Att ha vattenkrig på kyrkogården

Givetvis är kyrkogården en plats där man visar respekt gentemot sörjande, men jag ser inget fel i att skratta och ha det roligt om de inte stör någon annan. & jag vill ännu en gång poängtera att vi aldrig hade låtit det hända om andra hade varit i närheten. // Paula Rosas

Paula Rosas har fått hård kritik efter att hon låtit barnen ha vattenkrig på en kyrkogård. 
Som hjälpmedel användes de strutformade vaser som normalt brukar innehålla blommor vid gravar.
Det har kommit in ganska mycket kritik från läsare och följare, vilket fått Paulas mamma att skriva ett inlägg på dotterns blogg där hon försvarar tilltaget.

Barnbarnen har helt naturligt klivit in i en roll att snygga till så många gravar de kan och orkar när vi är på kyrkogården.
De rättar till lyktor som fallit ned. Borstar försiktigt fram gravstenen när kvistar fallit på dem. Efter besöket är det alltid obligatorisk fika. Ni som reagerade starkt på vattenkriget kan jag berätta att det satt sörjande på en busshållplats och log. // Paulas mamma

Jag vet inte om jag tolkar Paulas inlägg som djävulen läser bibeln men vad menar hon egentligen med den här meningen?
”…jag vill ännu en gång poängtera att vi aldrig hade låtit det hända om andra hade varit i närheten.”

Om det inte är respektlöst så borde det ju inte spela någon roll om någon annan hade varit i närheten?
Borde jag låta Selma rusa omkring på kyrkogården utan koppel så länge ingen ser det?
Det är så jag tolkar Paulas inlägg, att det är okej att göra lite som man vill – så länge ingen ser det.

Spontant vill jag kategorisera detta i samma grupp som de föräldrar som förvandlade Skogskyrkogården till pulkabacke i vintras.
Jag förstår fortfarande inte hur man kan dra igång en pulkabacke på kyrkogård? Har människor inga som helst gränser när det kommer till att blidka sina barn?
Vad tycker ni?
Är det en överdriven reaktion att kritisera vattenkrig på en kyrkogård, där kyrkogårdens vaser används som vapen, eller är det en fullt rimlig sak att kritisera?

Det finns också de som tycker att det är helt okej att ha vattenkrig på en kyrkogård, så det är inte uteslutande kritik.
Här kommer en blandning av kommentarer från de båda länkade inläggen.

  

229 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    I Frankrike och andra länder så har man picknick och hänger som i en park på kyrkogårdar. Men inte i Sverige, i Sverige är traditionen en annan. Man ska respektera sin omgivning och sörjande och det ska råda stillhet. Detta borde denna bloggare ha respekterat.

      Jag brukade jogga runt på en kyrkogård som låg precis där jag bodde. En dag frågade en kvinna mig hur jag var funtad som tyckte det var lämpligt. Hon var där för att sörja sin man och så kom jag springandes där. Det var tio år sen men jag skäms fortfarande.

        Släpp det. Tror du hon surar fortfarande på dig? I så fall är det inte ditt problem.

          Skäms förfarande över allt pinsamt och dumt jag gjort när jag tänker på det. Gör inte alla det?

            Jag tror absolut inte alla gör det. Men jag gör det och relaterar. Men det känns inte särskilt sunt, särskilt inte om man skäms för någon bagatell när man var 6 år gammal.

          Det är väl sunt att ha självinsikt och skämmas när någon påpekar att man gjort något obetänksamt. Att hon skäms fortfarande idag betyder ju inte att man går och tänker på det hela tiden utan att man fortfarande skäms när man råkar komma ihåg händelsen. Har ju inget att göra med om tanten är sur eller inte.

            Nej man behöver verkligen inte skämmas. Man kan förstå att man gjort fel och rätta sig utan att skämmas en sekund.

      Jag tyckte att det var så himla fint när jag såg två pojkar i tonåren som hade parkerat sina mopeder vid en grav, lagt ut en filt och låg och läste varsin bok bredvid en grav en gång. Jag vet inte varför det såg så fint ut. Kanske för att jag inte tänker mig att det är sådant två moppekillar gör. Kanske en vän som låg där. Eller deras mamma. Jag vet inte.

      I Italien skulle det aldrig hända att någon har picknick på kyrkogården!?
      Konstigt ändå när länderna är nära, har samma religion och så.

      Min son ligger begravd på en kyrkogård nära en skola, barnen där har som vana att cykla, leka m.m gärna över krattade gravar samt dess planteringar. Sonen skulle gått i just den skolan…. Jag har otaliga gånger sagt ifrån till barnen, samt ringt rektorn på skolan, ingen respons! Blir oerhört provocerad av nonchalansen hos både ungar och vuxna!! Vill ju ha en lugn stund med mitt barn på kyrkogården…är det för mycket begärt i dagens Sverige??

        Det är en plats för att sörja och ha tid för den som gått bort. En stund i lugn och ro. Lek någon annanstans. Vart är respekten mot dom döda och anhöriga? ♥️?

        Kyrkogårdar är ju placerade lite olika. Tänker att placeringen avgör lite grann vad som är ok och inte. Min pappa är begraven på en kyrkogård som ligger i anslutning till ett friluftsområde så det är mycket folk som rör sig där helt enkelt, för att jogga, promenera m.m. Asklundarna är väldigt vackra och fint integrerade i naturen och många tycker att det är fint att ta en promenad där. Det går en bred gång genom kyrkogården som används för att röra sig från ett bostadsområde in till stan och där är blir det mycket cyklister och gående av naturliga skäl. Jag tycker egentligen att det är fint att en kyrkogård har lite liv och rörelse, att det är en plats man VILL gå till, sen är det självklart att man måste visa hänsyn till de som är där för att sörja eller vill ha en tyst stund, och man leker inte eller drar ihop en stojig picknick i anslutning till gravplatserna förstås.

      Nja… större kyrkogårdar brukar kunna ha lite liv. Sen kanske inte mitt bland gravar utan på de större vägarna och på större gräsplättar.

    Min mamma dog i cancer för tre månader sedan och det känns helt surrealistiskt att ha valt en gravplats åt henne.

    Om jag såg barn kasta vattenballonger eller åka pulka på Skogskyrkogårdens vackra omgivningar skulle jag också bara le och mamma också ❤️

      Men de flesta (antar jag) uttrycker sin sorg på kyrkogården och behöver inte störas av pulkor och vattenballonger.

      Är det så enfaldigt att önska stillsam frid på en sådan plats?

        Här skriver mamman och hon olika saker?! — Skulle aldrig låta barnen leka om det var folk där!. – sörjande satt och log på en bänk!! Hur dum får man vara! Egoist eller?

          Paula skriver att om det varit någon i närheten, låt säga vid angränsande gravar PÅ kyrkogården, hade hon aldrig låtit det ske. Mamman skriver att det satt människor på en busshållplats. Det finns inga busshållplatser på kyrkogårdar. Alltså satt de människorna utanför kyrkogården.

