Öppet Spår

486 kommentarer

Någon här som lämnat allt och börjat om i annan stad? Jag bor i storstan fast jag egentligen inte alls trivs i den miljön. Det har jag insett senaste åren. När jag fick tag i min lägenhet för runt 7-8 år sen som nybliven singel och yngling så var jag ÖVERLYCKLIG. Jag älskade att gå ut och festa, träffa mycket folk, älskade all rörelse och hade kontoret mitt i stan. Men nu när jag under ett bra tag landat i mig själv, vågat säga upp kontakten med dom som egentligen bara tagit energi, slutat dricka så ofta, gått i terapi och växt inombords så känner jag att det här är helt fel miljö för mig. Innerst inne så har jag nog aldrig trivts bland massa folk, höga ljud och sociala sammanhang. Jag har till och med diagnosen social fobi, ändå har jag försökt passa in i normen och göra sånt som jag kanske egentligen aldrig mått riktigt bra av. Det finns inget bättre än att ta bilen ut i skogen på mina lediga dagar och stanna där ute med min hund och fika. Jag är så redo för att flytta och har börjat leta hem på andra platser i norra Sverige. Höga Kusten verkar underbart till exempel! Lugn och ro, det farligaste du kan vara med om är att en älg dyker upp i trädgårn. Himla kontrast till stan där jag bor idag och du varje dag läser om nya knivrån, fyllor och kriminalitet. Jag ser så mycket fram emot vad livet har att erbjuda, inom 1 år ska jag ha flyttat längre upp i landet! Bort med betong och afterworks, fram med kaffetermos och blåbärspaj. Jag vet att det är ett stort steg att flytta ifrån familjen (mina föräldrar bor här) och mina vänner men det väger liksom tyngre inombords att för en gångs skull våga vara egoist och göra det som jag skulle må bäst av!

Uppvuxen i Höga Kusten så underbar omgivning! Bor nu i Sundsvall men stra utanför, älskar att bo i en by men ändå ha nära till stan.

Alnö? ?

Sundsvall är så fint. Blev så positivt överraskad av den staden.

Sundsvall är skit ?

Vad är skit där?

Allt! Arslet av världen.

Så mycket trafik runt Sundsvall.

Har tyvärr en likadan kollega, hon är 50+ och äldre än många oss andra. Känner igen detta beteende så väl. Fruktansvärd person att vara runt om dagarna. Bra du sa ifrån för dom behöver höra det.

Har lämnat Sthlm och flyttat till Upplandskusten.
Bor vid havet mitt i naturen med strand och liten båthamn nedanför kåken. Ser rådjur, älg och lodjur från fönstret när de hälsar på ute på tomten.
Började vicka på skolor och förskolor men fick fast anställning nästan omedelbart.
Älskar mitt nya liv! Våga prova!

Bor du i Öregrund eller så?

Heja dig 🙂
Har redan flyttat från stan. Men jag fantiserar bara mer och mer om naturupplevelser ju äldre jag blir. Brukar dagrömma om att vakna upp tidigt i ett tält i laga frukost på triangaköket. Haha.

När mitt förra förhållande tog slut, tog jag mod till mig att följa min inre röst. Jag ville bo i ett eget litet hus i en mindre stad. Ha ett lagom stressigt jobb, kunna cykla till jobbet, göra små utflykter och börja bygga upp mig själv. Sökte jobb och bostad brett i en cirkel på ca 3-4 timmar från Sthlm där min familj bor (ville ha säkerheten att kunna dra dit om det blev för ensamt). Tog mig 6 månader att hitta min plats. Nu har det gått 2 år. Jag mår så mycket bättre än förut. Kanske jag inte kommer stanna här för alltid, men den här platsen kommer alltid vara speciell eftersom det var här som jag beslutade mig för att vara på för att lära känna mig själv. Bästa jag gjort i mitt liv hittills!

Jag har gjort det! Det gick jättebra! Flyttade och startade om och första året var både kul och skrämmande, det keävs en del av en själv och engagemang om man ska få nya vänner.
Föyttade tillbaka efter 11 år, men så träffade jag min man och flyttade tills hans lilla ort när vi fick barn.

Våga!

Ja och nej. Lämnar Stockholms innerstad för ett litet kustsamhälle i Bohuslän mars-november varje år. Skulle dock inte klara de mörkaste månaderna där.

Född och uppvuxen i mellansverige. Flyttade till Malmö. Ska aldrig tillbaka. Bästa beslutet ever!!!! Är du osäker du testa. Det värsta som kan hända är att du får flytta tillbaka. Det har inte jag gjort än iallafall (+4 år här) och känns som att det ska mycket till för att jag ska lämna Skåne.

Bara gör’t❣️

Vad menas med storstan? Hur många timmar bort från Höga Kusten som du nämner? ?

Göteborg ?

Klarar du av distansen från familjen så go for it ✨ bästa jag gjort att flytta från stan!

Japp! Flyttade från Göteborg till en liten ort mellan Åre och Östersund i höstas. Trivs så himla bra, känns som att jag hamnat på en plats med mer lugn och ensamtid och med fler likasinnade när man väl vill vara social. Här är naturen och friluftslivet en naturlig standard i folks livsstil. Även de som inte ser sig själva som intresserade av friluftsliv hänger då och då ute i skogen med en kaffetermos.

Järpen? Mörsil, mattmar? Brattland?

Lätt val!

Hade flyttat till en marklägenheter i fjällen utan att blinka. Om jag var själv.

Jag bor i Höga Kusten. Ja här finns underbar natur. Men sjukt med snö de flesta vintrar. Har haft mest snö häromkring flera ggr denna vinter om man kollar snökartan. Vi har fortfarande sjukt mycket snö kvar här (övik).
Så om du gillar snö är det en bra plats.

Sommartid är det ljuvligt här. Ljusa sommarnätter. Nära till massa roliga utflyktsmål, alltid nära till naturen.
Du kan passa på fråga nåt om du har några funderingar. Var i Höga Kusten vill du bo?

Nyfiken på platser att kolla upp för flytt. Var jobbar man, dvs det är det jag inte finner lösning på, hur man bor i naturen men ändå har ett jobb. Kan du jobba hemifrån?
Låter helt underbar din livsstil!❤️

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Vilken är den bästa/ favorit bok som du har läst?

Älskar böckerna om Alex Storm

På riktigt?? Jag har försökt men tycker de är sååå oengagerande

Åh, jag har många. Men en favorit är ”Andras vänner” av Lianne Moriarty ?

Älskar även Harlan Cobens böcker, samt gamla godingar av Agatha Christie och Ellery Queen.

Har köpt flera böcker som jag ska läsa men fastnar i mobilen eller datorn ?
Får läsa mer i vår.

Tycker du om deckare? Harlan Cobens böcker går väldigt snabbt att ”ryckas med i”, så man är fast efter bara ett par sidor ? De är också på en ”lagom” nivå (för mig iaf). För mig är t.ex. Lars Keplers böcker för läskiga och obehagliga, även om de är bra.

Tyckte om det när jag var yngre.
Tack för tips.

Harry Potter ✨

Älskar när Ron får illvrålet!!

”RONALD WEASLEY!” ?

Lätt Harry Potter på engelska ?

Carin Gerhardsens serie med deckare är både mysiga och mycket spännande. Och överraskar i berättandet.

Älskade deckare när jag gick i grundskolan.

Oj så elitistisk kommentar

Gillar Papperspalatset.

Påven Johanna

Går inte att säga eftersom det har växlat mellan åren. Men några:
Tidig blomning av Colette (när jag var en romantisk tonåring)
Garp och hans värld av John Irving (som ung vuxen)
Den hemliga historien av Donna Tartt (gillar alla hennes böcker)
Alla Gillian Flynns böcker (bästa deckarna)
I fikonträdets skugga av Goran Vojnovic (om Balkan)
Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj (ja, alla hennes böcker)

Osv osv

Ken Folletts århundradet-trilogin ?.

(Giganternas fall, världens vinter och evighetens rand). Läst igenom dem hur många gånger som helst men skulle börja om igen idag.

En bok som jag verkligen älskade förut var Nefer – faraos son av Wilbur Smith. Har känt mig sugen att gräva fram den igen och läsa.

Annars är Borta med vinden en av mina favoriter och har löst den minst 10 gånger.

Liftarens guide till galaxen är min all time favourite, men tyckte också mycket om Björnstadtrilogin.

Ja Björnstad är så bra!

Har flera men en av de senaste är Farväl till vapnen av Ernest Hemingway, underbar bok.

Åh, eller hur. Så länge sen jag läste den, måste läsa om den i sommar kände jag nu.

Allt av Karl Ove Knausgård och Kjell Westö

Atonement, Ian McEwan

Tillsammans är man mindre ensam

Den som alltid poppar upp först i huvudet är Jane Eyre.

En av de bästa på senare tid är Färskt vatten till blommorna av Valerie Perrin

Hej,

Idag stod jag upp och sa ifrån min kollega. Kan berätta lite om henne och vad som hände.

Min kollega:
-Är 50+ (betydligt äldre än mig)
-Hackar och klankar ner på dom som är nya/yngre i gruppen
-Tycker att alla är dumma i huvudet
-Oerhört skicklig på det sociala spelet
-Tar dina svagheter och spelar på dom
-Kan aldrig ha fel eller bli ifrågasatt
-Säger att man är känslig om man ifrågasätter hennes beteende
-Kan öppet vara elak mot kollegor och njuter av att vara det. Har även sagt att hon vet att hon är elak ibland.
-Tar det du säger och vänder det emot dig
-Humöret svänger från dag till dag, dramaqueen emellanåt.
-Får andra att ”gå på äggskal” kring henne

Jag har jobbat med denna kvinna i många år och vet hur hon fungerar. Ser igenom hennes fasad. Bakom fasaden finns en person med låg självkänsla. Jag vet vilka situationer och argument som inte är värda att ta. 9/10 gånger kommer man ingenvart.

Denna vecka har jag argumenterat emot henne och tagit en annan kollegas parti. Denna kvinna har då försökt köra utfrysningsmetoden, inte pratat med mig, vägrat käka lunch med mig osv. Hon undvek även medvetet en situation med hennes arga kund där jag fick ta smällen åt henne. Hon trodde att hon kunde använda mig som en dörrmatta så att säga.

Denna gång var det flera personer som blev vittne till denna händelse och hennes beteende. Efter att jag förklarat att detta inte var okej tappade hon ansiktet totalt. Hade inte ens något att komma med.
Såklart surade hon ihop efter detta och kommer förmodligen tjura hela helgen.

Känns bara så jävla skönt att få stå upp och säga emot en sån här typ av person!

Hur har du orkat jobba med henne? Bland det värsta jag hört. Hon verkar ju hemsk.?

Jag har tyvärr stött på sånna personer på varje arbetsplats och har en mamma med dessa tendenser också. Vet vilka strider som är värda och inte värda att ta så att säga…

Men chefen borde inte tolerera det. Dom har ett ansvar att arbetsmiljön är bra. Alla ni borde gå i hop och klaga på hur hon är.

Har tyvärr en likadan kollega, hon är 50+ och äldre än många oss andra. Känner igen detta beteende så väl. Fruktansvärd person att vara runt om dagarna. Bra du sa ifrån för dom behöver höra det.

Heja dig! Man ska inte låta sådan personer få hållas ostraffat.

För många år sedan hade jag en (oerhört inkompetent) ”Team Leader” som var ett par år yngre än mig och som inte tyckte om mig. Antagligen för att jag är en person som är mån om mina rättigheter och har koll på dem, samt arbetsgivarens skyldigheter gentemot sin personal. Är helt enkelt en sådan som säger ifrån när det behövs. Den här personen gjorde allt i sin makt för att sätta dit mig för olika saker och kunna ge mig en skriftlig varning. Sista gången det hände, och han försökte ge mig en varning för något som var ett rent misstag från min sida och inte påverkade någonting egentligen, blev jag så jävla ledsen och arg att jag sa typ ”då kan du dra åt helvete ditt jävla rövhål” och lämnade rummet . Varpå han följde efter mig till min plats, stod och hånlog mot mig och sa ”det där var väl inte så smart va?” samt försökte trigga mig ytterligare trots att jag tydligt visade att jag inte ville fortsätta prata med honom.
Det slutade, efter samtal med facket, HR och VD att han, och inte jag, fick en varning!

Bra jobbat! Folk med dålig självkänsla är farliga på så sätt. Men var är chefen? Pratar du/ni inte med denne om personens beteende?

Jag pratade med chefen idag om vad som hade hänt och blev bemött väldigt bra faktiskt . Tror ingen har berättat för chefen om hennes beteende förut.

Fan bra att du tar tag i det här!

Sådana har jag mött genom livet i arbetet
Men tyvärr även privat, i skolan och i familjen
Alla utom en var kvinnor.
Just nu har jag en sådan person i min allra närmsta kollega. Det är han som är den enda mannen.
Fruktansvärt manipulativ, jag ser det på en gång. Tyvärr faller merparten av hans charm o sedan får han alla dit han vill o manipulerar på vägen. När det sedan väl händer ngt där han gjort ngt dåligt så är de typ ”hjärntvättade” o tvivlar på sig själv o har flera utsäkter för hans beteende. Dessutom lever alla i tron att alla andra älskar honom o vågar då inte vara visselblåsaren.
När jag sagt till honom om saker där han gjort fel så sprider han lögner om mig bland kollegorna. Men tyvärr är han likadan mot eleverna. Manipulerar, gör sig populär (på tyvärr fel sätt dvs: låter dom göra som dom vill, bjuder på godis, drar snuskskämt o uppför sig som deras ålder, han är doch 55)
Försökt säga till chefen på ett bra o konkret sätt men jag når inte fram o anses skvallra
Mest orolig för elevrna ska ta skada

Varför anmäler du inte till högre instans om inte chefen lyssnar?

