Sara ”Hållbara Sara” Olsson har postat ett viktigt inlägg på Instagram.
Hon skriver att hon tar på sig att vara Grinchen för att påminna alla om att julen är en hemsk tid för många. Att man inte får glömma att se sig omkring, lyfta blicken och vaka lite extra över barnen, över den som dricker för mycket, lever med psykisk ohälsa eller har det skralt i plånboken.
Den översta kommentaren under inlägget tar upp ytterligare en viktig sak:
För att inte tala om ensamhet. Aldrig känner man sig så ensam som vid stora familjehögtider när alla andra har massa umgänge och man inte har någon. Så många som sitter ensamma på julafton och mår dåligt över just ensamheten.
Sara skriver också att barnen mår dåligt när vi vuxna mår dåligt av stress (i full färd att konsumera ihjäl deras framtid) och det kan ju vara någonting att fundera lite över om julen känns mer stressig än trevlig.
Föregående inlägg 
Folk borde bli bättre på att bjuda in den ensamma vännen/kollegan/grannen till sin familjs jul. Är så sorgligt på något vis att vi är så väldigt dåliga på att öppna upp och bjuda in under högtider, att det är så väldigt skyddat till att bara firas med närmsta familj. Nästan så att det suckas för att svärmor ska med.
Förmodligen så att många inte bjuder in för att de ensamma inte är så öppna med att de faktiskt är ensamma, det är ju lite av ett stigma. Jag har knepiga familjerelationer och ingen släkt, men det är inget jag är så öppen med.
Instämmer i det här. Vi brukar alltid lägga ut inlägg i sociala medier att vi bjuder in våra vänner om någon sitter ensam till tex jul/nyår/påsk osv om vi ska vara hemma men väldigt sällan någon nappar.
Det här blir ju lite samma som alla som vill skänka leksaker etc till fattiga familjer. Inte så kul för folk att vara i den rollen. Tror man måste försöka hitta andra sätt att presentera välkomnandet.
Det bästa är ju om man kan snappa upp ensamheten under resten av året och redan då börja bjuda in mer naturligt.
Men är ju svårt att veta hur vilka relationer ens kollegor har till familj, vänner osv. Okej om någon är väldigt öppen och har berättat att de inte har någon familj/släkt eller någon att umgås med på fritiden och verkar deppig över att fira jul eller liknande. Men annars kan man nog ta illa upp om någon frågar om man vill vara med på dens familjs julfirande, utan att det kommit på tal om att man ska fira ensam.
Ja det var ju därför jag sa att det bästa är om det kan komma mer naturligt under hela året om man lyckas förstå att någon är ensam. Men de flesta är ju livrädda för att behöva lära känna sina kollegor eller grannar och då blir det svårt.
Och inte bara kollegor så klart utan vänner också, där tycker man att det borde vara lättare. Men många erkänner nog inte hur ensamma de är på högtider för att de vet att högtiderna är vigda åt familjerna. Så i stället låtsas man vilka fira ensam eller ljuger om planer för man vet att ingen vill öppna upp för andra än precis familjen på julafton.
Om jag var ensam skulle jag inte vilja fira jul med någon annan familj som jag inte umgås med annars t ex en kollegas familj och släktingar och sitta där som ett välgörenhetsprojekt. Man kan känna sig väldigt ensam även om man är bland folk. Om jag var ensam skulle jag antingen köpa hem massa gott och olika behandlingar och ha en spadag och kolla på någon bra serie eller om jag hade råd åka bort till någon rolig storstad.
Okej om ni är vänner och en kollega du brukar umgås med, men kan slå väldigt fel att bjuda in någon till sitt julfirande med familjen sådär. Då blir det ju bara att man sitter där och alla vet att man är ensam och bara där för att det är synd om en.
Ett tips är kanske att inte få det att låta som att man tycker synd om den ensamma. Bjud in för att ni tycker att det skulle vara kul att ha den där. Fråga tidigt. Inte ”är du ensam så är det okej att komma över” utan ”Har du några planer för jul eller ska vi fira tillsammans? Du kan väl komma över till oss, våra föräldrar kommer också men de är trevliga.. vore kul om du kom om du inte redan har bestämt något annat.” ja ni fattar.
Finns folk som jag som älskar mitt egna sällskap mer än att umgås med folk. Visst nån gång om året annars nej tack!! 😻
Håller helt med. Svenskar är extremt kyliga på det viset. I USA bjuder man gärna in barnens vänner, grannar, kollegor om de inte har planer….
Vi lever i Sverige.
