Yogagirl har varit med under sin kompis Olivias förlossning, som ägde rum hemma i badkaret.
Jag undrar lite om hemmafödslar – en genuin undran och verkligen inte med avsikt att skamma eller liknande.
Är man inte rädd att någonting ska hända, som kräver någonting som bara finns att tillgå på sjukhus?
Jag hade förmodligen varit så rädd för allt sådant att jag campat utanför förlossningen från vecka 12 och framåt, då jag vet hur snabbt det kan gå när man behöver akut sjukvård. Jag har inga barn och planerar inte att skaffa några heller, men jag har svårt att se att min rädsla skulle minska om jag blev gravid och skulle behålla barnet.
Bortsett från min fråga så vill jag så klart gratulera familjen till sitt senaste tillskott! ❤️
Föregående inlägg 
Du kan ju fråga henne ?
Klart du skapar inlägget för det ska skamma !
Skamma? Gud så tröttsamt! Ska du inta rapa upp ”kvinnohat” när du ändå är igång?
Det här har ju diskuterats tusen gånger här inne. Har framgått flera gånger varför folk väljer att föda hemma och hur de ser på riskerna.
Det är inget fel på detta inlägg. Sluta klaga i onödan. ?
Lol. Dessa kvinns tror liksom att de har nåt slags heligt band med ”moder jord”. Men sen går de utanför dörren å får en istapp i huvet å kolar typ Moder jord couldnt care less.
Knäppskallar hela högen!
Jag håller med dig i sak men kan vi inte vara lite finare i tonen mot andra kvinnor, dagen till ära?
Exakt!
Kvinnor som föder med epidural på sjukhuset får aldrig istappar i huvudet!
Föder aldrig med särade ben framför okända. Aldrig. Mitt barn föds med kejsarsnitt punkt slut. Det är kvinnohat de som nekas det.
Det är väl snarare du som är knäppskallen, som inte tror att du har ett heligt band med moder jord.
Orkar inte med den där knasbollen. Att vara så ego och orädd om sitt och sitt barns liv är f-n inte friskt nånstans
Jo drömmen hade ju varit att föda hemma, har fått två barn på sjukhus helt utan smärtlindring så sett i backspegeln hade det ju gått bra hemma och ärligt talat förlossningen nummer två var ändå mest utan personal mest maken som hjälpte till då men samtidigt när han tryckte på knappen kom det ju folk omedelbart och skönt att veta att allt finns inom räckhåll om det behövs.
Men det är ju det där, att man aldrig vet i förväg? Jag har haft fyra väldigt bra och smidiga förlossningar. Däremot efter den fjärde, visade det sig att livmodern inte drog ihop sig och 4 timmar efter förlossningen höll jag på att förblöda. Barnmorskorna hade sagt att allt såg bra ut, men min magkänsla stämde ju att något inte var som det skulle. Hade jag då varit hemma skulle jag svimmat av och sakta förblödit. Det var liksom nära trots att jag var på sjukhus, eftersom vi lämnades själva för natten men jag larmade i sista sekund innan jag svimmade av. Hade lika gärna bara kunnat ”somna” gott, utan att någon märkt något förrän på morgonen (mannen sov sött och hade sovit nog gott hela natten och bebisen sov hela natten så hade inte väckt honom) ?
Nej, det finns SÅ mkt som kan gå snett under eller efter en förlossning, så inte värt att chansa! Även med personal med på plats hemma finns ju inte akututrustning och det är inte säkert att en ambulans skulle hinna…
Nu tänker du ju lite galet. Det är ju det som är problemet vid hemmafödsel, man har inget facit. Man kan inte titta i backspegeln. Du vet inte vad som kommer att hända. Och händer något så kan det vara för sent.
Fast det är väl typ det Lisa skriver?
Anonym.. hur är det med läsförståelsen?
Tänker nästan tvärtom. Hade en supersmidig första förlossning och tänkte att skulle lätt kunna föda hemma. Födde andra barnet på sjukhus ändå- även det supersmidigt ( med hjälp av enbart andning och partner som tryckte på höften, barnmorskan var i princip bara stand by). Förlossningen tog 1,30.
Allt kändes väldigt tryggt och vi kunde lämna tidigt och åka hem. Och Vad SKÖNT att vi varit just där och kunde åka hem, slippa rodda i allt hemma sen ( även om jag förstår att barnmorskorna skulle göra det).
