Öppet Spår

425 kommentarer

På mitt nya jobb har vi en uttalad “öppen feedback-kultur”. Problemet är att chefen inte verkar förstå gränsen mellan kritik och konstruktiv kritik. Istället för att ta upp yrkesrelaterade saker man kan bli bättre på så adresserar han ens personliga egenskaper och beteenden. Saker han stör sig på och ursäktar det med att “jag vill vara ärligt med dig, jag säger bara som jag tycker”. Hittills har han påpekat att jag är lättmanipulerad, har dåligt självförtroende, beter mig konstigt runt dominanta kollegor och att jag är respektlös som inte är säger Hej och Hejdå tillräckligt högt…. Känns som att jag, liksom mina kollegor, tippar på tå runt honom. Hur hade ni gjort?

Bytt jobb.

Tänker att det får bli så så småningom.. hur man ska stå ut tills dess har jag ingen aning om. De flesta av oss har ”yes sir!”-attityd för att inte göra honom arg.

Han låter giftigare än en kobra…byt byt byt! Man kan inte vinna med sådana människor.

Brukar läsa DNs karriärspalt ibland och ”byt jobb” är typ alltid deras rekommendation när man har en dålig chef. Kan ju kännas orättvist, men kanske ändå smartast? Svårt att bli av med en chef, särskilt innan folk börjat sluta. Och har man en dålig chef blir ju hela arbetssituationen dålig.

Ja, det är det ända rätta. Dåliga chefer har en tendens att fortsätta vara dåliga chefer.

Byt jobb och när du sagt upp dig så talar du om för honom vilken skitchef han är och varför.

Börja vara brutalt ärlig tillbaka. Eller ge honom minst en kränklimang om dagen.

Om ni har en ”öppen feedback-kultur” då hade jag tagit upp det. Om det inte går med honom så med en högre chef. Om inte det går eller finns så skulle jag lyfta frågan rent allmänt på en arbetsplatsträff. Föreslå att ni har en dialog på jobbet kring hur ni känner för den öppna feedback-kulturen och hur ni vill att den ska se ut.

Oj! Det där är ju inte ”öppen feedback kultur” utan osakliga personangrepp. Har ni ett skyddsombud? Prata med facket?

Vi är färre än tio personer på företaget, han är den enda chef och ingen HR-avdelning. Har överhört ett par samtal där en kollega stod på sig lite, och det blev inget bra bemötande. Chef gick i försvarställning ”jag gjorde ju så bara för att du…!!!! bla bla” och höjde rösten och blev hotfull, så jag kan förstå att folk är rädd för att göra honom sur. Det känns ju spontant som att det göder en giftig arbetsmiljö..

Du kanske ska börja kolla runt efter andra positioner…Varför ta sådan sk!t av en människa som egentligen borde stötta och uppmuntra dig? Du förtjänar bättre.

Usch. Det låter lite hopplöst? Är ni fackanslutna? Be om hjälp isf? Skulle det kunna fungera prata med honom i grupp dvs alla tio som påpekar att det är jobbigt?

Så mycket för den ”öppna” feedbacken alltså. Vilket stolpskott. För att stå ut i väntan på nytt jobb, låt all hand kritik rinna av dig. Man måste absolut inte ta sk ärlig kritik från någon som inte kan ta kritik tillbaka. Och eftersom du ändå ska fimpa honom som chef så snart som möjligt och skaffa en ny arbetsplats är de tju skit samma vad han tycker om dig.

Dags att prata ihop sig med kollegorna och kräva att den så kallade öppna kulturen skall strykas

Läste din ts men svarar här istället för du har en möjlighet att driva detta.
Till att börja med. Din chef verkar inte förstå vad feedback är. Det som avses när man rättar beteenden är exempelvis; ”När du är sen med rapporten känner jag mig stressad för det innebär att jag får svårt att komma in med min egen rapport i tid. Om tiden inte räcker kom till mig så hjälps vi åt, då blir både du och jag gladare.” Det din chef utsätter dig för är rena personangrepp och en form av härskarteknik. Det är dessutom helt tydligt att han inte själv är förmögen att ta feedback själv med tanke på reaktionen du beskriver. Börja med att söka efter ett nytt jobb. Du har en toxisk chef och även om inte företaget har den kulturen kommer hans beteende att gnugga av sig och det kommer att bli olidligt.
Men du kan under tiden för att själv överleva efterfråga ett skyddsombud. Alla arbetsplatser med fler än 5 anställda ska enligt lagstiftning ha ett skyddsombud. Om du själv är fackligt ansluten kan du vända dig till ditt fack. Kan rekommendera att bli medlem. Ett annat alternativ är att göra en anmälan till arbetsmiljöverket om missförhållandena. Du kan vara anonym även om jag misstänker att din chef kommer att försöka luska ut vem som gjort det. Det kan bli svårt på ett så litet företag att förbli anonym. Även om du inte gör något så hoppas jag att du känner att situationen inte är hopplös. Men som sagt leta efter ett nytt jobb. Alla har rätt att ha ett jobb man trivs på och med och att få känna sig sedd och trygg och inte bli utsatt för rena kränkningar för det är vad han gör.

Låter som en chef jag haft. Han råkar inte heta Peter i förnamn?

Har också haft en chef som heter Peter som också var sån. Inte ett helt ovanligt förnamn förstås.

Skulle aldrig orka med en sådan chef. Vad elak han verkar vara. Säg ifrån.

Har haft en dålig chef en gång som gillade att ge ”feedback” på ett sätt som var menat att trycka ner en. Väldigt manipulativ och fick mig att må dåligt. Stannade alltför länge. Ta mitt råd: byt jobb då snabbt du kan! Spelar ingen roll hur bra ett jobb är, en manipulativ chef för vilket jobb som helst dåligt. Spring!

Hade en chef under några år som tog allt man sa personligt. Kunde ge mina tankar på hur vi kunde förbättra e-handeln och siten för företaget och han blev direkt tvär. Vågade inte ens gå in och be om ledigt för att gå till tandläkaren för att det alltid kändes som att man gjorde fel.

Har aldrig mått så bra som när jag sa upp mig.

Byt jobb så snabbt du kan! Du är värd bättre!
Kämpet för att byta ut chefen/få honom att ändra sig, är ett för stort kämp. Bättre att du lägger din energi på att leta nytt jobb istället.
Är min personliga erfarenhet av att ha haft en psykopatchef inom offentlig sektor (:

Jobbigt! Har lite liknande. Söker själv andra jobb. Mitt tips, fråga massa frågor om det han säger så kommer han bli tyst. Typ: ”Åh vad intressant, berätta mer vad du menar med manipulativ.” ”Du måste ge exempel på när.”
” Säg till direkt nästa gång jag gör något du tycker är dumt så är det lättare att förstå exakt vad”. ”På vilket sätt tror du detta är konstruktivt, för jag utgår från att du inte vill förolämpa”.

Lyssna på Snacka Snyggt podden, finns flera avsnitt med exempel på hur man kan svara såna typer.

Skulle nog direkt avråda från det faktiskt. Snacka snyggt låter bra i podden men i verkliga livet är det inte så lätt och det kan bli ännu värre. Dessa personer är rövhattar och vet exakt hur de ska göra för att strimla ner någon och då hjälper inte snacka snyggt. Snacka snyggt funkar bland vanliga människor som ibland gör dumma saker. Träffar man en rövhatt är det enda som funkar att springa.

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Någon mer än jag som känner mig deppig för Corona, korg, Nato Ryssland? ?

Sorry menar Krig*

+ miljön, jo det ÄR deppigt.

Periodvis ja. Om det tär på dig för mycket, våga skita I nyheterna en helg och gör nåt egoistiskt du tycker är roligt.

Corona är väl ganska lugnt nu, så nej. Det andra, ja, blossar upp ibland då och då när jag läser nyheter men inte annars just nu. Kan koppla bort och har positiva saker i livet och mycket att göra att fokusera på.

De är nog mest att jag jobbade på Iva hela pandemin och sen se att folkhälsomyndigheten ba ”det kan komma en ny våg” så kände ja ba nej fuckoff Coronajävel

Japp förutom corona men var aldrig rädd för det iofs. Ångrar att jag vaccinerade mig

Samma här. Ångrar verkligen att jag vaccinerade mig… Corona försvann helt plötsligt och då började kriget istället

Samma här. Min mens gick från regelbunden (sedan dagen jag fick mens) till kaotisk redan från första sprutan. Är livrädd att detta påverkar min fertilitet. Ångrar såå att jag tog sprutorna nu.

Usch vad hemska att känna så. Hoppas det blir bra igen!

Nej fy vad jobbigt. 🙁 Hoppas det går över snart. Min cykel blev konstig direkt efter men det rättade till sig sedan.

Fast ni förstår inte det försvann tack vare att vi vaccinerade oss?

Och naturliga antikroppar hos de som varit sjuka.

Det är inte sant vad jag vet. Vaccinet enligt fhm skulle bara hjälpa mot svår sjukdom inte smittspridning. Sen muterade väl covid till en mer ofarlig variant. Vaccinet kanske hjälpte till men inte mer än antikroppar hos de som varit sjuka.

Försvunnit har det inte gjort och kommer inte göra. Men riskerna har minskat tack vare vaccin, antikroppar och mutationer (som väntat). Och därmed blivit att betrakta inte som ofarligt, men mer som ett virus bland andra.

Sen kommer det säkert toppar osv, precis som det finns tuffa influensaår.

Nej vaccinet skulle hjälpa mot svår sjukdom, inte smittspridning. Det har dessutom inte försvunnit utan smittspridningen fortsätter men då viruset muterad och blivit så pass milt är det få som bryr sig.

Men snälla nån. Det är en flerstegsraket! Om färre blir sjuka alternativt har lindrigare sjukdom/symptom så minskar smittspridningen. Eftersom det är droppsmitta. Tex Hostar du mindre sprider du också mindre!

Nej det ”försvann” tack vare en mildare muterad variant uppstod som boostade vårt egna försvar utan att döda oss. Det finns ju dokumenterat där Bill Gates säger detta, att vaccinet inte hjälpte att stoppa smittspridning.

Corona har inte försvunnit, bara hamnat i skuggan av kriget. Folk dör fortfarande, men sjukdomen är inte längre samhällsfarlig tack vare att så många vaccinerat sig. Så var glad över att du är vaccinerad istället för att ångra det.

Jätteliten risk att någon i min ålder och med min hälsa skulle bli svårt sjuk. Jag vaccinerar mig inte mot TBE då jag aldrig tältar eller vandrar länge i skogen, och tänker det borde bara likadant med covidvaccinet, att riskgrupper skulle rekommenderas det men inte andra. Slöseri med resurser att vaccinera alla.

Fel fel fel.
Du kan få TBE av en fästing från gräset i en park eller på en tomt.

Du vet aldrig hur covid slår mot dig även fast ung ålder och inga bakomliggande sjukdomar.

Ignorans när den är som värst

Självklart men man gör en riskbedömning innan man tar vissa vaccin. TBE är allvarligt att drabbas av, men ändå ligger ansvaret på individen. Är man ute mycket i skog och natur så får man gå och köpa sig sitt vaccin, som med hepatit-vaccinet. Jag tycker samma borde gälla covid. Annars kan vi ju subventionera ALLA vaccin som existerar så absolut ingen riskerar att bli sjuk av hepatit, TBE, m.m….?

Deppig för corona? Varför? Pandemin är över

Gud folk som skriver sånt här har verkligen ingenting innanför pannbenet.

Alltså Felicia Bergström, det är nog en av alla influencers jag har svårast för. Måste ta paus från youtube regelbundet för hon är inne i en SÅ jobbig period. Ärligt talat vad gör människan? Spelar in videos där hon handlar massa billigt skit, flänger runt med sina vänner och beter sig som en jobbig tonåring, gråter över att hon mår dåligt, skriker och är allmänt störig? Gör en magsäcksoperation men äter samma skräp ändå. Sällan sett en latare och mer verklighetsfrånvänd människa. Tror hon skulle må bra av ett vanligt jobb med rutiner och lära sig sociala koder och disciplin istället för att bete sig som en översittare mot sin omgivning. Hela hon känns så fejk.

TACK!! Exakt! Framförallt det här jävla lipandet, och att hon fortfarande efter alla år vill locka folk att klicka för att hennes thumbnail ju visar att hon bölar som vanligt. Och när hon alltid måste visa att hon gråter av andra anledningar också, hävda sig själv när hon är glad för vänners skull. Sitter och gap-bölar hysteriskt och bara MÅSTE visa upp det för alla.
Jajaja, självklart är det bra att visa känslor ibland men snälla ALLA gråter. Alla känner känslor. Lägg ner.
Håller med dig om att hon definitivt skulle må bra och växa av att på riktigt prova på ett normalt, vardagligt liv.