Min svägerska har alltid varit fantastisk på att bjuda in personer som inte har så stort umgänge, både barn och vuxna. Hon har tre barn och massor av vänner och är så bra på att se de som befinner sig lite i periferin och inkludera dem. Det är en fin egenskap.
Fast går det inte lite till överdrift med alla varningar om hur dåligt alla har det på julen?
Den här berömda stressen kan jag helt ärligt säga inte finns bland mina vänner och släktingar. Vet inte riktigt vilka människorna är som tar i så iniskogen inför julen att de nästan blir sjuka av stress?
Alkisar finns och har alltid funnits såklart, den delen förstår jag, för är mamma och pappa fulla hela jullovet så inte blir det någon bra jul, där håller jag med.
Men friska välfungerande barnfamiljer, där ser jag inte riktigt att julen är det här helveteshålet som beskrivs.
I min bekantskapskrets ses julen snarare som en välkommen paus i arbetslivet och skolan, några lediga dagar där man slipper gå upp tidigt i kolsvart mörker och iskyla och stressa iväg till jobb och skola, man kan vara ledig och umgås istället.
Högtider brukar vara högsäsong för våld i hemmet, självmord, psykisk ohälsa, osv. Så långt ifrån alla ser det som en välkommen paus från vardagen.
Precis! Alkoholen flödar, barn och kvinnor som blir misshandlade psykiskt och/eller fysiskt får inte den vardagliga pausen från sin förövare osv.
Jo, såklart högtider kan förvärra sådant som redan finns men ingen FÅR psykisk ohälsa eller blir suicidal enbart pga jul.
Nja, psykisk ohälsa kan man absolut få av att ens ensamhet förstärks som tex på julen. Psykisk ohälsa är inte bara grav depression och suicidal. Det är även oro, ångest, osv.
Men jag tycker det är så tråkigt att det på något vis är tufft eller norm att vara lite kaxig kring sådana saker och tycka att var och en får skylla sig själv om de är svaga. Var lite ödmjuk för allas olika förutsättningar och var i stället öppna för signaler på om någon runt er mår dåligt. Var en medmänniska.
Samma sak oavsett exempel. Din depression eller ångest kan förvärras av tankar du tänker kring en högtid men för att de ska kunna förvärras krävs att du redan lider av dem.
Spelar det någon roll egentligen. Poängen är att många mår väldigt dåligt under högtider, är ensamna, våld och alkoholism ökar, samtal till bris, självmord och psykisk ohälsa. Det är inte coolt att skita i detta och tycka att det bara är att stressa av och njuta av de lediga dagarna. Tvärtom ganska oemoatiskt. Var tacksam att ni inte är drabbade men var lite mindre dömande.
Vad yrar du om? Jag bryr mig om folk som mår dåligt, inte enbart under högtider (gör du…?) Jag vänder mig mot narrativet att folk plötsligt drabbas av psykisk ohälsa den 24 december, det gör dem inte.
Men vad är problemet med att påminna om detta under tiden på året när man vet att allt detta ökar?!
Vem påstår att det är ett problem?
Ts tycker att det går till överdrift med att påminna om detta, så då utgår jag från att hen inte tycker att det är ett så stort problem.
Men skit samma. Orkar inte tjafsa om det.
Återgå till att vara skönt obrydd så återgår jag till mitt.
Fast ts tyckte ju att det var överdrivet att påminna om och att alkisar alltid har funnits osv osv och se det som en tid att slappna av.
Jag lovar att vi absolut inte kör på någon typ av extra med vårat julfirande, men i en vardag där det knappt går ihop med tid och energi resterande 364 dagar om året så blir jul ändå en extra stress. För man kan inte skita i att barnen får åtminstone ett par julklappar, att stämma av med släkten så ingen sitter ensam osv. Och som med allt annat dom rör flera människor upplever åtminstone jag att det blir ett pusslande på en gång vilket skapar stress.
Delar verkligen din syn! Vad är det folk stressar upp sig så över? Herregud köp färdiga delar till pepparkakshus och limma ihop och låt barnen dekorera, tar inte mycket tid och barnen blir jätteglada. Häng deras mössor och vantar i julgranen som ett Nissebus, tar 3 minuter och blir roligt och lite magiskt för barnen. Köp vissa saker till julbordet färdiglagat, allt måste inte vara från grunden. Klicka hem julklappar på nätet istället för att trängas med folk i affärerna. Mm. Mm. Och framförallt, njut av tiden tillsammans.
Kan hålla med, vad är det som är så stressande egentligen? Man måste ju absolut inte mer än man vill och har lust med.
Tycker media är stressande.