De värsta psykfallen i Sverige är 50+. Kolla bara på nätet, deras hat så sjukt att folk inte tror det är sant att en gammal människa uttrycka sig så. Min mamma brukar säga att de borde sitta inspärrade eftersom de bara gör ont.

Usch vilken äcklig människa och så gammal!

Känns typiskt 50+ kvinnor…Min kollega är lite likadan. Inte på alla punkter kanske, men en del stämmer in.
Brukar egentligen kunna skita i det men för några veckor sen brann det till två gånger på en vecka och jag kunde inte hålla tillbaka min motkommentar. Och nu senaste två veckorna har hon betett sig som en jag vet inte vad. Vi är rätt så jävla trötta på henne i alla fall.

Jag kunde inte hålla mig ifrån att lyssna på podden med Tom Sandoval och Howie Mandel trots allt (ni som inte lyssnat än kan göra ett drinkinggame av det hela. Alla dricker så fort Sandoval säger ”you know”… ni kommer vara dyngraka inom några minuter ?). Hur som haver, vilken skitstövel Sandoval är. Och vad pinsamt tydligt det är att han ljuger och hittar på och att han tränat in svaren i förväg. ”Jag vill inte snacka skit om Ariana men snackar-skit-om-Ariana”. Det blir särskilt uppenbart när en telefon ringer mitt i snacket och Sandoval blir avbruten och har svårt att komma tillbaka efter det.
Jag fattar att Mandel och Sandoval är polare och att det är anledningen till att Mandel ville ge Sandoval möjlighet att berätta sin sida av storyn, men det blev än mer pinsamt då Mandel inte vet vem någon i VPR är. Kunde han inte åtminstone ha läst på lite grann innan podden?

Hur många här tror att Lisa och Ken visste om otrohetsaffären långt före resten av världen och försökte få Sandoval och Schwartz att gå med på att låta sig köpas ut från Tomtom redan innan skandalen var ett faktum? Tom&Tom äger inte så mycket av restaurangen (är det sammanlagt 5% eller äger de 5% var?) men tillräckligt för att restaurangen skulle bli lidande när otrohetsaffären kom ut. Jag börjar tro att Lisa och Ken insåg att de behövde försöka rädda det som räddas kan i god tid.

Jag tror inte Lisa och Ken visste förrän ryktet spred sig hos alla deltagarna, det var nog bara andra Tom som visste. Tror att Sandoval nog inte misstänkte att det skulle bli så stort, de har ju typ alla varit otrogna och bytt partners med varandra känns det som och blivit förlåtna. Tomsen äger fem procent var av TomTom har jag för mig. Tycker dock inte övriga ägare och personalen ska få skit för vad en person gjort så löjligt enligt mig att bojkotta restaurangen för det.

Vilket influencerpar tycker ni verkar mest omaka?

Tanbyklara och Jhon

David å Ditte svanfeldt. Hon verkar sååå tråkig. Fattar att hon mår dåligt efter allt osv men så.. beige

Tycker att dom passar extremt bra ihop just av den anledningen. Lika barn osv.

Nu är de förvisso inte ett par längre men när man fått se mer av Filippa Toremo tycker jag att hon och Anis kändes som ett rätt omaka par haha.

Uhh, är ditt liv så tomt att du STÄNDIGT behöver gotta dig åt fel hos andra? Läser dina kommentarer varje öppet spår och får kalla kårar av dig. Skaffa dig ett liv du är nöjd med och sluta vara så småsint och kritisk. Hade du varit lycklig på riktigt så skulle du inte gotta dig åt ”omaka par” som du inte ens känner. Läser du ”stoppa pressarna” också?

Vad tycker du då om denna blogg och dess skapare?

Men nu får du väl fan ge dig? Du kommer och hackar på allt jag skriver, hoppas att jag inte har barn, tycker jag är vidrig mm. Alla har väl rätt att skriva i ÖS? När andra skriver som samma flunsor som mig (tex HT) är det lugnt men så fort jag yttrar en åsikt ska du komma och hacka? Jag sitter väl inte och GOTTAR mig åt fel hos andra. Jag lyfter en fråga som jag tycker är intressant och för att se vad andra har för tankar som kanske inte har slagit mig själv.

Tycker snarare ditt liv verkar jävligt tråkigt om det enda du gör är att vara sån jävla pessimist? Stackars personen du lever med så ständigt får höra hur du letar negativitet i precis allt. Scrolla vidare för fan om du stör dig så mycket på mina kommentarer, jobbigt att få kalla kårar varje helg av en främling på nätet ??‍♀️

Amen!

❤️

Hej, annan anon, du lyfter en fråga som är intressant för att andra kanske har andra tankar som inte slagit dig? Om omaka influencerpar…?

Hej igen, jag har aldrig kommenterat på dina inlägg tidigare, endast noterat vad du skrivit. Vad andra med samma nick skriver till dig får stå för dem. Det är intressant att du skriver att det är synd om min partner som lever med en så negativ människa, när du själv sh1tpostar på en skvallerblogg för att få andras medhåll om främmande människor du inte tycker passar ihop. Alltså lyssna på dig själv. Bor du i en småstad där inget händer förutom att ni talar elakt om främmande människor?

Men är du en sån som hänger på denna blogg för att skapa trådar om barnfrågor, kär i kollegan, arg på svärföräldrar??? Vad tror du att denna blogg handlar om? Låt folk prata om det som intresserar dem, herregud vilken pissig attityd!

Förlåt, men vad säger du människa? Jag läser varje öppet spår, och får inte alls en negativ känsla av ?? Hen har verkligen skrivit både högt och lågt, positivt och negativt- precis som vi andra som någon gång kommenterat . Vafan.

Va fan låt ? vara! Hen har rätt att kommentera lika mkt som dig wtf.

Mitt liv känns så meningslöst..
Hur hittar man någon mening? Hur känner man sig nöjd med sitt liv? Hur mår man bra? ??

Känns som meningen med livet är barn, vilket jag inte har och tror inte ens att jag vill ha det. Men känner ändå att det hade nog känts meningsfullt och gett mycket kärlek (ska självklart inte skaffa barn bara för att jag känner så).
Blir typ lite ledsen när jag ser gamla klasskompisar som skaffar barn, köper hus, gifter sig osv. Vet inte ens om jag själv vill något av det, men fastnat typ i tanken att det är så det borde vara ?

Nej, även med barn kan jag känna att livet inte alltid har mening. För mig går det väldigt mycket upp och ned, tyvärr. Älskar mitt barn och vill ha fler barn, men just den delen har inte påverkat min meningsfullhet.

Helt ärligt så upplever jag väl kanske att man mest får en så tydlig uppgift när man får barn att man inte hamnar i samma funderingar kring meningsfullhet.

Däremot tror jag inte det egentligen ger mer mening än något annat – antingen upplever man att livet i sig känns meningsfullt, eller inte. Barn gör varken från eller till. Känns livet genuint meningslöst är ju även barnens liv meningslösa isf.

För mig så är familjen prio och den största meningen med livet. Men det finns fler meningar och på andra plan. Ibland om jag är i ett sammanhang där jag trivs så kan jag känna en djup tillfredsställelse och att jag var född att göra just det här. Det här är mitt bidrag till världen liksom.

Jämför dig inte med andra, lev i nuet och var tacksam för det du har/skriv tacksamhetslista.

Kärlek, relationer och göra roliga saker tycker jag är meningen med livet. Att göra något för andra, tex olikas slags volontärarbeten (eller yrken) kan också upplevas meningsfullt.

Också att följa sin egen väg och vilja, inte göra som alla andra eller som det ”borde” vara för att knyta an till din sista del.

Det är heller inte fel att vilja ha sånt, även om normen även är att man ”borde” vilja det! Jag såg länge ner på ”Svenssons” men om jag rannsakar mig själv och vad jag vill ha så är det faktiskt rätt Svensson och det är inget fel med det. Tror många tappat bort sig själva med att tänka att man inte ska följa normen och sen få panik av att man hamnat där ändå, istället för att försöka hitta lugn och trygghet i det. Du kanske kommer fram till att du ändå inte vill ha det och det är också okej såklart!

Det måste ju vara väldigt ovanligt.. Väldigt vanligt att följa normen.

Haha ja såklart, det jag upplever är dock att många (framför allt killar) har en bild av att de vill undvika normen till varje pris. Sen får de panik när de finner sig själva där.

Mitt tonårsbarn ifrågasätter emellanåt varför jag fött henne till detta meningslösa liv. Så nu har jag inte bara mina egna existentiella grubblerier att hantera, utan även hennes.

Haha tonåringar alltså…

Du ska vara glad att just du blev utvald att födas, visa oss nu vad du är gjord av-brukar jag säga till min 16-åring. Man får skapa lite team-känsla i familjen så grubblar de inte fööör länge. Men visst lite grubblerier ska de väl gå igenom, bara de blir stärkta av det i slutändan.

Man blir ju inte utvald dock, det är slumpen.

mitt med.
relaterar ❤️
jag har skrivit här några ggr förr om ångest mm.
jag har ju barn, men är ensamstående och det är tungt. ensamt
tungt att hantera mkt ångest och helt själv med allt ansvar.
borde vara tacksam över jobb barn god ekonomi bra lägenhet jadda, jaddam.. men nää känns grått o tungt o grinig ungar och känns som jag går runt i en grå massa…

Meningen med livet är att lära känna sig själv och andra, att skapa relationer.

Tråkigt om bara det är meningen med livet.

Mardröm för introverta ? Vill I stort sett bara ha en bra och nära intensiv relation till mina barn.

Erfarenheter av att dejta/vara ihop med någon med utmattningssyndrom? Berätta gärna ?

Man måste verkligen anpassa vardagen och alla aktiviteter som man vill göra med partnern. Vara okej med avbokning eller ändrade planer. Vara obs på tecken. Stor fördel om personen har god sjukdomsinsikt.

Det blir bättre – särskilt om personen får utrymme att faktiskt rehabilitera sig. Gäller förstås att personen också vill och inser vad som behöver göras.

Att tänka på: personen kan vara väldigt trött fysiskt, men framförallt psykiskt. Ibland uppskattas det otroligt mycket att ha någon nära även om man inte orkar göra något. Också att personen blir betryggad med att det är okej och att hen inte är ”dålig” eller ”tråkig”. Men det ger mycket. Kan vara svårt att ta sig iväg och ta sig för. Kan behöva hjälp med uppstart. Kommer dock troligen inte be om hjälp – gör det bara och gör inte en stor grej av det – det är tydligt att personen verkligen vill men kanske inte har orken. Däremot är just vilja vs ork ofta ett problem; behöver inse att det är viktigt med återhämtning. Men återhämtning ser olika ut för alla personer.

Summa summarum: beror på vart i utmattningsstadiet personen är. Hur väl personen förstår sin problematik och vad hen vill göra åt det. Och ibland kan det ju bero på varför personen har blivit utmattad. Hoppas du kunde få några svar på dina tankar!

Dejtar du en kille i om vården?

Tror det beror mycket på hur utvecklad (känslomässigt) personen med utmattningssyndrom är. Det kan vara en relation som byggs och blir stark, det kan vara en relation som är destruktiv, allt beroende på hur mogen personen är.

Min sambo har utmattningssyndrom och tidigare varit sjukskriven för det. Det är lite som en berg- och dalbana stundtals då han inte säger så mycket och sen bara kraschar. Men han förstår det och äter anti-dep och går några gånger i månaden för att prata med en psykolog. Han mådde bättre innan corona men i och med att han vart rätt isolerad och vi på köpet har fått barn så har han lite grann fått börja om.

Skulle säga att det är mycket anpassning i vardagen, eftertanke på vad man säger och mycket peppande som krävs. Sen får man vara beredd på att det inte alltid blir som planerat och att personen behöver mycket återhämtning och de även efter vardagliga saker/sysslor.

Jag har strypt kontakten med mina föräldrar pga destruktiva beteendemönster, våld i hemmet etc som visat sig inte går över med tiden. Problemet är att min svärfar är en typisk “djävulens advokat”. Ibland bidrar det till intressanta diskussioner, men när det kommer till bland annat min uppväxt går det för långt! Han vill att jag ska se mina föräldrars perspektiv, att jag borde försöka få det att fungera och häver ur sig kommentarer som “jag anser att alla kan ändras, det finns förklaringar till varför dom är såhär” osv. Jag säger till honom att självklart är jag kapabel till att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Hela livet har gått ut på att vända ut och in på sig själv för att parera deras problem. Och har mycket sympati för vad dom gick igenom när dom växte upp, från 0-18 år var dom själva offer. Men efter det kommer en brytpunkt, man blir vuxen och måste ta ansvar för sina egna handlingar. Tyvärr bröt dom inte spiralen utan fortsatte att utöva våld mot sina egna barn. Får alltid en klump i magen innan vi ska träffa svärfar pga hur han uttrycker sig och att tala honom tillrätta är helt omöjligt. Min man säger att han bara är dålig på att visa känslor och inte menar något illa. Är så jävla ledsen att min ursprungsfamilj är skit, och min nya familj förminskar och strör salt i såren. Skulle såklart vara optimalt att låta det han säger bara passera, men det är inte lätt när någon fortsätter skjuta pilar mot ens akilleshäl. Någon som varit i samma situation, hur har ni hanterat det?

