Jag klarade min första tenta, den jag var så nervös för. Lättnaden när jag loggade in i Ladok var visserligen kanske kort men också total, ett litet första hinder på vägen överstiget.
Nästa tenta, även den i omvårdnadsvetenskap, är den 2:e maj och följs sedan den 30:e maj av tentan som alla verkar frukta, anatomi och fysiolog-tentan ISM1. Den hette tidigare ME12 och folk ryser av bara man nämner den. Jag tror det hänger ihop med att det blev så omskrivet i media förra året när 85% inte klarade omtentan och sedan inte fick påbörja kommande termin.
Blir man lugnare med tiden eller kommer jag vara såhär nervös med jämna mellanrum i 4,5 år? Jag kommer bli ett vrak då tror jag, mest bara för att jag så gärna vill det här. Fallhöjden känns på något vis hela vägen in. // Sofia Wood
Sofia Wood pluggar till sjuksköterska (och sedan vidare mot barnmorska) och skriver lite om sina känslor inför de kommande tentorna.
Tydligen var det 85% som inte klarade omtentan för anatomi och fysiologkursen, och fick såldes inte påbörja kommande termin.
Är det här vanligt? Och vems fel är det om 85% kuggar en omtenta?
Studenternas? Lärarens? Någon annans, typ den som planerat kursen och tagit fram kursplanen?
Jag var med om det på gymnasiet. runt 80-85% av eleverna i vår klass fick underkänt på ett av proven, flera gånger om.
Inte förrän vi fick en ny lärare som gick över allt med oss igen klarade de flesta av oss den tredje omtentan. Där var det helt klart lärarens fel. Han var ungefär lika opedagogisk som vad jag är, men skillnaden mellan honom och mig är att jag är väl medveten om det och jobbar inte som lärare.
Föregående inlägg 
Vad är grejen med att så många influencers vill bli barnmorskor?! Ett tungt jobb, inte så glamoröst och härligt som de får det att verka. Min mamma jobbar som barnmorska och har valt att säga upp sig några år innan pension p.g.a. hur tungt jobbet är.
Haha, är ju jättemånga som vill bli barnmorskor för att jobba på ungdomsmottagningar eller MVC. Långt ifrån alla är intresserade av själva barn- och födselgrejen.
Helt klart studenternas fel då de inte pluggat tillräckligt. Pluggade på Sophiahemmet och fysiologitentan var den tuffaste, där ingick allt om människokroppen, farmaci, mikrobiologi m.m.
Kan tilläggas att jag var 39 när jag började.
De som hade problem och inte klarade tentorna var de som kom direkt från gymnasiet.
Säger väl allt om hur slapp och oseriös skolan blivit. De hade inte ens läxor i gymnasiet!!
Jag tror att man lockas av att göra något betydelsefullt. Är själv barnmorska, hade varit sjuksköterska i 5 år innan jag tog klivet in på utbildningen. Ångrar inte mitt yrkesval för jag älskar mitt jobb men på sistone har jag börjat känna att det här inte är värt det. Lönerna går aldrig upp i samma takt som övriga yrken, alltid personalbrist och övertidsjobb. Nu har jag barn och funderar på om jag ändå borde byta till ett kontorsjobb på typ försäkringsbolag för att orka ta hand om mina barn och få ut en dräglig lön utan att bränna ut mig. Tyvärr tror jag inte jag är ensam om att känna så
Du ångrar inte ditt yrkesval men det är inte värt det? Motsägelsefullt.
Var väl inte motsägesfullt alls, personen förklarar ju varför hen börjat känna så på sistone, det har inte med själva arbetsuppgifterna att göra.
Jag bara menar att min intention att vara barnmorska finns kvar, jag älskar jobbet men med tiden förstår man att om man inte kompenseras som normala arbtagare gör (rimlig löneutveckling, god arb miljö och villkor) så ledsnar man. Handlar ju bara om att det är så dåliga villkor för att det är kvinnodominerat och offentlig sektor. Är det så svårt att förstå?
Det är inte motsägelsefullt. Det är som vad som annat som helst man inte ångrar eller skulle vilja göra ogjort, för det har lett till en massa bra för en själv också även fast det var svårt. Men man skulle inte råda någon annan att göra detsamma ändå.
T.ex. skaffa barn ung, man kanske inte ångrar det eller vill göra det ogjort, men skulle inte råda andra att göra det.
Studera utomlands (där det kostar mycket), man ångrar det inte och vill inte göra det ogjort, men skulle råda någon annan att välja en annan väg.
Får man inte årlig löneökning på 2-4% som barnmorska?
På sistone har det legat på 2%. Men lägg till att ingångslönen ligger lägre än likvärdiga akademiker så kommer du sällan upp i samma löner som andra med likvärdig utbildning. Lägg till att barnmorskor (och annan vårdpersonal) alltid ska kunna beordras, jobba dag som natt som varje högtid och röd dag då du som har kontorsjobb åtnjuter en ledig dag. Ersättningen för obekväm arbetstid är eftersatt, vi tjänar inte i närheten av vad tex personalen inom handel tjänar. Semester kan läggas i maj eller september om det är kris med personal. Blir lite provocerad av personer som menar på att vi visst får betalt bra, jag bjuder in er alla att gå en dag i en barnmorskas skor och sen få avgöra om ni tycker lönen är rimlig och väl avvägd
Exakt så här tycker väl varenda anställd i Sverige? Jag har ett jättekrävande jobb och borde ha mer i lön. T o m influencers tycker ju att det är synd om dem för att de måste fotografera varje lunch, orka gå på alla skönhetsbehandlingar och köpa en massa grejer för att tjäna några sketna miljoner varje år. Jag tycker det är märkligt att all vårdpersonal klagar på schemaläggning och arbetsmiljö för att sen presentera lösningen: högre lön. Vore det inte bättre att få bättre arbetsmiljö då om det är det som är problemet? Eller är den ok bara lönen är tillräcklig hög?
