Får ibland frågor om varför jag ofta lägger upp bilder på Simon, men han sällan på mig. Min skamliga bekännelse är att jag bett honom inte lägga upp bilder på mig. Gick upp i vikt en del för ca 2-3 år sen pga en extremt stressande situation som tangerade både jobb och privat. Och mat har alltid varit min flykt och min tröst när något tär.
Och jag VET jag borde omfamna mina nya kurvor. Jag älskar ju kurvor. – på andra…. Men som tonåring på 80-talet, präglad av ”heroin chic” som magert ideal, med tidningar fyllda av bantningskurer som ”flygvärdinnedieten, ananasdieten, soppdieten” osv osv, allas mammor som ständigt bantade, flicktidningar som Starlet med sidor med klädtips som: ”Så trollar du bort dina extra kilon” – så präglades jag på ett ideal jag aldrig riktigt lyckas skaka av mig.
Så jag lider av mina extrakilon. // Camilla Läckberg
Camilla Läckberg avslöjar att det är hon som bett maken Simon Sköld om att inte posta bilder på henne och diskussionen lät inte vänta på sig under inlägget.
I en perfekt värld skulle ingen människa känna så som Camilla gör, och vi skulle aldrig mötas av inlägg om kroppar och utseende.
Men…eftersom vi inte är i denna perfekta värld så kommer jag fortsätta uppdatera när det kommer den här typen av inlägg och diskussioner på sociala medier, då det uppenbart är ett ämne som engagerar.
Efter sitt första inlägg postade Camilla det här, där hon tar upp alla kommentarer och dms som ramlat in, och där offentliga personer som Anitha Clemence och Stina Wollter berätta om sina egna erfarenheter.
Och så har vi ju så klart även de som inte kan hålla två tankar i huvudet samtidigt, som tolkar uppfattningen att allas kroppar ska få synas utan att skammas som en direkt uppmaning till fetma och övervikt.
De dyker alltid upp, det är nästan lite fascinerande. 🙂
Föregående inlägg 