När man kan fokusera på ”roligt” snarare än resultat

Tidigare trodde jag att framgång betydde en viss summa pengar, att livet skulle se ut på ett visst sätt men med tiden har jag förstått att framgång för mig är att jag lever ett liv där jag mår bra, gör det jag älskar och har kul 🫶🏼 // Josefin Dahlberg

Jag gissar att det monetära resonemanget gällande framgång underlättas av att ha en tät snubbe som gör att man kan fokusera på att ha kul, snarare än på att tjäna pengar. 
Jag säger inte att dety är någonting fel med det, utan vänder mig mot influenciska plattityder som att välja bort ”negativa” saker i livet som enbart möjliggörs av en annan människa – i det här fallet en rik partner. Jag hade också gärna tänkt så här, men jag har räkningar och ett huslån att betala, saker jag tvivlar på att Josefin har. Det ärbara det jag menar.
Ingen skulle säga att ”framgång är att ha roligt” om man samtidigt riskerar att hamna hos inkasso för att man inte kan betala sina räkningar.

Bildkälla: Breakit

Bara en person som inte behöver oroa sig för pengar kan säga att ”framgång är att ha roligt” samtidigt som ens bolagsänker sitt rörelseresultat från 1 400 000 kr till 4000 kr. 

72 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Håller med i allt du skriver i inlägget, men antingen är det för att jag är hungrig eller bara allmänt trög. Jag har fått intrycket att Josefins sociala medier och företag gör bra med pengar, vad har hennes kille/sambo för lukrativt arbete? Och vill nån tolka break-it siffrorna till mig som är otroligt dålig på sånt? Vad betyder det? Bra eller dåligt?

      Hon är ihop med Josef Fares som bland annat är filmregissör, men jag tror att han tjänar merparten av pengarna på datorspel.

        jo men d är ju hans pengar då

          Och hans pengar finansierar gemensamma saker, typ boende och resor.

          De är för all del inte gifta men om han inte försörjer kvinnan han lever med, mamman till hans barn, så vore det väl ändå rätt knasigt?

            Jo men kanske gemensamma utgifter för tex boende och deras barn, men tror inte hon ber om typ ”jag behöver gå till Åhléns-pengar”??

        Japp pengarna kommer främst från datorspel numera. Fares dataspelsbolag är väldigt framgångsrikt och har varit det i många år (en bekant har jobbat där och han är inte fattig han heller). Men de är inte gifta och är det något livet har lärt mig är det att rika män som försörjer sin fruga och låter henne leva i sus och dus för sina pengar har en tendens att byta fruga till en yngre modell när fruga 1 börjar bli lite till åren och i Sverige råder ingen försörjningsplikt med underhåll till tidigare frugor så hon kanske borde vara lite smart och skaffa sig en egen karriär och sina egna pengar (mitt bästa tips till alla kvinns, bli aldrig ekonomiskt beroende av en man).

          Har spelat flera av hans spel. Riktigt bra grejer 🙂

          Jag tror att hon kan få goda råd från sin svägerska på just den punkten!

            Hon hann väl knappt vara singel mellan miljardären och mångmiljonären? visst att hon själv har en karriär, men nog har det väl ändå varit männen som finansierat deras liv?

    Tänker det är positivt med färre företag inom överkonsumtion.

    Låter ju mest som att hon vill förekomma folk (tex dig) som upptäcker att hennes företag går dåligt och skriva om hur härligt det är när hon inte behöver bry sig om ekonomisk framgång.

    Men oavsett var pengarna kommer ifrån så är det såklart lättare att göra ”sånt man mår bra av och ha kul” om man har pengar. Även utan ekonomisk stress så är det ju så att de flesta behöver anpassa sitt liv med jobb och konsumtion pga pengar.

      Ja Spotify-dokumentären ”Kristallsjukan” verkar ju ha tagit död på hela branschen (med rätta!).

        Den måste jag genast lyssna på!

    Du kan omöjligt avgöra om hennes företag går bra enbart genom att titta på resultatet. Vad är det som gjort att resultatet sjunkit? Har hon medvetet tagit kostnader under förra räkenskapsåret eller har omsättningen sjunkit samtidigt som kostnaderna varit desamma?

      Hon har väl varit föräldraledig också 💕

    Framgång betyder väl olika för olika människor.
    Det hänger väl ihop med vad man har för mål med sitt liv och hur man klarar att nå sina uppsatta mål.
    Det kan ju vara att lyckas i arbetslivet och eller i sitt skapande, bli känd eller erkänd av många, tjäna pengar på smarta affärer, kunna leva på sin hobby, gå ner i arbetstid mm.

      Vilket blir enklare när man har en tät partner!