            Just på Skogskyrkogården finns det faktiskt busshållplatser.

              PÅ kyrkogården?

                Det går en busslinje runt kyrkogården med olika busshållplatser just för att den är så stor.

            Jo det finns visst busshålsplatser där

      Jag håller inte med då jag tycker det finns andra platser för det. När man är där på begravning eller kanske jordfästning så ska det inte vara helt fullt med pulkaåkande ungar.

      Håller med. Varför ska man bara sörja, tror de som ligger där hellre vill ha glads människor runt sig ?

        Fast de finns de som håller på och drunknar i sin sorg som kommer uppfatta det som fel.
        Jag älskar lekande barn.
        Men inte på en kyrkogård då det finns de som kan ta illa vid sig, och i det här fallet kommer deras känslor först

        Du fattar väl att ett korrekt beteende på kyrkogården också handlar om respekt för de efterlevandes sorg?

      Beror ju på ens sinnesstämning. Om man sitter där, sörjer och gråter, då vill man inte ha skrikande och lekande barn i bakgrunden. Då vill man ha lugn och ro, därför man ska vara lugn och visa respekt på kyrkogården. För bara för att hon bearbetat sorgen över den hon förlorat, så betyder det inte att alla andra också har gjort det.

    Jag tycker absolut inte att man ska leka på en kyrkogård. Man ska inte jogga, cykla eller promenera med hunden heller. Det ska vara tyst och lugnt helt enkelt.

      Vad är det för fel att gå med hunden på en kyrkogård så länge den inte rastas där?

        Anonym 21.16 driver väl

          Nej det gör 21.16 inte. På många kyrkogårdar är det dessutom att ta med sig hund. Men mest stör jag mig på alla som cyklar eller joggar. Det är respektlöst att betrakta en kyrkogård som vilken annan väg eller område som helst.

            Är det en stor kyrkogård så kan ju graven vara långt från ingången. Menar du att man inte får cykla i lugn takt till den grav man ska till då?

            Jag förstår uppriktigt inte varför gång är okej men inte cykel i rimligt fart. Vem stör det om någon tant sakta cyklar förbi på väg till en grav?

              Nu är det ju inte cyklar som är på väg till en grav utan cyklister som tar vägen över kyrkogården bara. Har aldrig sett en cyklist som verkar vara på väg till en grav. Men om man nu cyklat till kyrkogården kan man förstås leda cykeln den kilometer som kan vara mellan grinden och graven.

                Nu vet du väl inte var någon är på väg iofs. Har fortfarande inte fått svar på varför det är okej att leda cykeln eller gå till fots men inte okej att cykla i lugn takt. Vad är själva störningsmomentet i det senare?

                  Medelålders män i cykelbyxor på cyklar med bockhorn är knappast på väg till en grav…

                    Vem vet. Far förbi efter jobbet tex? Jag har gått till graven på väg hem från träningen. Kanske kränkte någon när jag gick där med träningskläder på. Hemska tanke.

                Men herregud jag cyklar till graven. Men beter mig med respekt när jag är där självklart..

              Hur långt kan det vara från ingång till graven så att man MÅSTE cykla till graven? det är inte speciellt jobbigt att gå liksom…
              Och de stora kyrkogårdarna har oftast fler ingångar så man kan ställa cykeln vid ingången som är närmast den grav man ska besöka.

                För dig är det inte jobbigt att gå. För mig med skadade knän så är det betydligt jobbigare. Jag kommer att fortsätta att cykla (cyklar inte i racerfart ändå, trampar så lite och försiktigt som möjligt pga knäna) till graven jag besöker. Oavsett vad någon som du anser om det. Vad hände med att ha lite empati åt bägge håll? Alla är så snabba på att döma andra.

            Ah ok trodde du drev med cykel eller promenera.
            Jag kan nog tycka det är ok ändå, men har inte reflekterat så mkt kring det.
            Men pulkaåkande familjer ??‍♀️

            Skulle aldrig ta med mig hunden bara för en promenad. Vet inte varför men hade känts helfel. Folk som är där där för att minnas ska väl slippa oroa sig för att hunden sätter sig och bajsar eller dylikt. Jag vet inte, hade bara känts fel. Känns respektlöst mot de döda typ? Eller är jag bara löjlig?

              Nä, jag tänker som du.

              Nej du tänker helt normalt!

              Tog med mig min hund till min kompis grav, min kompis älskade hundar och brukade passa min. Vi gick en promenad dit och satt vid graven lite tillsammans.

                ❤️

              Går man en promenad innan hinner hunden uträtta sina behov före.

      Promenera kan man väl få göra. Kanske inte tre i bredd på hurtig power walk eller under högljutt samtal. Men att någon promenerar på kyrkogården måste väl ändå vara okej?

        Vem vill promenera/träna på en kyrkogård???

          Jag brukar promenera på kyrkogårdar trots att jag inte har någon anhörig på just den kyrkogården. Inte en promenad i träningssyfte men jag tycker att det är fint att gå på kyrkogårdar så ska jag ta en promenad så kan jag lika gärna gå till kyrkogården som till parken. För inte kan väl promenader i sig vara olämpliga på en kyrkogård?

            Nä inte promenera i den mening att man inte tränar. Uttryckte mig oklart. Sorry!

          Det beror väl på hur stor kyrkogården
          är, men just Skogskyrkogården är ju väldigt stor o många går/cyklar igenom där utan att de ska besöka någon grav.

            Ja, promenera ingår väl absolut i det respektfulla beteende som krukan uppmuntrar till (även om just skogskyrkogården tekniskt sett inte förvaltas av någon kyrka utan av kommunen).

          Det är ju allmän plats och dessutom ofta en vacker och lugn plats. Jag gör det ofta. Finns en stor kyrkogård som går upp över en kulle och har massa kringelkrogvägar och det är jättefint att gå/springa där (man springer ju inte på gräset utan på väggarna runt kyrkogården!)

        Nu brukar inte jag power walka på kyrkogården men hur kan det vara mer störigt än någon som går i saktare takt. Blir det mer störigt ju fortare någon går? Förutsatt att den inte har hög musik eller pratar olämpligt högt med någon.

        Jag brukar gå genom en kyrkogård på väg hem från jobbet, hoppas jag inte går så fort att det stör någon.

          Det är väl främst om det är andra människor där som man kanske inte helt uppenbart ska ägna sig åt träning eller t ex ha ett högt telefonmöte. Om man typ passerar ett begravningsfölje tycker jag nog man går i lugn takt och dämpar rösten.

            Nej man visar betydligt mer hänsyn än så om en gravsättning pågår på kyrkogården. Man tar en rejäl omväg så att de får vara ifred. Man passerar inte och tycker att det räcker genom att dämpa rösten.

      Men alla sörjande som har hund då? Måste de lämna den hemma?

        Ja det tycker jag.

          Varför? hunden kanske också kände personen. Och kanske dessutom känns tryggt och fint att ta med sin hund/bästa vän. Är väl ingen som blir kränkt av att se en hund

            När jag ser någon promenera med sin hund signalerar det ett fritidsintresse för mig. Det kan man utöva någon annanstans. En hund sörjer inte på kyrkogården, den går runt och luktar och tittar på saker.