Varenda dag står det jul överallt.
Så är det när vi lever i en värld som går ut mycket på att handla varor.
Försök kom ihåg att du verkligen inte behöver göra exakt som alla andra. Alla andra gör inte ens sådär, det mesta är reklam 🙂
Och alla har inte ett jobb som innebär ledigt. Många inkl jag själv jobbar som mest dessa veckor men så långt tänker väl inte du
Jag ghostar/bryter kontakten med folk som inte bjuder in mig på julen, det brukar bli några stycken varje jul som jag ghostar och bryter kontakten med. Dom vet om att jag är helt ensam, och även psykisk ohälsa (hela min familj död) och själva så firar dom med stor familj osv, och ändå så bryr sig vissa inte ens om att höra av sig, än mindre bjuda in mig. Det slutar alltid med att jag ber ett par stycken att dra åt helvete och sen så ghostar jag dom/bryter jag kontakten. Förra julen så bröt jag kontakten med en av mina ”bästa” vänner, vars barn jag köpte julklappar till pga att hon inte hade råd, och ändå så bjöd hon inte in mig, trots att jag alltså köpte julklappar till hennes barn. Henne ghostade jag rakt upp och ner på julafton, blockerade henne och jag bara gick upp i rök – fantastisk känsla att göra så! Hade det varit tvärtom, om jag hade firat med familj och de hade varit ensamma så hade jag bjudit in dom. Men nu så är dom borta. Ghostade, gone, borta.
I Stockholm är det mer så. Läser annars i nyheterna att på många andra orter är det många som har öppet hus till dom som vill komma. Så fint och bra. Blir helt varm när jag tänker det finns så snälla människor. Jag var hos en kompis en jul för killen och hon hade separerat. Hon sa hade du inte kommit hade jag åkt till psykakuten. Så klart jag ställer upp. Jättefin vän och två gulliga katter har hon.
Det är ju alltid folk som ”bara ska påminna” om detta år efter år…. Vad är det med vuxna människor som inte kan ta ansvar för sitt eget liv och mående? Mår man så dåligt att av att andra gör mer och har råd med mer så är ju problemet ens egen dåliga självkänsla. Lönen elak sig SÅ stressad av att julstöka så har man antigen lagt ribban för högt eller planerat för dåligt.
Jag är en ensamstående tvåbarnsmamma med en medelinkomst och vi har det supermysigt hemma och barnen får uppleva julmagi utan att det kostar skjortan. Jag har köpt alla julklappar, började redan i september och gjorde det lite fånighet då. I vår familj ger vi bara julklappar till barnen, både för att inte lägga för stora summor på paket och för att vi vuxna har allt vi behöver. Jag och min bror har också kommit överens om att vi ger varandras barn ett paket var.
Luciakläder har vi fått ärva och att gå på förskolans luciatåg och sen stanna kvar och lyssna på julmusik och äta pepparkakor var nog så mycket julmys och magi för både mig och barnen. Allt behöver inte vara så avancerat.
Finns det verkligen inte lite härligt skvaller om någon? Eller ett spännande gräv? Det är dags för lite mer pulshöjande läsning känner jag.
Jodå, exonspoiler är igång igen. Nu låter det som att A inte visar nåt intresse! Suck
Låt oss slippa nessa
Katrin åker till solen om 12 dagar
Oförskämt att anta hade underbart gräv om Alexandra Nilsson för ett par veckor sedan, men det är en podd ingen läsning!
Julen , en högtid man tvingas umgås med folk man inte umgås med övriga året .
Sant. Man kan välja sina vänner men inte sin familj/släkt.
I år är jag så trött på julen, har ingen lust. Vanligtvis älskar jag jul, men efter att ha spenderat så många jular med mannens familj har jag lessnat. Jag bakar flera veckor i förväg, pyntar så att det är mysigt, är pepp…och så kommer julen. Ingen ”bjuder till” överhuvudtaget. Man äter och fikar och gör….ingenting. Alla bara sitter med sina egna datorer som på en vilken annan dag som helst och det bara kryper i mig. Vad jag än föreslår att vi kunde hitta på så är det tråkigt eller ”vill inte, kan inte, orkar inte”. Jag är på vad som helst, om någon bara föreslog nåt. Fy fan vad vuxna kan vara så tråkiga.
Nåja, i år ska jag istället fira hos min syster där folk inte möglar fast i stolarna och där jag får leka loss med systerbarnen, och med min syster. Ja, vuxna får faktiskt också leka, det är inte förbjudet. Tror faktiskt att jag aldrig ska fira hos svärföräldrarna igen.