Har dom utövat våld mot dej så har dom ju gått långt över gränsen. Umgås inte med människor som drar ner dej. Det kommer inget bra ut av det. Utan sliter på en både fysiskt och psykiskt. Ta hand om dej. kram.

Har du en terapeut som du litar på?
För jag tänker att det kanske vore värt att testa att gå dit med din man, för han måste stödja dig i det här. För det låter inte som om du kan undvika din svärfar, även om han låter som en man inte vill umgås med.
Du har all rätt att inte vilja träffa honom. Det är han som beter sig helt fel. Lider med dig.
Hoppas det blir bättre med din mans familj ❤️

Klart man kan undvika, bara att inte bjuda hem honom och inte följa med dit. Umgås inte med folk som inte respekterar dig.

Sätt dig ner med din man, förklara exakt hur du kännee och ställ ett ultimatum, antingen så tar han hand om det och talar dom till rätta eller så vill du inte träffa dom överhuvudtaget. För det är hans föräldrar, det är hans konflikt att ta och han borde stå på sin sida. Det är såklart tråkigt att inte ha en relation med sina svärföräldrar, speciellt om man kommer från dåliga hemförhållanden själv men du ska inte offra din mentala hälsa för dom.

Stackars dig. Kort sagt går han verkligen över gränsen.
Jag tror du kan välja på ungefär följande alternativ beroende på hur du är som person:
1. Prata med din man och be honom säga ifrån.
2. Prata med din svärfar på tuman hand när du inte är irriterad eller ledsen för ngt han sagt. Förklara att det han gör sårar dig även om du ser att han kanske menar väl och i grunden önskar dig en vettig relation med din familj (om man snälltolkar).
3. Byt ämne eller svara inte på hans uttalanden.
4. Skär ner på umgänget, skyll på huvudvärk eller andra planer då och då när det planeras träffar med dem.

Två eller flera alternativ går ju också att kombinera.
Hoppas du hittar en lösning. Det han gör är inte sjysst och förstår att du känner att han förminskar dina upplevelser och känslor.

Jag bearbetar min dysfunktionella uppväxt och hanterar min familj genom 12-stegsprogrammen ACA och Al-Anon.

Jag har ingen kontakt med min pappa vilket jag förvisso inte berättat för mina svärföräldrar, men jag tror att dom listat ut det efter flera år av att vi firat alla högtider hos dom. Mina svärföräldrar har aldrig kommenterat det, däremot har jag fått höra en del åsikter från andra håll. Helt ärligt tror jag att vissa personer inte förstår eftersom dom så starkt förknippar förälder med en kärleksfull, trygg person. Vissa människor är helt enkelt inte benägna att leva sig in i någon annans situation. Vad du än gör, ta inte åt dig av vad han säger. Mår man dåligt i relationen med en förälder så är relationen inte värd att ha – förälder en roll man förtjänar, inte en roll man automatiskt erhåller genom blodsband. Jag tycker även att du ska vara tydlig med att säga ifrån när han uttalar sig, oavsett om han tar till sig eller inte. Dessa kommentarer är inte okej, och det tycker jag du ska vara tydlig med.

Det är ibland så att folk som är destruktiva och dysfunktionella hemma, visar ett annat ansikte utåt. Så offret blir dubbelt straffat. Först av den dysfunktionella föräldern och sedan av en omgivning som inte riktigt tror en eller kan se det. Vanligt för offer av anti sociala personer som narcissist osv.

Jo det vet jag, så var fallet med min pappa. I ts fall förstår jag det dock som att svärföräldrarna aldrig träffat hennes föräldrar, utan har bildat sig en egen bild endast utifrån det faktum att föräldrarna är just biologiska föräldrar.

Han har träffat dom en enda gång, när han gick och besökte dom bakom ryggen på mig förra julen. Ett två långt timmar samtal som han menar ”gav honom förståelse för båda sidor”. Han vill inte säga vad som sades av respekt mot dom, utöver att mamma grät mestadels. Men han är övertygad om att vi kan lösa detta. Jag blev helt paff över hur gränslöst det var att göra så! Min man håller med, men menar att han inte förstår bättre. Vet inte hur jag ska sluta ha så bittra tankar om honom men känner mig så totalt överkörd. Hade det varit en destruktiv tidigare pojkvän eller vad som helst hade han ju aldrig tagit sig friheten att grotta i min bakgrund, med min förövare! Men eftersom det är familj är det tydligen okej.

Men va, det låter ju helt stört? Din man måste säga ifrån, annars träffar du inte din svärfar. Om du trots allt gör det, öva in repliken ”jag vill inte prata om min familj så nu byter vi ämne”. Säg ingenting mer, även om det blir en pinsam tystnad. Försöker någon säga emot säg ”nej, jag vill inte och det får ni respektera”. Börja INTE argumentera tillbaka. Upprepa samma sak om och om igen tills de lägger ner. Du behöver inte förklara dig eller gå in mer på djupet, din svärfar kommer ändå aldrig kunna första. ”Jag vill inte, respektera det” räcker. Blir det en scen, gå hem. Förbered din kille på att det är så här du kommer hantera det och kräv att han är på din sida.

Bra skrivet!

Hur har han mage??! Det var nog det mest gränslösa övertramp jag hört om!! ? Känner för dig som återigen måste hantera någon som kränker din integritet så ❤️

Inte snyggt gjort och förstår till fullo din känsla av att ”gå bakom ryggen”. Varför gjorde han så kan man undra, om det var av välmening borde han vara mån om att berätta hur han har tänkt att det skulle kunna hjälpa dig/er och relationen till föräldrarna. Istället lägger han, vad jag förstår, locket på, och då blir det ju en sorts maktutövning där han sitter inne på info från båda håll.. Jag hade sagt till honom att jag vänligt men bestämt, inte vill ha någon som helst inblandning från hans sida och att du äger dina känslor och upplevelser från din uppväxt, han var inte där. Samt att detta måste han respektera om ni fortsatt skall kunna ha ett trevligt umgänge tillsammans. Din man borde backa detta till 100% inför din svärfar.

Tycker du ska visa både din svärfar och man exakt allt du och andra svarat här inne. ❤️

Din man borde säga ifrån på skarpen. Skulle aldrig acceptera att en släkting behandlade min partner så! Gud, så många som kommer med ursäkter för gubbar som beter sig helt oacceptabelt!

Jag tror din svärfar projicerar sina oarbetade känslor på dig. Kanske känner han att han brustit i sin roll som förälder och har svårt att hantera det. När du berättar om din situation så gör sig de oarbetade känslorna påmind och för att döva det försöker han ”övertyga” dig, men egentligen vill han övertyga sig själv. Det har med honom att göra, inte dig.

Jag tycker din mans beteende är oroande. Man behöver inte ta ställning i frågan för att hålla sin partner om ryggen.

Att sätta gränser är bland det svåraste man behöver göra, så det är fullt förståligt att det känns mycket svårt. Kom ihåg, din svärfar äger inte sanningen. Avdramatisera det han säger genom att tänka ”nu är han igång igen”. Preparera dig innan du ska träffa honom. Eftersom det är svårt att sätta gränser är det lätt att vara självkritisk. Var inte det. Bekräfta dig själv för varje litet steg. Träning är det enda som hjälper, med tiden blir det lättare och till slut går det per automatik.

På den här sidan hittar du exempel på svar om han vill starta den diskussionen igen: https://englishwithkim.com/handle-uncomfortable-questions/

Kom ihåg, du behöver aldrig prata om saker du inte vill. Dina känslor är dina och ingenting du behöver prata om om du inte vill.

Någon som blivit gaslightad i ett förhållande eller av en vän? Hur hanterade ni det och tog er ur det (om ni kommit ur det)?

Stå upp och ifrågasätt. Använd samma logik tillbaka och ge dig inte. Skitjobbigt, för personer som ägnar sig åt gaslightning vet vad de gör men håll ut och ifrågasätt, ifrågasätt och ifrågasätt. Visa att du förstår personen ljuger.

Tack! Känner mig så jäkla dum och osäker på allt just nu. har träffat en kille i ca ett år, blev lite för snabbt seriöst vilket jag nu har förstått var ett varningstecken. Det är verkligen småsaker han gaslightar mig om (misstänker jag?!) och mina vänner har börjat reagera på detta. Vi har precis flyttat ihop men har i princip bott hos honom sedan vi började ses. Allt är riktigt bra när det är bra men får en så olustig känsla ibland. Vet inte ens om det är gasligthing han håller på med eller han bara är ”korkad”. Svårt att förklara. Ville höra andras erfarenheter. Hur är man säker?

Om dina vänner reagerar är det ett väldigt tydligt tecken. De ser utifrån vad han försöker inbilla dig. Om han konstant berättar för dig hur du ska göra, hur du ska tänka, att det är du som överanalyserar osv gaslightar han dig. Ibland kan det vara du är för kär för att se och behöver perspektiv. Men fråga dina vänner vad det är de reagerar över och sätt dig verkligen och analysera det. Pratar han tex dåligt om dina vänner till dig och vill inbilla dig de har fel?
Jag hade packat väskan asså för det kommer inte bli bättre.

Verkar han ”korkad” spelar han för att du ska tycka synd om honom. Känner du empati kan han få dig känna och tycka vad som helst.

Såklart ska ingen göra slut pga sv mina kommentarer men har sett det här beteende t hos killar jag dejtat samt mina vänners killar. När man kommer ur det förstår man hur fucked up det är och vad man utstod.

Lämna NU skulle jag säga. Den där känslan du har nu av någonting är off ska du lyssna på. Att det är småsaker han gör det om hör till det systematiska, det handlar inte om att lura dig nämligen, utan om att röra till det i huvudet på sig. Få dig att tvivla på dina egna minnen och din verklighetsuppfattning. Det är därför man blir så förvirrad, för att det liksom är till synes helt onödiga lögner – men det hör till. När han har fått dig att tro att du inte kan lita på vad du har sagt, hört, sett eller gjort blir du lättare att kontrollera och det blir lättare att komma undan med saker för honom.

Mitt ex kunde typ be mig köpa en cola och sen påstå att han sagt pepsi, berätta att han hade ätit hamburgare till lunch för att sen säga att han åt något helt annat. Dumma småsaker liksom. Sen använde han det för att komma undan med otroheter och för att påstå att jag hade sagt och ”erkänt” saker som inte hade hänt, så att jag istället framstod som opålitlig och klandervärd.

Jag går absolut händelserna i förväg nu – men alla varningsklockor ringer. Hade lagt benen på ryggen om jag var du innan det blir värre och du blir mer indragen och nedbruten.

Det med cola zero och pepsi max har hänt mig också men jag fattade liksom aldrig om det var ett skämt eller inte och tänkte att jag bara överdrev. Men han är världens mest underbar och tar väl hand om mig. Känner mig så förvirrad för att det är verkligen små saker som jag aldrig riktigt hinner uppfatta som ens betydelsefulla. Svårt att förklara men ska försöka prata med min ena vän.

Nej, nej, nej… Ingen skämtar så. Det är spel rakt igenom annars hade du inte fått den där klumpen i magen.

Tänk så här, givetvis varvar han spel med ”omtanke” för annars hade du inte stannat kvar.

Sakta tar han din självkänsla.

Gå nu medans du kan.

Jag förstår verkligen, mitt ex var också fantastisk mellan varven. Det är en del av manipulationen, 6 år slösade jag på honom tyvärr (och ett antal år till i terapi innan jag på riktigt kunde påstå att jag hade återhämtat mig). Min känsla i början var exakt det du beskriver – att någonting inte stämde, men det var svårt att sätta fingret på vad för han gjorde ju inget rakt ut elakt liksom. Visade sig dock att otrohet pågått sen dag 1, men det visste jag ju inte då.

Jag tycker att du ska läsa på en massa också! Läs på om narcissistiskt våld och hur det utövas, så är du förberedd på att känna igen det om/när han börjar utöva det mot dig. Jag förstår verkligen att det inte känns som något man lämnar över när allt känns bra i övrigt. Men det kommer med största sannolikhet inte stanna här, och tro mig när jag säger att du inte vill behöva utsättas för en narcissist. Hejar på dig ❤️

/anonym 22:33

Om din magkänsla reagerar så gå på den även om du inte kan sätta ord på exakt vad och hur han gör det. Var försiktig. Har du hört exemplet med grodan och kastrullen med varmt vatten? Det är lätt att flytta gränsen lite i taget för vad som är ok.

Stå på dig. Dom vill ju att man ska tvivla på sig själv, men man måste stå fast vid sina känslor. För mig hjälpte det att skriva ner saker eller spara konversationer så jag hade ”underlag” på att det jag sa stämde.

Ja en kompis. Körde samma taktik tillbaka och nu är vi inte kompisar längre.

Vad är gaslightning?

Typ: Nej det sa jag ju inte, är du knäpp eller? Fast de sa det. De omskriver händelser och får dig att se dum ut i samma andetag. De flirtar med någon men om du säger något så är det du som är svartsjuk.

Fast det låter som helt omogna människor. Som absolut inte ska vara i ett förhållande. Skönt att slippa sådana.