              Varför stör det att en hund går runt och tittar på saker där?

                Kyrkogården är inte en park eller ett friluftsområde. Därför stör det. Jag tar inte med små barn till kyrkogården heller.

                  Jaha, det var inte svar på frågan men ok.

                  Tråkigt för barn som har nära anhöriga på en kyrkogård om folk skulle anse att de inte får besöka gravarna. Varför har du rätt att besöka din pappas eller farmors grav med ett litet barn har inte det? Du upplevs kanske störig av någon också.

                    (Nåja, jag vet faktiskt inte om det här är en seriös diskussion längre eller inte och jag är för trött för att diskutera om barn ens ska få vara på en kyrkogård. Imorgon ska jag och min son gå till hans pappas grav. Hoppas inte att hans rena närvaro där stör någon. Kunde faktiskt inte bry mig mindre.)

                    Det var ett svar även om du inte håller med. Hundar hör inte hemma på vissa ställen helt enkelt. Exempel på detta är sjukhus, bårhus och kyrkogårdar. Överhuvudtaget bör ingen vara på en kyrkogård i annat syfte än att besöka en grav eller kontemplera livet och döden. Vanliga promenader kan man ta i skogen, parken eller valfri gata.

                    Jag har anhöriga som ligger begravda på Skogskyrkogården och där beter sig verkligen folk som idioter.

                      Svenska kyrkan håller dock inte med dig angående hundarnas olämplighet på kyrkogårdar. Så du får nog stå ut med att bli störd av en eller annan fido där.

                      Jag håller med om att hundar hör inte hemma på kyrkogårdar, om det inte är typ assistans hundar eller liknande. Mest för att man ska visa respekt emot andra som är där, och hunden får ändå inte nos eller rastas där = inge kul för hunden. Bättre att lämna hunden hemma när man är på kyrkogården och sen gå en promenad med hunden i skogen, mycket roligare och mer givande för hunden.

                      Däremot är det självklart att barn och folk som inte har anhöriga på kyrkogården får vistas där, bara de gör det lugnt och respektfullt.

                      Det känns som du är en väldigt känslig person. Men så länge folk är respektfulla på kyrkogårdar får du nog helt enkelt träna på att acceptera att det finns andra människor som inte tänker och agerar som dig.

                      Jag och sambon brukade promenera där ibland (när vi bodde nära) utan att vi hade anhörig där. Kan säga att man knappt stötte på någon och störde definitivt ingen. En kyrkogård (speciellt en så stor som Skogskyrkogården) anser jag ändå är en plats för alla som sköter sig.

                  Som liten följde jag ofta med till farfars grav, jag fick hjälpa till att vattna o byta blommor. Farmor höll god pli på oss dock. Man stod still och hade stor respekt. Det är minnen jag burit genom livet så jag tror nog det kan vara lärorikt även för små barn, om man har pli på dem vill säga ;- )

                    Självklart kan barn vara på en kyrkogård, herregud. Barn är anhöriga.

                Det är bara något man inte gör. Husdjur kan hållas utanför av respekt. Jag har förstått att många av dagens hundägare tror att djuret är deras barn eller liknande, men det är inte en allmän konsensus gällande det.

                  Barn ska ju tydligen inte heller med så.. jämlikheten med barn verkar ni ju vara överens ändå

                    Fast jag tycker kyrkogårdar ska besökas av alla familjemedlemmar. Stora som små.

                    Fast jag tycker barn kan få vara där. Om de hålls under god uppsikt och är lugna.

                    Diskussionsämne var väl mer om barnen bör leka vattenkrig på gravplatser, inte om de får vara där ?

                      ”Jag tar inte med små barn till kyrkogården heller.” Det var en passus till detta

                  Alltså, de döda är döda. Det är vi som går dit som stannar till och tänker på den döde och för många är hunden ett stöd, en familjemedlem, kanske den enda de har kvar i livet. Visa respekt åt bägge håll! Börjar ngn hund gräva upp rabatten, springa lös eller köra agility – då förstår jag grejen. Annars, respektera att hunden är ett stort stöd.

              Svenska kyrkan håller inte med om att hundar inte hör hemma på kyrkogården i alla fall. Så vad ni tycker spelar ingen större roll.

              https://www.svenskakyrkan.se/danderyd/vett-och-etikett-pa-kyrkogarden

              För väldigt många verkar det här med att besöka en grav vara en väldigt speciell och ”högtidlig” sak (och så är det ju säkert för de flesta precis i början när sorgen är färsk). Min mamma är ute och promenerar varje dag och rätt ofta passar hon och hennes väninna på att stanna till vid sina makars gravar när de ändå är ute och går, med eller utan hund. När jag är hemma och hälsar på och vi går ut så kan vi också ”passa på” att gå förbi min pappas grav och lämna lite blommor, med hund, som en del av promenaden. Känner att det är ju trevligare att någon är där rätt ofta som en del av sitt vardagliga liv, än att man ska planera särskilda stunder som då ska vara utan hund, cykel och med lagom ”sorgesamt” mindset. Det lär ju bli betydligt färre besök på det viset.

                Detta håller jag verkligen med om.

          Varför tycker du det? Jag är uppriktigt frågade då jag aldrig uppfattat hundar som störande när jag varit på kyrkogård (och då utgår jag från att ägarna inte låter hundarna kissa och bajsa där så klart).

            Och hur ska du hindra hunden i att kissa?? Ska du sätta blöja på den kanske? ??‍♂️
            Det finns tusentals andra mer lämpliga platser att träna, rasta hunden eller barnen.
            Tänk att det ska vara så förbannat svårt att visa lite respekt för de döda och deras sörjande anhöriga.

              Men så länge ägaren ser till att hunden inte kissar och bajsar, hur stör den mer än en människa?

              Du kan ju inte störa dig på en hund för att den eventuellt kanske kan komma att kissa innan den ens har gjort det.

              Precis så som man som ägare gör om man ska gå någon annanstans där hunden inte får kissa. Eller är du en sådan som låter hunden kissa mot varenda port den vill kissa på också?

                Men seriöst/handen på hjärtat: hur ska du hindra hunden från att bajsa och kissa i säg en halvtimme? Ska du vara i ständig rörelse jämt? Klart den kommer skvätta.

                  Jag skulle inte vara en halvtimme på kyrkogården med en hund. Ta en promenad på ett annat ställe där hunden får kissa av sig, plocka lite blommor på vägen. Passera graven och lämna de plockade blommorna där, vattna vid planteringen och ta närmsta utgång ut sen igen. Tar kanske 10 minuter. Men någon som ser kanske tror att jag strövar med hunden där i en timme och hetsar upp sig över att hunden kan behöva kissa och bajsa. De ser ju inte att jag är där en kort stund. Som tur är är inte hundar förbjudna på den kyrkogård jag besöker. Däremot får de inte rastas.