Tack för att du likställer mitt arbete med en influenser. Jag hör ju att du aldrig varit patient i vården beroende av utvilad, välmående vårdpersonal. Jag hoppas du slipper komma i kontakt med vården. Tänk lite längre kanske varför det är sådan vårdkris, varför finns det ingen personal? Tror du på riktigt att alla är gnälliga kärringar? Jag skulle vilja påstå att de som jobbar inom vården är tåligare än de flesta. Återkom när du har ansvar för 3-5 liv varav några ofödda barn på det och inte haft rast/lunch på 5 h..
Ja du låter verkligen som en gnällig kärring. Du trivs inte med ditt jobb så byt Herre Gud.
Hon säger sanningen om hur det ser ut i vården. Men tänk om all vårdpersonal ska byta jobb så kommer det inte finnas någon som kan ta hand om er som är empatilösa mot hur vårdpersonal har det. Vi vill ha lön för det arbete vi utför. Vi vill ha bättre arbetsmiljö som gör att vi ska orka jobba upp till 14 timmar. Vi vill inte bli inbeordrad varje dag pågrund av personalbrist och dåliga arbetsvillkor. Vi vill att regeringen ska öppna ögonen och ge oss våra rättigheter inom vårt yrke. Vi behöver inte att människor klappar händerna och berömmer oss utan vi behöver människor som kan demonstrera för vår arbetsmiljö och stötta oss att få bättre villkor. Har ni inte funderat på varför så många slutar jobba inom vården? Det är lätt att sitta på kontor och gnälla på oss för att vi vill ha bättre villkor. Men vi har hand om människors liv varje dag. Ett fel pågrund av trötthet för att vi inte får våran rast efter 12 timmar på golvet och utan mat i magen kan göra att en människa dör. Många av oss som jobbar inom vården älskar att få ta hand om människor och se lycka hos en mamma och pappa när deras barn föds och få hålla sitt barn för första gången. Eller hur en patient som man kanske inte tror skulle klara sig gör det. Men vad vi inte älskar är det usla arbetsvillkoren. Och ja vi protesterar, skriver avvikelser och tillbud men inget hjälper för det ska sparas in ekonomisk hela tiden.
Tillåt dig inte att provoceras, det är ju bara en dumskalle som velat hetsa dig som skrivit det där. /Mvh läkare
Det är massa inom vården som inte trivs pga personalbrist, dåliga arbetsförhållanden och dålig lön. Ska du säga åt alla att byta jobb för att de klagar? Vem ska då vårda oss som behöver vård? Så himla verklighetsfrånvänt och egoistisk synsätt.
Jag vet inte var jag likställde ditt jobb med en influencer? Det jag skrev var att de flesta anställda tycker att de har för dåligt betalt, t o m influencers (som ju iofs inte är anställda) gnäller på det hårda arbete de utför. Så poängen gick dig nog helt förbi, jag har inte nedvärderat ditt jobb eller dess viktighet eller ens om lönen är relevant i jämförelse med andra yrken.
Varför gjorde du då jämförelsen? Det var ju för att poängtera att du tycker alla gnäller över sin arb situation? För mig handlar det bara om att vi är gravt undervärderade. Jag vet inte vem som skulle axla det ansvaret som vi gör om vi inte hade passion och ett starkt driv att göra vårt jobb bra. Att få höra att man är gnällig när man nästintill dagligen drar ett otroligt tungt lass är nedvärderande. Att gå in på en låg lön jämfört med andra akademiker (ställt mot ansvar över liv borde det väl ändå generera ngt?) samt ha en urusel arbetsmiljö utan möjlighet till vila och rast så är det väl självklart att både lön ska öka och arbetsmiljön ska vara dräglig. Jag förstår inte vad det är som är så svårt att förstå med det
Att lönen var dålig borde du ju kanske kollat upp så överraskningen inte var så stor.
Men vad är det för märklig attityd du har? Får man inte kritisera förhållandena samtidigt som man väljer att fortsätta jobba inom yrket? Det är väl förbannat tur att människor väljer att jobba inom vården trots dålig lön och dåliga arbetsförhållanden – trots att de vet detta. Betyder ju bara att det fortfarande finns dem som tänker på annat än bara pengar och status. De måste ju samtidigt få uttrycka frustration över sin egen situation, och konsekvenserna för vården i stort (brist på personal, långa väntetider, ökade risker för misstag, osv).
Och nej, alla känner inte att de har för dålig lön. Jag är forskare, har doktorerat – som doktorand och även som forskare tjänar man ofta sämre än många gör i privata sektorn, men jag tycker det är rimligt – man får mycket annat (frihet, osv). Däremot MÅNGA som jag tycker är gravt överbetalda inom privat sektor, i förhållande till arbetsbörda, utbildning och bidrag till samhället…
Att det inte är någon överraskning betyder inte att man måste vara nöjd. Det är bra att vårdpersonal står på sig och kräver bättre löner och bättre arbetsvillkor. Inte bara för deras egen skull utan även för oss som behöver vård.
Varje gång jag kommer i kontakt med vården så skäms jag över att vi som samhälle har skapat en situation där personalen behöver stressa så mycket.
Visst, alla jobb har sina nackdelar och jag jobbar själv statligt med kass löneutveckling och låg lön i förhållande till utbildning. Men jag har ju inte ovanpå det ett jättestressigt och oflexibelt jobb dör jag dessutom ansvarar för folks liv.