Kanske att man är optimistisk och tänker att de allra flesta förlossningar går bra. Kan dock inte relatera för det finns många akuta kejsarsnitt också…
De flesta ’akuta’ snitt är ju dock inte urakuta utan ett beslut man fattar och som tar en stund att organisera – det hinner de flesta hemifrån också. Plus att ständig övervakning från barnmorska, som man har hemma, gör att man se tecknen tidigare = undviker urakut.
Planerad hemförlossning innebär en lägre risk för mödradödlighet, svåra bristningar och de flesta komplikationer både för barn och mamma.
En undran. Hur menar du i sista stycket? Att det är en mindre risk att ha en planerad hemförlossning än att föda på sjukhus?
Statistiskt så stämmer det, men ör ju också pga att det bara är efter en komplikationer graviditet du fårföda hemma.
Fast statistiken bygger såklart på jämförbara grupper, dvs kvinnor utan uppenbara riskfaktorer – inte _alla_sjukhusförlossningar.
Jag förstår inte hur kvinnor vågar föda på sjukhus när man vet hur stor andel av komplikationerna som uppstår PGA sjukhusbehandlingen.
Kan du hänvisa till någon källa på den här statistiken du pratar om?
Gör vad du vill och föredra vad du vill, men jag tycker att det är riktigt osoft att sprida oro och rädsla kring sjukvården. I allmänhet, och till gravida som ska föda och svårt sjuka människor i synnerhet. Vi har förmånen att ha tillgång till omfattande sjukvård som räddar liv. Felfri är den förstås inte, men att sprida narrativet att sjukvården är farlig för oss är ett rent hån mot alla de kvinnor som dör i barnsäng världen över därför att de inte har tillgång till den vård de skulle behöva i samband med förlossningar.
Jag tycker det är osoft att blanda in minderåriga, undernärda, fattiga, outbildade, undertrycka födande i ett samtal om hemmafödsel och sjukhusförlossning i Sverige.
Statistiken finns tillgänglig, det är inte skräckpropaganda utan fakta att interventionerna och forcerandet i förlossningsvården orsakar komplikationer.
fattar inte det där heller? tänk så spricker man grad 4 så ligger man där långt ifrån sjukhus? eller om barnet fastnar, kvävs av navelsträngen eller behöver urakut kejsarsnitt? helt galet vad mycket som kan gå fel, fattar inte att man vågar!
Nej jag kommer aldrig att förstå detta heller. Varför vill man utsätta sig för risken frivilligt år 2023? Jag gillar Rachel och har följt henne sedan många år och tycker att hon är helt fantastiskt klok i övrigt, men här tycker jag verkligen att hon är ute och cyklar. Varken mina barn eller jag hade levt idag om jag inte hade fött på sjukhus. Så otroligt mycket som kan gå fel. Och väldigt snabbt. Ber till gud att allt går bra för henne.
Om man föder hemma assisterat med barnmorska (ofta två st) (om du har haft en helt normal och okomplicerad graviditet)så är risken för att det skulle inträffa något där du behöver akut vård statistisk mycket mindre än om du skulle vara på sjukhus. Dessutom så brukar det vara ett krav att det är max 20-30 min till närmsta förlossning.
Är det något man betalar själv då, 2 barnmorskor som är hemma hos dig när du föder?
Ja, man får själv hitta och anlita dem då. Det kostar en del. Vet att Min barnmorska på Huddinge sjukhus erbjuder hemfödsel men bara om man bor inom ett visst avstånd från sjukhuset.
En klassfråga alltså. Ok.
Va ?
Hur f*n lyckades du tolka in det?!???
Det blir det väl? Alla har väl inte råd att betala för att ha barnmorskor hemma?
Allt i samhället är inte en rättighet.
Fast… risken för att krocka är väldigt liten. Kör du utan säkerhetsbälte?
Du spricker dock sällan ”långt ifrån sjukhus” då det oftast är framprovocerat av sjukhusets egen medicinering och interventionsöveranvändande.
Du som postar det här, kan du snälla hänvisa till källor för dina påståenden?
Här skriver en erfaren barnmorska Bodil Frey om hur Sverige bryter mot WHOs rekommendationer för förlossning, med länkar till dokument.
Citat Socialstyrelsen:
År 2018 fick 10,7 procent av förstföderskorna allvarliga bristningar i samband med en instrumentell förlossning, jämfört med 12,2 procent år 2017. För icke-instrumentella förlossningar var motsvarande siff- ror 3,7 procent år 2018 och 4,2 procent år 2017.
Det som inte kommer fram här är att de som föds med instrument är komplicerade förlossningar, dvs att de som föder hemma men det uppstår komplikationer kommer flyttas till sjukhus av sin barnmorska och de ingår därför i interventionsstatistiken.