Har också alltid tyckt att hon känns som en tonåring trots att hon är i min ålder. Att hon inte mår bra ser man på tre mils avstånd 🙁

Hon gör ju inget annat än storhandlar och spikar upp tavlor. Och gråter. Och ändå tittar jag. Det är fan något fel på mig.

Samma här! ??‍♀️ Man kan ju inte låta bli men troligtvis för att man är så fascinerad över hennes livsstil. Har börjat följa hennes syrra också som gör exakt samma saker och mår skit ?

Åh herregud. Avfölj.

Har fått upp henne i flödet några gånger. Jag känner mest att någon äldre släkting borde rädda henne från det meningslösa liv hon lever, och från de destruktiva personerna hon hänger med.
Precis som ni andra skriver skulle hon behöva ett nytt sammanhang, ett jobb, rutiner och bra mat och utomhusvistelse.

Tror helt ärligt inte att hon eller flertalet andra influencers skulle klara av helt vanlig vardagsdisciplin, med arbetstider, deadlines, m.m. Jag fattar inte riktigt varför hon blivit så stor på sociala medier, vad är det folk gillar att följa? För som du säger så handlar hennes innehåll bara om gråt, gråt och åter gråt, operationer, ambulans till akuten, storhandling, och lite mer gråt.

Vad kan man göra åt ett dåligt debattklimat? Ni vet, där allt är svartvitt, antingen rätt eller fel och intressanta sakfrågor försvinner i tramsig positionering?

Brukar vara undvika sånt…

Det är väl som att svära i kyrkan men jag tycker Cissi Wallin skriver rätt intressant om detta på senare tid.

Vad tycker hon ?

Tycker jag med. Håller med henne till 100% ang detta.

Vad har hon sagt?

Menar inte ett specifikt uttalande utan diskussionen hon tar upp i var och vartannat inlägg på senare tid.

Verkligen!

I det här kommentarsfältet är det som att svära i kyrkan, inte nödvändigtvis på andra platser 🙂

Hehe näe tänkte på just här. Men det verkar iofs ha landat helt okej 😉

Hemma eller på jobbet eller mellan vänner?

Mellan klasskompisar brukar jag mer ställa frågorna mer öppna på ett sätt som politiker inte diskuterar. Typ, om vi ska bli fossilfria måste vi väl ha något annat än asfalt, men vadå? Då får de tänka lite 🙂

Är det någon här som har fått barn med hjälp av ett donerat ägg?
Idag fick jag reda på att jag troligtvis inte kan få egna biologiska / genetiska barn.
Min pojkvän jobbar utomlands just nu, men kommer hem om en vecka. Så jag vet inte hur jag ska klara av att vara hemma själv med den här ångesten i en vecka. Jag är så förtvivlad.
Hur förlikar jag mig med det här?

Jag kan inte heller det pga sjukdom. Känner mig bara tacksam för att det finns människor som vill/kan donera och hjälpa mig att få ett barn. Är helt övertygad om att jag kommer att älska det lilla barnet man burit i 9 månader villkorslöst oavsett om det är mitt genetiskt eller inte.

Så känner jag också – att jag kommer nog att knyta an på en gång. Och jag har liksom förberett mig på det mentalt sedan de nämnde det för ett tag sedan. Men när jag idag fick reda på lite mer definitivt att jag troligtvis inte får barn från mina egna ägg så tog jag upp att vi är beredda att starta äggdonationsprocessen. Och då sade gynekologen att jag kan ju också ”bara släppa det”, och att ”det är mycket jobb med barn” etc. Och jag blev rädd att jag kanske inte får ett donerat ägg heller. Men de har ju sagt nyligen att jag är en ”bra kandidat” för äggdonation eftersom jag har en bra livmoder etc. Men gynekologen skrämde upp mig idag när hon tyckte typ att jag skulle acceptera barnlösheten.

Tycker att du ska prata med en psykolog. Barn är inte en rättighet men att nekas barn är inte något lätt att leva med och du ska inte behöva må dåligt hela tiden. Du kan få stöd och reda ut dina tankar. Lider verkligen med dig!

Men vad märkligt sagt? Absolut kan man ha ett bra liv utan barn (har det själv, frivilligt) men vill man verkligen ha det så är det väl bra att försöka? Varför förneka sig det om man int empati, om det nu finns ett sätt?

Om man inte måste skulle det stå..

Ja, det finns ett sätt. Och kanske var jag bara överkänslig idag. Och läkaren var ju lite bufflig. Jag har verkligen hållit ihop länge nu, och varit samlad och målinriktad. Och jag lever ett bra liv, och tänker inte bara på barnlösheten hela tiden. Jag tror att jag är extra ledsen idag eftersom läkaren var så negativ helt plötsligt, och jag blev då rädd att allt var kört liksom. Att jag inte får äggdonation helt plötsligt. Men inget har ju ändrat sig sedan de sade att jag är en bra kandidat för det. Hon hade nog bara en dålig dag hoppas jag?

Märkligt av gynekologen att börja babbla om att släppa det och att det är mycket jobb med barn? Det har väl inget med hennes profession att göra, det vet väl du bäst själv om du vill ha barn eller inte och om det är värt jobbet?

Tycker hon kunde hållt sig till att prata om själva den medicinska processen och ev effekter av den.

Inte jag men en kompis har. Gått prima. Fostret växer ju upp i dig och delar blod och allt i nio månader så anknytningen blir ju identisk som om det vore ditt ägg. Hon är lycklig iaf. Men jag vet att den perioden innan hon fattade beslutet att köra på äggdonator var jobbig.

Hej. Är just nu gravid med äggdonation. Första barnet. Många år av ivf-försök med egna ägg som aldrig funkat. Vet inte om jag har så mycket råd, jag är ju i samma sits som dig och vet inte vad man ska känna.. i slutändan vill jag ha barn med min partner, nån att ta hand om och älska. Spelar ju inte roll om vi har samma gener även om det förstås känns sorgligt att inte kunna ge vidare sina gener och se dem i nån annan. Men jag älskar ju syskonbarn och ingifta barn även om vi inte är relaterade genetiskt, jag älskar min hund mer än allt även om vi inte ens är samma art.. kärlek är kärlek liksom.

Stort grattis!!

Tack <3 tidigt ultraljud imorgon då vi hoppas det ser bra ut, är rädd förstås.

Oj, jag hade kunnat skriva exakt vad du skrev nu. Kärlek är kärlek.
Vi har alltså ett embryo kvar i frysen som vi ska sätta in i mig om ett par veckor, så det är inte helt kört – men gynekologen sade idag att det är väldigt liten chans att det embryot blir en bebis eftersom jag har så dåliga ägg. Och efter detta embryo kommer vi att få ge upp med mina egna ägg, och börja med ett donerat ägg, har de sagt. Men idag lät det på läkaren som att hon var negativt inställd till det hela. Hon suckade och bara ”ja, men då får sköterskan ringa dig och boka ett möte om det”. Jag vet inte, jag kände mig ”i vägen” eller något. Och hon sade att ”då blir det inte ditt biologiska barn, och kanske är det bästa att leva utan barn”, ”barn är mycket jobb”.
Och jag kände bara att ”eh ja, jag vet att barn är mycket jobb”. Jag har sex syskonbarn som jag älskar, och jag kommer att älska mitt barn oavsett vilket ägg det kommer ifrån.

Haha, klart det är mycket jobb men det är man troligen beredd på om man gått så långt i sina försök att skaffa ett? Kanske har hon själv många barn och var trött på dem just idag? Oproffsigt.

Förlåt men den personen lät väldigt oprofessionell och rent sagt idiotisk. Men jag har stött på liknande kommentarer under min resa som ofrivilligt barnlös. Men vid äggdonation blir man faktiskt biologisk mamma, bara inte genetisk. Så väldigt dumt att den personen inte ens har koll på en så basic grej.

Jag läste en studie som visade att mammor till äggdonationsbarn knöt an lika bra till dem som mammor till genetiska barn! Det kändes jättebra att läsa. Känner också en vän som blivit till genom spermiedonation och har pratat med henne om det, hon har absolut inte påverkats negativt eller lidit av det, har ingen annan relation till sin pappa och hon har inte heller haft nåt intresse av att söka upp donatorn, det är ju helt upp till henne men hon har ingen anledning att vilja det. Sen är det helt ok om man vill det.

Och PS. Googlar du snabbt kommer du få upp sidor som säger tvärt om men om du klickar på dem förstår du snabbt att det är 0% vetenskap och typ lite samma som anti-abort rörelser. Riktiga skit-sidor som sprider skam typ. Så all vetenskap jag hittat visar att det inte är nån skillnad.

Ja, det reagerade jag också på – att hon sade att jag ”inte blir biologisk mamma”. För jag har ju läst att man fortfarande blir biologisk mamma men inte genetisk mamma. Men jag vågade inte säga ifrån. Däremot sade jag till henne att barnet ju blir hälften min sambos, och att han ju är världens finaste människa. Och så sade jag att den som ger ägget ju säkert är en fin person som vill ge sitt ägg liksom. Och då log hon lite.

<3

Och grattis M! Och hoppas att det går superbra på ultraljudet ❤️
När det gäller att googla så googlar jag väldigt sällan sådant som har med barnlösheten att göra. Det finns så mycket ångestskapande sidor där.

Märkligt att du behöver övertyga henne om dessa grejer, i din situation? Förhoppningsvis kanske hon tog till sig och kan bemöta nästa person i din sits lite bättre …

Men gud så okänsligt, gå aldrig till den läkaren igen! Du och barnet kommer knyta an redan när du har det i magen. Även om barnet inte har dina gener så kommer det ju vara ditt barn, det är dina hjärtslag hen hör i magen och du (och pappan) som kommer vara den primära anknytningspersonen. Barnet får inte ditt genetiska arv, men hen kommer att få SÅ mycket annat värdefullt från dig och det betyder mer än DNA ❤️

Jag har en vän som tillsammans med sin man fått två fina barn genom äggdonation. Äggen är donerade av samma donator, så barnen är helsyskon. De har hela tiden varit öppna både mot barnen och övriga att de fått hjälp via äggdonation, och de har valt att ge barnen möjlighet att själva få veta mer om sin ”donatormamma” när de blivit större.
Jag har fått förklarat för mig att genom äggdonation är mamman biologisk mamma, men inte genetisk. I min väns fall har det varit självklart att hon känt att barnen är hennes. Hon har burit dem, fött dem och ammat dem.

Vad fint!
Vi har också tänkt att det är ok om barnet får veta mer om sin ”donatormamma”. Min pojkvän är från ett annat europeiskt land, och där har de enligt lag ”öppen donation” eller vad det nu kallas. Dvs att den som ger ägget inte får vara anonym. Och vi har funderat på att genomföra äggdonation där istället för här.

Är det inte så här också? Jag var intresserad av att donera ägg men backade pga jag fick höra att man inte kunde vara anonym.

Jo det är så i Sverige. Barnet har rätt att få veta när hen blir 18.

Jaha oj det visste inte jag! Jag trodde att det var dolda donationer här.

Min bästa vän har barn genom äggdonation. Hon gjorde privat, utomlands, för det var lång väntetid i Sverige. Att barnen inte är hennes genetiska barn är ju inget man tänker på när graviditeten väl är avklarad. Hon valde en donator som liknar henne fysisk, så barnen ser absolut ut att kunna vara hennes genetiska barn också.

Jag fick reda på när jag var 12 att jag inte kan få egna barn utan ÄD. Min moster som fick barn via ÄD sa att ” när du får ditt barn kommer du aldrig önska att det vore någon annan. Jag hade aldrig velat haft någon annan än min son, och det blev ju just honom tack vare äggdoantion”
Det kommer gå bra ❤️

Ni som mår skit över nån ni träffat.. PRATA MED NÅN NY! Lovar, tiden går åt att tänka där istället för på den tönten man annars kanske mår lite mixat över ?

Vad menar du, otrohet eller om man är kär i någon som inte bryr sig?

Tänker att situationen är helt individuell. Men att det bästa att ta sig ur ångesten kring någon är att prata med nån ny som tar ens tid, en ny även om det bara hamnar på snack-stadiet.

Gullig kommentar 🙂

Jag har själv mått skit ett tag, tog mig in på Tinder och fick kontakt med en jag träffade samma dag. DET behövdes, det andra svinet kan dra åt helvete ??

..så tack – glömde jag säga ??