        Ja, det underlättar
        Likaså om man är född med silversked, ärver en rik släkting, vinner på lotto, hittar en påse kosing i skogen eller massa kokain, säljer sig på OF eller har tur på annat vis.
        Men det är inte omöjligt att nå framgång/känna sig framgångsrik av egen maskin heller.

    Vid en första anblick liknar hon en ung Hillary Clinton.

    Håller med Camilla!

    Skulle hon tycka likadant om hon tvingades att flytta från det otroliga huset hon bor i till en liten lägenhet?

    När man går in på hennes sida på IG så märker man att här finns en person som absolut inte behöver tänka på pengar en endaste sekund – det mesta ser lyxigt ut för mig som måste ha koll på min månadslön och ha koll på var varenda krona hamnar….(obs är inte avis, det är bara så det är för de flesta ränker jag)…

      Ja och med dessa prisökningar. Flera matvaror höjda igen fast dom gått ut med dom ska sänka. Deppigt värre.

    Pengar är bara oviktigt för den som redan har dem.

    Jag har en tät snubbe, men det speglas ju inte direkt i min egen ekonomi? Inte så att jag pratar med honom när jag behöver köpa något, det köper jag ju för mina privata medel. Han tjänar way more än jag, men de pengarna är ju HANS. Däremot ger det såklart en trygghet i att vi inte har så stort huslån, vi påverkas inte märkbart av räntorna tex. För mig är framgång snarare självförverkligandet i att jag trivs med mina vänner, på mitt jobb, med mina fritidsintressen etc

      Det speglas ju i allra högsta grad i din ekonomi i och med att det, som du skriver, innebär att ni har låga huslån och inte påverkas märkbart av räntehöjningar. Det gör rimligen att du har mer privata medel kvar till egen konsumtion.

        Ja det har du såklart rätt i. Utan honom hade jag inte haft lika många kvadratmeter eller kunnat dela på boendekostnaden och drabbats mkt mer av ränteläget. Men jag skulle inte säga att mitt liv var ”sämre” när jag bodde ensam, i en liten etta och hade högre lån. Mina privata medel försvinner iväg nu ändå, eftersom jag fått fler och högre utgifter för annat för att ”hänga med” i hans vanor. Men, det är såklart ett privilegierat ”problem” oavsett, vilket jag förstår.

          Det är nog lite det här som är skillnaden. Du förstår ändå att din mans ekonomi påverkar hur ni kan leva ert liv, och att din ”sämre ekonomi” snarare ligger i att ni har ett privilegierat liv i grunden. Josefin verkar inte förstå att hela anledningen till att hon kan leva det liv hon gör är just pengar. Hade hon varit en ensamstående låginkomsttagare hade det knappast låtit likadant.

          Då antar jag att ni inte fördelar kostnader procentuellt för att du ska ”hänga med”? Han borde ju om inte annat gå ner till din nivå annars.

            Håller med. Min partner är höginkomsttagare och glappet mellan våra löner är väldigt stort. För honom har det alltid varit en självklarhet att vi betalar procentuellt då han är drivande i att vilja fortsätta med sina levnadsvanor.

              Men så bra.

            Anonym med ”tät partner” här. Nej vi delar inte procentuellt på vardagskostnader. Vi delar på hälften. Däremot äger han mer än mig i vårt boende.

              Fattar inte varför du ska ta hälften av kostnaderna om han tjänar mycket mer? Och så äger han dessutom mer av boendet? Jag tjänar mycket mer än min man men vi äger lika mkt av lägenheten fast jag lagt in några miljoner mer. Och vi jobbar båda lika mycket och lika hårt så skulle kännas orimligt om jag skulle behålla mer av min lön varje månad än han av sin. Vi behåller istället 10 000 kr var varje månad för egna utgifter och allt utöver det sätts in på gemensamt konto. Dvs jag betalar mkt mer på totalen. Helt rimligt när jag tjänar mest tycker jag.

                Vi är inte gifta eller har barn. Att då kräva att min partner skulle betala mer bara för att han tjänar mer än jag är en lite främmande tanke… 🙂 Dessutom har jag inte samma ekonomiska möjlighet att äga mer av boendet. Jag har ingen låg lön (strax över 45k), men han tjänar runt tredubbla min lön. Dock tar han fler vardagskostnader (typ handla mat etc) än vad jag gör. Men det är inget vi procentuellt delat upp eller har på papper. Fortfarande priviligerad läge för mig tycker jag:)

                  Både din och hans lön är fantasisummor för mig. Så olika vi lever..

        Liksom saker som att man inte behöver lägga några summor på buffert ifall det skulle vara något med huset tex, inte behöva jobba extra eller ta ett annat mer välbetalt jobb som man kanske inte trivs med eller som kräver mer arbetsinsats för att få hushållets ekonomi att gå ihop etc. Pengar ger ju ändå trygghet och fler valmöjligheter.