Jag tror det man inte fattar när man ställer den här typen av frågor är att man inte vet att saker sällan sker så AKUT som det verkar på sjukhus. Innan den akuta situationen finns massvis av tecken på att något är avvikande och att man borde bege sig till sjukhus. Det kräver ju då att du har en erfaren barnmorska som är med under födseln hemma.
På sjukhus har man inte en barnmorska, tecken missas, alla interventioner som sätts in som inte finns under hemfödslar medför högre risker för komplikationer etc. Är så trött på denna frågeställning. Läs på själv
EXAKT^^
Födde själv på sjukhus, massa komplikationer men jag kan ändå säga exakt vilken som var den första, lilla ändringen som fick allt att gå åt ”fel håll”. Hade jag varit hemma hade jag då fått åka in direkt. Det blev ju inte en akut situation förr än flera timmar senare
Ja detta är bra att vara medveten om i diskussionen. Och på sjukhuset så är det ju inte som att personalen bara ”nu minsann börjar det barka år h-e” utan de kanske i första hand ökar övervakningen, vilket då skulle vara när den hemmafödande får åka in. Sen kan saker naturligtvis ske så fort att det inte hinns med, absolut, men det är ju inte som att alla som ”skulle ha dött hemma” hade dött om de lyssnat på barnmorskan och åkt in vid behov.
Och vad gäller rädslan så väger väl vissa rädslan för onödig intervention och sjukhusvistelse mot rädslan att inte ha akutvård lika nära till hands upp, alltså, det är ju aldrig riskfritt att föda barn.
Hade jag fött hemma hade både jag och mitt barn dött. Fick havandeskapsförgiftning (och för er vetskap) inget jag kände själv i kroppen då jag redan hade väldigt ont. Det upptäcktes för att jag var uppkopplad till massa maskiner. Min journal är väldokumenterad och jag upplevde mig inte alls bortglömd. Värt att veta är att jag födde barn under det stora barnmorskeupproret på Danderyd i Stockholm, mitt under bristen på barnmorskor. Under krystfasen stod ytterligare 6 personal längs väggarna med upplivningsapparater om allt skulle gå fel. Min förlossning hade gått åt helvete om jag fött hemma, hur ni än vänder och vrider på det.
Men bara för att någon KAN bryta sig in i ditt hem och skada dig så låser du ju ändå dörren hemma och försöker göra det svårt för något att ske.
Men man känner ju inte alls alltid av att nåt är fel innan, finns exempel på det längre ned i enbart denna tråd. Så bara för att det är så ibland, är väl knappast det någon tröst när det akuta istället sker oväntat och på två röda.
Håller inte med Yogagirl i allt hon säger och gör, långt i från. Men jag kommer själv från ett annat europeiskt land där hemmafödslar är ganska vanliga, flera av mina familjemedlemmar och kompisar har fött hemma. Men de som föder hemma har minst två barnmorskor med sig, har haft en komplikationsfri graviditet och inte föder för tidigt – för att nämna några exempel. Tre av de jag känner har börjat förlossningen hemma men sedan avslutat på sjukhus. I dessa fall tar barnmorskorna inga chanser, vid minsta lilla ändring/avvikelser åker man in. I det land jag kommer ifrån visar statistiken inte att det är farligare att föda hemma än på sjukhus.
Själv födde jag på sjukhus och pga av alla komplikationer hade jag aldrig kunnat föda hemma, alltså jag personligen. Men jag tycker att det ska vara ett val för kvinnor och blir ganska trött på inlägg och kommentarer som dessa.
Men varför blir du trött på olika kommentarer? Det är ju bra att vi talar om sådant här oavsett vilka länder vi kommer från.
Du blir trött på att folk känner sig tryggare på sjukhus, och inte vill riskera sitt barns liv?
Men om det faktiskt finns statistik på att det inte är farligare att föda hemma (här får man såklart utgå från den statistik som är relevant för en själv, kan ju skilja sig mellan länder och om man är förstföderska/omföderska etc) så blir det ju fel med kommentarer i en arg ton att man riskerar sitt barns liv osv.
Statistiskt sett så dör ju inte heller många i trafikolyckor men ändå har de flesta bälte på sig….?
Man har ju bälte eftersom fler dör utan bälte än med bälte. Hade bälte inte haft någon vetenskaplig effekt så skulle inte jag klandra folk som lät bli att använda det.
Kanske blir trött på att frågan blir så polariserad och tas upp gång på gång.