Om dom höjer lönerna så kanske fler vill ha dessa jobb och då blir arbetsmiljön bättre.
Eller också, höjda löner leder till större lönekostnader vilket gör att man har inte har råd att anställa fler. Man får färre kollegor, vilket ger ökad arbetsbelastning.
Det är inte bara lönen som gör att man vill arbeta i ett yrke, eller hur?
Som det är nu så läggs det ut miljarder på stafettpersonal för att täcka upp för att den ordinarie personalen slutar pga orimlig arbetsmiljö och dåliga löner. Så att höja löner behöver inte automatiskt bli mycket dyrare.
Får man in fler minskar förhoppningsvis kostnaderna för långtidssjukskrivningar pga utmattning
Utbildningarna är ju dock fulla så det råder ingen brist på folk som vill ha dessa jobb. Man kan inte heller ha hur många studenter som helst samtidigt då de måste få en ordentlig praktik. Lönen antar jag också att man kollar upp innan man påbörjar en utbildning på flera år. Däremot är det nog många som blir chockade av arbetsmiljön, att det inte var som de tänkt sig och därför lämnar yrket eller söker sig till lugnare jobb inom vården. Så o första hand är det väl arbetsmiljön man måste se över? Man blir ju inte mindre stressad av att få en högre lön in på kontot. Om man inte går ner på deltid då men det ger ju inte mer personal.
2% ligger ju ändå inom det normala spannet. Och att ingångslönen skulle vara mycket lägre än andra yrken med lika lång utbildning stämmer det verkligen?
Ingångslönen för en barnmorska verkar vara runt 34.000kr/mån. De får övertid, ob osv.
Ingångslönen för en civilekonom ligger på 30.000kr/mån, för en jurist 31.000kr.
Ingångslönen för en marknadsförare ligger på 27.000kr. Det är typ bara Civilingenjör som toppar barnmorskelönen med sina 34.500kr.
Vad är det egentligen för statistik som barnmorskor jämför med när de säger att lönen är så dålig?
Lägg då till övertid, ob, oftast generösa förmåner som friskvård osv. Sådant som man oftast inte har rätt till alls när man jobbar som vanlig tjänsteman. Där förväntas man att ställa upp utan övertid på en överbelastad avdelning då företaget snålar in på personal och resurser.
Vården har tyvärr inte monopol på att vara underdimensionerade jämfört med outputen arbete som behöver fås ut av medarbetarna.
https://www.dagensmedicin.se/arbetsliv/arbetsvillkor/barnmorska-likstalls-med-civilingenjor/
Du använder en ensam extremt vinklad rapport, som inte är vedertagen, som grund för ditt påstående?
En rapport som anser att barnmorskeyrket är värd mer än de flesta yrkesgrupper inom sjukvården och egentligen hela arbetsmarknaden.
Länken du gav innehåller en del kommentarer som pekar på en hel del saker som är snett. Bland annat att man inte tar hänsyn till olika marknadsmässiga villkor, att kunskapen om vad yrkena faktiskt innebär verkar saknas osv.
Det är självklart att man tycker att barnmorskor tjänar på tok för lite om man tycker att man ska likställas med enhetschef, domare, finanschef och professor.
Medan en distriktsköterska (och alla andra specialiteter) ska likställas med HR-chef, socialsekreterare, universitetslektor och investeringsrådgivare.
I en rapport som tycker att brandingenjörer ska tjäna lika mycket som brandmän, finansmäklare, förskollärare och ekonomer? Banktjänstemän, lokförare marknadsförare och musiker likställs och boendestödjare, dietist och redovisningsekonomer är likvärdiga jobb.
Det är ganska uppenbart att det är folk med noll koll på vad alla yrken innebär.
Du menar att OB och övertidsersättning är bra inom vården? Jag hade 1500kr/år som friskvårdsbidrag per år när jag jobbade på förlossningen. Min vän som arbetar som ekonom inom privat sektor hade 5000/år
Nej, jag skrev att OB och övertid är något som man har rätt till inom vården. Vilket är mer regel än undantag att man inte har som tjänsteman.
Friskvård behöver inte vara komma i pengar. Är det inte vanligt att man inom vården får 2-3 timmar av sin arbetstid i veckan att göra fritidsaktiviteter på?
Det är borttaget sen länge att man får friskvårdstimmar. Det har slopats iallafall i min region då det inte finns pengar
Diskussionen var ju om lönen är bra eller ej, om OB och övertid är eftersatt så spelar det ju ingen roll att du får några kronor extra per timme. Att alltid behöva arbeta när ens barn är lediga, familj och vänner firar högtider ect gör det ju inte mer lockande att ta dessa pass. Problemet hade kunnat lösas med att höja timpenningen lite så hade fler känt att det var värt det att jobba obekväma arbetstider. Ingen kan överleva på applåder och tacksamhet
Rätt till eftersom verksamheten går dygnet runt Ja. Det ska inte ses som ett privilegium att vi automatiskt får ob och övertid för att vi måste jobba på vissa tider under dygnet. Och vi ska heller inte vara tacksamma för att vi måste komma in vissa lediga dagar, för att det fattas personal.
Heller har jag aldrig hört att man får 2-3 timmar under sin arbetsdag att göra vad man vill. Vi har 30 min rast på upp till 9h, thats it, och vi har inte rätt till friskvårdsbidrag öht.
Så snacka gärna inte om hur lite andra yrkeskategorier tjänar. Inga pengar läggs på vården. Det är ren fakta sen länge. Vi tjänar på tok för lite i förhållande till hur vi sliter på jobbet och vi sliter röven av oss vareviga dag för att vi är lojala våra kollegor/patienter/brukar osv.