Dejtingkort ist f körkort!

Tycker det är viktigt att man skiljer på gaslighting och vanligt svikligt beteende eller lögner. Att ljuga eller försöka vända situationer för att rädda sitt eget skinn är kasst beteende, men gaslighting är systematisk psykisk misshandel med ett syfte. Det handlar om att aktivt försöka göra så att personen som drabbas inte litar på sin verklighetsuppfattning och sina minnen, för att man sedan ska kunna kontrollera personen.

Att utsättas för det är något helt annat än att någon ljuger för inte åka fast när de gjort något fel – det är verkligen psykisk tortyr.

Jo det var ett taffligt nedfiltrerat exempel över tekniken. Det är naturligtvis ofta mer raffinerat och utstuderat för att få någon förminskad. Men just vad gaslighting är tekniskt kan vara bra att redogöra enkelt för många slänger sig med termen felaktigt.

Visst kan man skilja på det, men ur ett relationsperspektiv spelar det inte mkt roll. Att bygga förtroende, trygghet och få en relation att fungera går inte ihop med det beteendet oavsett orsak.

Jo, det spelar roll om man utsätts för systematisk psykisk misshandel eller inte. Att likställa det med att någon förnekar att de flirtade med någon annan är ju att förminska allvarlighetsgraden. ”Alla” kan bete sig dåligt någon gång och försöka komma undan utan att behöva ta ansvar för det – det är ett kasst beteende men inte psykisk misshandel (om det inte sker systematiskt).

Jag tycker att folk slänger sig med gaslighting för lättvindigt, för att beskriva alla situationer när någon är oärlig, eller till och med när man faktiskt uppfattat situationer olika (partnern kanske genuint inte upplevde sig som flirtig?). Det urvattnar begreppet. Därför tycker jag det är viktigt att man pratar om att det är systematiskt och med uppsåt.

Tips bara. Men det är alltid bra att svara personen direkt istället för att fråga på öppet spår. Eller ett ännu bättre tips -fråga vad som händer i relationen innan du raderar all vänskap från sociala medier. Alla har sin skit och bara för att någon är ovanligt off betyder inte det alltid ignorans, utan att saker och ting antagligen har skett. Då kanske man ska fråga om allt är okej istället för att ta bort en. Om man nu är villig att jobba för sin vänskap. Bara ett litet sidotips osv :))

Trevlig fredagskväll allihop ?

Vad tycker ni är det bästa?

1) Burger King

2) Mc Donald’s

3) Max

4) Äter aldrig sådant, jag är ju ingen idiot (detta svarsalternativ är tillägnat Katrin Z)

Mc Donalds strips & Max hamburgare 🙂

Samma här!

Som vegetarian tycker jag Max är bäst, för de har flest alternativ och kommer med nyheter ofta. Men Mc och Burger Kings vegoalternativ är också bra ??

Burger King och Max.
Upplever att McDonalds har blivit sämmre.

Nuggets och pommes Mc donalds. Hamburgare Burger king. Chili cheese och lökringar Max. Gillar alla med andra ord, men tycker ingen av dem har ”allt”.

Max om jag sitter i bilen länge , och framför en film hemma. Donken alla andra tillfällen (bakis,fyllekäk,dag på stan, lunch på jobbet)

2. Donken men bara för deras shaker fries

Fiskburgare på Max. Ska det vara kött blir det donken. BK förstår jag inte poängen med?

Max!

Max och deras umami grilloumiburgare 🙂

Burger King

Max!

McDonalds! Dubbel cheese är den perfekta matprodukten.

älskar mcd!!!!

4 ?

Alltid max i första hand, sen burger king. Mc i värsta fall ?

Max

McDonalds har godast pommes (de andra har inte alls goda) och bäst kötthamburgare (mmmm big Mac)
Bk godast kycklingburgare
Max godast vego

Någon har lagt upp bilder på fb i familjen annorlunda tråden ifrån Mirkas privata instagram. Alltså… ??? Är det för att ragga folk till onlyfans?

?

Vilken tråd? Kan du länka?

Nä går inte igenom. Sök familjen annorlunda fb på google. Är den största tråden.

Tog mig på riktigt 9 sekunder att hitta. Du behöver ingen länk.

Förmodligen.
Någonting måste hon ju försörja sig och hela sin skock ungar på.
Hon kunde lika gärna ställt sig på gatan.

Precis fy fan vad billigt alltså. Mysigt för kidsen att morsan försörjer sig på detta sätt och att dessa bilder nu finns tillgängliga för alla att ta del av. Troligen skulle det bli både Jobbigt och pinsamt för tonåringarna om nån på deras skolor skulle få tag i dessa bilder som nu ligger öppet på flashback.

Är det någon här som har varit nedstämd/deppig under en längre period. Och sen när man börjar känna sig glad igen och lite mer uppåt så är det en sån konstig känsla då man inte riktigt vet hur man ska förhålla sig till det? Då man inte upplevt det på så länge.
Och typ man blir lite rädd för man vet inte hur länge den positiva känslan kommer sitta i? Och man känner lite att det är ingen idé att jag är glad för det kommer ändå inte vara så länge?

Gud ja. Och man vågar typ inte bara hänge sig åt glädjen, för det känns som att den kan försvinna när som helst.

När jag har deppiga perioder vill jag inte riktigt bli bättre heller, för det känns som att det är helt meningslöst ändå och att jag bara kommer bli deppig igen.

Ja! När jag var deppig/utbränd så kände jag typ att jag inte vågade ”visa” om jag hade en bra dag (eller bra timme) för jg var liksom på något sätt rädd att de i min närhet skulle tro att jag var ”bra” igen och att jag då skulle behöva leva upp till det framöver. Så konstigt och svårt att förklara.

(+ så trist att var och varannan gång man lagt tid på att skriva en kommentar så måste man hålla på och böka med den här sk*tsidan i hundra år för att få upp kommentaren….)

Varje vår typ ?

Jag ska köpa bil och fan vad svårt det är! ?
Har inte ens bestämt en budget, tankarna har gått mellan en billig för runt 20k till en för 130k?

Kan inte bestämma om jag ska köpa från privatperson eller bilfirma ens. Har man någon trygghet/säkerhet om man köper från en bilfirma även om man inte köper en helt ny?

Har ni några tips? Vad man bör tänka på?

Köp från firma så har du reklamationsrätt och vissa ger en viss garanti på delar även om den inte är ny.

Vi köpte vår bil (2020 modell) av en bilfirma och fick väldigt bra garantier osv, dessutom nybilsgaranti som fanns kvar. Vilket vi var tacksamma för, då vi behövde utnyttja garanti 3ggr och behövde inte betala en endaste krona, varken för hyrbilen vi fick eller nått annat. Köpte på bilia!

Köp från firma!

Köper du via bilfirma har du oftast deras garantier och är skyddad av konsumentköplagen. Köper du via privatperson har du inga garantier öht om du inte kan påvisa att personen visste om felet när du köpte bilen.

Om du köper dyrare bil så se till att ha bra försäkring. Vissa försäkringar täcker maskinskada efter visst antal mil så håll koll på milen om du köper ett dyrare alternativ.

Men gud köp absolut inte en för 20k, den kommer gå sönder direkt

Tips på upplägg av dejt? Detta skulle bli vår femte dejt, ej legat än. Det får gärna innehålla alkohol och inget för cringe. Ryser av tanken av att laga middag hahah….

Vad har ni gjort de andra dejterna?
Gå ut och käka, drick ngt om ni nu måste och hem och knulla.
Annars hamnar du snart i friendzonen.

Är du i Stockholm? I så fall gå på Ugglan! Inte Stockholm? Valfri bar där det finns dart, biljard osv!

Haha japp, gick på första dejten med min snubbe där. 5 år senare och still going strong!

Var i Sverige går den geografiska gränsen för var man börjar säga strips istället för pommes frites? Känns som att det är ett norrländskt fenomen?

Här säger vi bara pommes.

Småland

Mina föräldrar sa strips när vi växte upp men har gått över till att säga ”pommes” som alla andra nu.
(Trollhättan)

Samma här, Örebro

I värnersborg säger vi mest strips på kul men pommes i dagligt tal.

I Eskilstuna säger flera jag känner strips iaf.

Jag är uppvuxen i södra Norrland, där sa vi strips till tunna pommes och pommes frites till tjocka pommes.

Precis samma för mina farföräldrar, samt min pappa. Från Dalarna .

Det är väl ändå skillnad på pommes och strips? Det är ju två helt olika saker?

Väntade bara på att det skulle komma nån språkpolis som inte kan acceptera att folk säger olika.

Nu förstod du inte riktigt. Det ÄR två olika produkter. Alltså olika form som säljs under de olika namnen.

Det är ju två olika saker?
Pommes stripes är en tunnare variant av Pommes frites.

Tänkte väl det! Jag hade fått för mig att pommes är tjockare ibland räfflade medans strips är tunna och raka. Fries är ju en allmän och bra beteckning just därför.

Ja så är det, men i vardagligt tal verkar folk (i min omgivning i alla fall) inte göra skillnad på dessa. Därav frågan

Efter två underkända inlämningsuppgifter i rad fick jag godkänt på min senaste. Sååååå glad och lättad!

Det var bara det? ha det gott alla!

Wohooo

Jaa lite så känns det! Pluggar 50% och jobbar 100% och var helt övertygad om att det skulle gå, men det har varit så sjukt mycket att göra på jobbet så jag har inte kunnat plugga fullt så mycket som jag hade hoppats på men nu äntligen!

Syskonförsök. Ett tidigt missfall förra månaden och nu en blödning som förmodligen är mensen denna månad 🙁

? varm kram till dig ?

Kommer låta som en psykopat, men måste ventilera. Är på väg att göra slut med mitt livs kärlek av anledningen han skulle ha det mycket bättre utan mig (obs! Inte på ett ”buhu-livet skulle var bättre utan mig”-sätt, utan på riktigt så skulle han ha ett så mycket mer rikt liv om inte jag var en del). Är jag dum som överväger detta? Jag vet att alla tar ansvar för sina egna beslut, men i hans fall så förstår han inte sitt eget bästa, visst är det orättvist av mig då att inte hjälpa honom en bit på vägen?

Är du deprimerad?

Det låter väl rimligt att göra så! Osjälviskt om inte annat

Jag blir orolig för hur du mår som gör att du tänker så. Orkar du berätta mer? ❤️

Varför tror du att han skulle ha det bättre?

Det är inte så att du lider av en depression och det är depressionen som talar?

Oavsett så tycker jag det är schysstare och bättre att prata om dessa känslor med din partner snarare än att bara dumpa honom.

Beskriv på vilket sätt? Beter du dig skadligt mot din partner utan att han vet om det? Typ otrohet, spelar bort pengar..

Nu kommer jag att låta hård, men det är verkligen i all välmening och inte så hårt som det låter. Mer som en tankeställare.

Men jag har alltid haft svårt för de som påstår sig lämna någon de älskar för att de tycker att ”de förtjänar bättre”.

Om du verkligen älskar personen, så BLI då bättre. Bli den person som du tycker att hen förtjänar.

Vi utvecklas och lär oss hela tiden – är du missnöjd med hur du är som partner så lås dig inte vid tanken på att ”det är sådan du är”.

Bli den du vill vara för din partner istället ❤️

Nä, han kanske inte alls tänker som du. Alla har ett eget ansvar och val för sitt liv. Han lär väl bli ledsen om du gör slut och skulle helst välja att du inte gjorde det?

Du låter som en otrolgit fin person som värnar mer om andra än dig själv. Är du säker på att det verkligen skulle gynna honom? Jag tror att han skulle bli helt förstörd av att inte ha dig längre. Jag tycker att du ska vara öppen med honom om hur du känner. Och om du känner behov tycker jag verkligen att du ska söka psykolog också. Du är tillräcklig precis som du är, och din pojkvän är ju med dig för att han älskar just dig.

Har du varit otrogen eller gjort nåt han inte vet om?

Mitt ex gjorde slut med mig av den anledningen. Jag kan förstå vad han menade när han sa att jag skulle ha det bättre utan honom men ärligt talat så är det en dålig anledning att göra slut. Det gör så jävla ont när jag tänker på det, varför ville han bara inte va bättre då för min skull? Om jag förtjänade bättre – då borde han försökt bli bättre. Så tänk på vad du gör, det knäckte mig verkligen att bli dumpad av den anledningen…

Jag tycker inte att du ska fatta beslut å hans vägnar. Fokusera på vad du får ut av relationen och vad du bidrar med till den. Resten är upp till din partner att avgöra om du är rätt för honom. Tänk om han skulle fatta ett sånt beslut å dina vägnar?

Kan vem som helst få ett samarbete? Har en släkting på instagram som samarbetar med Twistshake, med rabattkod och grejer. Hon har ”bara” tusen följare och många är släkt och vänner. Hon postar inget speciellt, mest vanliga vardagliga grejer liksom.

Ja.

Hon kanske inte får så mycket i ersättning, några flaskor eller så typ ? Har också vänner som är långt, långt ifrån influencers som haft rabattkoder med just twistshake..

Ja kanske. Det är något med en barnvagn och tillbehör typ. Kändes lite konstigt bara, med samarbeten och reklam i sitt ”kompisflöde”.

Ja jag tycker det känns lite löjligt men försöker att inte döma?

Jag fick erbjudande om samarbete redan när jag hade bara typ 300 följare på ig.