Bekymret är att väldigt många sällan får den trygga upplevelsen på sjukhus kontra vad man förväntar sig, det tvingas fram ett krystförlopp med värkstimulerande, med yttre påverkan, barnmorskor som inte finns tillgängliga (pga pressad arbetssituation så ingen skugga faller på den enskilda barnmorskan), andra interventioner osv. Det är ingen som säger att alla till varje pris ska föda hemma, men i många andra länder – tex Danmark är det vanligt med hemfödslar också. För dem det passar och som inte har en riskgraviditet eller för långt till sjukhus.
Jag har funderat i efterhand hur det hade gått om jag fött mitt andra barn hemma, istället födde jag på ett fullbelagt BB knappt med tillgång till barnmorska. Efteråt sydde dom ihop mig på några minuter och sa att det var en grad 1-bristning, fick ingen information eller värktabletter efter och dom ville bara ha mig därifrån. Några månader senare upptäckte jag att det var nåt fel, det var en grad 2-bristning så nu har jag muskler som är av och det är muskler som främst rör mitt sexliv och orgasmer. Undrar om jag hade sluppit det om jag fött hemma och i lugn och ro blivit sydd ordentligt hemma. Förlossningsvården MÅSTE bli mer prioriterad och alla som arbetar måste få resurser att kunna sköta sitt jobb.
Det finns en del undersökningar som tyder på att det på populationsnivå är mindre risk för komplikationer under hemförlossning (trygg miljö osv är viktigt) med erfaren barnmorska (som självklart vet när det är dags att kontakta sjukhus om det behövs).
Är gravid med mitt andra barn nu och lockas av tanken på hemförlossning (tyckte det var så jädra hetsigt på sjukhuset), men kommer nog bli sjukhus ändå med stöd av doula (i tillägg till min man såklart).
Läs på om hemfödslar hos barnorskan Asabea Britton. Interventionerna, stressen, ofokuset och det faktum att kvinnan och hennes upplevelse inte direkt står i centrum på bb så är det frågan om inte en bb i sig medför ökade risker för akuta situationer
Det var ju väldigt svart och vitt iofs. Det finns mycket att önska av vården i Sverige idag, det sagt så dog nog fler i barnsäng förr hemma än idag på sjukhus? Eller har jag fel?
Att jämföra hemfödslar ”för” och nu är knappt vetenskapligt.
Att det snabbt kan gå åt skogen var väl sanning då som nu?
Det är nästan aldrig som saker händer snabbt under en förlossning, vid minsta lilla avvikelse då åker man in. T.ex om mammans blodtryck höjs, barnet har bajsat i vattnet osv. När akuta situationer uppstår är det alltid andra, mindre händelser som har hänt innan och det är då man åker in om man har påbörjat en hemfödsel.
Jag behövde få ut mitt barn direkt. En läkare gjorde kejsarsnitt på under 7 minuter. Hade jag kunnat det om jag varit hemma och skulle behöva ta mig in+ tiden för personalen att förstå vad som händer?
Alla på förlossningen förstod att mitt barn vänt sig men exakt hur olyckligt han låg visste de inte förrän de gjorde ultraljud. Då jäklar blev det bråttom.
Du har aldrig funderat över varför ”dö i barnsäng ” inte är lika vanligt i Sverige idag som förr…?
Om inte, jag hittar ut själv.
De akuta situationer som kan uppstå som navelsträngsprolaps, moderkaksavlossning och inflammation i livmodern efter förlossningen är saker som oftast händer när du inte är på förlossningen iaf.
Men varför vill man ens ta risken? Alls?
Eller hur? ”Jomen, det går nog bra, vi chansar”
Brittler har fel
Lyssna på systrarna Brittons podcast el följ Asabea på insta
Tips❣️
Jag är lite sådär naturlig av mig men här så känner jag nog att sjukhus är bäst. Ska vi börja föda hemma så kan ju politiker få för sig att vi kan spara in på BB mer än de redan gör, gudarna hjälp oss i sådana fall.
Bb kan ju med mer resurser och bättre styre faktisk erbjuda mer mamma-fokuserade födslar. Med medicinsk hjälp ett steg bort ifall det skulle behövas.
Med tanke på att ett stort antal kvinnor i omskurna och behöver mindre operationer för att föda barn så kanske det inte är en väg att gå för Sverige det här med hemfödslar.
Jag är mer sådär onaturlig och vill ha all hjälp, smärtlindring och daltning jag kan få. Haha, känner att jag definitivt inte ”var gjord” för att föda barn osv.