Controllers, se hit! Har en fråga om lön! Jobbar idag som ekonom men ska ev gå över till en controllerroll på samma arbetsplats. Skulle gärna vilja ha lite koll på löneläget, är det några controllers här inne som har lust att berätta vad ni hade för ingångslön när ni började (och vilken typ av controllerroll ni hade/har), vad för erfarenhet ni hade när ni började, om ni jobbar inom privat eller offentlig sektor osv? Tacksam för alla svar! ?

Beror på ort, vilken typ av controller jobb samt typ av bolag. Kan skilja en del.

Ja precis, det förstår jag ju, just därför hade det varit kul att få veta lite om just löneläget och olika erfarenheter… 🙂

Gick in på 42, tjänar 48 idag (4 år senare). bytte också från annat (dock lite snarlikt jobb till viss del men var mer analytiker). Hade alltså ingen riktig erfarenhet av jobbet i sig men av vissa liknande uppgifter. Privat medelstort bolag, Stockholm.

Någon som sitter på ett supertips mot/när magsjukan är framme? Hos barn 🙂

Lås in barnen i ett eget rum och håll dig långt därifrån själv.

Hade gärna gjort det om jag inte älskade lillan så mycket ♡

Tänk covid. Handsprit (Men kanske inte munskydd. Fast visir kan ju va nåt ? )

Tvättar händerna noga men jag fattar inte, när slutar de dra hem magsjuka? När de är 5? 6? NÄR?

Aldrig ?

Tvätta händerna direkt när ni lämnat förskolan och byt kläder på barnen när ni kommit hem (när det är magsjuketider). Funkat bra i vår familj. 🙂 Var noga med handtvätt och att du inte rör ansiktet med händerna i onödan, särskilt när du hanterar tvätt och sopor. Använd pappershanddukar istället för vanlig handduk. Tvätta handtag (även på kyl, skåp etc) och lampknappar – ytor man ofta tar på. Jag är noga med det och blir nästan aldrig magsjuk. (Minns en gång då jag åkte på det efter att ha tagit i ett kontaminerat gosedjur ??)

Det med handtvätt, pappershanddukar osv gäller alltså när magsjukan är ett faktum. Inte bra att ha det för rent heller ?

Triple: vi gör så varje dag! Jag är lite den här som alltid skriver om städtips haha. Det första vi gör är att byta om och tvätta händer/ansikte/hals och hemma är det lite föööör rent. Men de små parasiterna följer med ändå haha. Barn är rätt vidriga på förskolan så de pussas/kramas/stoppar händer i munnen. Man känner sig bara så desperat när det är magsjuka. Som en jäkla förbannelse hahah

Verkligen! Å så alla som skickar barn till förskolan fast de inte hunnit bli friska eller har ett syskon hemma som är magsjukt ?

Handsprit hjälper inte mot kräksjuka så skit i den. Det är ordentlig handtvätt som gäller. Samt städa med klorin eller virkon.

Är barnet för litet för att dricka ginger ale? Ingefära är annars kanon i egen hemmagjord brygd eller köpt.

Tack, ska kolla upp det! Kanske blir svårt att få ned ingefära pga smaken men om det funkar då provar jag gärna!

Supertips vet jag inte men tips…

Bädda in i toaletten.
Köp klorinspray o nitrilgummihandskar.
Ta bort alla mjukisdjur och annat sånt o lek bara med plastleksaker som kan tvättas ordentligt i tvättmaskin eller diskmaskin.
Beroende på hur gamla dina barn är så köp klämmisar, tänker att de går att käka även som typ 6-åring.
Bravo smoothie eller annan smoothie om inte du lagar själv.
Blåbärssoppa o salta kex är bra när något börjat stanna i magen men kräks det fortfarande undvik blåbärssoppa och yoghurt pga skitjobbigt att städa.
Lika så isglass, antingen hemmagjort eller typ piggelin är bra – vätska och energi. Går att göra isglass av smoothie också.
Förbered för att du själv får det så tvätta undan all kräktvätt så snabbt som möjligt. Och förbered med det du själv vill käka dägarna efter och kanske även under tiden när sjukdomen slår till. Jag gillar ha olika joser och safter.
Vätskeersätning är inte gott så små skedar dricka var 10/15 min när sjukdomen är som värst.

Lycka till. Var själv sjuk i vinterkräksjuka några månader sedan och det var HEMSKT.

Men tack fina, vilka bra tips! Sparar detta ♡

mixa bär med vätskeersättning och frys in som glassar. mums, brukar gå ner.

Fortsätter lite.

Ta bort alla ömtåliga textilier och extrakuddar.
Byt täcken till lätt tvättbara ifall du har dun, gäller även kuddar.
Jättebra tips om att blanda vätskeersätning o göra isglass av det!
Hink framme som någon annan tipsade om du inte kan bädda in i badrummet.
Har ni flera badrum försök att begränsa kräk o annat i ett av badrummen om möjligt.
Mjölk är inte heller kul att tvätta bort så mjölk o gräddglass går bort pga det.
Banab kan vara lätt att käka, liksom scones. Och vill du inte baka så vitt rostbröd är bra också att äta och smakar inte så mycket.

Acceptera att du och andra i familjen lär får sjukdomen inom 72 timmar men troligtvis inom 48, isf om det handlar om vinterkräksjuka/noro.

Är det vanlig magsjuka så kan du kanske komma undan!

Ny förstår jag varför jag smittas ibland och ibland inte. Ska läsa på om skillnaderna. Nu är jag ju tvungen att vara runt henne hela tiden så det är nästan oundvikligt tyvärr. Vi kör på liggunderlag på kudden, blev trött efter att 4 örngottet blev nedspytt. Gud, giv oss styrka!

Boka tvättid direkt / gör plats i tvättstugan :p

Sen med små barn som typ kräks på en och behöver tröst så har jag bara accepterat mitt öde med avseende på smittspridning och inte varit så hysterisk med hygienen (det går ju över ändå, aldrig varit med om att det ”går runt” i familjen).

Fokusera på att få i dem massor av vätska och ha saft och isglass hemma som bara är till för när man är sjuk. Samt ge vätskeerästtning om det är små barn/ svårt att få i sig vätska. Att de inte äter så mycket tycker jag inte man behöver bekymra sig så mycket om, de är ju så kort tid.

En hink för att minska stressen att hinna till toaletten. Även för vuxna. En gång svimmade jag när jag sprang för snabbt till toaletten och det var inget att rekommendera, blev blodigt.

Låter inte kul med blod…tänk vad man måste stå ut med haha! Tack för tipsen, sparar allt. Bra idé att boka tvätt haha, har tvingats tvätta spya för hand och det var inte nice.

Ser att USA höjer räntan med 0,5%. Nån BLT som börjar bli nervös?

Nån som vet om Possler gjort slut? Avföljt varandra och tagit bort sina namn i sina bio på instagram?

Bortse från mitt svar, råkade svara men skulle vara ett eget inlägg?

Hade inte förvånat mig om dom sysslar med sånna fjortis fasoner helt ärligt, var ändå ingen hållbar relation till att börja med

Men skapa ett eget inlägg? Det här var för folk som vill prata om räntor, inte om några fjortisar avföljt varann..

Blt-macka? Eller vaddå?

BLT = bolånetorsk.

Jo fast inte tagit lånet än. Nu är jag nervig för att köpa istället om allt kraschar. Men du kan ju binda räntan om du är orolig?

Tvärt om, binda räntan-tåget har gått.

Ja fy fan.

Band tack och lov om lånet på tre år i januari så vi har lång tid på oss att vänja oss vid högre räntor.

Är ju faktiskt fortfarande högst överkomliga räntor om man binder nu. Mycket längre än bankernas krav på vad man ska klara av, en bråkdel typ.

Jaaa fy. Ska ta ett beslut om att eventuellt binda räntan om en månad och jag har panik. Är det värt att binda i 3 år? Tror ni det kommer gå upp fortsatt? Vore ju trist om det går ner igen sen, för det blir en stor skillnad i min ekonomi..

Jag tror att inflationen och därmed räntorna kommer att fortsätta stiga iaf de närmaste 18 månaderna och sedan avstanna, men inte sjunka. 3 år skulle jag tycka var alldeles lagom.

Är verkligen ingen expert så ta detta för vad det är värt men beroende på hur mycket lån och när du tänkt sälja….tre år känns dock mycket och du får en skitränta. Så kanske bättre binda på 1 eller max 2 och lägga undan pengar/amortera extra istället?

Men prediktionerna är ju mycket högre räntor om ca 2-3 år och om man då bundit på ett år eller två kommer man ju ut i ett trist läge med eventuellt dubbel ränta (minst 3-4%) istället för att ha bundit på 2-3% nu.

Tycker man ska ta dessa beslut utifrån hur stora/ små marginaler man har i sin egen ekonomi. Att binda räntan är ju typ som att teckna en försäkring. Man byter trygghet mot pengar.

Får nycklar och betalar huset om typ tio dagar. Räntan när vi fick lånelöftet var 1.77 nu är den 2.47 ? för oss gör det en skillnad på typ 30000 om året. Känns faktiskt jävligt surt och jag är fan besviken. När vi äntligen tar oss in på marknaden blir det såhär. Vill också få njuta av låga räntor som alla andra fått ???

Svårt att veta om man ska binda eller inte och hur många år, tycker Max 2 år men allt är så osäkert!?

Ja, men bind nu för bövelen är min approach! Räntan för 5 år hos SBAB är redan en bit över 3%. Med lån på 4 miljoner är det rejält med tusenlappar…

Kommer skriva nåt jättetramsigt och onödigt så nu får jag väl skit men jag är så kär! Hans glittrande blågröna ögon, hans leende, hans mörka röst, hans skratt. Orkar inte. (Inte tillsammans).

Härligt! 🙂 Han låter fin.

Åh det är han! Personligheten också.

Jag är också kär. I min manliga kollega. Idag strök han mig på armen och frågade typ om jag inte skulle äta lunch. Jag log hela dagen.

DET är tramsigt. Tror inte han känner detsamma dessvärre 🙁

Åh men visst tar man till sig det där små grejerna. Det här är också en kollega…
/ts.

Njut! Att vara kär är en underbar känsla.

Ja, gör det.. försöker. Kan också va lite jobbigt när det inte är besvarat men men..

Un tuo sorriso mi schiude il ciel!
(Ditt leende öppnar himlen för mig)

Åh, Aida är en av mina favoritoperor!

Min med! Det här citatet är så himla passande för honom och känslan…

Shreck?

Nån som vet om Possler gjort slut? Avföljt varandra och tagit bort sina namn i sina bio på instagram?

Som någon sa: fjortisfasoner. Om 3 brevkorg är de sååå kära och har sex 9 gånger om dagen trots att Gabbi är gravid och illamående.

Brevkorg? Fattar att det är autocorrect men vad skulle stå?

Gissar på veckor 🙂

Rätt! Haha, brevkorg..

Tror de har bråkat, imorgon är de nog sams igen ?

Herregud. ?‍♀️

Oj han kanske råkade mixa en äcklig smoothie och Gab blev sur och slängde ut honom?

Kanske vill de bara ha spekulationer och låtsas som att något hänt för att få mer klick. Kanske rentav är någon av dem som skrivit kommentaren här, för hur många följare märker en sån sak och kollar om de följer varandra fortfarande?

Det ser ut som vanligt på insta. Dom följer varann. Säkert bara bråkat och betett sig som fjortisar. ?

TS fick mig att kolla. ? Dom följer INTE varandra.

Jo, Gab följde iaf sin man när jag kollade för en stund sen.. kanske hunnit ändra igen då..

Hon följer hans företagskonto, inte hans privata.

Är de inte iväg på resa? C lägger upp bilder på kyrkor, får och citroner istället för selfies ? Känns skumt ?

Skulle stå G, inte C…

Vilket är ditt favoritsnacks? ???????????

Min nya favorit är Wasa kanel knäcke med smör.. mmmm

Så god!!!

Allt med socker i, no joke ? men främst lösgodis, choklad i alla dess former, kakor, bullar (allt som går att fika på), popcorn, etc etc. Snacks är något av mitt expertområde.

Men jag vill veta mer!! Vad för choklad? Vad för lösgodis? Är så jävlq sugen på NÅGOT gott men vet inte vad. Gillar inte choklad egentligen men tror jag vill ha.. praliner?

Marabou chokladkakor i alla dess former! Men särskilt havsalt, helnöt och apelsinkrokant ? de blåa Fazer-vhokladerna i lösgodisavdelningen är sååå goda, dock är motsvarande kaka inte lika god ? Polly de röda! Och toffifie!

nästa vecka kommer en ny marabou! längtaaaaaaar

Ursäkta?? Berätta mer!