Jag pratar inte om hur lite andra yrkeskategorier tjänar. Det jag säger att de tjänar likvärdigt.
Medianlönen i Sverige är i dag 33.200/mån. Att då ha en ingångslön på 34.000kr kan då knappast anses som en låg lön?
Speciellt inte när andra yrken med likvärdig utbildning ligger i ungefär samma siffror.
Det beror såklart på kompetens. Folk säger alltid att min lön (läkare, tjänar mellan 70-80 000 brutto) är hög, men för arbetet jag gör är den väldigt låg och har fått erbjudanden i det privata med lön på runt 250 000/mån. Utbudet är lågt, efterfrågan hög. Nu vill jag inte avbryta min ST men i framtiden kommer jag absolut inte sponsra staten genom att ta en fjärdedel av lönen jag är värd bara för att vara snäll. Staten kör ju över alla i vården med de arbetsvillkor och tider vi förväntas att göra, underbetalade. Folk måste fatta hur utbud och efterfrågan påverkar lönen, och rösta på politik som inte låter staten begränsa ens lön och arbetsvillkor i negativ riktning.
Okej. Snacka inte om hur likvärdig lönen är för andra yrken. De arbetsuppgifter och arbetstider som förväntas av oss i vården i förhållande till vad vi får i lön är inte rimliga och kan inte likställas med de exempel du ger.
Den lönen får du inte om du jobbar inom vgr. Östra sjukhuset har flest antal födslar per år i hela Sverige och katastrofala löner. SU har väl sämst löner i hela Sverige typ? En sjuksköterska som jobbar på SU som sedan väljer att bli sjuksköterska på en skola kan öka sin lön med 12-15000kr i månaden. Då slipper man pressen från sjukhuset och alla övertid, obekväma tider osv. Det är för dåligt betalt att jobba på sjukhusen. Man behöver anställa fler och ge betydligt bättre löner! Varför ska du slita ut dig själv när du inte får betalt för besväret??
Så är det inom alla vårdande yrke. Under pandemin var vi hjältar men vi får vara lyckliga om vi ens får 500:- i löneökning om året. Förmodligen för att det fortfarande är så kvinnodominerat.
Är väl jättebra att det finns personer som vill bli barnmorskor, oavsett om de är
Influncers eller inte. Och så många influencers är det väl inte som pluggar till det ?
Tror inte det är typiskt för just influencers, vet så många kvinnor som efter graviditet/förlossning uttryckt att de skulle vilja bli barnmorska. Verkar väldigt rätt vanligt att känna så. De flesta gör det aldrig, men vet ändå några som faktiskt gjort det.
Jag har en spaning: många influencers blir barnmorskor eller mäklare efter att de 1. skaffat barn eller 2. köpt hus. Då är dom med om den där omvälvande processen som båda händelserna innebär och får som ett slags ”wake up-call” att det finns fler saker bortom deras influerande (även om barnaalstrandet och husköpet sen används för content såklart). För helt ärligt, dom flesta verkar inte sitta på alltför mycket livserfarenhet eller röra sig utanför sina bubblor där allt handlar om att visa upp en polerad fasad och kränga hudvård/smink/kläder/allmän konsumtion – dom skulle liksom inte söka sig till universitetet för att läsa till typ ingenjör eller socionom för det är inget dom kommer i kontakt med i sina liv direkt.
Är inte Daniel Paris socionom?
Heja influencers som vill bidra till samhället! En av systrarna Lagergren är väl undersköterska?
De kanske bara känner att de som kontrast mot att vara reklampelare vill göra något meningsfullt. Det är trots allt ett grundläggande mänskligt behov att känna så.
Jag gör det hela tiden själv så jag vet hur lätt hänt det är, men svengelskan blir verkligen alltmer synlig i vårt språk. Det heter ”gick igenom allt igen” och inte ”gick över allt igen”.
??????
Välkommen till matematik för ingenjörer.
Jag har varit med om arga professorer för att endast 80% misslyckades på tentan. De som jag träffat vill ha endast 15 % som klarar första tentan och gör allt för att uppnå det.. kul…
Flashbacks till när en av typ 200 klarade flervariabelanalysen på Linköpings Universitet ?
Tänk att jag berättade om exakt det lärosätet?
De professorer som jag hade då var ju lite äldre så vi kan ju hoppas att de gått i pension för länge sen
C-huset <3
Här är en som faktiskt undervisar bland annat ingenjörer i matematik på universitet. Sa de rätt ut att de ville ha 15% och vad var deras anledning till det? Jag misstror dig alltså inte men förstår inte varför de hade satt upp en sådan gräns för sig.
Här är en som just gått ut läkarprogrammet på KI (som ändå anses vara en av dem mer krävande utbildningarna i Sverige).
Har aldrig varit med om sådan attityd.
Dem svåraste tentorna som vår kull var med om hade max max max 25-30% som kuggade.
Misstror heller inte, men känns som att terror drilla studenter tillhör medeltiden.
Jag har gått läkarprogrammet och två årskullar under mig kuggade 60% på motsvarande tenta som mitt kull hade ca 15% kugg på. Den årskullen har kuggat massor på tentorna efter och dom är kända för att vara rätt slappa. Det kan nog vara både lärarna men också kulturen i klassen. På universitetet har man ju sällan en lärare i en kurs, utan nya föreläsare varje dag, så det borde ju minska chansen att träffa på ett rötägg.
Vi hade sjuksköterskornas anatomi och fysiologi-tenta tillsammans med dem, som de hade använt ett halvår på att läsa. Vi hade den som introkurs på 8 veckor där vi också hade högre procentuellt krav för att klara tentan och tog 2 andra ämnen samtidigt (epidemiologi och statistik) och det är en väldigt basal tenta som vem som helst som har haft ett halvår på sig borde klara helt galant.