Jag har fått förfrågan om samarbete från en förening som sysslar med min idrott. Har 57 följare.
Tackade nej?

Menade företag, inte förening?

Tw äckel lukt

Sen jag va gravid har jag haft problem med illaluktande ljumskar och yttre blygdläppar, blir värre om jag inte trimmar bort hår. Alltså luktar gammalt ingrott svett. Skäms så mycket. Tvättar och smörjer. Har tillomed använt deo och försökt med syra peeling i ljumskarna. Men de vägrar bli bättre. Byter trosor minst en gång om dagen, provat olika sorter i olika material men inget hjälper. Vad kan jag göra? ?

Har du kollat svamp/bv?

Nv brukar lukta rutten fisk och inte svett. Svamp luktar inte.

Ja jag har provat svampmedel tillomed.

Vad är bv? ?

Bakteriell vaginos

De luktar inte inifrån. Bara från huden på yttre blygdläppar. De luktar gammal svett. Har haft svamp och andra roliga grejer men de här är som inget annat.

Bakteriell vaginos, kanske?

Jag upplever samma nu efter min andra graviditet men har tänkt att det har att göra med min viktuppgång vilket gör att jag svettas mer mellan lår och i ljumskarna…aldrig haft det problemet tidigare men har då också vägt betydligt mindre.

Har gått ner all vikt och lite till. Men får väl försöka gå ner lite till ? tänker också att de är de. För luktade helvete när jag var gravid.

Övervikt? När jag gick upp från 75 till 90 så började mina ljumskar stinka efter några timmar blev även typ oljig mellan yttre och inre läppar dock de två luktade inte gott. Man kan säga lite som om man var ett djur på savannen som skulle märka in revir. Hemsk ofräsch känsla som inte hjälpte alls oavsett rengöringsmetoder.
Gick bort helt efter två år när jag gick ner i vikt igen men jag är ff nojig och har stenkoll på mina nedre dofter ?

Jag har gått ner all vikt och lite till faktisk. Snart gått 3 år och märker ingen förbättring. Fyfan va sämst att vara kvinna, inte nog med att kroppen tar stryk både insida och utsida man ska lukta illa också efteråt. Är otroligt känslig mot lukter också så mår riktigt dåligt av de här ?

Man har ju svettkörtlar där och jag tror det kan bli annorlunda efter graviditet med alla hormoner. Har haft en del problem. Mitt bästa tips är att ha våtservetter i badrummet och göra rent ofta, samt ta intimdeo (bara i ljumskarna, inte fiffi).

Våtservetter hjälper inte ens. Tvål hjälper inte heller. De är som att de är ingrott äckelpäckel. Säkert hormonerna då. Fan, då hjälper ju inget ?

Är du säker på att andra känner samma, att det verkligen luktar illa? Eller är det mest du själv som känner av det, som att du blivit hyperkänslig för lukt?

Ja det luktar verkligen, och det fastnar i trosorna också ?

Lufta! Hade liknande problem men man kan få känsligare luktsinne också.

Sluta för fan med massa kemikalier, du är gravid!!

Haha nej inte gravid. Har haft problem sen graviditet för 3 år sedan ?

Vad tycker ni om namnet gaia som Fornis nytillskott heter?

Ovanligt men väldigt fint. Ett barn på min sons förskola heter det.

Har hon döpt ungen till moder jord ?

Verkar som det.

Kommer ju bli kallad bajja i skolan

Ja så länge det finns vuxna som uttalar sig så idiotiskt om barns namn så kommer barn bli elaka tyvärr.

Känner en som heter det och hon har aldrig blivit kallad det

Hyfsat vanligt namn i Danmark. Känner flera med samma namn.

Är från Danmark och har aldrig hört det namnet där. Känner däremot en italiensk kvinna som heter det.

Jag har bara träffat barn och tonåringar som heter Gaia, så det är nog hyfsat nymodigt även i Dk. Ungdomen jag känner bäst, så att säga, har inte varit ensam i klassen om att heta det.

Älskar det faktiskt. Till skillnad från alla topp-10 namn eller Novalie/Juvelia/Julina/Decibell..

Fint tycker jag, men kan inte låta bli att osökt tänka på Caia.

Sätt många amerikanska influenser döpa sina döttrar till det de senaste året kanske blivit influerad där ifrån

Typ 163 heter det i Sverige fler än mitt namn

Något som vet vad som hände systrarna Olsson i Maldiverna/Dubai? Gjorde Mathilda och Maximus slut?

Tolkar det mer som om någon skadade sig/blev sjuk? Maximus köpte ju ett gosdjur

Nu gjorde dem slut

TW Vikt!!

Jag har de senaste tre veckorna försökt att gå ner några kilo. Min målvikt är 50 kg, och jag började på 54 kg. Jag har ätit ca 1200kcal per dag, gått 10 000 steg om dagen och tränat pilates 2-3 gånger i veckan. Jag har hittills gått ned 0,5kg på tre veckor. Hur kan jag inte ha gått ner mer i vikt?

Muskler väger mer än fett. Stirra dig inte blind på vikten utan fokusera på din träning

En kvinna kan få runt 2 kg muskler/år om man tränar väldigt mycket vilket ts inte gör. Så det handlar inte om några muskelvikter här.

Varför stressa?

Jag stressar inte! Tycker bara att det är konstigt att nästan inget har hänt även om jag varit väldigt strikt.

Det är att stressa. Klart massor har hänt både med din kondition, dina muskler och ditt utseende. Släng ut vågen, den säger ingenting i samband med träning.

Jag har alltid tränat och rört på mig mycket i vardagen. Så det jag har ändrat på är bara kosten. Viktnedgång hänger ju på att ligga på kaloriunderskott och det har jag gjort.

Har du något annat mål? Typ komma i en viss storlek eller uppnå ett visst midjemått? Förstår inte alls varför du mäter i kilo på det sätter när du uppenbarligen inte är tung för din längd.

Eller vill du väga lite för att få optimala förutsättningar i någon särskild idrottsgävling?

Såg din kommentar nedanför. Jag tror ändå massa har hänt. Men, är det något annat du slutat med? Tex röka eller snusa? Ändrat på mediciner? Eller har du blivit äldre helt enkelt? Jag kan inte äta på samma sätt som jag gjorde när jag var 20… (är 33).

Hur lång är du? För 50 kg är väldigt lite om du inte är väldigt kort…

Jag är 155cm så ganska kort. Har alltid tränat såhär och rört mig så mycket. Men tidigare kunde jag äta kakor på jobb varje dag, godis 2-3 kvällar vilket jag helt skurit ner på nu. Ändå händer inte så mycket…

Hur gammal är du?

35 år! Så inte så ung längre 😉

Blir ju svårare för väldigt många att hålla vikten ju äldre man blir. Tyvärr.

Vid 35 är det precis lika lätt som tidigare! Ingen skillnad märks förrän vid 50+ efter menopaus.

Jag är 35+ och märker stor skillnad. Alla är olika.

Nej det är bara livsstilen som förändras vid 30-35, men ämnesomsättningen påverkas först efter menopaus och Inte ens då är skillnaden jättestor.

Fakta att barn har lättare att gå ner i vikt än vuxna. Är du samma Anonym som kommer med helt knasig info under typ varje kommentar i denna tråd?

Jag märkte skillnad efter 30.

Det är det väl inte? Jag är 167 och väger 51-52 och är absolut inget benrangel

Det är en låg vikt för den längden. Fakta. Sen behöver inte det betyda att man ser ut som ”ett benrangel” eller att det är fult eller att man mår dåligt. Men det är troligtvis svårt och rent av olämpligt att försöka gå ner en massa i vikt om man har den vikten till den längden, och det är väl det som är poängen. Ditt BMI är precis på gränsen till undervikt. BMI är inget facit och kan vara missvisande men det är ändå en indikation.

För att du redan väger ganska lite och då är kroppen inte lika pigg på att göra av med kilon. Tänk liksom kilon i förhållande till din kroppsvikt. 1 kg av 50 kg är ju 2% av din kroppsvikt. För att exempelvis en person som väger 80 kg ska gå ner 2% så måste den personen gå ner 1,6 kg.

Det är inte det att kroppen inte ”är pigg på” att gå ner. En mindre kropp drar mindre bränsle helt enkelt och 1200 kcal/dag är inte extremt lite för en liten kvinna. Och för varje hekto man förlorar sjunker också kaloribehovet.

…..det var typ det jag menade, men utan att jag pallade skriva utförligt. ?Summa sumarum är det ju samma sak i slutändan.

Fast en kvinna som väger 50 kg och är 155 cm och måttligt aktiv behöver cirka 1600-1700 kalorier för att ligga stabilt på den vikten.
1200 kalorier om dagen är absolut lågt även för ”en liten kvinna”

Kroppen kan ju vägra gå ner i vikt vid för få kalorier, då sparar den på allt som kommer in.. 1200kcal låter inte som optimalt antal kalorier att äta under en dag som vuxen människa.

Kroppen kan inte vägra gå ner i vikt vid för få kalorier, vad är det för trams. Isåfall skulle svält och anorexi inte orsaka problem eftersom kroppar bara skulle vägra gå ner.

Kroppen förbränner initialt mindre om den får i sig för lite energi jo. Läs på.

Vid en snabb uträkning behöver ts ca 1600kcal för att gå ner 4 kg på 4 veckor så kroppen är i svält vid 1200kcal. Kroppen kommer, som anonym skriver, förbränna mindre när den får för lite energi. Så jo, kroppen kommer göra allt för att inte minska på vikten då den redan är stressad av att inte få tillräckligt med energi. Det finns flertal hormoner som frisätts vid stress och dessa kommer göra allt för att kroppen inte ska förbränna energi och lagra/spara det den kan.

Vid långvarig svält kommer kroppen dessutom börja ”äta” på sig själv för att upprätthålla nödvändiga funktioner, och då försvinner muskler osv. Som man ser vid anorexi, svält osv

Det skulle kunna vara vätskevikt, i synnerhet om du precis börjat träna intensivare eftersom träningen ger viss nedbrytning av musklerna. Förutsatt att du ligger på kaloriunderskott så kommer du gå ner i vikt. Jag vill däremot poängtera att 1200 kcal låter lågt för en vuxen och tränande individ. Om du ligger för lågt i kaloriintag så kommer kroppen anpassa sig för att förbruka mindre energi, bland annat genom att prioritera ner saker som kroppstemperatur.

Hur lång är du?

Om du tränar så tror jag helt enkelt att du äter för lite, lägg till mer bra protein i kosten ex fisk eller kyckling.

Men hon tränar ju bara Pilates. Det är inte en träning som man måste äta mer för. Pilates och 10000 steg per dag är hälsosamt men inget som direkt får en att gå ner i vikt.

Precis! Jag vill gå ner i vikt för att jag tycker att det är snyggt att vara smal. Jag har tränat hela mitt liv, alltid varit aktiv i vardagen (kan lätt komma upp i 20 000 steg en dag för att jag väljer att gå för att jag gillar det) och just nu tränar jag nästan bara reformer eftersom att jag tycker att det är kul. Jag har inte lust att lägga till mer träning, jag tränar enbart för att jag tycker att det är kul och jag gillar känslan så jag vill gå ner i vikt med hjälp av kaloriunderskott.
Det är spännande med den här tråden, för att det känns som om det finns väldigt mycket myter när det kommer till viktnedgång. Hur kroppen beter sig, vad man bör göra, vad som är normalt osv.
Jag blev dock inte klokare över huvudtaget haha. Jag tror att jag får fortsätta lite till med min strikta kosthållning – en positiv aspekt är att jag känt mig mycket mindre gasig om kvällarna!

Ja om du vill ligga på ett stort kaloriunderskott och gå ner flera kilo och titta på vågen trots att du redan väger relativt lite i förhållande till din längd så gör det. Men du kan liksom inte vänta dig några ”bra svar” här för det är inte ett hälsosamt tänk och det finns inget annat svar på ”varför” du inte går ner mer än du redan gör- utöver det som skrivits.

Vilket hade varit ert drömjobb om lönen inte var en faktor?

Hade älskat att ha Joan Fletchers jobb. Eller rättare sagt vara ”hon”, brinna för något sååå hårt och kunna så mycket. Var tvungen att googla vad hon jobbar som… Egyptologist. Antar att jag vill vara det då. ?

Jobba på NASA!?

Polis!

Vem vill på riktigt stå och bli filmad, hånad hotad och häcklad av massa invandrardrägg dagligen?

Du ska nog vara glad att någon vill.

Mitt drömjobb var polis så jag blev det, men fy fan vad less jag är nu! Pisslön, pissiga villkor och bara elände

Polis

Mitt jobb är faktiskt mitt drömjobb, men om pengar inte var en faktor hade jag inte jobbat heltid. Är lärare på högstadiet och tror att en tjänst på 50% hade varit perfekt för mig!

Jag fattar verkligen inte hur man kan ha polis som drömjobb. Har man inte fattat innan vilket skitjobb det är, så borde man inse det efter att ha sett ”Tunna blå linjen”. Hatten av för de som väljer det jobbet, och som dessutom har de nästan övermänskliga egenskaper som gör att man passar för det. Men på min lista över drömjobb skulle det definitivt hamna på nedre halvan.