”Nutty Choco Wafer, en chokladkaka som uppges “smaka Nutella och vara riktigt god.” https://metromode.se/noje/nyhet-fran-marabou-big-taste-nutty-choco-wafer/

Va!?! Ge mig detaljerna tack!

Jordnötsringar

Glass – modell pecannötkola

Jag sörjer fortfarande att jag inte kan äta mjölkprodukter. Vill äta gräddglass!!!!

Gör egen glass baserat på kokosmjölk/-grädde. Har en dotter som är allergisk mot mjölkprotein och hon älskar det. Går att variera på samma sätt som glass baserat på mjölk/grädde.

Finns många. Ibland chips. Ibland glass. Cashewnötter med ostsmak är så gott. Såg senaste wrong turn på tv. Trodde inte den skulle vara så otäck!

Kanelmandlar och svenskjävlar eller vad de där supersalta lakritsarna heter.

Vet inte vad de heter men får fram minidynamit när jag googlar! Godaste lösgodiset som finns, ffa vattenmelon och den regnbågsfärgade. Brukar finnas på hemmakväll, Ica.

Glass, äter glass året om ?

Frankfuls äppelsalsa och nachochips cheese. Mumsfilibaba

Håller på att prova ut massa linser, för tydligen torkar alla ut mina ögon.. ? hur lång tid tog det för er att få rätt för era ögon? ?

För mig funkade linser finfint i kanske 15 år. Sedan tröttnade mina ögon. 🙁 Blev kroniskt torra och grusiga. Numera har jag endagslinser 2 dagar per vecka, dyra i silikon jag tror är från Cooper vision. Riktigt bra. Önskar jag kunde ha dem varje dag men dyrt…

Av de jag testat har verkligen endagslinser varit bättre. Månadslinserna gjorde mig nästan blind, såg sämre med än utan… synd att det är så dyrt med endags… ?

Prova membrasinkapslar. Är fan underverk för torra ögon

Hur kommer det sig att månadslinserna nästan gjorde dig blind? Vad beror det på? Jag var hos optikern och där konstaterades att jag fått sämre syn, har till och från grusiga ögon. Kan linser försämra synen?

Det var för att de torkade ut mina ögon så mycket att jag såg suddigt/blev helt tårig hela tiden. Kunde knappt se med dem inomhus!

Aldrig haft problem

Jag har samma problem. Behöver dessutom torsons linser och de verkar oftast bara komma i en baskurva??

toriska*

Har du testat biofinity? De använder jag, har också toriska linser. Vet dock inte hur det är med baskurvan

En till torrögd här ? Linsvätskan spelar stor roll! För mig har optifree funkat bäst. Har biofinity linser.

Någon som testat retinol under en längre period? Gör det verkligen sån skillnad som alla verkar vilka påstå??

Huden ser piggare ut och mina gamla mörka ärr från acne-tiden har jämnats ut i färgen. Det jag hade hoppats på, men som inte visat sig fungera än, är att mina ”gropiga” ärr inte jämnat ut sig, som de utlovades när jag köpte retinol.

Använt retinol regelbundet sen i höstas.

Beror väll på hur stark den är.?

Jag har i över ett år och ja, tycker det fungerar kanon. Färre finnar och rödhet samt ökad lyster. Använder tre ggr i veckan Murads retinolset.

Tycker att det gör stor skillnad!

Jag gjorde ett dna-test över mina genetiska anlag för hälsa. Det testet visade att jag kan ha låg upptagning av vitamin A vilket resulterar i lägre skyddsbarriär på huden och hudproblem som en följd. Retinol är ju vitamin A och har faktiskt hjälp bra mot min milda rosacea och andra smärre problem med finnar jag haft.

Hur gjorde du detta test?!

Köpte som tillval på ett vanligt dna-test hos familytreedna.

Yepp, provade 0.025% tretinoin med 4% niacinamide. Porerna försvann, fick jämnare hy och fick lite mer liv i ansiktet. Hann användas i ca 7 månader innan jag blev gravid.

Jag har niacimid 2 % och det blev ingen skillnad så besviken. ?

Tror att tretinoin var den verkliga aktiva ingrediensen men att niacinamiden boostade på något sätt. Men man behöver rätt hög styrka för att se skillnad.

Vad använde du för produkter..?

Annan anonym, kolla Dermatica 🙂

Man måste trappa upp LÅNGSAMT, men sen köra ganska stark retinol. Den skit som säljs överallt har för låga halter. Men är bra om man är nybörjare. Jag har poc-hud. Fick missfärgningar på kunderna när jag var gravid (trots solskydd och undvek solen). Men vitamin c serum från PC + niaciamid/vitamin E och solskydd dagtid. Och flera dagar i veckan 1% retinol (1% är starkare än 2, och 5% tro det eller ej) ihop med azelaic acid, verso super eye serum. har gjort att jag ser ut som någon som lever på spa. Men som sagt, starkare grejer. Tog 3 mån att se resultat, nu uppåt 1,5 år ser jag riktigt bra ut i hyn.

Tack!! Om kag minns rätt har poc-hud större risk/sannolikhet för hyperpigmenteringar väl? Är det det du menade med missfärgningar? Har inte barn själv men vet så många som varit gravida och fått hyperpigmenteringar teots allskön solskydd så räknar typ med att också få det den dagen. Men vad grymt stt du hittat något som funkat! Är också sugen på C-vitamin, är dey C15 från PC du använt?

Är så taggad på att börja använda både retinol och vit C men tvek om det är för tätt inpå sommaren för att dra igång med retinol nu. Är dock otroligt nogrann med spf 50 så det kanske finns en chans ändå?

Det är en myt att man inte kan använda retinol på sommaren. Men man får under inga omständigheter ha det i ansiktet och utsätta det för sol samtidigt. Så kör, speciellt om du är i upptrappnings-stadiet. Och solskydd på det.
Japp, kör C15 från PC. Har kört den 23% från TO, men den är grynig och tar lång tid att smälta in i huden på morgonen. Men resultaten är bra! Det sticks lite i början, men om man upplever eld-känsla så ska man trappa ner. Annars kan man få Perioral dermatit. Jag fick det runt ögonen i början för huden var väldigt känslig för retinol. Men gick över snabbt.
Och personligen är min hud känsligare på vintern än sommaren. Så man får utgå ifrån sig själv.

Ja juste, hyperpigmentering och melasma.
Lycka till!

Överreagerar jag? Har varit sjukskriven ett år och gått upp typ 10 kilo sen dess, pga mediciner och depression. En ny medarbetare började precis innan jag blev sjukskriven så vi hade bara som hastigast talat på telefon. När jag nu började arbeta så träffades vi på plats. Så säger hen att jag inte alls ser ut som jag lät på telefon. Frågar då vad hen menar och vad hen trodde. Svaret blev att hen trodde att jag var blond, lång och smal. Har verkligen kämpat med att gå ned dom kilon jag lagt på mig nu när allt börjar ordna upp dig så det var som ett i slag i magen. Åh andra sidan är det en öm tå på mig så därför känner jag att jag kanske bara borde borsta av mig det.

Näe, det var väl ändå jäkligt oskönt sagt av din medarbetare. Hade definitivt reagerat likadant.

Det borde du, om du kan. Kollegan menar säkerligen inget illa och du är säkert inte tjock i andras ögon.

Jag förstår att det kan kännas jobbigt men att du mår bättre och är tillbaka på jobbet igen är viktigare och betyder mer än några extrakilon du lagt på dig. ?

Jag hade nog skrattat menande och frågat ”Hur låter man lång?”… Klumpigt sagt av din kollega helt klart. Men folk är ganska klantiga socialt. Det är nog inget personligt med största sannolikhet.

Nej du överreagerar inte ❤️ Jag hade inte heller velat höra ”jag trodde du var smal/smalare”. En mycket dum och ogenomtänkt kommentar.

Hur låter man ens som om man är smal eller tjock?

Men asså folk är dumma i huvudet ibland! Hur tänker man när man säger så till någon annan? En gång sa en kollega ”Men hur är det med dig? Du ser HELT förstörd ut!” en dag jag dessutom kände mig ovanligt pigg på ? Trösta dig med att det inte spelar någon roll vad en idiot tycker eller tänker om dig.

Nej du överreagerar inte. Sjukt onödig kommentar, så där säger man inte till en annan människa.

Tack för era svar. Jag ska gå till jobbet med högt huvud och försöka och bortse från detta även fast det sårat mig. Det säger väl mer om min kollega än mig om man tänker på vad hen uttalade som om. Men bra fråga, hur låter en person som är smal? Haha, inte ens tänkt den tanken.

Hur stort boende tycker ni är optimalt om man är 4 i en familj? Alltså två vuxna och två barn ☺️ Vi funderar på att flytta till större men tänkter att det kanske är onödigt

Vi har 130kvm och har det vi behöver, 3 sovrum,kök, vardagsrum, tvättrum, badrum med bastu och badkar samt skild liten toa.

Men nu då vi båda kunnat jobba hemma efter covid19 också så har vi fundera på att köpa större, eller 1 rum till iaf!

Beror lite på vad man tycker om att göra. Gillar man att bjuda hem folk behöver man kanske lite större än om man inte vill göra det. Likaså om man har en hobby som tar plats.

Vi bor på 140 kvm, för oss räcker det utmärkt, men jag kan förstå dem som vill ha lite större.

När jag var liten bodde vi 4 st i lägenhet på typ 80 kvm. En 4a. Funkade fint. Ju mer plats man har desto mer skit samlar man på sig tänker jag…

Flytta inte till hus för då blir det skilsmässa. Vetenskap

Vi har 400 kvm men det är på tok för mycket. Blir mest rum som agerar förvaring för att man samlar på sig så mycket sk*t ? Tänker att 250 är perfekt för ett vanligt hus för då kan man ha utrymmen för gäster osv (gästrum) och bra ytor för barnen och deras kompisar.

Vi bor på 87 kvm och det funkar. Barnen har varsitt litet rum men skulle gärna se att dom hade lite mer plats när dom har kompisar här osv, och två badrum vore drömmen. Kikar på större men vi bor i innerstan (Stockholm) och vill gärna bo kvar pga skola osv, så allt är svindyrt såklart.

Bodde mina första 13 år på 60 kvadrat, delade rum med syster och tog absolut ingen skada av det 🙂

Jag delade också rum med min syster. Jag var superpedant och hon ett bombnedslag. Vet inte vem av oss som led mest men vi lärde oss säkert något nyttigt om konflikthantering mitt i allt kaos. Blev folk av oss också och vi är bästa vänner idag när vi slipper bo ihop.

Vi är 5 personer, 2 vuxna 3 tonåringar, på 140 kvm, och vi två vuxna jobbar hemifrån. Vi har tillräckligt med utrymme. Svenskar bor generellt för stort, det är inte miljövänligt att bo så stort.

Vi är tre barn och två vuxna och har en femma på 137kvm, hyr ett radhus. Fungerar alldeles utmärkt. Drömmer dock om ett rum till där jag kan ha en pilatesstudio.

Vi har 180 kvadrat på två vuxna och två barn. Tycker det är för litet ?

Mer än storlek är planlösningen viktigare. Om ni vill bo där långsiktigt så behövs 3 sovrum (varsitt till barnen och ett till dig och din partner), 2 toaletter/badrum, ett vardagsrum där en soffa som rymmer er alla (eller en fåtölj till) och kök och garderober/förvaringsutrymmen. ?

Bor i storstad, 87kvm öppen planlösning.

Räcker superfint för oss 4 och vi har alltid plats för gäster. Däremot drömmer jag om fler barn och ja… det blir ju inte ett sovrum per barn då för det är en 4a.

Såklart jag gärna skulle bo stoooort, men… det här räcker perfekt och detta är vad vi har råd med. Absurt dyrt även detta…

Någon som tagit bedövning (den man får inne i härligheten) vid krystarbetet, hur var den?

Fick sån vid min första förlossning. Det hjälpte mig att våga krysta ordentligt. Tar bort en del av smärtan men trycket känns ju fortfarande.

Kan inte jämföra mot ryggbedövning eftersom jag inte testade det under nästa förlossning heller. Försöker inte leka duktig på nåt sätt utan tycker tanken på den bedövningen känns läskig. Hade jag haft extremt ont hade jag nog velat ha ryggbedövningen ändå

Jag har provat ryggbedövning och det hjälpte men inte mot trycket. För mig var trycket det värsta så det är lite trist att bedövningen inte hjälper mot just det.

Du låter inte som att du leker duktig, alla får göra precis som de vill. Det är läskigt och smärtsamt så du har all rätt att ta det du mår bäst av.

Ja, det var som noll och ingenting, men bra efteråt när hon satte några stygn.