                  Har du hund själv? Man kan absolut lära den/se till att inte kissa precis överallt den vill kissa. Tyvärr verkar inte alla hundägare veta det, därför är det både hundkiss och hundbajs på lite alla möjliga ställen där det inte borde vara det.

                  Alltså den här kommentaren var så rolig ??
                  Jag hoppas verkligen att de allra flesta hundar kan vistas utomhus en halvtimme utan att behöva kissa eller bajsa utan att vara i ständig rörelse.
                  Hur gör annars de som tar med hunden på restaurang? Kissar och bajsar hundarna överallt på uteserveringen när de ligger still medan husse/matte äter? Så många frågetecken kring hur du tänker och hur du tror hundar beter sig.

                  Jag tar gladeligen med mig hunden till kyrkogården där vi har en lugn stund tillsammans för reflektion. Vissa tar kanske med sin hund som ett psykologiskt stöd. Låt dem.

              Det går ju självklart att lära en hund var den får o inte får kissa. Jag säger ”låt bli” till min intakta hanhund så kissar han inte där. Så svårt var det. Han kissar således inte i portar, på cyklar, blomkrukor etc.

        Eh, ja… Det står ju tydliga skyltar på kyrkogården om att hundar är förbjudna. Det är bara att respektera det. Är själv hundägare och skulle aldrig drömma om att ta med hunden till en kyrkogård. Spelar heller ingen roll om den är rastad innan eller inte. Hur ska du kunna hindra en hund som blir pinknödig igen?

          ?

          På kyrkogården närmast mig står det bara att det är förbjudet att rasta hundar. Inte att de är förbjuda öht. Plus att de ska hålla kopplades också. Så att de är förbjudna punkt på kyrkogårdar stämmer inte för alla

            Eller pratar vi om den specifika kyrkogården i inlägget bara? Haha jag är trött och ber om ursäkt i så fall?

          Nej, det är förbjudet att ha de lösa och rasta. Inte att hundar är förbjudna.

          https://www.svenskakyrkan.se/danderyd/vett-och-etikett-pa-kyrkogarden

            (Och det gäller även Skogskyrkogården i Sthlm)

        Absolut. Hundar tillåts cirka överallt kan det finnas en enda plats utan?

          Gör de? Tycker hundägare klagar över att de inte får ta in hunden på olika restauranger och cafen, gallerior, valfri tågvagn och ca varenda plats utom egenägd skog typ. Jag gillar det i och för sig, så inte mig emot.

            Hundägare klagar. Punkt.

            Jag tycker man får ta med hundar typ överallt numera. Extremt många restauranger (iaf i Stockholm), typ alla cafér mm.

      What, tycker ni det är respektlöst att ta med hundar till en grav? På sommarhalvåret tar jag alltid med min mammas hund Pelle (som hon älskade lite mer än oss barn haha) och dricker en kopp kaffe med mamma medans Pelle ligger bredvid kollar på humlor, gnager på en liten kvist eller bara ligger med huvudet i mitt knä. Aldrig ens tänkt tanken att det kan vara opassande. :/

        Det är inte det, fortsätt

        Fortsätt ta med Pelle. Att använda gravgården som del av en rastningsrunda är ju en annan sak.

      Oj. Kan ta östra kyrkogården som exempel här i Göteborg. Den är full av rörelse då den är en naturlig väg mellan stadsdelarna. Folk håller sig i allmänhet på bilvägarna och promenerar och cyklar. Vi övade på att cykla där när vi var små.
      Tycker det är trevligt med mycket folk. Finns ju inget mer skrämmande än att gå in på en öde kyrkogård. Och jag har familj som ligger där

    Uppenbarligen ”störde det ju någon annan” (vilket vattenkrig på en kyrkogård rimligen gör). Paula bör ta till sig, klippa sina argument och inse att hon hade fel.

    Nog spelar det viss roll om det är någon där eller inte. De döda bryr sig knappast, utan de är ju de sörjande man ska visa respekt. Men det spelar ju mindre roll om man ändå lägger ut det på sociala medier.

    Jag personligen tar inte illa upp, men tycker man kan visa respekt för att en del gör det.

    Kullarna på skogskyrkogården är en del av den väl genomtänkta utformningen på landskapet som ska skapa en särskild känsla hos besökaren. Att använda dem som pulkabacke, eller för den delen som intervallträning som en del människor också gör, förstör grundtanken.

    Men ja, självklart är det ÄNNU värre att köra intervallträning i minneslunden samtidigt som någon står där och håller en ceremoni.

    Nog sjutton finns det bättre ställen att leka på än kyrkogården.

    Reagerad också på att hon ”aldrig” skulle tillåtit detta om andra varit i närheten. Ordet skenhelig är det första jag tänker på.

      Ögontjänare;)

      Men det är väl en väldigt skillnad på om det finns några på kyrkogården man kan störa jämfört med om det är helt tomt?

      Hur tänker denna uppenbarligen tvärkorkade människa? Och dessutom hennes lika tvärkorkade mamma som försvarar eländet? Det var det mest idiotiska jag hört.

    Som jag kommenterade i inlägget bör hon läsa på om vett och etikett.
    https://www.svenskakyrkan.se/danderyd/vett-och-etikett-pa-kyrkogarden ”Besökande ska visa respekt för begravningsplatsens helgd och dess plats som de dödas vilorum genom ett vårdat beteende och uppträdande.”.. förstår inte hur korkad man kan vara. Att allt bara handlar om mig mig mig till den nivån att man inte ens kan respektera en kyrkogård

    Finns det inga andra platser att leka på? Räcker der inte att barn leker i affären, på restaurangen, på gatan, i parkerna mm. Många går på kyrkogården för att få vara i fred och ro med sin sorg och saknad.

      Exakt. Barn tar VÄLDIG stort utrymme överallt i Sverige. Kyrkogården och i kyrkan är de platser man kan kräva att föräldrarna ser till att barnen uppför sig.
      Vi har ett utegym i parken där jag bor. Det ligger typ 20 meter från en lekplats med klätterställningar och annat. Men ändå ska barnen klättra på gymmet och skita ner det med leriga gummistövlar. Så när kommer och ska använda det är det antingen täckt med smuts eller barn. Och när man ber föräldrarna flytta på barnen till lekplatsen får man sura blickar. Så nu börjar jag bara träna, ungarna får flytta på sig eller riskera att snubbla på mig.

        Barnen kan skada sig på utegyms-utrustning som är till för vuxna.
        Samma sak med barn på gym. Dom ska inte va där för att det är farligt, men det får man bara sura miner av föräldrar när man påpekar detta.