          Eller bara en sån sak som att spara ihop pengar till ett bra boende, tar många år av hårt sparande med minimalt av konsumtion för många bara att nå dit.

      Han låter ju rätt oskön om han gör sån stor skillnad på ditt och mitt när det handlar om hans livspartner.

        Ja jag fattar inte heller hur man kan vilja leva så här. Om jag har mer pengar än min partner så delar vi ju ändå? ”Ditt och mitt”, som att man lever helt olika liv…

          Fast att till viss del hålla isär sina pengar är knappast oskönt utan snarare vettigt och realistiskt. Hon skriver ju att han t.ex. genom sina pengar ser till att de kan ha ett lågt huslån så hans pengar kommer ju ändå henne till del. Jag har ett betydligt större ekonomiskt kapital än min kille och tjänar mer, jag har lagt in mycket mer pengar i vår bostad än han och på det sättet bor han betydligt finare än han skulle kunna göra annars och till en låg räntekostnad (dessutom kommer han få halva vinsten den dag vi säljer). Vi delar på alla gemensamma utgifter men trivs båda med att i övrigt ha separat ekonomi, för att kunna köpa vad vi vill utan att behöva motivera det för den andra. Dessutom inser vi ju att även om vi älskar varandra och tror att vi ska leva resten av livet ihop så talar statistiken för att det är långtifrån säkert att det blir så.

            Det framgår ju inte heller hur länge de varit tillsammans, skillnad om de är gifta sedan 15 år och har barn ihop eller om det är rätt nytt. Sen kan det förstås bli lite konstigt om den med lägre inkomst behöver lägga alla sina pengar på att hålla jämn takt med den andre istället för att spara så att man står barskrapad om det tar slut. Beroende på vilka avtal man har förstås. Men inte konstigt att man inte tänker ”allt mitt är ditt” i ett nytt förhållande.

            Låter lite som oss, fast det är han som har den större inkomsten.

            Vi har inte gemensam ekonomi (alltså, vi slår inte ihop lönerna på ett konto och delar exakt lika), han betalar dock mer av våra löpande kostnader och hade han inte ägt bostad som han sedan sålde och lade in vinsten från så hade vi inte kunnat bo så bra nu då jag var student och bodde i korridor när vi träffades.

            Jag kan verkligen förstå att jag gynnas av att leva ihop med någon sett till detta. Jag har dock inget behov av att dela exakt varenda krona. Men kanske hade det känts mer så ifall min partner var en snåljåp och jag på nåt vis kände mig utnyttjad. Nu turas vi om lite att betala när vi tex är ute med familjen osv. Det mest konstiga jag hört är dock när partners delar upp notan mellan sig när de är på restaurang, det vore en riktig dealbreaker för mig om min kille gjorde så.

        Har han överhuvudtaget sagt det?

      Skriver du som har en ”tät snubbe”…

    Hon skrev ju ändå att framgång var att ha kul och må bra. Om du har kul, men hamnar hos inkasso så kanske du inte mår så bra. Så det var ju inte heller det hon syftade på.

    Jag tycker att hennes resonemang är världsfrånvänt. Vill och kan hon leva med fokus på att ha roligt är det enda som räknas så ska hon absolut göra det, varför kasta bort en sådan chans? Men hon verkar inte förstå att det är ett privilegium som majoriteten aldrig kommer få uppleva. Jag tror att många som har det väl ställt bara tar det för givet, och har svårt att förstå att vissa får kämpa för att ens kunna bjuda sina barn på glass. Uppskatta det du har, men var också ödmjuk inför att alla inte har det lika bra.

      Vilken chans menar du att hon kastar bort genom att välja det liv hon vill leva?

      Hänger heller inte med på vilket majoriteten inte kommer få uppleva. Glädje, att välja ett liv fyllt av glädje och att fokusera på att må bra, har ingenting med ekonomiskt välstånd att göra. Står du på ruinens brant eller om du inte har råd att köpa mat så absolut, men den absoluta majoriteten har definitivt tillräckligt för att kunna glädjas i livet (källa gällande svenska hushålls ekonomi: scb.se)

        Hon lever det liv ho vill leva för att hon har den ekonomiska möjligheten till det, och jag förstår att det inte är något man kastar bort om. Hade hon exempelvis varit ensamstående låginkomsttagare skulle hon inte kunna bibehålla sin livsstil. Att inte behöva bry sig i pengar är en chans man får först när man har tillräckligt mycket pengar.