? Ja det är bra att den möjligheten finns för mammor att välja mycket smärtlindring. 🙂 Jag valde utan smärtlindring med mina två första men den tredje var ett akut kejsarsnitt där mycket gick fel tyvärr så där fick jag omvärdera min ”naturlighet”.
Kör du utan bedövning hos tandläkaren också?
Nej och jag nämnde ju att jag numera omvärderat åsikter om det. 🙂
Jag hade inte velat föda hemma. Båda mina förlossningar har krävt sjukvårdspersonalen och utrustningen som finns tillgänglig på sjukhuset. Vid en hemmafödsel hade min första dotter med största sannolikhet inte överlevt och samma sak med andra förlossningen, då hade jag dessutom också strukit med. Jag är väl inte helt opartisk heller då jag är generellt skeptisk mot hemmafödslar och själv jobbat många år inom vården. För dem som vill föda hemma och som det går bra för är det ju en fantastisk möjlighet, men just förlossningar är ju så himla individuella och omöjliga att förutspå. Så nej, jag hade aldrig någonsin velat föda hemma.
Exakt man vet ju inte förrän efteråt om det går bra. Sjukt att riskera tycker jag.
När giriga flunsor ber följare säga vad de vill ha tips om och sedan garanterat skriver massor av frågor själva för att man ska klicka så de får betalt. Klickar aldrig. Ut och jobba med er ???
Mit andra barn föddes med en missbildning som vi ej kände till på förhand, som under flrsta hakvåret påverkade andningen. Det krävdes akut hjälp och 1 vecka på neo. För att inte tala om den expertis som snabbt linde konstatera vas problemet var.
Förstår flera delar av varför man lockas av hemförlissning. Men det håller inte riktigt hela vägen….
Det är tillåtet att läsa igenom det man tänker publicera.
Tack för din input. Nattade barn och skrev med en hand. Tur man förstod så bra vad det står ändå!
Tack för värdefull input. Tur att det går förstå vad jag ville framföra ändå. Men ber om ursäkt om du tog illa upp…?
Sondmatade barnet när jag skrev.
En genuin undran. Vem är ansvarig för eventuella komplikationer vid en hemmafödsel? Barnmorskorna som deltar, anlitas de via företag och har tillräcklig försäkring för att täcka eventuella fel som uppstår? Jag tänker att det rent legalt kan uppstå en massa frågetecken. Dessa kanske är utredda för hemmafödslar i Sverige?
Du anmäler till IVO om du haft en barnmorska, de gör en utredning. Men om man ska titta på alla de anmälningar som görs mot förlossningskliniker så lär det inte mynna ut i något alls. Tror inte det är några frågetecken juridiskt.
Om jag skulle vilja ha ett tredje barn skulle jag överväga att föda hemma om den graviditeten också var okomplicerad. Såklart med en barnmorska närvarande. Tror att jag hade ställt rätt mycket krav på en födelse på sjukhus som jag skulle föda igen vilket nog inte rimmar med de riktlinjer och rutiner som finns på sjukhusen.
Hade man fått samma bm under graviditet och förlossning och haft en relation och samma tänk innan hade jag nog tänkt sjukhus igen. Rätt knäppt egentligen att komma in till sjukhuset när förlossningen är igång och inte veta vem man möter.
Det är väl inte alls knäppt. Hur hade du tänkt att det skulle funk, skulle alltså barnmorskan ha jour för sig i flera veckor för att kunna komma när just du föder?
Fattar att upplägget är smidigt för de som jobbar. Men som födande tror jag det skulle vara med gynnsamt att ha någon slags relation till barnmorskan innan.
Det är väl därför det blivit mer vanligt att ha med en doula: en person du lär känna under graviditeten, som har kunskap om födandet och som kan föra din talan vid eftersom ni har en relation och pratat igenom önskemål osv
Skulle nog kalla det för rimligt snarare än ”smidigt”. Tror ungefär ingen skulle vilja utbilda sig till barnmorska om det krävde dygnet-runt jour i veckor i sträck. Inte ofta man får träffa samma personal i annan sjukvård heller, men det är ju bara att finna sig i så länge de kan sitt yrke.
Är väl visserligen barnmorskor som jobbar så nu? Samt barnmorskor förr måste ju ha gjort det med tänker jag
En okomplicerad förlossning är inte heller sjukvård jämfört med att någon kommer in med t.ex. en sprucken blindtarm. Med det sagt är det jättebra att det finns sjukvård att tillgå om det går åt helvete.
