Jag funderar mycket på mitt utseende om dagarna. Tycker inte att något i garderoben är jag längre. Inte för att jag vet vem jag är. Men allt känns bara fel. Hade det varit rimligt (och miljövänligt) hade jag köpt en ny garderob. Inte för att jag vet vad jag skulle köpa visserligen.
Går och fönstershoppar om dagarna för att ha något att göra och känner mig bara förvirrad. Vad tycker jag är fint?
Vem är jag?Jag tog bort mina påbyggda naglar häromdagen.
Tycker jag ens det är fint med naglar längre. Gör jag det för att det är något jag vill, eller för att det blivit något jag bara gör.
[…] Jag har inte varit hos frisören sedan innan Henri föddes och det är verkligen dags egentligen. Men jag vet inte om jag orkar lägga en massa timmar på det just nu.
[…] Ja, ni hör ju. Jag vet ingenting. Jag vet bara att jag saknar att känna mig fin. Bara det att fin kanske är något annat just nu. Eller är så är det inte det.
Trodde jag skulle komma till någon slutsats när jag skrivit ner allt det där, men är om möjligt ännu mer förvirrad. // Egoina
Egoina är förvirrad till max.
Vem är hon?
Vad vill hon?
Vill hon någonting?
Blond? Inte blond?
Naglar? Inte naglar?
Kläder? Inte kläder? (Eller ja, inte ”inte kläder” utan vad för kläder, nya kläder?)
Är det här en vanlig fas att hamna i när man fått barn?
Frågar åt en kompis (min kompis Egoina då alltså).
Har ni några tips och trix?
Föregående inlägg 