Men lol. Att tro att polisyrket bara är skit kastat mot sig varje dag , är som att tro att sjuksköterskor bara torkar bajs. Den sortens person som vill bli polis är oftast osjälvisk,orädd och bryr dig inte alls om vad andra har för åsikter kring tuffa beslut osv. Vill man bli populär kan man jobba som glassgubbe. Poliser brukar även bli mer motiverade att förändra samhället när mer skit kommer . Sen är det ju även ett plus att det finns snygga män i kåren ? bara DET liksom (sagt med glimten i ögat)

Kundtjänst

galen vetenskapsman

Ni mer BMI över 25 och lyckats bli gravida naturligt. Hur lång tid tog det?

Några månader med första, pga oregelbunden mens. Första försöket med andra, antagligen för att mensen blev mer regelbunden efter förlossningen ? BMI 28 typ

10 månader tog det, dock har jag hypotyreos som påverkade det hela också haha

Första försöket båda gångerna! Trots BMI över 30.

Har skaffat barn på egen hand. Tog tre inseminationsförsök med första barnet. Ett ivf-försök med andra barnet.

2 månader första barnet, 2,5 år andra barnet.

Haha vad har BMI med det att göra ?

Fetma kan påverka fertiliteten.

Men över 25 är ju knappast fetma.

Beror ju på hur mycket över

Har du bmi mellan 25-30? Det bör inte påverka nämnvärt (delvis beroende på hur fördelningen är). Har högt bmi, mycket muskler och en del fett också, huvudsakligen ben och lår. Tog ingen tid. Hoppas det går vägen för dig (om du försöker bli gravid själv)!

2 år och 2 månader.

Bmi 28, tog ett halvår. Är väl över bmi typ 35 som det blir svårare?

Stor byst och svett under brösten. Hjälp! Använder absolut torr extra men hjälper inte jättemycket. Är mycket ute med hunden samt rider och svettas så otroligt mycket under brösten. Byter ibland sport bh 3 ggr per dag. Några tips? Ibland använder jag trosinlägg på bhn när jag har vanlig bh på kontoret men sitter inte fast på sport bh. Svettas normalt under armarna och upplever inte det som ett problem men under brösten är det seriöst alltid vattenfall. Vad kan man göra?

Jag svettas mest under brösten när det är hud mot hud, så att säga. Kan sportbhn kanske stjälpa mer än hjälpa, eftersom det är så tajt och ihoptryckt då?

Ugh stor byst är verkligen en mardröm. Har också det och är lika irriterad varje gång. Hänger som en utter ? Men försök använda bh i material som inte svettas! Jag har en sport-bh från Casall

Ni som arbetar som grundskollärare och uppåt, brukar ni se ner på förskollärare?

Är högstadielärare och nej varför skulle jag? Känner dock inte direkt att vi är kollegor heller utan att vi har liknande yrken men med olika utmaningar. Däremot lägger förskollärarna en jätteviktig grund för barnens fortsatta skolgång.

Verkligen inte, är imponerad av dem (De flesta då) ? /Lärare åk F-3

Varför skulle man se ner på något yrke? Oavsett vilket yrke det är och vilket yrke man själv har?

Säger inte att man ska, undrar bara då förskolan generellt inte har lika hög status som skolan och att folk i allmänhet inte har så mycket koll på vad man gör i förskolan, utan tror att det mest är ”lek och stoj”.

Jag gissar nästan att lärare är mer medvetna om att förskolan är mer än lek och stoj än vad människor utanför skolvärlden är ? Eftersom man har koll på läroplaner och att fsk-lärarutbildningen är 3,5 år och nästan lika lång som grundskolelärareutbildningen. Men bara en teori, hoppas på att de flesta vet att förskolan har en läroplan att följa och mål/syfte osv med sin verksamhet ?

Många gör det tyvärr, en hel del klasslärare som ser ner på lärare i fritidshem…

Råkade slå på ”Masked Singer”.. de ska gissa på Superhjälten, och Pernilla säger ”Ena ledtråden var otrolig integritet, så det kan inte vara Bianca iallafall”

?

Råkade slå på?

Carolina K

Hur vet man om man har ägglossning? Har lite halvoregelbunden mens och har börjat ta ägglossningstest i flera dagar nu när jag borde ha men inte fått något positivt test? Ser inte heller någon större skillnad på strecken från dag till dag. Mina tjejkompisar känner alltid när dom har ägglossning, jag känner inget, har också inga känningar vid mens osv. Börjar bli lite stressad:(

ÄL-test, försök att kolla om det finns någon stegring, inte specifikt ett positivt test. Ta bild på testerna varje dag och jämför.
Ta flera äl-test per dag, ett test som är negativ kl 11 kan vara positivt kl 16 tex.
Kolla ditt sekret och börja lära känna kroppen så. Sekretet är annorlunda under ÄL.
Ta tempen. Vid högre temp (vid korrekt tempande) har du ÄL.

Läs på om hur sekretet ändrar sig och kolla det. Annars gå till läkare och kolla upp. Kanske du inte har äl av någon anledning eller hormonrubbningar?

Kör på digitala test istället. Dyrare, men enklare. När jag försökte bli gravid tog jag både på morgonen och kvällen för att inte missa den, ibland är stegringen kort. Hade dock kort cykel överlag.

Mina flytningar är väldigt kraftiga några dagar innan samt de dagar jag har ÄL samt krampar i äggledarna då jag har själva lossningen, tex höger sida krampa igår (jobbade hemma) och idag på kontoret höll jag på att falla ihop då det krampade på vänster sida som f**n. Kollade ännu i MinMens-appen och tadaa, har ägglossning idag ?
Men det förstod jag utan appen också..
Men kompisen sa att hon reagerade endast på att flytningarna blev kraftiga de dagar..

Du kan aldrig veta om du haft ägglossning även fast du får positiva test, äl-testen bekräftar bara att du har en ökning av lh-hormon men inte att ägget verkligen släppt, vill du veta säkert om äl skett så kan jag verkligen rekommendera natural cycles kombinerat med äl-test. Utifrån din temp så kan ägglossning fastställas.

Jag märker av att ägglossning är påväg pga mitt sekret, jag brukar få genomskinliga hala flytningar, nästan som slime och kan behöva torka mig flera gånger efter jag kissat pga mycket sekret, Efter några dagar får jag positivt äl-test och sedan brukar det vara positivt i 4-5 dagar på rad ?

Jag har världens oljigaste ögonlock men vill sååå gärna ha ögonskugga.
Ögonprimers jag har provat som inte funkar utan lägger skuggan i en linje ändå:
Elizabeth Arden
Anastasia Beverly Hills
Den orangea som grääs alltid hyllar

Den enda som hållt skuggan på plats är smashbox men då är problemet att den suger fast skuggan så bra att den inte går att blenda ut i stället. Blir fläckigt när jag applicerar så funkar typ bara med ljusa skuggor och med en enda färg.

Så. Hjälp ett oljigt ögonlock out.

Och just det. Har även testat med setting spray all nighter eller vad den heter.

Jag gissar bara, men skulle det funka med typ ett setting puder eller nåt underst? Alltså direkt på locket.

Under primern eller i stället för?

Tänker också puder under. Först primer, sedan puder ochsist ögonskugga. Vilken ögonskugga använder du? Billigare märken som loreal mm lägger sig i vecken på mig medan Urban decay sitter både med och utan primer.

Jag använder Anastasia Beverly Hills soft glam. Och älskar färgerna så vill så gärna få det att funka.

Och en följdfråga ni som säger puder under. Spelar det någon roll vilket puder eller kan man ta typ vilket som? Eller ska det vara specifikt setting powder?

Primer, puder och en riktigt silkig och pigmenterad ögonskugga som blandar lätt.

Har samma och den enda som funkar för mig är Urban Decays lila tub.

Kanske får den bli nästa att testa då?

Jag har inte ens oljiga ögonlock men denna är den enda som nånsin funkat för mig! Har provat både dyra och billiga andra men det här är den enda jag skulle använda

Hej,

Såhär gör jag och det funkar finfint för mig! Använder UD:s primer i lila tub som någon här ovan nämnde. Sedan ”mättar” jag primern med en ljus grundskugga (bör även funka med transparent puder tex). Efter det skuggar jag på med de färger jag vill ha! Håller hur bra som helst.

Lycka till!

Har du oljiga lock så är det NARS Smudge Proof Eyeshadow Base som gäller!!

Natali Fikas, vad är er åsikt? Jag tycker att hon utstrålar ett sånt obehag.

Jag är fascinerad och avundsjuk på positiviteten! Önska att jag vore mer så. Vad menar du med obehag?

Jag tycker mest att hon verkar vara väldigt desperat över att få igång en influenserkarriär varför jag aktivt undviker henne. Ingen koll alls på hennes bakgrund eller något alls egentligen. Men att hon kanske försöker lite för mkt? Varför obehag?

Hennes uppspärrade ögon gav mig obehag och nu var första gången jag gick in på henne. Så fruktansvärt stel

Jag gillar inte sättet hon pratar på, avslutar allt med ”isar” (gullisar, kramisar osv), tycker även hon borde sluta prata till sin 1,5-åring som om hon var en bebis. Men jag kan ändå inte sluta följa henne. Ska bli spännande att följa flytten till radhuset. Jag förstår dock inte hur de har råd. Vad jobbar hennes kille med? Känns även som de var naiva när de blev chockade över vad renovering av badrum och tvättstuga kostar, känns som hon räknat med max 50 000.

Vad spännande hur man olika vi uppfattar personer, jag tycker att hon är superhärlig. Visar äkthet och känslor, både glatt och ledset. Bonus för färgskalan på kläder och i hemmet.

Håller med. Vet inte varför jag känner ett obehag kring henne. Följde henne när hon var gravid förra gången, men fick nog där nån gång när ungen var född. Kom ihåg att jag blev sjukt provocerad när hon sa att hon inte skulle ta emot besök för att rs-viruset härjade just då, men ändå tog dit kompisar med barn till och med. Sen fick deras bebis rs och hon uppdaterade heeela tiden från sjukhuset.

I förra öppet spår gav en person råd om en allerginässpray som man kan få på recept via sin läkare, och jag tipsade då om att samma nässpray även finns receptfritt. Inte för att tillrättavisa någon, utan för att det är ett väldigt bra läkemedel såhär i allergitider som jag personligen haft stor effekt av. Många med en redan konstaterad allergi går ju inte regelbundet till läkare, trots allt.

Efter mitt tips ramlade det in kommentarer om att jag skulle lägga ner min mästrande attityd, att jag var en obehaglig människa, att jag var en undersköterska eller sjuksköterska som kände mig ”under” läkarrollen och att jag var en apotekare som var arg för att betygen inte räckte till läkarprogrammet. Av kommentarerna tar jag absolut inte åt mig, däremot undrar jag… är människor på riktigt så här bittra? Att man känner behovet av att trycka ner någon för att personen tipsar om en nässpray? Vad leder egentligen till att man blir så oerhört sur på allt och alla?

M v h ej undersköterska, ej sjuksköterska, faktiskt väldigt okaxig men dock apotekarstudent med obehagligt torr humor vars betyg hade räckt till läkarprogrammet men jag vill inte bli läkare (för att besvara allt vad jag blev kallad)

Förstår din poäng.
Belle jag tycker att du alltid är hjälpsam och empatisk i dina svar samtidigt som du är rak och inte håller på med massa onödiga onyanserade känslouttryck. Uppskattar dig mycket här.

Nu var det nog inte tipset om receptfritt som folk högg på utan inledningen i ditt inlägg. Där upplevs du mästrande och förlöjligande.

Läste det och håller inte med.

Folk är idioter och framförallt här inne. Inte alla såklart, men de dras hit verkar det som.

Jag fick jättebra svar från dig när jag skrev en i ÖS om magkatarr (som visst hette något annat men jag har glömt bort det nu..) och jag har läst mycket annat som du skriver och du är en av få här inne som känns trovärdig.

Tack ni båda för era fina ord, jag blir så glad!

Vilken podd lyssnar ni på varje vecka?

Creepypodden. Fast den kommer ut varannan vecka bara

Ursäkta, Louise och Julia poddar samt Surret.

Daddy issues & rullar vi

Vad tycker ni om Keeping up med Jennie & Johanna istället för Malin? ? hur länge ska inte Malin podda?

Dagens juridik
Vetenskapspodden
Fråga Anders och Måns
Frågar åt en kompis
Tombola
RW-podden med LG & Peppe
Rättsfallet inifrån
Oscar & Fredrik
Hänt på restaurang
Bygga åt idioter
Filip & Fredrik
Fördomspodden
The tennis podcast
Uggla & Uggla
Den som skrattar förlorar

Fördomspodden

Eftermiddag i p3, Unge Meyers lidande, p3 dokumentär, över min döda kropp, druid och zimmerman show.

Holy Crap Podcast

Ursäkta
Måndagsvibe
Nours poddelipodd
Inga beige morsor

Mfm

Vad är det?

My favorite murder

Mathilda & Andrea

En varg söker sin pod och Unge Meyers lidande

Jag fullkomligt älskar unge meyers lidande. Såå bra ?

Tycker den är dålig ? Det är så tydligt hur lite tid de lägger ner/bryr sig.

Måndagsvibe
Peg o Penny
Nu börjar livet
Det skaver
Fråga Agnes wold
Nej men ärligt
Mikrofonkåt
Sanning & konsekvens
Vad fan hände
Föräldrarapporten
Inga beiga morsor
Two of a kind
Ursäkta
Wahlgren & Wistam
Ibland Framgångspodden

Glömde ju vad fan hände ? (och hör det i mitt huvud med den norska uttalet ?)