Sen efter de 8 veckorna började vi med den riktiga anatomi- och fysiologidelen och hade lite över ett halvår på säkert, utan att överdriva, ca 100 gånger så mycket material. Vet inte ens varför jag skriver detta, haha, men syrror ska alltid klaga över hur hård deras väldigt praksisbaserade utbildning med låga akademiska krav är
Vem fan hade 6 månader på sig att förbereda för anatomi- och fysiologitentan? Inte var jag pluggade till sjuksköterska iaf, hade ca 8 veckor på mig. Tråkig attityd gentemot sjuksköterskor och deras utbildning känner jag, så beroende som läkare är av sjuksköterskor och undersköterskor.
Anatomi- och fysiologikursen på sjuksköterskeprogrammet jag läste var 8 veckor. Kan lova att ingen högskola/universitet läser enbart den kursen på heltid över en hel termin då det som ingår i utbildningen är standardiserat. ”Syrror ska alltid klaga”? Tycker du klagar väldans mycket själv, över något du inte verkar ha generell kunskap om dessutom…
Haha su skrover det för att du också är traumatiserad av läkarprogrammets tentahets.
Att fler än 20% klarar sig betyder inte att det har varit lätt 😉 .
De sa det flera gånger framför hela klassen. Själv tillhörde jag ett annat program som inte var tillräckligt stort för att ha egna matematikkurser och som krävde den nivån. Vår klass var helt chockade. Vår institution hade en annan inställning. Inte för att vi tog upp det med den, men de skulle ha analyserat sig själva om så få fick icke godkänd.
Min syster gifte sig senare med en ingenjör från samma lärosäte som mig och han hade samma erfarenhet.
Menar absolut inte att alla är så, men professorerna som gav matematikkurser åt oss på 00-talet var öppna med det.
Låter bra att du inte verkar ha samma inställning! Fler borde vara som dig
Jag känner varken igen det från när jag själv läste till ingenjör runt 2010 eller från mina undervisande kollegor på universitetet idag. Så jag hoppas också att de professorer du stött på tillhör en generation som inte undervisar idag.
Det sägs väl att nivån på matematikkunskaperna från gymnasiet har sjunkit kraftigt, så att de som kommer in på utbildningar egentligen inte har de förkunskaper som krävs. Inget man kan lasta universiteten för utan en dålig prestation av de svenska skolsystemet. Universiteten brukar ju lösa det genom extraundervisning. Tänker att samma kan gälla många andra utbildningar/kurser, förkunskaperna eller förmågan att faktiskt plugga in fakta har sjunkit pga att det är något man bestämt sig för att inte prioritera i den svenska skolan. Istället ska alla resonera, analysera och skapa problemformuleringar. Problemet är bara att viss grundkunskap måste läras in, multiplikationstabellen är liksom inte att resonera kring utan bara att lära sig (man kan räkna på fingrarna förvisso men blir lite jobbigt i längden). Vissa utbildningar är inte lika eftertraktade längre så snittbetygen för att komma in har sjunkit så att de som kommer in kanske inte har förutsättningar att egentligen klara utbildningen (vet att det varit så på en del ingenjörsutbildningar t ex). Sen kan en del lärare vara kassa också förstås, och får resultat därefter.
Du, när det kommer till ingenjörsutbildningarna har du studiemotiverade elever som också har intresse för matematik, övriga hoppar av första året. Det finns professorer som gör vissa frågor till såna som är så svåra att man kuggar. Jag kan lova att jag är en av dem som älskar matematik och alltid varit teachers pet, så de där professorernas kurser var en total kulturkrock för mig. Haft turen att inte stöta på deras syn på tentor innan. Som sagt i ett tidigare svar, de är säkert pensionerade idag.
Du är fortfarande en produkt av det moderna svenska utbildningssystemet om du inte är över 50 år gammal eller så. Du får gärna googla på det där, har skrivits mycket om det https://via.tt.se/pressmeddelande/mattekunskaperna-maste-forbattras?publisherId=3038139&releaseId=3288901
Givet mitt stora matematiska intresse är jag medveten om det. Jag fick kämpa i motvind i grund- och gymnasieskola för att få studera mer matematik. Det är fascinerande att du inte verkar ta hänsyn till att det ibland är professorerna som är det större problemet. I varje klass finns det ngn som inte vill studera. På vissa program är dessa färre än på andra.
Men tack för att du ändå måste skicka en artikel för att förklara hur fel jag har.
Vi avslutar här tycker jag. Trevlig helg!
Alltid lätt att skylla på andra i stället för att ta eget ansvar.
Det har dock alltid förekommit rötägg och elitistier till lärare på universiteten. För 100 år sedan också.
Det är inte ALLTID studentens fel.
Har jag sagt att alla mina professorer var sådana? Nej.
De som blir sura över att så många som 20 % blir minst godkända är inte bra pedagoger. De siktade som sagt mot högst 15 % godkända. Det sa de rakt ut många gånger. Inget jag hittat på för att försvara ett par hundra studenters resultat.
Tror att många inte fattar det egna ansvaret som vuxen student.
Lärarna ger dig materialet sedan får man plugga själv. Anteckna mycket på föreläsningarna och framförallt gå dit! Tror många studenter skippar det som inte är obligatoriskt.
Om 85% missade så har ändå 15% klarat det så omöjligt har det ju inte varit. Tycker det är bra om de är hårda med kunskapen i vården, det handlar ju ändå om liv.
Håller helt med dig. Jag vill inte bli opererad av eller flyga med någon som gått en pajasutbildning utan några krav på kompetens.