Därför är det väl jättebra att den födande kan välja själva och anlita doula eller bm som kan finnas till hands hemma. Eller föda på sjukhus och på ett helt medicinskt sätt. Eller något mittemellan.
Skulle vara svar till anonym ovanför
Jag vet bara en kvinna som fött hemma. Hon hade också en romantisk flummig vision om hur det var förr och att kvinnans kropp är ju gjord för att föda barn bla bla bla…..
Något gick på tok och barnet fick syrebrist med en hjärnskada som följd.
I sex år levde hon i förnekelse ,hon var fruktansvärt arg på vården för det var minsann inget fel på hennes barn som absolut skulle gå i en vanlig skolklass men såklart sket det sig där och det blev särskola och nu som vuxen bor hen på ett LSS boende.
Hon fick två barn till senare, båda föddes på BB.
Men åh vad sorgligt:(( Så jäkla onödigt.
Det är vanligare att barn dör och får skador på sjukhusfödslar än hemfödslar. Hemfödslar är säkrare Om mamman är frisk och det är en frisk graviditet.
Man kan lika gärna fråga dig hur man vågar föda på sjukhus
Källa på det? Sitter med Mayo Clinic’s hemsida framför mig och där står bl.a. ”research suggests that planned home births are associated with a higher risk of infant death, seizures and nervous system disorders than planned hospital births” och ”Hospitals or certified birth centers are the safest settings for delivery”, men du har uppenbarligen läst något annat någon annanstans?
Fast hur många sjukhusfödslar genomförs det varje år i jämförelse med hemfödslar? Att det skadas fler barn vid sjukhusfödslar är ju självklart för nästan alla födslar, 99,9%, sker på sjukhus (enligt Dagens Medicin 2019). Det är liksom inte relevant att jämföra absoluta tal utan du får ju ta fram hur stor andel av sjukhusfödslar resp. hemfödslar slutar med död eller skador på barnet.
Med ditt urusla resonemang är det alltså denna kvinnas ”fel” att hennes barn föddes med en funktionsvariant eller npf?
Så alla barn som nu gör eller senare kommer att tillhöra personkrets LSS är födda hemma, eller?? Otroligt smaklöst!
Utan vården hade vår äldsta son inte levt idag (urakut snitt). Så nej, jag hade aldrig vågat riskera det. Väntar nu tredje barnet och det kommer självklart att komma till världen på sjukhus. Det handlar ju inte bara om mig, det handlar om mitt barn. Ett annat liv. ❤️??
Nu har ju alla olika erfarenheter och tyckanden och flera skriver att det sällan blir så akut att det är riktigt akut..att man känner tecken innan osv.
Jag hade en helt komplikationsfri graviditet med toppenresultat på både blodtryck och bebisens hjärtljud osv. Var omföderska dessutom och första förlossningen gick bra och var komplikationsfri.
Ändå så lossnar hela moderkakan under förlossningen och min bebis plockas ut med urakut snitt på 8 minuter. Hon fick syrebrist och fick konstgjord andning i 20 minuter.
Hade vi inte varit på sjukhuset när det hände hade min dotter inte levt idag. Allt kan hända trots att man inte har symtom eller tecken på att något är fel.
En upplevelse som jag inte önskar min värsta fiende att vara med om.
<3
Blir så full i skratt och samtidigt mindblown av hur hon beskriver det där… Så långt från min egen upplevelse och tankar om vad att föda barn är… Stort och ett fantastiskt slutresultat absolut men vägen dit var inte den där romantiserade för mig.. Mera – smärta, skrik, panik, ånger, trötthet, spyor mm ?
Det där är ju DIN upplevelse och den kan du inte applicera på någon annan kvinna. Kolla på bilderna av den födande kvinnan / bästa kompisen: hon är fokuserad och absolut inte rädd. Hon till och med ler och skrattar!
Fantastiskt att få vara med på något så urstarkt och fint.
Men det enkla svaret på din fråga, Camilla, är väl ändå: nej de är inte rädda, annars hade de väl inte valt att föda hemma? Alla är olika och man kan inte alltid utgå från sig själv när man funderar över andras val. Du skriver ju detta för att starta en debatt i alla fall och i den här frågan kommer folk inte vara överens. Det finns ju även vårdpersonal som anser detta så tryggt som det går. Det finns inga garantier, varken på sjukhus eller hemma. Man får väl bara välja själv vilken hur man värderar riskerna och hur stor osäkerhet man är bekväm med.
De (yogagirls kompis) hade ju såklart bm och en doula på plats så de var inte helt allena hemma.