        Håller så med! Min dotter ville så gärna leka på ett utegym häromdagen men jag förklarade för henne att det är för vuxna som vill träna. Var dock en del andra barn som lekte där så hon tyckte såklart att det var orättvist men sånt är livet

      Självklart ska man visa respekt på en kyrkogård allt annat är sjukt. Mitt barnbarn miste sin pappa när hon var 5år och självklart ska hon gå dit och lägga en teckning, godis, blomma på hennes pappas grav.Även få vara ledsen och inte störas av egoistiska människor som leker och kastar vatten och förstör och inte visar respekt för sorg. Men man kanske inte förstår sorg…

    Nä sorry. Respektlöst. Relaterar rätt hårt till att stå och sörja och gråta en skvätt vid en gravsten och ett tjog ungar som springer runt och lever sa**an uppskattas inte. När ungarna följer med till gravarna hjälps vi åt att göra fint, plantera och prata om den som ligger där och hur hon var. Kanske kommer frågor om namn på andra stenar, barn kan ”sköta sig” de behöver inte ha ”kul” överallt.

    Det märkligaste av allt är väl att hennes mamma ska skriva ett inlägg om det? Varför då? Ska det rättfärdiga det hela eller?

      Och jag förstår inte slutet, att barnen sörjde och log på en busshållplats sen??

      Precis. Förstår nu varifrån Paula fått sin inte-så-ödmjuka attityd ifrån ?

      Man ser ju cykeln… Mormor fattar inte grejen med att respektera stillhet på en kyrkogård. Hennes dotter får då inte heller lära sig det. Och nu missar barnen också den informationen.
      Tragiskt när föräldrar inte kan lära sina barn rätt och fel. Det är ju liksom en förälders skyldighet.

    Respektlöst

    ”Det har varit tufft att leva med sorg, framför allt för mormor och mamma. Det var fint att se mamma skratta av vattenkriget på en tung och sorglig dag.”
    Som om vattenkriget skedde för att göra hennes mamma glad? Kunde de inte hitta ett annat sätt?

    Det Paula och hennes mamma verkar glömma är att ingen utomstående ser på Molly och Leonore på samma sätt som de gör. De är två okända barn och ytterst få blir troligen glada och varma i hjärtat av att se dem busa på gravgården. Ingen annans morfar ler nere i sin grav.

    Det är okej att tycka att ens egna barn är fantastiska och som förälder vill man att de ska synas och höras, få uppleva saker och lära sig saker.

    Men i det här fallet tycker jag respekten för andra människor och de som vilar på gravgården samt respekten för gravgårdens oskrivna regler, kunde fått gå före ett vattenkrig.

      Min morfar hade älskat det! Min mormor och farfar också. De älskade att lyssna på lekande barn ute på gården.

        Det är många andra sörjande och anhöriga på en kyrkogård…

        Men även barnälskande individer förstår ju att det finns platser och stunder där tjo och tjim inte är lämpligt?

          Barnälskande människor brukar vara stora egoister som har IQ-badboll så fort det kommer till barn.

            Hur tänkte du där? Det är väl väldigt många av människosläktet som älskar barn? Men att tycka det är ok att leka vattenlekar mellan gravstenarna på kyrkogården är väl en helt annan sak?
            Det här handlar ju om vuxna som inte kan visa barnen vad som är rätt och fel.

    Tror hon menar att hon hade respekterat andra om det funnits andra på plats och sett till att barnen höll sig lugna. Precis som man själv gör, är det begravning eller annat som pågår har man ju lite större pli på ungarna. Vet inte vad jag tycker om vattenkrig på kyrkogård. Inte helt lämpligt men inte världens grej heller.

    Jag vill veta vad Henrietta tycker i den här frågan.

      (Alltså på riktigt. Jag älskar henne!!)

    Varför tar alla för givet att dom döda vill vila i frid. Varför skulle de vilja det. De kanske inte alls det vill vila i frid och ligga döda och ha det tråkigt och tyst och inget händer. De döda kanske vill ha det jätteroligt på kyrkogården. Det är det väl ingen som vet. Och då är det väl fantastiskt att det kommer barn som livar upp med vattenkrig.

      Kan tänka mig att många spöken var med i vattenkriget med barnen ? både gamla och unga spöken

      Jag hoppas att det är fullt med barn som leker och har kul i närheten av min plats när jag dör.

        Ooooobs jag har själv inte vattenkrig på kyrkogårdar innan ni hetsar upp er.

      Vi vet dock att majoriteten av de sörjande vill ha frid på kyrkogården.

        Om det inte är någon där då?

          Men vad är det för diskussion ens? Det ska råda frid på kyrkogårdar, bara ge fan i att ha vattenkrig och dylikt där.

          Det är fortfarande ett liminalt utrymme, även om ingen är där. En dörr till en annan värld. Man visar respekt för allas våran sista resa.

            Haha du har lärt dig ett nytt ord idag. Bra där.

              Och du har aldrig lärt dig nåt.

                Burn ?

                Jag har lärt mig att stava och bygga meningar.

      Ja tänk om de döda vill det. De kanske de vill. Så då gör vi förstås det, ifall de skulle vilja det.

      Tycker inte man behöver ifrågasätta varför det hör till att gravgården ska vara en lugn och stillsam plats. Inte springer folk runt i kyrkor heller och ropar och skrattar.

      Men säg att en är på kyrkogården just för att gå på en begravning. Just den dagen ska väl anhöriga få sörja? På Skogskyrkogården tex har det varit begravningar i kapellen varje gång jag varit på besök. Behöver det vara pulkaåkning där då också?

        Men nu var det ju ingen runtomkring dem?

    Intressant att läsa att i princip alla här tycker att det är respektlöst, jag kan förstå det nånstans men jag tycker inte att det är det. Nu är det inte så att de höll på med att skjuta vattenkanoner eller slängt vattenfyllda ballonger på folk och gravar runtomkring (enligt P fanns ingen i närheten och jag väljer att tro på det). Och P mamma skrev klokt och fint, tyckte jag. Och så kom jag på hur mycket jag älskade filmen ”Coco” <3 (och ja, jag vet att här i Sverige och i Europa har vi andra traditioner.)

      Klart majoriteten tycker att det är respektlöst? Det är ju det.

      Kyrkan själv säger: Uppförande – Kyrkogården är de avlidnas vilorum. Respektera den ro och helgd som platsen kräver. Besökare ska uppträda så att begravningsprocessioner eller begravningar ej störs.

      Även i filmen Coco så visas respekt på kyrkogården. Festligheterna hålls i hemmen, i Mexiko. Eller på andra sidan bron. I det liminala utrymmet så är man i vördnad.

        OK jag hör er och förstår, absolut, tycker dock fortfarande att leken lät harmlöst. Jag försöker resonera med mig själv och jag tror att jag känner så för att jag tänker som att det inte finns mer där än just kroppar, själen har lämnat. Men visst, det är de anhöriga som behöver finna ro.

      Jag håller med dig ❤️Men respekterar såklart att alla är olika. Tänker att det också kommer an på kyrkogård. Världsarvet Skogskyrkogården är ju en väldigt stor kyrkogård med väldigt stora ytor som inte är gravplatser. Jag hade såklart inte uppskattat om människor kastat burkar, skräp och legat raklånga över min mammas gravplats. Men finns också något med döden som i vår kultur är väldigt mycket beröringsskräck ”vila i frid” ”beklagar sorgen”. När vi för ett par veckor valde gravplats till mamma sa min bror ”här under trädet med den öppna ytan” skulle vi kunna ha picknick med mamma”. Hon hade varit så glad. Jag skulle såklart inte inkräkta på en annan persons gravrätt, men en liten filt, en kopp kaffe och läsa ihop med mamma, det om något hade varit respekfullt.