De som klagade högst på tentorna när jag pluggade det var de som lallade runt i stället för att plugga. De har engagerade sig i tusen föreningar, drack öl hela veckan, åkte på skidresor osv. Sen gnällde de på att läraren var dålig på att undervisa. Såg man dom någonsin på en räkneövning eller en tidig föreläsning? Nej. Lite eget ansvar krävs faktiskt. Men vissa verkar tro att de går högstadiet fortfarande och inte universitet.
Det är exakt min upplevelse också, men då från lärarsidan.
Jag undervisar på en utbildning med höga antagningskrav, så det är smarta studenter som läser. Men många är lata, och förväntar sig att få saker serverat på silverfat. Det gör inte jag, och då blir de först chockade, sedan sura, sedan kuggar de tentan, sedan klarar de omtentan, och sedan är de tacksamma för kunskapen de fick på kursen. Och sedan blir det repeat med nästa års studentkull… 🙂 #inteallastudenter…
This! Jag undervisar på universitetsnivå i ett humanistiskt ämne, och det är SÅ tydligt med vilka studenter som bara lallar runt, inte närvarar och inte gör det dom ska, för att sedan klaga högljutt på att tentan är för ”svår”. Flera kollegor har berättat om hur deras lite svårare ämne läses av studenter som inte hänger med alls men inte ens läser eller förbereder sig inför lektionerna, utan det enda dom gör är att be läraren förklara igen fast på ett ”enklare sätt”.
Samtidigt tycker jag det är hårt att enbart avfärda det med att studenter är lata, för i många fall tror jag det är en pandemi-effekt vi ser nu: dom som gick halva gymnasiet under covid och nu är uppe på universitetsnivå har förmodligen noll och ingen studieteknik alls. Märks att många är ganska blyga i klassrummet också och inte vågar prata inför folk överhuvudtaget. Men lösningen kan inte vara att vi sänker kraven, utan då får det väl bli en hårdare sållning helt enkelt.
Att några kuggar tror jag beror på att man pluggat för lite eller inte förstått det man läst. Men när så många som 85% kuggar, då tror jag att det beror på att tentan är för svår.
Alltså nej. Jag har gjort tentan, fast i en annan stad. 60% fick underkänt. Jag fick ett fel. Det handlar bara om studieteknik och hur mycket tid du pluggar. Alla i min studiegrupp klarade sig, för att vi .. pluggade! Klart som fan att du inte klarar tentan om du bara hänger på stan innan.
Vi hade en lärare på universitetet som fått rykte om sig att skriva svåra tentor. Det som hände var att en viss del av studenterna såg det som en anledning att plugga lite extra hårt inför hans tentor och de klarade ofta tentan med bra betyg. Den andra, ofta större delen, såg det som en anledning att inte ens försöka, ”ingen idé att plugga när han ska skriva tentan!”. Det blev ju lite som en ond cirkel då eftersom de studenterna som inte pluggade givetvis kuggade och även spred vidare hur svår tenta läraren skrivit.
Den kanske ska vara svår? Eller snarare, den kanske inte ska vara för lätt. Som Anonym 9:09 sa ovan, inom vården handlar det om liv, och om man inte klarar utbildningen är man kanske inte lämpad för yrket. Det gäller för övrigt även andra ”svåra” utbildningar. Allt kan inte anpassas till alla, vissa saker kräver förmåga och ansträngning. Sen ligger det givetvis på läraren att på ett pedagogiskt sätt kunna förmedla kunskap och tydliggöra vad man behöver förstå och lära sig, men det är den enskilda individen som måste ta in kunskapen. Som student får man hitta strategier för hur man själv bäst lär sig. Det är inte alltid lätt, men vill vi ha universitets- och högskoleutbildningar där man inte behöver göra ett skit för att få godkänt (lite tillspetsat)? Det är frivilligt att utbilda sig på högre nivå. Är man inte motiverad kan man låta bli och göra något annat.
Läste själv till ssk med problembaserat lärande, liksom Sofia. Tyckte aldrig att tentorna var orimligt svåra MEN själva inlärningsformen kan nog göra att så många missar tentorna. Man skulle liksom samla in information att plugga själv, diskutera fram i smågrupper vad man behövde lära sig vilket gör det rätt svårt och tidskrävande att ta reda på vad man faktiskt behöver kunna. Svårt att förklara men man kunde liksom ha lagt sin tid på att läsa in fel saker helt enkelt. Sen kanske folk är slappa också men om 85% kuggar tror jag främst de behöver vara tydligare med förväntningarna inför varje tenta.
Nu när jag pluggar har jag lärt mig att mycket kommer ifrån självstudier. Det är mycket eget ansvar, läsa extra i kursböcker och extremt mycket googlande. Lärarna förser oss med grunderna, ibland mer beroende på kurs
Är det inte mer relevant hur många som klarade tentan första gången? Kan ju finnas en anledning till att en del har omtenta. Och hur många personer består dessa 85% av? Det jag har hört om sjuksköterskeprogrammet är att det är enkelt men att en del har svårt när det ska räknas.
Det var på omtenta som 85% kuggade. Nja, enkelt skulle jag inte säga att det är, iallafall inte vid Linköpings universitet. Andra lärosäten vet jag inte. Det är väldigt mycket info som ska fastna på ganska kort tid.
Fast jag undrade hur många som kuggade i den första? Det kanske bara var en handfull som skrev omtenta och de har inte rätt kompetens.
Om 100 stycken skrev tentan och 3 av dessa blev underkända så är det kanske inte orimligt att 85% kuggade även omtentan. Det betyder ju inte att själva tentan var svår från början. ??♀️
Exakt. Tänker att de som läser till sjuksköterska oftast kanske inte är de mest teoretiskt orienterade och då blir ju vissa kurser svårare.