Många anekdotiska bevisföringar här. Och jag förstår det, för har man haft en komplicerad förlossning (det har jag!) så kan det vara svårt förstå hur man skulle våga föda hemma (eller alls igen).
Men statistiken säger att hemfödslar är säkrare för mamma och lika säkert för barnet, om det är med en barnmorska och det är en frisk graviditet (inga riskgraviditeter).
Sjukhusen och deras rutiner i sig orsakar i många fall de komplikationer som de sedan behöver rädda mamma och barn från. En frisk mamma med frisk graviditet som man förväntar sig ska ha en frisk födsel klassas som värksvag och födseln blir komplicerad av interventioner, otrygghet, obstetriskt våld osv osv. Men efteråt känner man tacksamhet till vården som ”räddat” ens barn.
Exakt
Fast anekdoterna här idag var ju inte av det slaget? Inga interventioner.
Jag kan bara tänka på dendär schampo hyllan som sitter rätt i pannan på Yogagirl? Den är dessutom svinful på bilden, jag hade stört mig så sjukt mkt på att den som fotade min förlossning sabbade fina bilder med en sugproppshylla. Fel fokus i diskussionen ja jag vet, hej!
Hade jag fött hemma så hade min son varit död idag.
Han slutade andas när han nästan var ute och jag hade inte orken att krysta mer så dom fick slita ut honom sista biten (som jag fick det förklarat?) och fick hjälpa honom med andningen..
Hade aldrig vågat… har tack vare sjukhusfödslar två barn och lever. Hade jag fött hemma hade barn nr 1 varit dött och vid förlossning nr 2 hade jag dött….
Jag födde mitt första barn på sjukhus och mitt andra barn hemma. Kan bara tala för mig själv: men jag var mycket oroligare inför sjukhusfödseln än hemfödseln. Och då är jag verkligen ingen flummig ”naturmänniska” annars. Gick självklart på alla kontroller, ultraljud mm. Gjorde till och med en hinnsvepning när jag hade passerat bf med en vecka, fast jag egentligen hade bestämt mig för att inte göra några interventioner alls.
Det som oroade mig inför en andra sjukhusfödsel var bristen på plats, risken att behöva åka långt till nästa sjukhus med plats, brist på personal, onödiga interventioner och risken att min partner inte skulle få vara med pga pandemin. Jag hade en normal graviditet och förlossning med första barnet samt en normal graviditet (och sedan en normal förlossning) med andra barnet, och då är det statistiskt sett säkrare att föda hemma än på sjukhus.
Jag är väl medveten om att hemfödsel inte passar alla men oss passade det jättebra och vi var aldrig rädda. Blir det ett tredje barn så kommer vi att planera för hemfödsel då också, förutsatt att allt fortskrider normalt.
Samtidigt bor kvinnor i norrlands inland och måste åka 40 mil för att ta sig till BB…bara en tanke.
Det är en skam för Sverige. Men skryter gör politikerna.
Känns som att många missar vad detta inlägg faktiskt handlar om. Förlossningsrädsla. Logiken att vara förlossningsrädd och att välja att föda hemma går inte ihop i mitt huvud. Så jag håller med i inläggets tankar. Statistik om förlossningar osv är väl ändå inte relevant om inte alla de personerna var förlossningsrädda?
Jag tror de flesta vet vad inlägget handlar om men struntar i det i vanlig ordning och startar egna närliggande trådar 🙂
Jag förstår hur du tänker. Jag behandlas för förlossningsrädsla och PTSD som jag fått efter min första förlossning. Detta pågrund utav den neglekt och brist på behandling som vi fick på sjukhuset i kombination med interventioner som inte hade behövts vilka sedan resulterade i att min son höll på att avlida. Flera läkare och barnmorskor har bekräftat för mig att utfallet hade varit helt annorlunda om de inte hade lagt sig i och han hade mest troligt fötts vaginalt istället för med akut snitt. Så för mig ligger rädslan inte i att föda barn, utan i att föda barn på sjukhus med PM och interventioner som saknar vetenskaplig evidens (för det var det som hände mig), så hemförlossning hade absolut varit något jag föredragit. Nu är det inte möjligt för mig då jag är snittad och jag är helt ärligt livrädd inför en ny förlossning som ska ligga i ”deras” händer.