Har fött ett barn med och ett utan. Enorm skillnad! Som någon annan skrev, vågade krysta ordentligt, utan gjorde det verkligen otroligt ont.

Det låter som att upplevelsen är individuell. Tack för svar. Hoppas att den gör något 🙁

Någon som provat Macs smink och har någon favorit? ?

Bästa vattenfasta mascaran har MAC

Tips på ställe i Stockholm för gör fillers (läppar) med naturligt resultat som går att boka inom rimlig tid?

Gör det inte!
Lägg pengarna på en resa till Grekiska övärlden istället och njut! ?? ☀️ ? ? ?
Du kommer le hela dagarna! ?

En del har ju råd med både fillers och resor och behöver inte välja.

Javisst, din solstråle!

Men va konstig kommentar? Det kanske inte är det hon vill göra?

Alla tycker inte om att resa..

Doctor K

Han är ingen läkare. Gå inte dit.

Nordiska kliniken!

Formavita!

Kolla jenniferalveys på instagram (vet inte vad hennes klinik heter) Hon håller till i Stockholm. Så naturliga resultat ?

Bianca och Philippe, vet någon hur där ser ut?

Inte ens smaskigt längre. Som en repig CD-skiva som går på repeat.

Typiskt förhållande som borde tagit slut för länge sedan. De verkar oförmögna att ta sig ur sin dåliga loop men tror väl att de inte kan leva utan varandra eftersom de är varandras första kärlek.

Exakt det jag tänkt, men sen undrar man hur deras familjer stöttar deras förhållande och tex Pernilla som lovordar P lite här som där!

Fast ingen annan kommer ju någonsin vilja ha dem nu. De har förbrukat sig, fläkt ut sig och kan möjligen hitta någon partner genom att acceptera någon som är kändiskåt, men ingen seriös och ärlig människa vill hamna i den där cirkusen. Därför nöter de vidare med varandra.

Fattar inte varför man konstant vill återbesöka en krigszon? Försonas som vänner och gå vidare åt skilda håll.

Eller hur. Varför värma gammal soppa. Move on.

Haha ”värma gammal soppa” 🙂

Bra uttryck hehe! Ska börja använda ?

Finns det några bevis på att de skulle ha gjort slut igen?

Är det samma visa som i vanliga fall, att de inte syns på varandras IG och inte följer varandra längre?

Nån som jobbar som logistikoordinator? Överväger söka nytt jobb (jobbar med logistik redan) men får känslan att lönen är rätt låg? Kan inte gå under 35k/mån och det känns som en logistikkoordinator tjänar mindre än det?

Började prata med en kille på tinder för lite över tre veckor sedan. Vi bestämde träff ganska snabbt och har nu hunnit ses 4 gångar redan. Han är, av det han visat hittills, helt underbar. Lyhörd, uppmärksam, verkar omtänksam. Han skickar godmorgon och godnatt sms varje dag. Så nu till problemet. Jag har tyvärr blivit rätt pessimistisk av både egna erfarenheter och mina kompisars och tror hela tiden att han måste låtsas och att han egentligen måste vara en riktig idiot. Så min fråga, vad är er erfarenhet? Vad ska man vara uppmärksam på? Vill inte börja falla för honom och sen visar han sig vara ett svin som alla andra.
Vi har för övrigt inte legat och kysstes först på vår fjärde dejt.

Men det låter jättehärligt! Hoppas du kan slappna av och ge dig lite hän..
Men min erfarenhet är att man ska vara uppmärksam på minskad frekvens i sms, om han slutar ta initiativ till att höra av sig eller föreslå att ni ses.
Mkt snabba ömhetsbetygelser eller användande av ord som babe och pussemojin är inte heller bra (om det då inte motsvarar var ni är i relationen utan mer används som ett sätt att få dig på fall).
I övrigt en allmänt självförhärligande attityd, typ att han pratar om hur bra han är på olika saker, coola saker han gjort, hur snäll han är osv istället för att visa ett genuint intresse för dig.
Men utifrån det du skriver låter det som att han faktiskt inte beter sig på något av dessa sätt.

Ligg inte, lär känna honom på riktigt. Inget fel på sex men man faller lättare för en människa om man haft sex (inte alla men studier har visat på att hormonerna som frigörs leder till förälskelsekänslor). Så jag hade försökt känna av om det finns något på riktigt innan sexet förblindar.
Tycker att du ska vara dig själv och verkligen gå all in. Skit I de som vill leka lekar och som blir skrämda. En kille som springer iväg för att du inte är ute efter lek och skoj är inget att ha ändå. Vill du ha en seriös relation? Var tydlig med det. Vill ha dra så får han göra det nu.

Är det inte så att det är tjejer som lättare blir kär av sex? Har för mig att jag har läst det men kan komma ihåg fel.

Intressant det där om sex, för mig har det snarare varit tvärtom. Men det kanske inte varit så bra sex…

Är väl bara att vänta och se och fortsätta träffas. Lära känna varandra bättre.

Pratar han om sig själv och sitt eget liv? Eller handlar allting bara om dig? Är han överdrivet generös skulle jag också akta mig. Annars kör på! Låter härligt 😀

Så många bra tips! ??
Utifrån det ni skriver så finns det faktiskt en chans att han är genuin. Det som jag gjort att jag reagerar är att han hör av sig så frekvent, alltså flera gångar om dagen. Jag vet att jag låter helt störd men alla andra man har träffat har typ väntat timmar med att svara, inte frågat om att ses osv så jag blir lite fundersam/ställd när denna kille verkar bara liksom köra på och skiter i spelet.
Jag ska försöka njuta och inte överanalysera så mycket ?

Och just det.. gällande tidig ömhetsbetygelser så sa han sist när vi sågs att han hade saknat mig trots att vi pratar varje dag och hade bara sett 4 dagar tidigare. Det kanske inte är konstig men jag är ärrad! Hehe

Oj låter läskigt att han redan börjar säga att han saknar dig. Red flag för abusive snubbe faktiskt.

Nej, jag tycker inte det låter det minsta konstigt. Gällande ömhetsbetygelser så är det snarare ett överösande av kärlek man ska se upp med, alltså dvs lovebombing. Att han sagt att han saknat dig låter snarare som att han är rätt så betuttad i dig.

Att gå för fort fram kan vara ett varningstecken ibland. Jag säger inte att det behöver vara det. Men du skulle kunna testa med att backa lite själv (till exempel inte kunna ses någon gång han vill) och se hur han reagerar? Om han respekterar det eller blir sur och trycker på?

Men herregud… Alla män är faktiskt inte dumma i huvudet. Ni har träffats fyra gånger, hade han inte varit intresserad alls hade han tröttnat vid det här laget.

Uppenbarligen tycker han om dig och saknar att höra ifrån dig. Det är väl inte konstigt att han skulle ha kunnat falla för dig efter fyra dejter plus massa chattade?

Förstår om du är nojig och tolkar in de där små sakerna som är lite udda (alltså frekventa sms), har varit helt likadan bär det är någon man inte känner till sedan innan. Kanske ett steg, innan du faller helt så att säga, är att träffa hans vänner? Och såklart sedan även familj. Tycker man känner av riktigt väl hur personen beter sig tillsammans med andra och det gjorde iaf verkligen mig tryggare när jag träffade min nuvarande.

Nån som lyssnar på Amanda Colldens (stavning?) podd Föräldrarapporten? Samma som hade Alla våra ligg. Vad tycker ni?

Uppfriskande och nyttigt med någon som ofiltrerat reflekterar över hur det är att vara mamma. Man är ju hjärnskadad av Instagram där alla har städat, rent, glada barn, energi till att göra femtusen saker innan klockan blivit 15.00 och som vill pika att sexlivet inte alls försämrats sedan man fick bane .

Jag tyckte det de första avsnitten och tyckte hon var så befriande och härlig och att ämnet var så viktigt. Men nu insåg jag häromdagen att jag bara stör mig men kan ej sätta fingret på varför! ? tänkte om nån annan upplevde det och kunde sätta fingret på vad det är.

Inte lyssnat på den podden, men lyssnade på Alla våra ligg förr när alla mina poddar var slut, nödpodd liksom. Tyckte hon var asjobbig tyvärr och störde mig också på henne, vet inte heller vad exakt som gör det men det är nånting..?

Hur tråkigt har inte Wahlgrens värld blivit? Förra avsnittet (som släpptes på dplay, alltså några avsnitt före det som går på TV) var nog det tråkigaste som gjorts under seriens alla år (parisavsnittet kommer inte långt efter). Inget ont om Christian, han verkar vara en superkille, men man är ju inte direkt superintresserad av en vandring genom hans barndom.

Christian tag verkligen mycket plats i programmet… undrar om han vill bli känd?

Tror snarare att dom behövde fylla ut med en person när Bianca slutade filma. Faller sig väl naturligt då han och Pernilla gör mycket ihop (såklart).

Är det pernillas nya kille? Dålig koll på henne men blir alltid lite förbryllad när hon gissa på sin kille i Masked Singer eftersom han väl inte är känd? Och det är ju kändisar som ska vara med? Eller har jag missat något och han är känd?

Älskar, älskar inte. Vad tror ni om Annika i Filippinerna?

Annika i Filippinerna kommer vara som en tornado och jordbävning i ett. Men hade såå gärna velat följa den resan så snälla snälla ge oss en säsong till?

Hon (och mannen med thailändskan och bonusdottern iofs) är den enda rimliga i serien. ÄLskar henne.

Jag vet, alltså Annika är det bästa som har hänt svensk tv. Har typ känt ibland att jag hade behövt en sån kärleksfull, rättfram och totalt ofiltrerad person i mitt liv. Och bra stt hon försöker snacka vett i Tony

Ja, visst vill man ha en Annika i sitt liv. Hon kanske verkar lite väl rättfram och hård ibland men det är så mycket kärlek som det grundar sig i så det blir ändå rätt. Hon verkar verkligen mån om Tony.

Hon är ett bra exempel på hur man kan vara riktigt rak och ärlig och extremt kärleksfull på samma gång. Det är en väldigt fin egenskap som inte många besitter.

Jag önskar att Annika kunde säga ett och annat till Sabrina om latif.

Dröm!!! Annika är en legend ?

Någon mer som reagerat på att Hanna Persson (Hanapee) alltid vill måla upp sig som en bortskämd unge som aldrig lärt sig ta ansvar? I senaste avsnittet av Surret skulle de exempelvis bräcka varandra i vem som hade haft det värst på den fronten. Hon kan till och med prata om sig själv som den där snorungen när hon ju i allra högsta grad är vuxen. Varför är det så viktigt att vilja ge andra en viss bild av sig själv?

Nej

Följt Fayme ett tag och funderar på att avfölja… det är väldigt mycket gnäll på hennes sida? Speciellt om minsta bebisen. Först att hon inte kund enligt gravid och hela den resan och nu när dom fått sitt barn verkar hon tycka hon är så jobbig som skriker och inte sover osv. Förstår ju att hon såklart älskar sina barn men varje dag är det uppdatering om hur jobbigt hon har det? Eller är det bara jag som har den uppfattningen?

Har aldrig fattat varför folk följer henne? Varje gång jag kollat in så är det typ 5465 stories om hur hennes barn har sovit och med antal uppvak osv, eller att hon frågar om råd kring olika sjukdomar (hypokondriker?). Känns inte jätteintressant.

Haha ja jag börjar också undra? Varför följer jag människan?

Vad tröttsamt.. Ingen tvingade henne att skaffa massa barn väl? ? Bebisar är jobbiga, big surprise…

Följde henne tidigare också, när de inte fått minsta barnet än. Redan då gnällde hon konstant på hur jobbiga barnen var och kallade dom för r*vhål bland annat. Sjukt bortskämd och gnällig människa.

Tycker inte det är något fel att beklaga sig om man har det jobbigt, men det låter väldigt tråkigt för allmänheten att följa.

Nej såklart inte, men tycker det är viktigt att vara tacksam för det man har också. Hon verkar ha ett bra förhållande och pappa till barnen + 4 friska barn. Det var tydligen svårt att få den sista men nu är allt jättejobbigt ?‍?

klart man kan vara tacksam trots att man klagar också

Okej. Jag har bara följt henne sporadiskt och alltid uppfattat det som att hon njuter massor av att hänga mycket med sina barn och gillar att hitta på grejer tillsammans med dem. Sen har ju hon en kommunikationsstil som är lite gnällig och där hon gillar att göra sig lustig över hur jobbigt saker är, men jag tror absolut hon är tacksam för var hon är livet och för alla sin barn.

Förstår dock fullt ut om man inte tycker det är så intressant att lyssna på gnäll på repeat i någons stories, som sagt.