        Min mamma ligger begravd precis sådär. Bredvid ett träd. Ofta på sommaren när vi är där så tar jag och pappa en kopp kaffe på en filt bredvid mamma, pratar fina minnen eller bara njuter av lugnet. ❤️

    I Paulas text så påstår hon att ingen var i närheten, men i mammans text var det människor som var en bit ifrån och verka ha uppmärksamat och le åt händelsen.. Samtidigt som Paula påstår att hon inte skulle låta vattenkriget inträffa om det var folk i närheten medans mamman skriver att det var sörjande personer…?

      Dom verkar lika lågbegåvade båda två.

    Alltså jag tycker att det mest absurda i det här är att hon får svart på vitt om vad som gäller vid uppträdande på kyrkogårdar. Alltså uppförandekodex på kyrkogårdar. Författat av kyrkan. Och att de bröt den.
    Och hon liksom skriver TVÅ inlägg plus ett av sin MAMMA och vägrar ta till sig och bara jag, jag , vi, vi moffi . Och säger att hon visst kan ta kritik hon håller inte bara med (kyrkan)?

    Mina barns morfar hade också lett i sin grav om han sett sina barnbarn busa runt men det betyder inte att vi låtit dem göra det. Finns ju en del andra gravar för liksom.

    Om hon bara släppt det fattat att det inte var bästa beslutet och gått vidare. Självcentreringen och bristen på självinsikt är frapperande.

      Ja det är liksom inget man kan inte kan ”hålla med” om? Det bara är så.

    Det Paula menar är väl att om någon annan varit i närheten, ledsen och sörjande, skulle hon inte låtit barnen leka och ha ljud av respekt för att de ska få lugn och ro i sitt sörjande/besök.
    Förstår inte varför folk tar så illa upp över detta? Ska man lämna barnen i någon park för att kunna gå till kyrkogården, för att det är ”enda” platsen där barn får leka? Det är ett bra sätt för barn att bekanta sig med döden genom att besöka en kyrkogård. Såklart det är viktigt med respekt för andra människor och att kyrkogården inte ska bli någon större lekplats, men måste allting vara så allvarligt hela tiden? Det är väl jättefint att det får ha ett litet vattenkrig med sin kära släkting där alla tillsammans. Skulle aldrig vilja skapa känslan hos mina barn att ”nu går vi alla till kyrkogården, men kom ihåg att inte skratta, hoppa eller leka för där finns människor som sörjer i tystnad och kyrkogården är en sådan plats där allt ska vara så himla allvarligt och dystert” Alla människor sörjer, är ledsna och möter döden på olika sätt. Men glöm inte bort att barns sätt inte heller är fel och oftast är det olikt vuxnas sätt.

      Barn måste klara av att göra ett kort besök på en kyrkogård utan att leka. De kan leka innan och efter besöket. Synd att du inte vill visa dina barn hur man beter sig.

        Absolut, håller med dig till viss del! Skulle heller inte låta mina barn leka/skrika/springa runt hur som helst om där är andra i närheten som väljer att sörja i tystnad. Att visa respekt är viktigt (åt båda håll) Menar mest att det ena inte utesluter det andra. Tänker också på min vän som brukar besöka sitt barn på kyrkogården med sina andra barn i flera timmar. De leker,springer, har picnic osv vid graven hos sitt syskon. Skulle aldrig få för mig att be dem sitta där tyst och sörja istället.

          Tycker absolut vi alla måste visa förståelse och respekt för att en del människor som tex förlorar ett litet barn inte behandlar sorgen eller förlusten som ett litet rum man besöker då och då och då alltid beter sig ledset och respektfullt. Självklart kan en familj som har förlorat ett barn ha med sig syskon, ha en picnic med ballonger och tårta på en födelsedag osv. Självklart måste familjen få uppleva olika typer av känslor vid graven. Döden kan behöva vara en del av livet och av alla typer av känslor om man har varit med om den typen av förlust, inte en parantes.

        Vilken fultolkning du fick till där.

          Hur tolkar du själv:

          ”Ska man lämna barnen i någon park för att kunna gå till kyrkogården, för att det är ”enda” platsen där barn får leka?” ?

            Du utgår från att all lek är stojig pulkaåkning. All lek är inte ens stojig. Tro det eller ej.

              Men alla lek är en sinnesstämning som inte passar sig överallt.

                Är det verkligen så? Det håller jag inte med om. Kan komma på flera lekar som jag inte finner opassande på en kyrkogård. När vi besöker vår grav så brukar mina barn plocka lite stenar på vägen dit. Kanske leker de med dom framme vid graven, leker att stenarna är grodor som hoppar runt på gräset. Eller så leker de något annat, att de är prinsessor, letar fyrklöver, eller vad nu barn kan hitta på. Blir de för högljudda säger vi till men att de leker är väl inte per automatik störande? Jag vet verkligen inte, känns som att en del tycker att barn är störiga punkt och driver sen den åsikten in absurdum och helt utan nyans.

                Och vad menar du med opassande sinnesstämning? Får man bara vistas där i en enda sinnesstämning? För inte kan du väl på allvar mena att man tex inte får vara glad eller liknande på en kyrkogård heller?

                  (Och för att vara extra tydlig så om det pågår en gravsättning så lämnar vi så klart gott avstånd genom att ta en omväg runt för att inte störa, ber barnen vara extra lugna, osv)

                  Jag ser inga fel i att barnet upphör leka på en kyrkogård, en liten stund? Vördnad är inte motsatt glädje. Vördnad är när man sätter de egna impulserna på paus en stund och fokuserar på något utanför en själv. Svårt för ett väldigt litet barn så klart men hyfsat tidigt så kan man visa barn att det finns tid för lek men även stunder då vi inte leker.

                    Och jag förstår inte vad en lugn lek gör för skada eller stör någon annan. Tycker inte att det är respektlöst heller och de kommer inte tro att man får härja fritt överallt pga det.

                    Men vi lär inte komma överens om det ändå.

                    Jag tycker inte att man behöver ”fokusera på något utanför en själv en stund” bara för att man är på en kyrkogård. Ledsen om du störs av det men jag passerar kyrkogården på väg hem från jobbet. Har en podd i hörlurarna och passar på att svänga förbi och vattna på graven när jag ändå är i närheten. Fint om du känner att du vill fokusera på något utanför dig själv och känna vördnad där. Jag kommer fortsätta lyssna på podden och gå vidare sen. Är inte varenda besök där som är en högaktningsfull stund och det behöver det inte vara heller. Herregud, låt barn vara barn och inte små minivuxna. De lär sig folkvett ändå ska ni se.