Flashback forever och Barnfrihet.

Så många ni lyssnar på!! Tack för tips!?

Blir lätt så när man har ett jobb som inte hade gått att överleva utan hörlurar?

Flashback forever
Unge meyers lidande
Så vad händer
En varg söker sin podd
Stormens utveckling
Sekter

Sen oftast P1 dokumentär och kaliber

Ursäkta
Alex och Sigge
Daddy Issues
Rebecca Stellas podd
Ärligt talat
JLC – Mellan himmel och jord
Fredagspodden
Måndagsvibe (inte exakt alla)
Relationspodden

Har även börjat lyssna på Camillas podd 🙂

Hur är JLC nu för tiden? Tyckte det var en skön hjärndöd/tramsig podd och lyssnade alltid på den när jag var ute och sprang förr, men sen de gick över till att behöva betalas för har jag bara lyssnat på typ tre avsnitt och det är nog ett år sen nu. Är podden likadan som den var före man behövde betala??

Ja absolut, även så skönt att slippa reklam 🙂

onsdagsdejten med jelena o tess?

Bara Sveriges Radio, bland annat USA-podden, Europa-podden, Radiokorrespondenterna Ryssland, Kina-podden, Snedtänkt, Vetenskapsradion historia, P3 historia, Bildningsbyrån, P1 + P2 + P3 dokumentär.

Spökjakt på riktigt, Alla goda ting är tre och Drottninggatan Podcast

Morgonpasset & eftermiddag i p3 dagligen
Daddy issues
Nyheter24: Sanning & konsekvens

Har ni upplevt något övernaturligt någon gång? Speciellt något läskigt eller obehagligt

Min kompis som arbetade på ett hotell inne i Stockholm för flera år sedan berättade att han skulle ta en vagn upp med hissen. När hissdörrarna öppnades stod en man där med allvarlig blick. Min kompis drog vagnen åt sidan för att låta gästen stiga ur först. Men det kom ingen ut och när han kikade in i hissen så var ingen där.

Kanske inget läskigt så men: när min mormor hade gått bort så satt jag en kväll på sängkanten och storgrät. Min mamma kom in och kramade om mig och tröstade mig och plötsligt kände jag en närvaro på andra sidan om mig som omfamnade mig och så föll det ner en silverberlock i form av ett hjärta på golvet mitt framför mig. Jag hade aldrig sett den förut och inte min mamma heller.

Jag brukade känna av någon ganska ofta men så försvann det under en period. Jag var ganska säker på att det var min morfar. Så såg jag sjätte sinnet en kväll och när alla köksluckor åker upp i den filmen så tänkte jag för mig själv att det vore fint om morfar ville visa sig snart igen. När jag sen vaknar på natten för att gå upp på toa och öppnar dörren till badrummet så står alla luckorna (ett badrumsskåp och ett hörnskåp) på vid gavel ❤️

En förvirrad patient på en enkelsal ropade ett namn gång på gång och frågade vad personen gjorde i salen. Namnet hen ropade var namnet på personen som några dagar tidigare dog på den platsen. Gång på gång frågade patienten oss varför personen var där.

Jag har fortfarande svårt att tro att det verkligen hände, men jag och mina kollegor som var där vet att det är sant.

Massor. Värst är det på mitt jobb (äldre gård på landet), jobbade natt med sovande jour hemma hos den familjen och vaknade till mitt i natten. Tittade upp och det satt någon i en stol mitt framför sängen precis bredvid dörren. Kunde inte springa nånstans så jag låg och gömde mig under täcket resten av natten haha ? Hör ofta steg och röster där, har även lyckats spela in det. Dörrar öppnas och stängs framför ögonen på en, i höstas satt jag och kollade på tv och ser i ögonvrån en person ett par steg upp i trappan. 10 sek senare byttes kanalen på tvn. Nu har det blivit lite lugnare i huset efter en resning, bara lugna energier där som inte ger sånt otroligt obehag.

Vi bodde ett tag i min sambos morfars hus som han ärvde efter han gått bort. Han rökte alltid inne under fläkten i köket. En morgon när min kille vaknade stod det en stol vid fläkten och fläkten var på!
Mycket konstigt som hände i det huset och det var inte förens vi bodde där som jag började tro på övernaturliga krafter

Bara fina saker. Min morfar betyder oerhört mycket för mig. Innan han dog fick jag honom att lova mig en sak. Han skulle ge mig ett tecken efter döden om han kunde så att jag visste att han hade det bra. Kort efter att han gick bort låg bröllopsfotografiet där han för mig till altaret på golvet. Bredvid låg en liten ängelfigur.

Fick rysningar (positiva rysningar) av att läsa dessa svar. Min morfar gick bort 1 mars och jag hoppas på att han ska ge mig något tecken. Han bodde inte i Sverige dock och hatade att resa så kanske tar han inte sig hit.. jag tänker på honom varje dag ?❤️

Sjukt intressant tråd! Hoppas fler svarar!

Jag hade en vän som fick bort hastigt en kväll. På natten var jag så ledsen och grät i sängen. Då tändes en ljusslinga jag hade i fönstret av sej själv. Utan batterier. Det är det mest övernaturliga jag upplevt. Upplevt mer saker men det skulle kunna bortförklaras, men detta var 100%.

Har ni haft ihop det/varit i ett förhållande med någon med en stor åldersskillnad någon gång? Fanns det några fördelar eller nackdelar?

När jag var 21 blev jag ihop med en man som var 11 år äldre. Tyckte inte då att det var problematiskt alls men kan idag tycka att det vart lite fel, men det beror nog mer på att han var väldigt kontrollerande och manipulativ och jag inte ännu hade fått så mycket skinn på näsan. Vet många som har liknande ålderskillnad där det är hur bra som helst.

Sen när jag var 16 blev jag ihop med brorsans bästa kompis som då var 25. Inte heller ultimat med tanke på att vi var på sjukt olika platser i livet.

Det skiljer 21 år på mig och min sambo. Funkar för det mesta fint och man märker inte av det alls. Blir mest påtagligt i respektive vänkretsar, där man kanske inte har lika mycket gemensamt.
Har märkt i vissa uttryck att det är väldigt typiskt sin egna generation, där vi inte riktigt förstår varandra. Men det kan man oftast skratta åt!
Nackdel (men som inte behöver vara en nackdel) är att det är stort glapp rent ekonomisk, vilket kan vara påfrestande. Man har sällan möjlighet att mäta sig med någon som jobbat ett helt liv innan man själv föddes.

Jag har en manlig kollega som jobbar inom samma företag men på ett annat kontor. Vi brukar mötas upp ca en gång i månaden för att jobba på diverse projekt tillsammans. Senaste tiden har jag uppmärksammat att han väldigt ofta försöker få mig att skratta och har uttryckt sig lite märkligt. Här är några exempel:

• du är bäst
• du kommer aldrig bli av med mig
• ser fram emot nästa gång vi ses
• älskar våra traditioner med burgare när vi ses
• föreslår aw/drinkar innan vi ses (har dock inte blivit av)

Det är bara några urval men har fått mig att börja fundera ifall han kan vara intresserad av mig. Eller målar jag bara upp det i min hjärna?

Ja, han är intresserad. ?

mitt barn spillde tacoköttförsås på min nya Josef frank kudde?. Hjälp mig med bästa tips.!
så rädd att skada tyget om jag försöker för mkt med a
spray mm…

Jag är positivt överraskad att typ alla fläckar mitt barn gjort på kläder går bort i tvätten så har inga tips mer än att tvätta.

ok det här är lin-tyg och en kudde för 1500 kr så går inte att bara tvätta tyvärr… behöver en mirakel räddning… ?

Kan det vara ett alternativ att lämna in på tvätt? Om inte annat så får du ersättning om det är dem som fuckar upp den??

Nej, de talar tydligt om vad de kan och inte kan göra innan de tvättar den på kemtvätt. Finns det risker talar de om det så får man själv avgöra om det är något man vill göra. Är det fläckar de inte kan garantera går bort så säger de det.

Gallsåpa +vanisch+Yes+hett vatten ihopblandat och gnugga på fläcken och låt det stå en stund? ?

Lägg ut den i solen ett par timmar

Gallsåpa+Vanish+Yes+hett vatten ihopblandat och gnugga på fläcken och låt den stå en stund..? ?

Fick bort rödvin på en vit ulltröja med hjälp av galltvål! Blöt fläcken, gnugga tvål mot, löddra sen upp fläcken och låt det vara ett tag. Tvätta sen

Tvätta och lägg sedan i solen. Solen är helt sinnessjuk på att få bort tomatfläckar

Stämmer. Hade tomatsåsfläckar på ett par vita jeans. Testade allt, till ingen nytta. Googlade och hängde sedan ut jeansen i solen. Efter ett par timmar var fläckarna puts väck.

Kemtvätt.

Från Växbo lin: Behandla fläckar så fort som möjligt! Galltvål och linoljesåpa fungerar på det mesta, använd aldrig blekmedel på linne! Fläckar från rödvin och röda bär behandlas med kokande vatten. Häll genom fläcken med en skål under. Fläckar från mjölk, ägg och blod behandlas med KALLT vatten och galltvål eller linoljesåpa. (Köttfärssås = kallt vatten.)

Har sökt in till F-3 lärare i höst, som jag haft en tanke på att plugga till under en tid,men la också till socionom i ansökningen. Så min fråga, vad är bäst/sämst med de yrkena?

Jag pluggade till socionom, det var mitt drömyrke! Men man får såååå mkt skit, inte värt det skulle jag säga.

Välj något där du inte går back ekonomiskt istället. Något där du inte fastnar i skarven mellan att vilja hjälpa människor, men vara begränsad av brist på resurser. Är mitt råd.

Förstår vad du menar med det sista, men gå back ekonomiskt? ? Som nyutbildad lärare kan du lätt få minst 35000 i de flesta kommuner nu för tiden, ännu mer i många kommuner. Det är väl en helt okej ingångslön? ?

Hen menar nog att man får stora studielån men inte såå hög lön, till skillnad från vissa andra yrken.

Haha, vad lustigt att vi har samma nick och så svarade jag i en tråd ovan att jag var F-3-lärare ? Kan passa på att svara då… Det bästa med mitt yrke är (VET att det skiljer sig extremt mycket i olika skolor/kommuner) att barnen är så pass små att de flesta tycker skolan är rätt rolig, de tycker om mig som lärare, jag får kramar, uppskattning. Känslan av att se när de verkligen lär sig/förstår något nytt. Det blir aldrig långtråkigt om dagarna, fullt upp hela tiden. Flexibiliteten i arbetstider, du kan ofta sluta tidigare/jobba senare när det passar. Lönen har gått upp så den är helt ok. Sen om du har ferietjänst är ju ledigheten på loven toppen ? Nackdelar: aldrig räcka till, svårt att bli ”klar” för dagen, orimliga krav/jobbiga föräldrar och frustration över brister i skolsystemet.

Haha ja de va allt bra lustigt ?
Grejen är att jag just nu jobbar som uska, har bra jobbtider men alldeles för dålig lön och den kommer inte stiga nämnvärt då man inte kan klättra något i karriären. Jag är 35, mina barn är i bra ålder för att jag ska orka plugga och jag är 100% säker på att jag vill jobba med människor, något jag alltid gjort. Men jag hör många prata om dåliga löner för f-3 lärare. Slitet med allt runt omkring är jag beredd på. Kanske inte är värt det ?

Var bor du? Vad tycker du hade varit en okej lön för jobbet? ?

I Jkpg, här är lönerna lägre än många ställen runt omkring men över 30000 iallafall.
Överväger det positiva det negativa?Har sen gymnasiet velat jobba med barn så jag är rätt säker på mitt val trots allt ?

F-3 lärare här och det är ju väldigt olika utifrån vem man är som person eller vart man arbetar men…

Positivt: Väldigt roligt, dagarna är varierade och oftast väldigt överraskande. Man utvecklas väldigt mycket både som människa men som lärare vilket känns väldigt givande. Man får utrymme att vara kreativ, komma med ideér som man själv kan sätta i praktik och ständigt prova nya saker i undervisningen.

Negativt: Stressigt, höga krav och mycket ansvar, känslan av att man bär ansvaret ensam om ledningen/chefer inte är toppen. Föräldrar kan vara otroligt elaka och ha noll respekt för din yrkesroll och kunskaper vilket i sämsta fall kan tära på ditt eget mående och din arbetsmiljö.

Mitt bästa tips är att fundera på om du verkligen kommer uppskatta att arbeta med barn samt vara medveten om att åtminstone arbete i F-3 innebär så mycket mer än undervisning och ämneskunskaper. I de lägre åldrarna ingår minst lika mycket uppfostran, befästa rutiner och arbeta fram hur man vill att eleverna ska bemöta varandra och vuxna. Det räcker alltså inte att tycka barn är gulliga och att ett specifikt ämne är kul för att tycka jobbet är roligt och givande. Att arbeta som lärare tar mycket energi och kraft men om man tycker det är roligt och givande så är det värt det?

Jag är socionom. Utbildningen är intressant om du är genuint intresserad av samhällsfrågor, politik och typ klass/köns-klyftor.

