fint nämna det.

      Tycker det är jättejobbigt att göra, förstår verkligen inte varför? Är ju snällt att säga till och är ju inget konstigt eller skämmigt men fy fan vad jobbigt?

      Jaaa! Även okända människor som jag råkar hamna nära (om man tex åker samma hiss eller dyl). Fnulade på denna fråga en gång i tiden och kom fram till att jag gärna vill bli uppmärksammad på sådant själv, så då försöker jag göra andra samma tjänst. Har aldrig fått annat än tacksamhet tillbaka när jag sagt till så jag försätter glatt på det spåret ?

    Finns det något sorgligare än kvinnor som hånar och försöker motarbeta feminism?
    Liksom, ni hade inte haft de möjligheter ni har idag om det inte vore för feminismen.

      Ge gärna exempel på hur det motarbetas så blir det lättare för oss andra att ta ställning 🙂

      Tja, jag antar att det är tidigare generationers kamp som har fört oss till det vi har idag. De stred, kämpade och led så att kommande generationers kvinnor skulle få friheten att måla naglarna och klaga på att barn är jobbiga medan vi hänger på café Fina Koppen upptagen av lite egentid och lägger ut selfis på Insta med det vi har shoppat. Feminist – javisst!

        På tal om att förminska feminismen ?

      Ja det finns mycket sorgligare saker än det

    Fayme fick en tavla i födelsedagspresent av Lady Dahmer som är väldigt nöjd med den, och hävdar själv att den är väldigt lik. Vad tycker ni? Jag tycker det var en omtänksam present även om jag inte tycker den är speciellt lik ( eller min typ av målning).

      Jag tycker den var sjukt lik deras andra kompis, Fanny??

      Tror att hon inte är så van att måla i akvarell och därför blir det inte lika bra som när hon gör i akryl/olja.

        Håller med!! Tyckte den liknade jättemycket på Fanny, bebisen såg dock ut som Faymes. Blev förvånad, för jag tycker att LD brukar vara mycket bättre på att fånga hur folk ser ut, men den här gången var det en miss.

          Nej den var inte lika bra som hennes andra, men ändå sjukt fin. Svårare med akvarell också.

          Ja, lite märkligt att Lady Dahmer själv tycker att den är så lik, om man har någon konstnärlig ådra ( och självinsikt) borde man väl se det?

      Tycker faktiskt den var lik. Mycket bra present

      Bebisen var lik sig men inte Fayme.
      Tyckte det var lite … pinsamt? att Stina Wollter också gav tavla samtidigt. Hon kan ju måla på riktigt och skillnaden mot LD:s hobbytavlor framstod så tydligt.

      Jag tänkte mest på att jag undrar vad Stina W som verkligen KAN måla tänkte. Akvarelltekniskt är LDs tavla verkligen nybörjaralster, men gullig kompispresent såklart.

        LD kan också måla, har du sett hennes akrylmålningar?

    Inatt drömde jag att min 35-åriga sambo hade en affär med en 70+ kulturtant. Vaknade och var skitarg innan det la sig efter en stund. Undrar verkligen varför jag drömde det?!

      Man vet väl aldrig varför man drömmer allt konstigt man drömmer. Hjärnan hittar på massa skit.

      Men låt en kulturtant leva!

    Hela familjen är sjuk och nu har jag också trillat dit. En förkylning som verkligen tagit mig på sängen. Har så ont i halsen att jag inte kan sova och känner mig så himla ynklig. Men trots sjukdom är tvååringen pigg som en lärka och kräver rätt mycket. Hunden måste komma ut och min man är typisk ”tyck synd om mig sjuk” han med. Hur fan får man ihop livet när det blir så här? Vi har magiskt lyckats undvika att alla blivit sjuka samtidigt, men nu åkte vi dit. Nån som har tips?

      En Ipren och en Alvedon (man kan t.o.m ta en Ipren och två Alvedon samtidigt). Jag hade extremt jättemycket ont i halsen av förkylning nyligen, men kombon Ipren och Alvedon lindrade smärtan så pass att det gick att stå ut. Och om du har mycket besvär från näsan: Otrivin Comp! Hjälper faktiskt mot både nästäppa och rinnsnuva, som de säger i reklamen. Förlåt att jag låter som en läkemedelsförsäljare, men det har varit mina go-to-grejer under både förkylning och covid (obs Otrivinet ska man inte använda för många dagar i följd).

      PS. Och till tvåringen… Har en tvååring som vägrade allt förutom Babblarna. Sen fick hon en Greta Gris-bok i julklapp. Och vips, efter ett tag gick GG på Netflix hem. Även om man inte ska barnvakta tvååringar framför skärm, var det skönt att ha som back-up när hela familjen var sjuka… Hunden är desto knepigare. 😛 Men krya på er!

      Man turas om att ta hand om saker i typ 2-timmars pass så att man får gå och lägga sig med jämna mellanrum. Att vara sjuk med små barn är ganska jobbigt tyvärr men det är inte så mycket att göra åt om man inte kan få barnvakt. Minns t.ex. ett tillfälle när jag var ute och gick med barnvagnen med feber och öroninflammation medan pappan låg hemma lika sjuk. Man orkar mer än man tror, särskilt om man tar febernedsättande, men det är inte ens roligaste dagar i livet.

      En sak jag verkligen uppskattar nu senare i livet är just att få vara sjuk när jag är sjuk.

      PS: Män blir sjukare av feber än kvinnor i allmänhet, men de kan fortfarande göra saker de också även om det gnälls väldigt mycket mer.

    Jag blir så irriterad över att så många med utländska rötter är så avundsjuka över att Ukrainas flyktingar erbjudits hjälp. De är ju själva här så uppenbarligen fick de hjälp?! Vi har ju hjälp massa flyktingar även från andra länder. Refugees welcome och allt vad det hette. Osmakligt. Sedan kan man ju ställa frågan om det är krig i Syrien och i Sverige vilka tar Libanon helst emot? Troligen de fr grannland med liknande kultur osv. Nej sluta tycka synd om er själva utan orsak och kamma er! Sluta vara inhumana och missunnsamma. Usch.

    Skrev tenta och hela salen stank hårgele och parfym. Liksom orka, det är en tenta.

      Undrar faktiskt om folk över lag har blivit generellt ”slöa” i doftsinnet ? Tyckte att det förr framför allt var gamla damer och unga personer med utländsk härkomst man stötte på som gick runt i ett ”parfymmoln” så starkt att man måde illa i en kvart efter att man passerat personen. Tänkte då att det var ålders/-kulturrelaterat. Men sedan tio år tbx verkar det ha spridit sig till alla grupper i samhället (utom gamla svenska män, där är man fortf. safe ?). Har parfymbranchen varit exceptionellt framgångsrika i sin marknadsföring eller har folk bara blivit ”doftavtrubbade”? Är More is More det nya doft-normala?

    Klipper ni ert näshår?

      nej 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.