De ska kunna räkna ut medicindoser och förstå skriftliga instruktioner och kunna ta till sig nya rön, så det är bra att det ställs teoretiska krav.
Ja jag vill inte få medicin av en sköterska som blev släppt igenom utbildningen för att vara snäll.
Jag laste till ssk pa GU och jag skulle inte saga att det var enkelt. Anatomi- och fysiologitentan exempelvis var valdigt bred och ganska djupgaende, dvs att man skulle fa plats med extremt mkt information i huvudet + vad alla ben, muskler och vener/artarer heter pa latin. Var svart att inte blanda ihop allt. Tappade har och fick somnproblem under utbildningens gang pga den hoga stressnivan
Det var vid Linköpings universitet där jag studerar som 85% kuggade ME12. Jag klarade den på första, men tror bara att vissa inte fattade hur de skulle lägga upp sina studier. Jag vet att folk förväntade sig att de ska få allt serverat och sen blir de chockade och missnöjda när det inte ser ut så i verkligheten. Vissa är besvikna att de inte förstod frågorna på tentan (som man ju visst förstår om man har pluggat ordentligt enligt de instruktioner vi fick). Alla kan inte bli sjuksköterskor helt enkelt, det är inte en rättighet. Men många behöver ändra sin inställning för att klara utbildningen, vilket jag hoppas att de gör för fler sjuksköterskor behövs verkligen.
Och det var på en omtenta som 85% kuggade, vilket också är högst relevant. När jag gjorde den så kuggade 65%, vilket ju är runt det normala.
Den här siffran om 85% är ju bara relevant om man vet hur stor andel som klarade första tentan?
85% som de anger är ju hur många av de som gjorde omtentan som kuggade, det är ju alltså inte 85% av kursens samtliga deltagare.
När man skriver procent så kan ju den här siffran lika väl betyda 85% av 10 personer vilket inte blir så många om säg hela kursen är 200 personer.
Det är ju vid Linköpings universitet Sofia pluggar.
Jag har läst artiklar om det här. Studenterna hade kollat väldigt mycket på gamla tentor och var inte förberedda på att fokus den här gången låg på annat. Självklart ska de ha koll på allt i kursen; det är ju viktigt att de har kunskaper med sig ut i yrkeslivet. Så barnsligt att gå ut i media och gnälla om att man har misslyckats på en tenta.
Precis. Jag hörde många säga att de pluggade på FEL saker på en tenta vi hade.
Jag pluggade på ALLT och fixade tentan. Om man pluggar på ”fel saker” har man alltså valt bort vissa delar av materialet.
Hur visste du vad som var ”allt”? Vi fick aldrig några exakta instruktioner om vad vi skulle kunna eller på vilken nivå. Man kan ju aldrig plugga in allt, vad det nu innebär, om man inte får veta tex att man ska läsa exakt dessa sidor och dessa böcker och kunna allt detta punkt.
Man måste inte kunna allt, men pluggar man ALLT som varit på föreläsningarna och har en stor bredd på kunskapen så blir det ju godkänt i alla fall även om man skulle missa något.
Jag skrev inte att jag kunde allt men jag pluggade på allt och fick bredden.
Anatomi och fysiologi-tentan är ökänt svår (eftersom att anatomi och fysiologi ÄR svårt att lära sig ”flytande”), och kommer tidigt i ssk-utbildningen, vilket är ett medvetet drag från universitetens sida. Den sållar ut agnarna från vetet så att säga, och jag tror vi hade nästan ett 50 procentigt tapp i studentantal efter den tentan.
Det är bra. Inkompetent blivande personal.
Tycker det är bra att det finns spärrar så att man inte kan gå vidare med för många oklarade kurser. Man gör studenterna en björntjänst annars. Visst om det är en enstaka eller så, men nästa kurser kan bygga på den kunskap de ska ha med sig tex.
En tenta jag skrev i Flervariabelsanalys hade 93% U, tror det dock mest berodde på lektionsassarna, inte så mycket på studenterna ?
påminns om att 1/7 elever går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet
Här hade jag höga betyg från gymnasiet och pluggade mycket samt gick ett svårt program som jag har examen från idag.Vissa professorer har sadisttendenser helt enkelt. 85% U är ju ett tecken på det.
De kanske inte pluggade lika hårt och hade samma intresse. Det är ju en förutsättning för att klara tentor och utbildningar.
Men det är väl inte jätterelevant om man bara får veta att 85% kuggade omtentan? Det är väl jätteskillnad beroende på hur många som klarade första tentan, om det var 5 % eller 99 % lixom?
Studietiden är en speciell tid, även fast jag och mina vänner hela tiden längtade efter att bli klara finns det en del av oss som saknar glädjeruset varje gång man klarade en tenta efter mycket kämpande. Man känner sig så stolt över sig själv.
Eller firandet efteråt att man överlevt tentan ?
När jag studerade (i USA, tror/hoppas det inte längre är tillåtet på svenska universitet) fanns det vissa professorer som betygsatt på en kurva. Alltså att alla tentor/uppsatser rättas, sen justeras ens betyg utefter alla andras betyg för att en viss andel ska kunna få varje betyg. Så vill man åt höga betyg måste man alltid vara relativt bättre än sina kurskamrater, även om de redan gör bra ifrån sig.
Det relativa betygssystemet har ju funnits i Sverige också 🙂
Precis! Fanns i Sverige fram till 1994.
det kan bli så i grupparbeten beroende på vad gruppen bestämmer sig sikta mot
typ nåra vill ha lågt, nåra högt, så blir det mittemellan
Hur vet man hur många % som kuggar en tenta? Syns det i Ladok eller frågar ni lärarna för att få veta? Hade varit kul att veta.
beror på vad universitetet tillhandahåller
på chalmers har studenter skrivit egna hemsidor som hämtar alla excelfiler och gör grafer
Haha de kanske skulle lägga den tiden på att plugga i stället ?