      Fast i mammans text så skrev hon att det satt sörjande personer vid busshållplatsen? Sen kan jag tycka att saker och ting har sin plats, man får absolut skratta o ha kul på kyrkogården men att leka som om att det faktiskt vore en lekplats är ju fel, det finns så många fler platser och tillfällen man kan ha vattenkrig o skoja runt med barnen än på en viloplats endå. Inte så mycket begärt att barnen inte behöver leka just där..

        Bloggar hennes mamma? Eller vart läser ni detta?

          Hennes mamma gjorde ett gästinlägg på hennes blogg! 🙂

      Jag förstår vad du menar och håller med.
      Jag tyckte själva vattenkriget kändes harmlöst, de var ju där för att besöka en grav.
      Men nu har jag endast läst här och inte sett själva inlägget, vet inte hur länge de höll på osv.

      Men att tycka att kyrkogården har så bra pulkabackar så man går dit, tycker jag är respektlöst.

        Men det är lite halmgubbe-argument eftersom ingen anser nog att vattenkrig är harmfullt? Det är själva principen och det lättsinniga i handlingen och att föräldrar inte avstyr.

          Och varenda en här inne är totalt sekundärkränkt eftersom ingen av oss var där och blev störd av leken eller fick sin mors begravning förstörd av en pulkaåkande unge.

          Lägg där till någon som blir upprörd över att en hund kanske kanske bli kissnödig om den vistas på en kyrkogård och bli kränkt i förtid innan den hypotetiska hunden ens har satt sin tass där.

          En tredje ser framför sig att tour de france drar ett lopp genom en kyrkogård och bockhornen susar förbi i all fart.

          Ja, jag är trött och ska sova nu. Tack för mig.

            Hyfsat allmängiltigt ämne tycker jag. De är ju öppna platser för våra döda. Bara diskussionen härinne tyder ju på att vi behöver prata om det rummet vi alla en dag ska besöka och sedan ha vår sista vila i. Godnatt.

      AS Så du har problem med att säga till dina barn att ta det lugnt en liten stund på kyrkogården? Det bör väl ändå vara något man ska klara av som förälder.

      Det där sista du säger är så sant. Att barn också måste tillåtas att sörja och att sörja som litet barn tar sig inte alltid uttryck på samma sätt som en vuxens sätt. Ett litet barn vars förälder eller syskon ligger begraven, kanske behöver barnet hantera det på sitt sätt. Om det då är med en sång vid graven, visa att man lärt sig hoppa på ett ben, skratta eller vad det nu är, är det värre än att stilla sörja som en vuxen gör?

      Jag är inte för vattenkrig och pulkaåkning som om det vore en lekpark men de som pekar på att barn inte öht ska få skratta, hoppa, leka (obs finns flera typer av lekar mer än vattenkrig) utan bara visa någon tyst vördnad vet ju inte alls vad det barnet går igenom där på kyrkogården. Varför ska bara vuxnas sorg och sätt att hantera den respekteras?

    Vi har begravt vår femåriga dotter för några år sedan. Alla runt i kring oss har alltid besökt graven, stora som små. Barn ska naturligtvis besöka kyrkan, kyrkogårdar eller andra heliga platser. Barn ska få sjunga, prata, leka och leva. Det kan dock göras med respekt, begravningsplatser är trots allt en plats för stillhet och respekt. Att reflektera över livets stora som små gåtor. Allt behöver inte vara lek, barn måste också lära sig att anpassa sig till olika känslor, olika människor och olika miljöer. Sorg behöver inte vara hemskt och livet behöver inte alltid vara lek. Jag erkänner att jag skulle tycka att det var väldigt jobbigt att se vuxna och barn leka på kyrkogården.

      ❤️❤️❤️

      ❤️

    Jag älskar kyrkogårdar, besöker gärna en om jag kommer till ett nytt land. Det är så mkt känslor kring kyrkogårdar på både gott och ont men jag tycker att det är upp till var och en hur man sörjer.

    Jag joggade ofta på den kyrkogården där en älskad anhörig ligger begravd. Jag kunde höra hennes hesa skratt och hurrarop när jag joggade runt där.
    Det kändes som att hon var så nära när jag sprang där.
    Jag kan inte se hur det skulle störa att man skrattar, har vattenkrig, åker pulka eller joggar på en kyrkogård.
    Folk kan sörja ändå.

    Döden är en självklar del av livet, precis som skratt, gråt, skoj och stimm. Allt måste inte vara så fyrkantigt jämt.

    Nej jag ser inget fel i vattenkrig på kyrkogård.

      Du kan verkligen inte se problemet med att ha vattenkrig eller att åka pulka på en kyrkogård? Herregud.

        Nej men förklara gärna varför du tycker att det är problematiskt istället för att gnälla ?

        ”herregud”.

        Jisses.
        Är vi kvar på 50-talet?

          Vad JAG tycker spelar ingen roll.

          Däremot säger KYRKAN att ”Kyrkogården är de avlidnas vilorum. Respektera den ro och helgd som platsen kräver. Besökare ska uppträda så att begravningsprocessioner eller begravningar ej störs.”

          Vad har 50-talet med saken att göra? Det är en plats för vila oavsett årtal.

      Nja. Bara för att döden är en del av livet så sammanblandar man inte allt till en och samma plats.

        Och varför inte?

        Vad är problemet med att ha vattenkrig på en kyrkogård? Jag har fortfrande inte läst annat än fyrkantiga åsikter.

        Då är det fan värre med alla plastblommor och krafs en del pyntat gravarna med. Vart ska vi dra gränsen? Vid din eller min gräns?

          Skulle gissa på Svenska kyrkans gränser. Dina spelar ingen roll. https://www.svenskakyrkan.se/danderyd/vett-och-etikett-pa-kyrkogarden

            Det där är inte allmänna förhållningsregler för kyrkogårdar i Sverige utan reglerna för kyrkogårdar i Danderyds församling. Varje lokal församling sätter upp förhållningsregler för kyrkogårdarna (ofta tillsammans med kommunen). Därför kan det vara tillåtet med tex cyklar på en kyrkogård, undanbett på en annan och förbjudet på en tredje.

            Över lag verkar det vara svårt att göra alla nöjda. Och kanske ska man inte vara så snabb med att döma andra besökare på kyrkogården. Någon kanske behöver ha med sin hund för att klara av besöket till en nyligen avliden anhörig, kanske har de där lite högljudda barnen just förlorat en nära som de inte riktigt vet hur de ska hantera sorgen, någon cyklar för att deras rygg är för ond för att promenera. Var lite med ödmjuka. Och om det är så att ett gäng ungar åker pulka eller har vattenkrig så att det stör er i sorgen. Prova prata med dom och förklara att ni skulle vilja att de var lite lugnare. Är man trevlig så brukar folk vara trevliga tillbaka. Även barn.

          Jag försökte få svar på varför en hund inte fick vara på en kyrkogård och varför det störde att den ”luktade och tittade runt” eller varför man inte i lugn takt fick cykla. Enda svaret var ”det är inte en park!!!”, ”tänk om den behöver kissa” eller ”led cykeln!”.