Sen är väl inte bebistiden allas favorit.

Sen vet jag av olika anledningar att det kan vara ganska tungt för folk som haft svårt att bli gravida att den inte känna tillräckligt mycket glädje/ tacksamhet när de väl får barn. De flesta som krachlandar lite i föräldraskapet känner ju skuld kring att känna ”fel”, men upplever att det blir en extra dimension av skuld över bristande lyckokänslor mm för de som kämpat länge. Tänker att detta blir en typ av dubbelbestraffning och att man därför kan vara lite försiktigt med detta ”men nu har du ju ditt barn”- snacket.

Nån annan som kollar på Little People Big World? Såg att de fått sitt tredje barn nu.

Det har jag… men slutade titta nån gång efter skilsmässan. Följer dock Tori på IG,

Vem av dem har fått sitt trdeje barn?

Zach och Tori. Iofs har ju tvillingbrodern också tre barn.

Du kanske sett detta men sharenting as it worst https://www.instagram.com/p/CdDsDqfMx-k/?igshid=YmMyMTA2M2Y=
Aldrig tipsat förut men mår dåligt av detta, speciellt när samarbetet med Pampers dök upp efteråt.

Det finns personer i min närhet som talar om människoraser, de tror alltså på ett självklart vis att människoraser finns. Jag har flera gånger sagt ifrån och förklarat vad en ras är. De har inte trott på det men googlat och naturligtvis blivit motbevisade varpå de motvilligt typ accepterat det men muttrat om att människor nog ändå är ungefär som i raser.

Dessa personer röstar åt vänstra skalan. Jag kanske är väldigt naiv men jag är chockad över att möta ett sånt resonemang i Sverige och att det inte kommer från ytterhögern. Vet att man talar om races i USA, men det är ju ovetenskapligt och för mig är det obegripligt att man överhuvudtaget vill föra ett sånt resonemang.

Vet inte riktigt vad jag vill ha sagt med den här kommentaren men jag är så provocerad av människosynen som rasuppdelning återspeglar.

Är det vanligt i Sverige att tro på att människor är uppdelade i raser?

Jag har ärligt talat inte koll på vad definitionen av en ras är (jag vet vad definitionen av en art är dock, men ras ringer ingen klocka) och kan känna att, vad spelar det för roll? Om det vore olika raser av människor, vad skulle det förändra egentligen? Alla har väl samma värde osv oavsett.

Delar man upp människor i ras så gör man skillnad på människor. Det spelar naturligtvis väldigt stor roll hur man ser på andra människor.

Gör skillnad på människor säger du. Men är det ok att göra skillnad på människor om man inte lägger någon värdering i skillnaden?
Typ som: Nordgermaner har ljust hår och ljus hy. Ostasiater har mörkt hår, sneda ögon och ljus hy. Bara objektivt beskrivande.
Jag vet inte, bara funderar

Fast vissa verkar tro att olika utseenden (hårfärg, ögonfärg osv)är lika med olika raser och så är det inte.

Nej men man kan ju även ”se ut” olika inuti kroppen. Ostasiater saknar tex ett enzym för att bryta ner akohol och bli aspackade jättelätt. Tillskillnad från.. Oss. Haha

Är en schäfer från Norge och en schäfer från Tyskland olika raser?

Jag förstår inte varför man inte får se skillnad på olika folk? De sjunker inte direkt i värde bara för att de är annorlunda.

Hur gamla är ni?

De är 50+

Antagligen vanlig bland lågbegåvade och lågutbildade tyvärr. Ingen idé att försöka förklara så grundläggande saker för folk som inte är medvetna om hur omedvetna dom är.

Tyvärr högutbildade personer.
Jag är så paff. Har haft nära kontakt med dem i många, många år men så plötsligt dök sådana uttryck upp.

Usch vilket klassförakt. Är man mindre värd för man är lågutbildad? Man kan ju vara bildad ändå

Var går gränsen för lågutbildad?! Är det längden på utbildning, betyg eller bara mängden kunskap man fått in i sitt jag genom olika saker i livet?!

Narcissistisk mamma

Jag mår ofta dåligt och har mycket ångest efter att ha varit i kontakt med min mamma.
Detta är något som jag började fundera på för fem år sedan skulle jag tro. Under första året hade jag föreställningen om att det är mig det är fel på och jag gjorde mig därför till för att passa min mamma och syskon. Eftersom jag inte var mig själv fick det mig såklart att må väldigt dålig och jag kände ändå inte att jag räckte till. Så fort jag är mig själv och visar vad jag tycker och är känner jag mig som ett problem. Jag kan inte exakt säga vad det är som får mig att känna såhär vilket alltid får mig att tvivla på mig själv, men faktum kvarstår: jag mår väldigt ofta dåligt efter kontakt med min mamma.
Jag faller ofta tillbaka på det här med narcissistisk mamma och googlar efter varje träff men det slutar alltid i självtvivel.
Finns det någon som är mer bevandrad i detta ämne och kanske insett att ens förälder är narcissist?
Värt att nämna kan vara att jag aldrig haft föräldrar med drog/alkoholproblem/ misshandel och andra hemskheter. Utifrån sett har jag haft en mycket bra uppväxt och mina föräldrar har gett mig många möjligheter i livet. Trots detta finns en känsla av att något inte är rätt vilket får mig att känna mig bortskämd och otacksam.

Du skriver ingenting om din mammas beteende. Vad är det som gör att du funderar på narcissism?

Jag började beskriva det men tog bort allt eftersom det började bli en bok av svammel. Försökte istället kortfattat förklara det med att det är mycket svårt att sätta fingret på konkreta exempel (vilket är en stor del i att jag så ofta hamnar i känslan av att det är mig det är fel på).
Men lite såhär:
Jag känner aldrig att jag blir bekräftad i mina känslor (och har heller aldrig blivit som liten). Hon ger pikar förklädda i omtanke. Jämför ofta oss syskon med varandra. Hela mitt liv har känt att hon favoriserar mina andra syskon (det kan skifta mellan syskon i perioder). Ett stort problem de senaste åren har varit att hon bjudit in för mycket i hennes problem med min pappa (de lever ihop men har i perioder haft det mycket tufft). Vilket gjort att min relation till pappa har ändrats då jag fått en bild av honom som inte överensstämmer med den bild jag har av min pappa.
En sak jag uppmärksammat mer och mer genom åren är att det verkar som att hon lever upp när jag eller mina syskon har en tuff period och problem. Det är som att hon älskar att vara behövd av oss och det skrämmer mig hur det nästan verkar som att hon njuter under dessa perioder. När allt rullar på för mig och mina syskon är det alltid problem mellan henne och pappa. Då överöser hon mig med detaljer angående deras problem vilket gör att jag ständigt går runt med en oro över att mamma eller pappa mår dåligt. Jag vill då finnas där för båda två vilket inte fungerar för mig då jag själv är mitt upp i småbarnsår med en egen familj och allt vad det innebär.

Jag har en sådan mamma. Det är alltid en pik inlindad i varje komplimang eller gratulation. Hon triangulerar vid kritik, dvs drar in en tredje person som bevis för att jag har fel och hon har rätt. Hon har alltid fått mig sedan barnsben att kunna mig ”fel”. Hon favoriserar min bror. Efter flera år av ont i magen av detta så håller jag nu lite distans, påtalar att jag är upptagen själv men jag är alltid vänlig och respektfull när vi väl talas vid. Fungerar så mycket bättre.

Du. Det är ok att känna så även om det förstås finns andra som haft det sämre. Du får ha upplevt det sådär. Jag har haft prick likadant. Sen när jag jobbade med mig själv och att stå upp för den jag egentligen är var de inte intresserade av mig längre. Det är ok men det är ju också väldigt sorgligt. Men om de bara ville ha mig när jag var till lags kanske de inte är så mycket att ha.
Ta hand om dig. Ta dig själv på allvar. Du har rätt att vara den du är. ?

Tack! Din kommentar värmde och jag ska ha den som en påminnelse när jag tvivlar ❤️

Jag är uppvuxen med en sån mamma. Ett tips är att läsa på om psykisk misshandel, ffa i förälder-barn relation. Då trillade poletten ner hos mig. Jag hade liksom inte förstått riktigt att det hon gjorde var såpass illa, för det vad ju ingen fysisk misshandel (iaf inte i nån större utsträckning). Ovillkorlig kärlek från hennes sida var inget som existerade i vår relation. Jag tror inte att du inbillar dig, har du några kompisar eller släktingar som funnits med under din uppväxt som du kan prata med? Jag tog upp det med en släkting och jo hen hade märkt att det var ”nåt”, kändes bra att få det bekräftat utifrån. Idag har jag en distanserad relation till min mamma och jag markerar mina gränser extremt tydligt, det fungerar inte annars. Ger man henne lillfingret så tar hon hela armen, och allt ska vara på hennes villkor.

Laki och Ruben?? ?

Vad med dem?!

Undrar också!!! De har avföljt varandra. Tycker det är synd, hon har pratat så bra om deras relation. Samtidigt kanske det handlar om som hon pratat om i podden att hon är flyktig i relationer och gärna gör slut när hon plötsligt tröttar på något.

Hej!
Har jobbat på samma arbetsplats i 4 år, administration inom fastighetsbranschen, jobbar 60% och har 25.000 i lön på en heltid (får alltså 15’). Har inte fått en löneförhöjning på hela tiden och inte haft ett enda medarbetarsamtal. Mitt visstidskontrakt går ut nu och vi ska skriva nytt och förlägna, och har nu bokat in ett möte med min chef för att diskutera kontraktet. Hur mycket ”vågar” man be/kräva om i löneförhöjning? Vill inte överdriva, men har ju inte heller fått en spänn mer sen jag började, men har ju blivit grymt mycket bättre på mitt jobb så klart..

Säg att du vill ha minst 28500:-

Jag tycker att du kan dela upp det i att du dels anser att du sk ha X antal kronor mer som då motsvarar den årliga inflationen för varje år du jobbat utan att ha fått nån ökning alls. Det tycker jag du ska lägga fram som minimum. Sen kan du säga att du dessutom har tänkt dig x extra pga att du faktist gör Y, Z, Q på ett visst sätt osv osv.

Våga tills du skäms och hör med andra arbetsgivare. Med din erfarenhet kanske någon bjuder 35 eller mer.

Är du med i facket? Kolla med dom i så fall. Annars googla vad löneökningar varit senaste åren inom ditt yrke. Du ska ju ha löneökning varje år, inte alls ok att ligga på samma lön i 4 år. Så jag säger: researcha vad löneökningen varit senaste 4 åren inom ditt område.Kräv minst den summan.

Tack för era svar!!

Jag vet inte vad jag vill ha sagt här. Kanske mest bara skriva av mig. Kommer säkert att bli långt..

Jag träffade en kille för ca 7 år sedan. Vi bor långt ifrån varandra så vi ses ofta 1-2 veckor när vi väl ses. Alltid jag som reser till honom. Från början var vi kks men med tanke på att vi ses så länge när vi väl ses så gör vi ju mer än bara har sex. Lagar mat ihop, myser till en film, sover ihop, har vardagsliv som om vi var ihop. Han ringer alltid mig när han behöver prata om något, när han behöver råd, hjälp osv. Så det känns ju verkligen som att vi är mer än vara vänner. Vi pratar flera gånger varje dag, dricker kaffe på facetime varje morgon, ses på facetime varje kväll. Vi ringer varandra när vi tar en promenad på dagen och vill ha sällskap. Pratar om allt möjligt.

Jag har så klart blivit förälskad. Jag älskar verkligen honom. Han älskar inte mig. ”vi är bara vänner som har sex” säger han så fort jag för något på tal om oss.

Jag ställer alltid upp för honom. Jag har tex hjälpt honom med alla hans kurser för att han ska klara dom, hjälpt med hans exjobb, jag brände nästan ut mig när jag skrev både mitt exjobb, jobbade heltid och hjälpte han med hans på kvällarna. Men jag gjorde det ju för att jag bryr mig och vill att han ska klara det. Jag har investerat så mycket i honom.

Han bryr sig inte alls om mig. Han träffar andra. Han var till och med tillsammans med en kvinna under två år under tiden vi varit.. ja.. ”vänner”. Han undanhöll relationen för mig, sa att de bara hade sex. I efterhand har han berättat att de var tillsammans. Han undanhöll så klart mig från henne också. Nu har jag fått veta att han har träffat en annan kvinna under ungefär ett års tid. De har så klart också ”bara sex”. Och säger jag något om det så är vi tillbaka på att han och jag ju ”bara är vänner”.