På Jönköpings högskola fick man ett litet hjul med %
Våra professorer i matematik berättade för oss, annars var vi så få att det var enkelt att räkna ut.
För oss lades det upp en liten tabell med sammanställning över betygsfördelning och antal och %.
Jag jobbar som universitetslektor och kan ju säga att något har hänt med de studenter vi har. En stor del klarar inte av att läsa kurslitteraturen, kan de läsa så förstår de inte innehållet. De kan inte skriva korrekt. De förstår inte instruktioner och de vill ha allt serverat. Så nej, det är inte konstigt om så många kuggar. Detta gäller alltså också helt vanliga svensson-studenter.
https://urplay.se/program/217798-skrivglappet
Jag är också lektor och håller helt med dig.
Som läkar(studenten?) här ovan som både särskriver och skriver fel objektspromenen. Hen måste ju ha gått ut gymnasiet med väldigt höga betyg och läst en krävande universitetsutbildning, men klarar ändå inte att formulera sig korrekt i skrift. ?♀️
Jag reagerade också – en läkare som inte kan skilja på de och dem? Man får hoppas att det där om läkarstudier var lögn och till för att försöka imponera.
OT nån mer som såg att Julia Bergman la upp på stories en massa saker från Shein? Man hade ju hoppats att en sådan stor influenser, som även har barn, inte göra ett sådant val och handlar där.
tror det beror på att eleverna inte lär sig studera i grundskolan eller gymnasiet
det är som att elever tror:
”Läraren LÄR mig, jag behöver bara sitta här”
det borde finnas en kurs i grundskolan där läraren inte hjälper något, så blir eleverna tvungna att öppna boken och läsa själva, checka av vad de inte kan, och sedan fylla igen luckorna
Precis! Anatomi måste man ju bara banka in i skallen själv. Om man är smart lär man sig minnestekniker.
Alltså ja! Lär barnen läsa, skriva och förstå själva vad de ska göra.
Skriver just nu min Masteruppsats och kan säga att som student måste man vara beredd på att leta upp fakta själv utifrån den vägledning som finns utifrån föreläsningar, powerpoints etc. Sedan gäller det att djupdyka ner i kurslitteraturen! Givetvis kan det vara bra att googla eller se på tidigare tentor. Det finns inga genvägar?
Tappar hon balansen på bilden??
Nej?
Får fortfarande nervositetsklump i halsen av att tänka på att logga in och kolla sitt tentaresultat. Vi hade terminstentor (hej igen nervositetsklumpen) så betyget på tentan fick ju väldigt stor betydelse. Var helt skakig när jag skulle logga in och öppna pdfen.. inget jag saknar i arbetslivet! Så kan verkligen relatera till hennes känsla!
Jag läser till ssk och går nu termin 3. Anatomin var tuff, ja, men tycker det är konstigare att ingen pratar om termin 3 eller sjukdomslära som vi har denna termin (vet inte vilken termin den ligger för andra). Den här kursen har verkligen knäckt mig totalt då det är extremt högt tempo under hela terminen och ingen chans till återhämtning. Anatomin var iallafall bara några veckor och sen blev det lite lugnare…?
Pluggar du på KAU? Isåfall skriver jag under på det, muntliga tentor i sjukdomslära är det värsta jag varit med om haha det var otroligt tufft! Vet ej hur det är på andra universitet
50% av klassen tog studieuppehåll efter termin 3… ?
Jag hoppas bara att hon inte pluggar vidare direkt utan jobbar något/några år som SSK innan hon går vidare (tyckte texten verkade mena att hon ska köra 4,5 år direkt?). Man behöver kött på benen för att bli en bra specialistsjuksköterska (oavsett specialitet) och jag upplever att många på grundutbildningen inte riktigt förstår vikten av att ha jobbat några år innan man läser vidare.
Har själv jobbat på IVA i 9 år som undersköterska innan jag blev sjuksköterska och inte ens jag tänkte specialisera mig till IVA-SSK direkt efter grundutbildningen, trots att jag har erfarenhet.
Men självklart jätteroligt att fler vill jobba inom vården, alla behövs och om hon kan influera fler till att bli SSK eller vad som helst blir jag bara glad ❤️
Man brukar inte få plugga vidare direkt, det krävs vad jag vet minst ett års arbetslivserfarenhet innan man kan komma in på VUB.
3 år ännu sjuksköterske utb inte 4,5 år!
Jag är snart färdig med sjuksköterskeprogrammet och jag tror att problemet är att folk inte riktigt är beredda på hur tuffa studierna är periodvis. Många som försvinner efter anatomin och fysiologin. För att klara tentorna behöver man verkligen lägga manken till, både vad gäller studieteknik och disciplin. Jag tänker inte att det är lärarnas fel. Det är universitetet vilket innebär att jag som student själv behöver söka mycket kunskap och se till att lära mig. Man kan såklart ifrågasätta kraven, samtidigt ska vi bli legitimerade sjuksköterskor och det krävs kunskap för att bära ansvaret som yrket och legitimationen innebär. Sen till vederbörande skulle jag vilja säga att det blir bättre. Man går från att vara dödsnervös inför första tentorna till att tentor blir en vardag ?
Håller med! Att man ofta är ny på universitet och så ska man ta in väldigt mycket ganska komplex kunskap utan vidare studieteknik på en ganska kort tid. Den är tuff. Många underskattar hur svårt och tufft sjuksköterskeprogrammet är!