Många vill bli socionomer för att de vill hjälpa folk som har det svårt. Utbildningen är dock väldigt teoretisk och förbereder en inte för själva jobbet rent praktiskt. Således får många en chock när de kommer ut i arbete sen och och väl träffar klienter. Det är så ofattbart mycket misär, trauma och sociala problem att det är lätt att känna sig underutrustad för att hantera det. Väldigt sällan man verkligen får känslan av att förändra folks liv, och när man gör det är det främst de som bara befinner sig i en livskris av ett tillfälligt slag, men typ resurser i grunden att ta sig tillbaka. Det finns otroligt många som befinner sig på botten och inte har möjlighet att ta sig upp därifrån trots goda intentioner. Att vara socialarbetare är kantat av uppgivenhet och maktlöshet, och tillslut utvecklar man en viss cynism för att palla…

Socionom sen 13 år och jobbar inom barn och unga på socialtjänsten sedan dess.
Instämmer i Belles åsikt om att utbildningen inte förbereder en på yrket så bra dock.
Men jag älskar mitt jobb och håller inte med om så mkt annat Belle säger, även om jag förstår att många upplever det så.
Helt ok lön (44700 har jag).
Bäst med yrket” oerhört varierande. Klientbesök men i ena stunden kanske en missbrukande tonårig och i nästa med en mamma som blivit utsatt för våld osv. En del av dagen framför datorn med dokumentation (gillar mixen), möten med arbetsgruppen, goda möjligheter till fortbildning. Brett yrkesområde med många jobb att välja på. Socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd, skolkurator, familjebehandlare, jobba på sis-hem osv osv.
Jag älskar mötet med klienter och förstår så klart att man inte kan hjälpa alla men jag tycker att man får mkt positivt och tacksamhet tillbaka om man förmedlar att man faktiskt både kan och vill hjälpa.
Negativt: svårt att behålla personal och få in kollegor med erfarenhet, därtill svårt att få tillräckligt kompetent arbetsledning vilket jag tyckt varit det största problemet genom åren.

Jag har en manlig kollega som jobbar inom samma företag men på ett annat kontor. Vi brukar mötas upp ca en gång i månaden för att jobba på diverse projekt tillsammans. Senaste tiden har jag uppmärksammat att han väldigt ofta försöker få mig att skratta och har uttryckt sig lite märkligt. Här är några exempel:

• du är bäst
• du kommer aldrig bli av med mig
• ser fram emot nästa gång vi ses
• älskar våra traditioner med burgare när vi ses
• föreslår aw/drinkar innan vi ses (har dock inte blivit av)

Det är bara några urval men har fått mig att börja fundera ifall han kan vara intresserad av mig. Eller målar jag bara upp det i min hjärna?

Bästa tipsen för illamående?
Är inte gravid och inte sjuk, trodde först att jag hade nån form av magsjuka men förutom extremt illamående och lite yrsel när jag anstränger mig så har jag noll symtom. Har testat åksjuketabletter. Försöker äta regelbundet trots illamåendet men det är svårt.
Har suttit i nu i flera dygn och det känns inte hållbart alls, mådde inte ens såhär illa när jag var gravid. ?

Magkatarr?
Jag brukar må illa när jag har magkatarr. Men då är ju även magen orolig ovanpå illamåendet. Prova en kur Omeprazol.

Hur hade ni löst det med rum? När lillasyster kommer har vi en 7,5 åring och en som precis blir 3. Båda två är pojkar. Vi bor i en fyra. Hur hade ni fördelat rum. Två måste dela. Känns som äldsta har störst behov av rum men samtidigt känns det mer optimalt för två killar att dela rum. Det är inte aktuellt att sälja nu (vi köpte på toppen 2020) och om några eller många år kanske det ser annorlunda ut och vi har råd att köpa större.

Jag hade löst det genom att ge de stora barnen varsina egna rum nu och när lillasyster också ska få eget rum kanske situationen ser annorlunda ut och alla tre kan få varsitt eget.
Hade nog ändå satt de yngre i samma rum pga de inte bryr sig så mycket i den åldern och den äldsta i eget.

Mina två barn (en tjej och en kille) delade rum upp tills de var 9 och 7 utan problem. I ditt fall skulle nog jag låta de två yngsta dela rum, då de är mest benägna att kanske vakna på natten, och sedan göra om rumsfördelningen senare vid behov.

Att lillasyster är i ert rum minst tills hon fyller 2 så kan hon ha ett eget ”hörn” i vardagsrummet där hon typ har sina leksaker. Tänk liten spis, lådor med leksaker osv. Att det är hennes space liksom. Så gjorde vi fast vi bodde i en tre, storebror fick behålla sitt rum. Så blev det så att vi flyttade till hus när hon var knappt 2 år.

Vilken generation är bäst i sängen?
Har vi någon här som har erfarenhet från att ha legat med män från olika åldrar?
Tänker 18-25 år, 25-35, 35-45, 45-55 och sen 55+?
Vilken ålder är bäst och hur skulle ni karaktärisera dem?

Den bästa jag legat med är 6 år äldre än mig, jag var 29, han 35.

Tror det handlar om att vara nyfiken på sin partner, pigg och erfarenheten. En förhållandekille är antagligen bättre än en som alltid varit singel.

18-25 var för mig den åldern då killarna mest tänkte på sig själva. 25-35 är där jag är nu och absolut bäst eftersom min egen erfarenhet och tydlighet gör min partner bättre.

Äldre än så har jag inte legat med. Eller joo, men då var de yngre, så att nej…

Jag håller med dig men har kommit upp mot 35-45 och det blir bara bättre med åren. Både jag och den jag ligger med vet vad vi gillar och vågar be om det. Och man fattar att sex är en lagsport, man är medspelare inte motspelare ?

Beror inte på åldern utan hur på hur starkt attraherad man är av varandra. Mitt bäst sex har varit med lite olika åldrar på partnern. Det de hade gemensamt var att stämningen var elektrisk och känslan av vilja ha sex med just den personen där och då gjorde det svårt att andas.

100% håller med. Men tänker att olika generationer är ändå lite olika i sängen om du förstår hur jag menar? Jag tänker att Äldre kanske är mer ego i sängen för att det tillhörde den tiden att männen ska njuta av sex exemeplvis, Gen Z kanske är mer medvetna nu om att få kvinnor att njuta för att man pratar mer om det nu o tjejer säger ifrån? Lite så jag tänkte om man kan känna av den skillnaden ☺️

Någon som har erfarenhet av tunnhårighet som kvinna? Hur har ni hanterat det? Känslomässigt och rent praktiskt? Är i 40-årsåldern och håret blir tunnare och tunnare. Ger mig rätt mkt ångest. Troligast ärftligt på min mammas sida, så inga brister eller annat.

Nu har jag inte runt hår själv men har senaste månaderna börjat använda Redken extreme length serie. Och med detta shampo och hårmask så har jag börjat med en ny rutin i duschen.
1, en pall i duschen så att jag sitter gott och länge ?
1, blöter håret noga och länge. Typ minst 30 sekunder med munstycket så att det verkligen blir genomblött och genomspika tv och hårbotten hinner blötas ordentligt.
3, schamponerar 2 ggr, första endast med lite schampo för att få bort det mesta ytliga produkterna och det värsta fettet och smutsen.
4, andra schamponeringen låter jag ta en stund med lite mer schampo. Jag går all in på endast hårbotten och masserar minst 1 minut.
5, efter att ha sköljt ur schampot så är det hårmasken som jag bara försöker få i hårbotten. Masserar minst två minuter då masken är till för hårbotten och för att öppna upp hårsäckarnas yttre del något. Masken innehåller lite pepparmynta så efter en stund blir hårbotten lite kall.
6, fortsätter med resten av kroppen medan masken får sitta kvar några minuter till. Sedan när jag börjar bli klar så sköljer jag håret jättenoga. Då menar jag jättenoga, jag går in på flera ställen i håret för att verkligen skölja ut allt ur skalpen. Jag tycker att med detta nya produkter och med min nya rutin har gjort att mitt hår fått sig ett rejält uppsving och känslan är riktigt bra. Sedan blir ju var och en salig på sin tro såklart men jag tror helt på att en väl stimulerad och rengjord skalp är starten på allt vad ökad hårväxt heter. Lycka till!

Drog ut en tand för ca 6 månader sen. Har sen dess fortsatt att ha problem. Gör ont, blir svullen, huvudvärk. Varit tillbaka några gånger och ska nu få en remiss till specialist då de inte riktigt vet vad det kan vara.
Men undrar, någon som varit med om samma?
Är så orolig att bakterier har hittat till käkbenet….

Hade det varit bakterier hade de förmodligen sett det när du varit på återbesök. Gissningsvis är det en nerv som har kommit i klem. Är fullt med nerver i munnen som kan bli påverkade negativt när man drar ut tänder. För det mesta går besvären över av sig själv efter en tid.
Hoppas det löser sig för dig så du slipper ha ont.

Hur kan Sanne Alexandra ha så mycket pengar? Totalrenoverat ett hus med strandtomt, bygger lyxhus i fjällen och har alltid märkeskläder etc. Tjänar hon så mycket på sitt klädmärke eller är det mannen som har alla pengar? Hur mycket får man efter en avslutad hockeykarriär?

En hockeyspelare i NHL kan ju tjäna galet mycket pengar, han har väl sparat ? Hon tjänar nog väldigt bra också ?

Googlade snabbt och 2016 fick han nästan 10 miljoner för ett år i NHL. Sen har han ju gjort några år där så det blir ju rätt bra med pengar ?

Ja hon tjänar nog inte mkt på et par fakeläderbyxor ?

Hon gör väl en del samarbeten också, det kan ju dra in rätt mycket pengar.

De är väl mannen. Han pensionerade ju sig i förtid pga skada. Åh huset vid sjön var hennes pappas.

De jag undrar mest är hur hon kan ha 200k följare så trökig så man somnar ju. ?

Om en kollega till mig skriver följande, hur stor är chansen att han är intresserad av mig?

• du är bäst
• du kommer aldrig bli av med mig
• ser fram emot nästa gång vi ses
• älskar våra traditioner med burgare när vi ses
• föreslår aw/drinkar innan vi ses (har dock inte blivit av)

100%

Hur gammal är du??

Nä jag skriver så till min kollega som har tjej och jag är inte intresserad av honom som mer än vän ?

Jag är bekant med en person som blivit häktad men jag vet inte för vad. Kan jag få veta det på något vis?

Begär ut häktningsprotokollet

Stort plus för ditt namn!

Inte fasen att Gynning & Viktor är ett par fortfarande?
Dödstyst på insta i månader..nu plötsligt är de på godset, V syns symboliskt i spegeln..

Är 35 år gammal och vill skola om mig till en 5-åring utbildning jag drömt om sedan jag började gymnasiet. Är det för sent?

Självklart inte, kör! Pluggar själv en femårig utbildning som jag snart tagit mig igenom, och kan lova dig att tiden går riktigt snabbt.

Hur gammal är du?

Jag är 25, men många jag pluggar med är äldre.

Jag blir 34 i år och går första året av 3 på universitetet. I min klass är de flesta runt 20 men sen är vi ett gäng runt 30, även om jag är äldst.

Jag pluggar en naturvetenskaplig utbildning,och visst har jag fått lägga manken till pga att det var längesen man gick i skolan. Men upplever att jag har ett stort försprång i form av livs- och arbetslivserfarenhet, självdisciplin, mer beslutsamhet i att jag vill plugga osv. Tiden flyger fram, tre år går i ett ögonblick. Största steget för mig var att fatta beslutet, nu är det som vilket jobb som helst liksom.. fast med större krav på engagemang, men också större frihet.

Har barn och hus, tilläggsbidrag och tilläggslån gör detta ekonomiskt möjligt också. Så tacksam!

Jag har bokat tid för att göra en tatuering senare iår men funderar lite kring motivet.. Gör tatueraren en skiss på den inbokade dagen eller ska man helst ha med ett färdigt förslag? Fick inget konkret svar vid bokning när jag frågade kring det om någon undrar..

Ja alltså, de flesta brukar ha en färdig skiss klar när du kommer för att få tatueringen, utom vissa kända tatuerare som skissar upp motivet när du dyker upp.

Jag vill skola om mig till en femårig utbildning som jag drömt om hela mitt liv och aldrig har kunnat släppa. Men är 35. Tanken är HP och sen blir jag klar när jag är 41.

Är det för sent? Någon som gjort liknande? Kommer jag vara utstött tant i klassen? Kan inte hjälpa att känna att det är alldeles för sent att bli klar när man är 41. Speciellt när man inte har en annan utbildning eller mycket arbetslivserfarenhet i bagaget.

Du ska ändå jobba 20+ år efter 40 om man ska gå i pension senare i livet. Varför inte ? och jag tror absolut att man kan känna sig lite utanför eller konstig då och då, det har jag gjort, men det påverkar ändå inte min vilja och vad jag tänker göra i livet. Åldras gör vi ju alla och jag brukar tänka att andra också åldras haha. Känns bättre då ? stort lycka till

Har en kollega som skolade om sig när hon var 53. Kör!

Du ska göra precis som du vill! Tänk inte på att vara äldst i klassen, gör det för din egen skull. Heja dig!

Ni som förlovat er eller funderar på det: valde ni släta ringar eller en med sten(ar)? Jag vill egentligen helst ha en slät förlovningsring och en vigselring med sten, men det är svårt att få det att se snyggt ut ihop, då behöver båda ringarna antingen vara kupade eller raka, va?