Jag känner verkligen att han utnyttjar mig för att jag är så snäll och alltid ställer upp. Han vill ha kakan och äta den också. Jag har tappat all typ av värdighet, skulle aldrig ha trott att jag skulle låta en man utnyttja mig så här. Jag förstår ju att det är destruktivt och att det inte finns någon framtid.

Jag är över trettio nu och börjar känna att jag har slösat mina bästa år på honom. Jag vill ha barn och familj och en framtid ihop men det finns ju inte med honom och samtidigt vill jag inte ha någon annan heller.

Jag skäms så för att jag låter det här fortgå, att jag hellre låter honom utnyttja mig så här än att vara utan honom. Vem har jag blivit? Jag har ingen respekt för mig själv längre, jag vet ju att jag egentligen är värd bättre.

Jag kommer dö ensam och olycklig och bitter på grund av honom. Och utan honom skulle jag också dö ensam och olycklig. Kanske mindre bitter, jag vet inte.

Vet inte vad jag vill säga egentligen. Har aldrig berättat detta för någon. Eftersom vi bor så långt ifrån varandra så kan jag hålla uppe fasaden för vännerna här, att allt är bra och att vi är ett lyckligt vanligt par.

Jag tänker så här:
Om du stannar kvar har du ingen chans att bli lycklig. Om du lämnar har du faktiskt en chans att bli lycklig. Och den lyckan behöver inte nödvändigtvis bestå i att träffa en annan utan i vetskapen att du satt en gräns för hur andra får utnyttja dig och stått upp för ditt eget värde och egna behov.

Tack för att du svarade.
Rent logiskt så förstår jag också det. Jag vet att jag hade gett min vän eller syster precis samma råd om det varit någon av dom.
Men jag vet inte om jag någonsin kommer kunna lämna honom. Det är så stört men han betyder så mycket för mig av någon sjuk anledning.
Det känns som att jag bara går och väntar på att han ska träffa någon som han blir nog seriös med, flyttar ihop, skaffar barn.. så att han lämnar mig. SÅ slipper jag ta det beslutet. Tids nog antar jag att det kommer att ske.

Om du stannar kommer du definitivt bli ensam och bitter men lämnar du så ligger världen öppen för dig. Du kanske inte tror det nu men du har makten i dina händer att kunna förändra just ditt liv.

Ni är verkligen kloka och fina allihopa som har svarat❤️ Det betyder mycket att få era råd och synpunkter. Jag själv kan inte se klart här.

Det är du med! ♥️ Vi har ”alla” träffat idioter. Desto gladare är man när det väl är över.

Hatar att joina ”dumpa”-gänget men hallå tjejen, DUMPA! Han är inget att ha. Någon som får dig att må så dåligt är varken en vän, älskare eller bra make/pappa.
Lämna och ge dig själv tid att förstå vad som hörde och hur du kan undvika att känna på detta sätt igen i framtiden. Sen letar du en bra kille som uppskattar ditt goda hjärta och allt du har att erbjuda.

Tack för att du orkade läsa och svara. Jag kanske bara behöver berätta om det här, jag har aldrig erkänt åt någon att det är så här. Jag skäms över att jag har låtit det bli på det här viset. Skönt att få ”säga det högt”.

Det är ALDRIG för sent att ta hand om sig själv, prioritera sin egen lycka och göra nya val. Jag tycker verkligen du ska fundera på hur du vill att dina kommande 5 år ser ut och vad du rent praktiskt kan göra för att uppnå det. Jag kan lova dig att det finns någon därute för dig som inte bara utnyttjar dig på detta sättet.

Bekagar verkligen att han utnyttjat dina känslor och snällhet. Du förtjänar bättre.

Tack vad fin du är.

Det är så konstigt för jag vet ju allt det här egentligen. Jag förstår ju att jag inte kan ha det så här och att jag är värd bättre. Men samtidigt kan jag inte tänka mig att vara utan honom heller och jag vet inte varför eftersom det inte finns mycket bra med honom.

Det är jättejobbigt just nu, men när du väl har dumpat, kommer du att känna att det är en så stor befrielse. Den känslan kanske inte infinner sig på en gång, du kanske kommer få världens ångest först och vilja ta honom tillbaka, men när du väl mentalt lyckats släppa honom, då kommer den att komma.

1. Bli aldrig ”kk” med någon du ens tror det finns en chans att utveckla känslor för

2. Ge aldrig något (känslor,tid,pengar osv) till en kille som inte är din karl

3. He’s just not that into you

4. Jobba på självkänslan

5. När vi har sex eller närhet (kramar t.ex.) så utsöndrar vi hormonet oxytocin som binder oss till personen

Jag skulle ha haft dina råd för sju år sedan?

Förstår att du älskar honom. Som tur är har du fattat att det aldrig kommer bli ni. Du vet redan att du behöver lämna honom och bryta all kontakt. Det kommer att vara jobbigt och göra ont MEN varje dag du fortsätter ha kontakt med honom är en dag längre från att du kan uppfylla din dröm om barn och familj. För det kommer du inte få från honom. Om det var det han ville skulle ni redan haft det för länge sedan. Det finns andra och du kan absolut bli lycklig med någon annan även om det inte känns så nu.

Hoppas att du tar dig ut detta. Hoppas du vågar berätta sanningen för nån du litar på så du kan få stöd. Hoppas på ser bästa för dig

Tack, vad snällt sagt. Jag trodde att jag skulle bli dömd som dum och naiv här. Det betyder väldigt mycket att få så kloka och fina svar.

Du är verkligen inte dum och naiv! Väldigt många människor blir någon gång indragna i destruktiva och/eller okonventionella relationer.

Läs på om destruktiva relationer så kanske det hjälper dig att bryta. Att du stannar trots att du egentligen vet att det är en dålig idé är egentligen inte konstigt.

Hoppas du kommer loss och att du kan få vara med någon som gärna vill vara med dig!

❤️

Jag läste på en del hemsidor igår när jag skulle sova och när jag kom till en sida om känslomässigt otillgängliga partners så trillade poletten ner. Stämde in på pricken på honom och det kan till stor del stämma också baserat på vad han berättat om sin uppväxt.

Kändes skönt att läsa om hur frustrerande och faktiskt smärtsamt det kan vara att vara i en relation med en sådan person och hur man försöker ge mer och mer och mer utan att få någonting alls tillbaka, kanske så att de till och med drar sig mer undan och att man då bara känner sig jobbig och tjatig själv. Blev som en bekräftelse på att det inte är mig det är fel på när han beter sig så här.

Vet inte hur jag ska ta det härifrån men tack till alla er som svarat. Det betyder verkligen mycket.

Jag har haft en sån relation med en kille. Han använde mig som en disktrasa och hade inte minsta skam i kroppen. Han tittade efter andra tjejer när jag var med, flirtade ohejdat med min bästis och kunde vara ”otrogen” mitt framför ögonen på mig. Men det var ju ok för ”vi var ju bara vänner”. Samtidigt var han så otroligt gullig, kärleksfull, omtänksam och underbar mot mig när det bara var vi två hemma. Han kom ofta hem till mig och sov över. Jag var så kär. Lät det bara fortgå. Ville leva för evigt med honom. Vet inte hur jag kunde acceptera det och låta honom hålla på, men han hade något grepp över mig som inte gick att förklara.

Det är 10 år sen nu. Jag vet att det inte hjälper dig, men vill ändå säga det går att bryta förtrollningen. Jag trodde att jag satt fast på djupet, men när det väl blev en liiiiiten split mellan oss så var det verkligen som att förtrollningen brast och jag började se klart. Från en dag till en annan sa jag hejdå och har inte vänt mig om sedan dess. Inte saknat honom ett skit. Allt det han fick mig att känna var pga manipulation. Det var en illusion. Det är inte kärlek.

Våga testa att vända dig bort. Gör inte slut direkt, utan ställ in en resa ”pga sjukdom”. Välj bort honom då och då. Plocka bort ett samtal här och där. Börja slå in kilar mellan er. Försök distrahera dig själv genom att träffa andra. Blame’a inte dig själv om du åker tillbaka till honom. Res dig bara på nytt och testa igen. Jag tror på dig och du är värd att få känna friheten som jag känner efter att ha levt med en sån otroligt manipulativ människa <3

Det är verkligen som om du beskriver vår relation. En gång tex hade jag rest till honom. Suttit 10 timmar på tåg. Det första han gör när jag kommer fram är att säga att han ska åka och träffa en tjej en snabbis och lämnar mig en timme ensam i lägenheten. Och jag låter honom göra det. Så jävla sjukt. Och sen i nästa stund är han så go och mysig och talar om hur mycket han tycker om mig, att ingen tjej är som jag osv. Och jag fortsätter göra allt för honom. Jag vet inte vem jag är längre. Jag vet inte om jag är mest besviken på honom eller på mig själv faktiskt.

Jag ska spara din kommentar. Kan behöva ta fram den då och då och påminna mig om att det finns andra som varit där och tagit sig därifrån.

Bra råd!

Verkligen bra råd! Vi är många här som hejar på dig. Uppdatera oss gärna hur det går ? du förtjänar bättre

DUMPA HAN! Du klarar det, det vet jag <3 Finns MÄNGDER med män/kvinnor/ickebinära eller vad du nu vill ha där ute som skulle givit sin högra arm för någon som du! Tänk på allt fint du kan uppleva utan honom, med dig själv men också med någon annan <3 Och lova att inte gräma dig över de år du "förlorat" – utan dem kanske du inte skulle vara förmögen til den framtida relation du oundvikligen kommer ha!

❤️

Händer det också att han kan vara nedsättande mot dig? Typ komma med tips på vilka kläder du bör/inte bör ha? Peppa dig att träna, gå ner i vikt eller förändra något annat med ditt utseende eller sätt att vara? Släppa kommentarer om hur snygga/sexiga andra tjejer är när du är med? Få dig att göra saker i sängen fastän du eg inte vill?

Nej han är inte nedsättande mot mig. Han har en gång kommenterat att jag gått upp i vikt och sa något om vad jag åt men då sa jag till honom att jag inte vill att han påpekar min vikt och vad jag äter och det gjorde han aldrig igen.

Han har aldrig kommenterat hur jag klär mig, vilka jag träffar (varken manliga eller kvinnliga), han är inte alls svartsjuk och kontrollerande. Han har aldrig varit fysiskt våldsam och det är verkligen inget jag oroar mig för heller. Jag har aldrig känt mig rädd eller kontrollerad eller att jag måste dölja saker för honom.

Sexuellt så har han aldrig tjatat om det är något jag har sagt nej till. Han har alltid respekterat mina gränser och jag har aldrig känt mig otrygg med honom på så sätt. Snarare så är han väldigt respektfull när det gäller det sexuella, ett nej är ett nej. Sen har väl jag gjort saker som jag kanske inte egentligen ville men inte för att han tjatade utan för att jag ville göra det för honom.

Bra ?
But still – du förtjänar bättre

Tack?

Känns som att du beskriver två olika personer här, en kille som är så snäll, gullig och omtänksam och samtidigt en kille som bara ser sitt eget och sina behov och som tyvärr utnyttjar att du är så snäll. Trist att du blir behandlad på det sättet. Du är värd kärlek och respekt. Du har även fått bra råd av alla läsare här. Jag kan bara instämma i vad alla redan skrivit till dig.

Du bara tänker att dina bästa år har passerat men om du fortsätter i samma ekorrhjul i ytterligare 3 år så kommer du se tillbaka och ifrågasätta varför du inte lämnade då. Tänk inte att du slösat tid och att det är försent. Du hinner ännu bli lycklig men det kommer aldrig hända med honom. Han utnyttjar dig och vill ha det bästa från två världar. ”Män” som maskerar grisigt beteende med att för det mesta vara snälla svärmorsdrömmar är den värsta sorten för det är så otroligt svårt att tycka illa om dem och man ursäktar alltid det dåliga beteendet.

Så många som är och har varit i samma situation. ❤ Även jag. Alltså HUR många 20-något-tjejer har inte gått och väntat och trånat efter idiotkillar, år efter år? Känns det jobbigt att dumpa? Gör inte det då, flirta lite med en kollega, ladda ner tinder eller skåla i bubbel med en främling på en uteservering. Försök skapa lite distans mellan er, ta upp en gammal hobby, åk på en weekend och försök att inte känna ett behov av att berätta det för honom. 30+? Du är bara BARNET, i början på ditt liv. Du har definitivt dina bästa år framför dig. ❤

Tack för din kommentar och dina råd.

Jo visst, livet är inte slut men rent krasst så tickar ju den biologiska klockan. Och det är väl det som stressar mig mest just nu.