Yoga Girls vän hade en barnmorska samt doula med sig men Yoga Girl har sagt att hon eventuellt inte vill ha någon ”personal” där. Hon pratar om statistik och hur säkert det är, men så vitt jag vet så syftar forskningen och statistiken kring att man faktiskt har någon professionell där. Så kallad wild birth/free birth som hon vill göra finns det knappt forskning kring. Blir så provocerad när man cherry pickar delar ur forskning för att driva sin egen agenda….
Jag tänker att man får välja att göra det som är bekvämt för en själv.
Med facit i hand är jag glad att jag födde på sjukhus. Tack vare epiduralen fick jag den paus jag behövde för att orka krysta ut mitt barn. Tack vare att jag var uppkopplad till ctg kunde min make se när en värk var på g och guida mig igenom den, så jag bara behövde tänka på att andas. Och jag visste att barnmorskan hade sugklockan redo om min ork hade trutit.
Sugklocka? Det är läkaren som drar dig itu. Aldrig sugklocka. ALDRIG.
Vi kan väl fråga kvinnorna bakåt i tiden som inte hade möjligheten att få läkarvård vad de skulle välja. Eller kvinnorna i U-länder. Om man vill spara in på kvinnors tillgång till sjukvård kan man sippra ut hemfödsel i sociala medier och göra det populärt så följer fårskocken efter utan att tänka själva. Så behöver vi inte satsa på att bygga ut kvinnodominerad sjukvård. Sparade pengar. Om det gick snett i hemfödseln? Näää men det måste bero på den födande kvinnan, det var nåt fel på henne. Fick inte plats på BB för att vi sparat in? Ni bara kräver och kräver…
Eller så kan vi fråga dagens födande hur de vill ha det. Och låta kvinnor få styra själva utan skamning med ”tänk på Aaaaaaaaaafrika!!!” och ”aaaaaaaaaartonhundratalet!!!!!!”
Förlåt men nu förstår jag inte vad du menar. Vad är skamning och vem blir skambelagd? Det är väl inget i min text som skambelagt någon? Det handlar om att inte lägga ner förlossningsavdelningar utan att bygga ut fler. Vill du prompt föda hemma så gör det. Jag kan missförstå dej, du kanske tycker att du är jättekul och skojsig.
Det är ju viktigt att skilja på assisterade hemförlossningar som är säkra i Sverige och har låg statistik vad gäller skador mm. Lägre än sjukhusfödslar. Och assisterade som detta verkar vara.
Säger man bara hemförlossning utan att specificera tror jag kanske man riskerar att ge fel bild av hur hemförlossningar vanligen går till.
Men som med allt är folk ju rädda för olika saker. Människor utsätter sig för risker hela tiden för att få uppleva olika saker. Föder man hemma med barnmorskor så finns ju människor med medicinskt ansvar på plats som kan se indikationer på att allt inte är som det ska och agera.
Och en fördel med att som kvinna föda på en plats som man är trygg på är att trygghet gynnar förlossningsförloppet.
Föda på sjukhus handlar om bara en enda sak – respekt inför det ofödda barnet och jag blir trött på gränsen till en film av Ruben Östlund när debatten hela tiden handlar om HUR farligt det är att föda hemma, OM det är farligt, vad som är FARLIGAST…Säkerheten är större på sjukhus, punkt slut och därmed utsätts barnet vid en hemmaförlossning alltid för en ökad risk. Där stannar också diskussionen – för den som kan tänka.
Tycker det är lite konstigt fokus i dessa diskussioner. Borde inte målsättningen vara att göra sjukhusfödslar så säkra, trygga och ångestfria som möjligt – MED all den kunskap vi besitter både om akuta risker, OCH om vad som gör att många kvinnor föredrar hemmafödslar? Om vi hade kunnat göra sjukhusfödslar mer lika hemmafödslar, men med den STORA fördelen att hjälp finns att tillgå ifall det skulle gå snett, då hade vi kanske kunnat få det bästa med två världar. Vad kräver det? RESURSER.
Man kan tycka och tänka vad man vill. Men jag har fött hemma 7,5 veckor för tidigt och 4,5 mil från närmaste sjukhus. Det för att man som förstföderska normalt föder 2 veckor över tiden. Inte alltid. Fått löfte om att vid nästa bli inlagd de sista 8 veckorna.
Kan bara säga en sak det blir aldrig en nr 2. Tänker inte utsätta varken mig eller ett barn för att något kan hända.
Det var inte planerat. Inte heller att jag skulle förlora en massa blod eller att barnet inte skulle ha bra sug eller andnings reflexer. Man var och en gör som var och en vill. Men begär inte sen att samhället ska ställa upp om man inte har gjort vad man kan för att minimera riskerna.