        Majoriteten kommer inte att få uppleva att vara mycket välbärgade. Dom flesta skulle inte kunna ha en omsättning på 4000 kr och fortfarande ha en dyr livsstil. Kort och gott, majoriteten kommer inte bli rika.

          Men det är inte rik det handlar om, man behöver absolut inte vara mycket välbärgad för att leva ett liv man mår bra av. Majoriteten (i Sverige) kan välja liv de mår bra av och välja att göra saker som gör dem glada.

            Men ska du likt Josefin leva dyrt med minimal inkomst krävs det att du är rik till att börja med. Det förstår du nog.

              Hon har ju rimligtvis annan inkomst än röreselresultatet i bolaget. Hon kan ju ha varit anställd under året, har ett annat bolag som hon tar ut lön eller utdelning ur eller så lever hon på sparpengar, lottovinst eller en sugar mommy/daddy. Vad det än är så säger ju ett rörelseresultat i ett bolag absolut inget om någons ekonomi.

              Dessutom good for her om hon mår bra av det!

              Lägg av med ”det förstår du nog”, översittarfasoner kan du köra mot någon annan.

              Hon skriver inte att det är livsstilen hon pratar om utan om glädje.

              Vi får vara överens om att vi inte är i närheten av att vara överens. Mitt mindset och min glädje i livet har absolut ingenting med pengar att göra. Jag är glad över att jag valt glädje och livslust istället för att fokusera på den livsstil jag inte kan ha.

      Bara låna inte. Folk vill bo så flott medan en etta duger. Billiga intressen.

      Amen!

    Förlåt men den där fuldansvideon känns så oerhört stel och tillgjord att jag blir generad! ”Nu jävlar ska det visas hur tokroligt vi har det”. Har även så svårt för människor som ska låtsas vara yogi-andliga och så är pengar och ett flashigt liv att visa upp allt som spelar roll!

    Att typ alla mina förebilder inom andlighet är ekonomiskt oberoende skaver lite.

    Sen att många predikar att man manifesterar sin verkliget genom affirmationer. I princip betyder det att om du är fattig så är det ditt eget fel. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra av det.

      Sluta följ såna personer.

      Är genuint nyfiken på vilka förebilder du har?

        Eckhart tolle, gabbie Bernstein, Jay Shetty, Deepak chopra bland annat. Många fler såklart, men det gemensamma verkar vara att de blivit rika på att föreläsa om självhjälp

          Gabbie och Deepak är ju så fejk. Tjejen påstår att hon manifesterar allt hon vill ha i sitt liv men när man lyssnar på vad hon säger framgår det att hon kompromissat bort det hon vill ha (sitt drömboende som hon inte hade råd med för ett hus på landet). Deepak har ju slarvat bort sin relation med sin son. Så jag ser inte dessa människor som förebilder. Gör dig själv en tjänst och strunta i dessa clowner, älska dig själv bygg upp dig själv, gör det som gör dig lycklig.

      Jesus dog utblottad på ett kors. Fattar ditt skav.

    Håller verkligen med många kommentarer ovan. SJÄLVKLART är det lättare att vara lycklig om du inte behöver bry dig om räkningar och om månadslönen kommer att räcka hela månaden. Jag har varit där och är där fortfarande när jag hela tiden behöver tänka pengar, pengar och kommer det att räcka hela månaden. Har jag råd med det och det? Kan mitt barn gå på det kalaset och kommer pengarna att räcka till skolstarten?
    “Pengar köper inte lycka, men hellre gråta i en Ferrari än en Volkswagen”

    Eckhart tolle, gabbie Bernstein, Jay Shetty, Deepak chopra bland annat. Många fler såklart, men det gemensamma verkar vara att de blivit rika på att föreläsa om självhjälp.

    Goodhart’s lag går att applicera på ganska mycket här i världen.

    Hon bakar kanelbullar utan socker och gluten – hon kan inte vara lycklig.

    Vaddå ”fallit för kristaller och tog hem konceptet till Sverige”?? Det har funnits kristaller att köpa här hur länge som helst.

    Det enda hon gör om dagarna är att meditera, yoga och göra hälsosam mat. Ja då är det nog lätt att fokusera på att ha roligt. En annan (typ alla) som jobbar 8-17 och knappt hinner träffa sina barn förrän de ska lägga sig har nog lite svårare att vara så lycklig hela tiden.

    Tips. Bli kär i en rik person. Välj noga och bli sedan lycklig. Obs. Ironi.

    Man fattar att Josefin och Vanja är kompisar, sälja luft och leva life på andras bekostnad, om än på olika sätt.

    Tänkte samma sak. Kristaller var ju verkligen inget nytt koncept 2020 😅

    Hon driver ju också ett eget företag med hennes sociala medier som omsätter 5 miljoner cirka? Varför nämns inte det?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.