          Vet inte. Jag är inte övertygad än i alla fall.

            Spelar ju ändå ingen roll vad du tycker.

              Nej. Men på kyrkogården här i stan som jag besöker oftast så är varken hundar eller cyklar förbjudna. Så där spelar det inte någon roll vad ni tycker. Speciellt inte så länge ni inte kan förklara varför ni tycker att det är störande.

              Enligt svenska kyrkan (länken ovanför dig) så får hundar vara på kyrkogården så länge de är kopplade och inte rastas. Så det behöver u inte diskuteras då

            https://www.svenskakyrkan.se/folkungabygden/foreskrifter-vid-begravningsverksamheten-s citat: ”Cykel och mopedåkning är ej tillåten” räcker det så för att du ska förstå?

              Och

              Hunden får följa med in på kyrkogården men det är ingen rastplats.

              Är det svårt att förstå?

              Folkungabygden och Danderyd. När jag söker på min kommun så står det att fordon bör undvikas men får framföras i gångfart vid behov. Står inget specifikt om cyklar mer än så. Däremot står det även där att hundar får följa med kopplade och om de inte rastas.

          Jag tycker många har nämnt flera bra orsaker till varför det är så ”fyrkantigt”?

          Bästa kommentaren idag! ??Ser hellre hundar, barn och picknickfiltar vid graven bredvid min mammas än plastblommor och krafs ??

            Booken, är det du?????????

          Haha ja det borde finnas en gräns för hur man får pynta gravarna?

          Herregud har du ingen empati?!

    Vad alla är svartvita här. Antingen så tar man inte med barn alls till kyrkogården eller så låter man de leka hela havet stormar på främmande gravar.

    Vad hände med att låta barn följa med till graven, men också inse att små barn kommer att skutta lite, kanske sjunga, fråga, peka. Man kan så klart prata om hur man beter sig på en kyrkogård men måste de vara knäpptysta och stå blickstilla under hela besöket för att inte störa någon i andra änden av kyrkogården?

      Det är väl typ 1 person som resonerat så här?

      Är helt säker på att de flesta människor låter barnen hänga med men säger åt dem att de ska låta bli att leka och tjoa.

        Det är väl just nivån för när man tycker att barn tjoar och leker för mycket som är olika. En del drar det vid att de ens är närvarande och andra drar det vid högljudd pulkaåkning bredvid en pågående gravsättning.

    Det var ett jäkla tjat om att bli kränkt. Jag blir inte KRÄNKT av att någon leker på kyrkogården eller gör något annat olämpligt. Däremot blir jag förbannad för att människor inte visar respekt för att en kyrkogård är en särskild plats.

      Mitt hjärta hade gått itu om det varit vattenkrig vid min systersgrav. Jag erkänner att jag är känslig men sorgen var/är omslukande, kanske även för 4 månader tidigare begravde jag min pappa och 3 månader tidigare min mormor.
      Jag vill bara ha det stilla, nästan ensam i min bubbla.
      Ta gärna med er barn, stora som små men visa respekt, folk sörjer❤

    Schrödingers vattenkrig: om ingen har sett att det har hänt på en kyrkogård, har det verkligen hänt?

      Jag hatar att vara messerschmitter men det är inte så schrödingers katt ”funkar”.

      Jag hittar i säng själv. God natt och förlåt.

      Om man tar kort på det och lägger ut på internet så kan vi nog anta att det har hänt, ja.

        Photoshop och filter. Man kan aldrig vara säker.

    It: Vanessa Sarossy och Johannes Leonidas har separerat?

      Fick dom inte barn nyss?

      Who?

      Nu står deras förlovningsdatum i bägge profilerna igen

    Tycker det är lika märkligt att barnen städar andras gravar.

      Ja. Får man ens göra det?

      Det är helt fel. Anledningen till att man ofta ser övervuxna gravar och urbrunna ljus är inte för att personalen på kyrkogården inte ser eller hinner ta bort det utan för att dom inte får om det finns en gravrättsinnehavare. Man skulle väl inte städa/snygga till på någon annans egendom någon annanstans?
      Mvh jobbar med gravfrågor

    White trash förblir white trash.

    Respekt är ett begrepp som många föräldrar tyvärr inte lär sina barn idag.

      Vuxna är inte bara tt dugg bättre. En del löplag tycker skogskyrkogården har bra terräng att jobba i. För att inte tala om alla som använder stillheten kring gravarna på nätterna just för att utföra affärer med droger. Farligt att visas där på nätterna.

    Spontant var min tanke NEJ! Men sen tänkte jag ett steg till och kom då fram till följande:
    1: vilket bra sätt att avdramatisera ”läskiga” kyrkogårdar för barn (och vuxna).
    2: Jag tror på ett liv efter detta, så om jag var död så skulle jag uppskatta att barn lekte där jag ”bodde” och livade upp det lite?. Gamla blir ju så glada av små barn, barn lussar för äldre, sjunger, pysslar, leker, så varför skulle det ändras när man är död?

    De gånger jag är på väg till kyrkogården för att besöka min sons grav och ser människor där som beter sig olämpligt går jag bara förbi. Hur vet Paula att inte någon känt sig tvungen att avstå från sitt besök på grund av hennes barn? Sen tycker jag inte heller att det är okej att de plockar med andras gravar, jag skulle aldrig vilja att någon annan än vi anhöriga eller kyrkogårdsanställda rör vår sons grav, den är privat. Att ingen var där motalternativ dessutom Paulas mamma då hon nämner att det satt besökare vid busshållsplatserna. Visst, de kanske såg glada ut men alla bär inte sina sanna känslor på utsidan.

    Tycker hon är så förutsägbar och alltid ska bli kränkt och inte kunna ta åt sig kritik utan att behöva försvara sig.
    Varför inte bara acceptera och gå vidare.
    100% att hon går in hit igen och läser kommentarerna.

    Min tanke är varför alla känner att dom prompt måste dela med sig av ALLT som händer HELA tiden.
    Gå till graven, busa med barnen, skratta osv UTAN att dela för tusentals personer på internet. Har det ens hänt då???

    Snart kommer ytterligare ett inlägg på hennes blogg innehållande bilden på henne och Hugo och deras ”f*ck y*u finger”. Börjar bli lite av en (o)vana… Bara så där på tal om respektlöshet och dåligt uppförande.

      Men den stora frågan är: får man peka finger åt ett barn på kyrkogården? Vad säger svenska kyrkan? Förbjudet eller bara underbett?

    Jag brukade ofta ha vatten krig med de små krukorna på somrarna med mina syskon när Mamma tvingade oss till mormor och morfars grav.

    Men vi hjälptes alltid åt att städa graven och gravarna runt och det var sällan annat folk där. Var det folk så lekte vi inte..

    Vad är grejen med att mammor ska skriva blogginlägg? De verkar tro att de är djupsinniga när det i själva verket alltid är plattityder. Reginas mamma skrev alltid sådana typer av kommentarer i Reginas blogg.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.