Tror ni verkligen det är skillnad på billiga schampon á la Elvital, Fructis etc samt dyra schampon som Keratase, Olaplex m,m? Jag tror inte det iaf. Anledning? Jag har provat högt och lågt, dyrt och billigt, men mitt hår blir varken bättre eller sämre av dyrare.

Ja jag tror verkligen det. Har själv provat ALLT helt ärligt. Dels tycker jag ofta priset är lite av en illusion då jag låste använda väldigt mycket mer av de billiga produkterna. Och sedan är de dyrare bättre på alla vis för mitt hår, det känns renare efter tvätt, håller sig rent längre, och känns starkare och behagligare. Jag har höga krav på schampo och balsam då jag sliter mycket på mitt hår med blekning, plattång och hårsprej.

Mitt hår blir bra enbart av olaplex.

Jag har läst mig till att det beror på att Olaplex är bra för skadat hår, det reparerar. Men har man friskt hår gör det plus minus noll.

Kanske därför jag tycker Olaplex torkar ur mitt hår. Fattade verkligen inte hypen. Har Lanza healing-serien vanligtvis och kört på den i typ 9 år.

Tror det varierar från person till person och beroende på hur ditt hår är. Det brukade inte spela någon roll för mig, men för ett par år sedan började mitt hår bli väldigt torrt och slitet utan någon särskild anledning. Mina bra schampoon som inte var jättedyra funkade inte längre. Köpte tillslut i vintras The Kure från Amika efter tips online och damn vilken skillnad det gjorde. Dyrt, men mycket värt det eftersom det hjälpte mitt hår.

Ska tillägga, att när jag hade friskt hår förut så tyckte jag inte dyrare schampoon gjorde någon direkt skillnad. Köpte ibland av hårfrisör dyrt schampoo, balsam och mask, men hade lika gärna kunnat använda typ Fruktis.

De dyrare brukar definitivt vara drygare… sen vet jag inte var gränsen för billigt och dyrt går. Jag har aldrig testat ngt jättedyrt, men kom ihåg att jag fick några tester när jag praoade hos en frisör och på det kände man definitivt en skillnad

Jag har personligen märkt en skillnad sen jag började med olaplex olika produkter. Får också kommentarer från folk som undrar om jag varit hos frisören när håret är nyduschat och fönat. Dyrt, men jag behöver inte gå till risken lika ofta nu så det väger upp.

Haha men ja. De där billiga man köper på Ica rinner ju ur flaskan, känns som vatten! Tar slut på en månad. Dyra är dryga och räcker superlänge.

Det ÄR mest vatten i de billiga produkterna.

Tror definitivt att det är skillnad. Elvital är intressant förresten, typ enda schampot jag testat som gett mig kli och utslag i hela hårbotten. Har ingen aning om ingredienser och skillnad på det eller andra, men jag har haft många billiga schampon och balsam och det är det enda som fuckar upp det.

Annars har jag provat en del frisörschampon, det överlägset bästa för mitt hår är Kevin Murphy.
Rituals har ett jag tycker är jättebra också, vet inte vad det innebär heller men mitt hår blev jättefint. Även nåt från Mark Anthony, tror jag det hette, från typ Kicks. Har ingen aning om schampo kan påverka hur håret växer men upplevde att håret växte som ogräs?

Av billiga märken är det Tresemme som funkat bäst på mitt hår.

Har någon något supertips för att få ett roligt och fint bröllop?

Bjud Annika från älskar, älskar inte

Skippa alla lekar!
Håll talen till minimum.

Vet i och för sig inte vad för typ av bröllop ni tänkt men de bröllop jag har tyckt har varit roligast som gäst är de som inte är så uppstyrda. De har haft typ buffé, fri bordsplacering, någon hade en grillfest, osv. Lite mer… ”kom som du är och ha en kul kväll!”… Kanske inte är den typen av bröllop ni tänkt men sådant gillar jag: )

Ugh, hatar fri bordplacering på bröllop personligen haha. Blir oftast bara jobbigt i mitt tycke, var ska man sätta sig, när det blir enstaka udda platser kvar så sällskap måste sära på sig eller böka med att be om folk kan flytta ner osv.

Ja det beror väl på gästerna. De bröllopen har varit sådana där de flesta känner varandra väldigt bra redan. Även ett bröllop där brudgummen var från Sydeuropa, där hans sida var väldigt avslappnad till allt. Någon ringde dit sin granne som kom och tog med mat från sin mamma, en annan tog med sig brudens familj hem till honom mitt under kvällen för att bjuda på meloner från hans trädgård osv. Det var väldigt öppet vem som kom och gick där. Beror väl på gästlistan vad som passar.

Lite kul när exempel från söder och deras öppenhet hyllas, för ingen vet hur de också håller skitsnack över generationer genom att öppet tala skit om andra halvan av familjen inför barnen. Eller att man tvingas mer eller mindre sponsra andras bröllop med stora summor eller med en massa mat, trots att man kanske är en av dem som de talar öppet skit om. Mmm..det är sååå avslappnat i södern ;- )

Så kan det vara. Bröllopet var väldigt roligt i alla fall (enligt mig) och det var ju just det ts ville ha tips på. Och det var ingen spons från någon gäst till det bröllopet, det vet jag med säkerhet då det var min bästa vän som var brud. Vad hans familj sen snackar om, det bryr jag mig faktiskt inte om. Bröllopet var roligt.

Ja, jag spann bara vidare eftersom det verkade som att det var för att de var sydeuropeer som det var roligt.

Det beror väldigt mycket på vilka gäster ni har. T.ex. om ni vet att ni har relativt många gäster som kanske inte alls gillar att dansa så mycket, då blir det väldigt trist som gäst om större delen av bröllopet bara går ut på dans. Då skulle ni t.ex. kunnna se till att det finns bord att sitta vid och prata, snacka på något, kanske något spel (igen, beroende på just er gästlista). Som exempel bara. Fundera över hur era gäster är och vad de gillar/inte gillar.

Vad tänker ni om den nya reklamen i stockholms tunnelbana?

Reklam om vad?? Lite svårt att veta om man inte åker där.

Någon advokatbyrå som ger gärningsmän råd om ofredande.

https://sverigesradio.se/artikel/dickpic-fraga-i-tunnelbanan-vacker-ilska

Jag åker tunnelbana varje dag och har ingen aning om vilken du menar.

Jag såg den senast idag så den finns där. Cam la ju upp ett inlägg om det nyligen också.

Väldigt populär åsikt

Min väldigt populära åsikt är att människor som i en diskussion ger väldigt svepande argument eller vaga påståenden är lite korkade. Detta gäller särskilt om de vägrar precisera sig när folk frågar efter det. De fattar helt enkelt inte hur korkade deras så kallade argument framstår…

Haha det där är så jag. Men det är för att jag är så fruktansvärt konflikträdd. Alltså verkligen konflikträdd. Hatar den egenskapen hos mig själv?

Samma här, argumenterar helst inte pga det…?

Eller så är de inte intresserade av att diskutera vissa saker. Att vara svepande kan vara så jag på typ fest. ”Förlåt mig men vi har aldrig träffats och jag kom inte hit för att diskutera påskkravallerna. Jag vill bara dricka tillräckligt mycket vin på den här förfesten så att jag somnar ordentligt när jag går och lägger mig.”

Haha ja det är så tröttsamt med folk som vill ha debatt så fort de träffar en människa. Kan vi prata om senaste säsongen av rupaul och dricka vin och vara glada en stund?!!

Inte sådant jag tänker på iof utan människor som startar debatt själva fast med väldigt svepande argument.

Fast en del är dåliga på att uttrycka sig. Tycker man märker när det finns en kärna bakom vagheten eller om det bara är en ogenomtänkt tanke de plötsligt kastar fram.

När jag var yngre var jag ätstörd och jag kan fortfarande falla in i det och få skov ibland. Nu har jag gått upp ganska mycket i vikt och är så jävla obekväm med det. Hatar hur jag ser ut och mår rätt kasst. En konstig sak dock som jag upptäckte när jag var på en konsert k helgen är att jag tycker att andra större tjejer är så jävla fina. Kan kolla på plussizetjejer och kroppspositiva konton på Instagram och tycker att de är så jävla fina men jag kan uppenbarligen inte applicera det på mig själv. Hur kommer det här sig tror ni? Nån annan som känner samma? Och nån som har tips på hur jag kan släppa tankarna på min egna kropp?

Kanske flummigt men mitt bästa tips som funkar när jag börjar hamna i fel tänk kring min kropp är:

1. Prata/tänk inte negativt om din kropp. Du behöver inte tänka eller säga något positivt men avbryt dig på en gång du är på väg att säga eller tänka något negativt.

2. Fokusera på vad kroppen gör i stället för hur den ser ut. Tänk om vi skulle gå runt och värdera våra hjärtan, hjärna, lungor på samma sätt som vi värderar våra bröst eller mage eller lår. Nej, för där är vi nöjda så länge de är friska och kan göra det de är tänkt att göra. Var glad för dina ben, för tänk var långt du kan gå med dom osv.

3. Man behöver inte älska sin kropp. Kanske kan det räcka med att inte hata den. Jag var så himla fokuserad på att älska min kropp men när jag insåg att det räcker med att acceptera den så sänkte jag på något vis kraven. Nivån för att acceptera den är långt lägre än nivån för att älska den.

Vet inte om det var svar på din fråga, svävade kanske iväg.

Fast ”större tjejer” kan ju betyda allt och inget. Om jag går upp i vikt får jag mage och feta överarmar. ”Större tjej”, absolut, men ful.
Andra som går upp i vikt får boobs och rumpa. Snyggt. Så det kanske inte är att du har svårt att se dig själv som snygg utan du kanske går upp på fel ställen.

…..

Nästan så man kan tro att det är samhällets ideal som har fått dig att bestämma att fett på mage och armar är fult medan fett på bröst och rumpa är snyggt? Konstigt det där

Samma här. Hade ätstörningar som ung och kan ibland hamna i de tankarna igen om jag inte ser mig för. Jag började äta hormoner mot min endometrios och då gick jag upp i vikt som påverkade armarna och magen och höfterna. Det spelar ingen roll vad jag gör för det går inte bort och jag vägrar räkna kalorier och träna ihjäl mig för då faller jag i träsket igen.

Jag försöker bara se mig som en person som faktiskt är väldigt fin ändå. Jag ser min mamma som tynar bort i sin sjukdom där benen inte bär henne och då tänker jag att: jag kan åtminstone gå och stå och njuta av livet.

Du är fin precis som du är och som anonym skrev: tänk på vad kroppen kan göra för dig och inte hur den ser ut ❤️

Har aldrig varit ätstörd på så vis att jag spyr när jag har ätit etc, däremot tränade jag ohälsosamt mycket och åt minimalt med mat. Det är ett tänk som jag aldrig har kommit ifrån, är snart 30, men kan inte träna ohälsosamt mycket i dagens läge, då går min kropp sönder.
Men ja jag känner väl typ samma. Är så obekväm i min kropp att jag inte ens vill se mig i spegeln. Vill inte köpa nya kläder för att jag inte står ut med att veta min storlek.
Satt senast igår och googlade på om det är möjligt att gå från plus size till en xs. Jag har obviously en ätstörd hjärna men inte möjlighet att bli det fullt ut – vilket ändå är bra.
Riktigt hur man släpper det vet jag tyvärr inte, men känner du alltid så? För jag själv kan trots allt ändå ha dagar då jag känner mig lite fin och orkar jag så försöker jag att gräva fram de dagarna i minnet och komma ihåg den känslan när jag har en riktigt dålig dag. Funkar ibland.?‍♀️

Känner igen det jättemycket. Jag och en vän har båda gått upp mycket i vikt de senaste åren och jag tycker hon är fin, men ser jag på mig själv får jag panik. Hon har en ganska avslappnad syn på detta och säger ofta ”Sluta klanka ner på din kropp, du är fin och snygg, och bantning skapar bara jojo-bantning så lägg ner det och njut av att ha en frisk kropp!”. Men jag kan inte se det som hon gör. Jag är uppvuxen med en narcissistisk mamma som har viktmobbat mig i 30 år. Tankarna om att det enda som duger är smalhet sitter som berget. Jag tänker boka in en gastric sleeve så fort jag har fött barn. Men hade en vän frågat mig om tips hade jag tyckt att de skulle slänga ut vågen, röra sig för att det är skönt och inte mixtra för mycket med maten. Men är det inte så att man ofta ställer otroligt höga krav på sig själv men är väldigt förlåtande mot andra?

Så är det verkligen. Tittar ofta på Linda-Marie och tänker: fan vad hon är snygg. Och så har jag några enstaka valkar som jag får panik av.

Ha en bra dag!