Ida Nordfors öppna inlägg om sin mamma

Jag vill med dessa videos kortfattat berätta vad som hände min mamma och påminna alla som tittar om att vi aldrig är ensamma, även om det kan kännas så ❤️‍? när min mamma var sjuk och efter hennes bortgång hade jag önskat att få se någon dela sin berättelse, då jag kände mig ensammast i världen. Kanske kan jag genom dessa videos nu istället hjälpa någon utav er ❤️‍? // Ida Nordfors

Influencern och ”Bachelor-deltagaren” Ida Nordfors har tillsammans med ”Nära Cancer”, som är ett nationellt webbstöd från vården för unga som står nära någon som har cancer, publicerat två av fem Instagraminlägg där hon pratar om sina erfarenheter av att vara ett barn vars mamma drabbas av cancer.
Ida var 14 år gammal när hennes mamma blev sjuk.
Jag kan tänka mig att det inte är lätt att dela med sig av sina innersta tankar kring sin egen sorg på det vis som Ida gör här, samtidigt som jag är fullt övertygad om att det finns barn där ute som kanske behöver få höra just det här, för att inte känna sig lika ensam.
Min pappa dog i cancer för några år sedan, och det var ett otroligt trauma för mig som vuxen.
Jag kan inte ens föreställa mig hur det är att förlora en förälder när man är ett barn eller tonåring.

Tack för ditt mod och din öppenhet, Ida!
Vilket fantastiskt fint initiativ av dig och ”Nära Cancer”.

Du hittar ”Nära Cancer” här på Instagram och här på deras hemsida. 

21 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Min svägerska dog i sviterna av cancer när mitt syskonbarn var två månader gammalt. På BF dessutom. Syskonbarnet plockades ut tidigare genom planerat kejsarsnitt så att min svägerska skulle kunna få aggressivare behandling. Den var dock för tuff och hon orkade inte med. Två månader senare var hon borta och mitt syskonbarn moderlös.

    Det är elva år sedan men var ett enormt trauma för hela familjen och ibland saknar jag henne så det värker i kroppen. Skitsjukdom är vad det är.

      Men gud så fruktansvärt ? beklagar sorgen

      ?

      Ja en riktig skitsjukdom , riktigt äcklig. Våran älskade pojke och lillbror lämna oss, för något år sedan, känns som det var igår. Hela kroppen värker av saknad.

      Fruktansvärt sorgligt. Jag beklagar verkligen ?❤️

    Min morfar dog i lungcancer. Att se honom försvinna & brytas ner av den sjukdomen gjorde mig medveten om hur skört livet är ibland. Ena perioden av ens liv är han en stark, livlig man. Nästa är han en skugga av sitt forna jag, kämpandes för överlevnad! ♥️

    Jag förlorade min mamma i en aggressiv cancer. Det tog två månader från plötsliga symtom och upptäckt till hon var borta. Min mamma och bästa vän i livet försvann. Jag saknar henne varenda stund.

      ❤️

    Den här typen av stöd är så viktigt att det finns!
    Jag förlorade en förälder i cancer när jag var 15, och då, i mitten på 90-talet, fanns det absolut ingen som helst stöd till mig i detta. Att vara ung, och förlora en förälder, sätter hela ens värld i gungning.

      Beklagar din förlust och har samma erfarenhet som du. Jag förlorade min mamma på 80-talet och det fanns inget stöd då heller. Det var som att inget hade hänt, att man satt och åt middag dagen därpå utan att nämna hon som försvann… Har satt oerhörda spår i mig. 🙁

    Jag håller som bäst på att förlora min pappa i cancer. Jag är en vuxen kvinna men det är så in i helvete svårt ändå. Hur svårt känns det inte för pappa.
    Jag är så in i hjärterötterna lessen. Så tungt att stå bredvid och inget kunna göra, annat än finnas där för honom. Och för mamma. Men ibland känns det just så ensamt…Så bra med denna ”info” om att det finns stöd att få ❤️

      ❤️

      ❤️

      ❤️

      ❤️

      Styrkekramar! ♥️

    Ida verkar så fin tycker jag!
    En bra förebild.

      Och så underbart att hon är öppen med att allt inte är frid och fröjd bara för att hon är en influencer.

      Jag håller med, jag känner inte henne alls (så klart) men jag tycker verkligen om henne. Hon känns så ödmjuk och sympatisk ?

    Vet bara hur hemskt det var att förlora den faster jag stod nära som vuxen. Nyheten att cancern är tillbaka är så otroligt fruktansvärd.

    Usch gör ju så ont. Saknar min pappa varje dag, jävla jävla cancer. Tänk ändå när man tog sig till det där jävla 5års läget “cancer-fri” och så kommer cancern tillbaka bara några månader efter det. Nu har det gått fem år sen han segla hem en sista gång och det är så tomt. Så. Jävla. Tomt. Min älskade, älskade fina pappa.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.