Varför kan man inte bara vara, måste det va stoj och lekar? Alla gillar inte det. Du vet ju inte hur svärisarna växte upp. Bra att du firar på annat håll i år. Hos oss 4 är det som vilken dag som helst, ingen stress. Folk är trötta efter jobb och vill bara slappna av
För att dom ”bara är” alla andra dagarna om året också. Alltså sittandes vid sina laptops. Dom är inte trötta efter jobb, då dom är pensionärer sedan 2 år tillbaka. Nu pratar vi inte ens om gamlingar på 80 år så jag fattar inte riktigt varför det ska sittas så mycket.
Och ja, man får förstås också bara vara och göra ingenting, men då kan man inte förvänta sig längre någon julfix av mig. Jag tycker att gemensamt firande är givande och tagande, där man inte stenhårt bara kan hålla sig i sin comfort zone och förvänta sig att den lägsta nivån sätter standarden för alla. Uppskattar man det jag har gjort för allas mys så får man kanske gå mig tillmötes på andra punkter, annars känner jag mig inte uppskattad.
Det kanske är du själv som satt ribban så högt?
Förstår inte varför Henrietta får mothugg? Det är väl bra för alla att hon inte firar jul med människor som vill fira på ett annat sätt? Låter som en bra lösning för alla ju.
För sent för i år men till nästa jul om ni nån gång firar ihop igen kanske ha gemensam planering några veckor tidigare? Typ den och den ansvarar för det och det?
Det handlar inte om fixet. Jag tycker om att fixa och baka. Det handlar om firandet, där det händer exakt noll innan och efter att man har ätit. Att folk drar sig till sina egna laptops och inte vill göra någonting tillsammans gemensamt, ingen aktivitet alls. Jag är inte svårflörtat, en promenad ute skulle vara trevligt. Lite Trivial Pursuit kanske. En julafton tog jag och dammade av deras öppna spis och alla prydnadssakerna ovanför, av tristess. Så ja, jag gör typ vad som helst hellre än ingenting.
Jag förstår dig verkligen. Vårt firande består bland annat av gemensamt sjungande av julsånger, olika brädspel, kortspelsturneringar, en julinspirerad tipsrunda osv. Man måste givetvis inte vara med om man inte vill, men för oss som inte tycker att det är trevligt att mögla i soffan så finns det alternativ.
Så fint! Alltså drömjulen enligt mig.
Håller med Henrietta till 100%!
Jag tycker 100 % att du ska slita i att någonsin fira med svärföräldrarna igen. Jag hade heller aldrig firat med folk som surfade bort julen.
Ja, i år har jag bestämt mig, never again. Jag sitter allvarligt talat hellre hemma ensam än firar med dom. Har sagt till min man att jag vägrar fira nyår med dom i år också. Är ingen festmänniska så uppskattar inte ”vanliga” nyårsmingel men jag orkar inte människor som är som levande döda, trots att dom inte ens är gamla och sjuka.
Hur kan det inte ens finnas ett endaste sällskapsspel som man kan tänka sig att spela med mig? Man får dessutom fortfarande sitta när man gör det!
Fattar.
Skulle ni kunna få ihop era respektive familjer för julfirande? Jag tycker att vi generellt kan bli bättre på att fira högtider ihop med båda sidorna. Det är så himla uppdelat med hänvisning till att ”det inte funkar annars”. Bara en tanke.
Min familj bor i ett annat land. Har flyttat själv till Sverige i vuxen ålder så, nej, det blir ingen ihopslagning av familjer, av många skäl som jag inte vill gå in på.
Jag tycker inte att julen är jobbig, men december är tung. Det är mörkt hela tiden, regnar på tvären, alla är sjuka osv. Men det är ju mitt eget ansvar ansvar att ta hand om mitt mående.
Fast jag tycker man har ansvar för andra och kan bjuda till lite om man vet någon är deppig tex.
Så var det förut. Nu har särskilt stockholmarna blivit jag jag jag. Men det är givande och kul att nå ut till andra.
Så var det förut? När tänker du på? När man samlade alla fattiga i fattighus, eller när luffare drev omkring och försökte tigga sig till en sovplats och en brödbit? Kanske när man tvingades skicka sina barn i arbete för att slippa svälja, eller när pigor och drängar varken skulle höras eller synas? Då fanns det minsann mer medmänsklighet och alla bjöd in alla på julen! Ingen var ensam och alla sjöng och höll varandra i handen.
Hahaha, what…?
Som vanligt är allt svart eller vitt. Antingen så är det var och en för sig eller så är det fattighus och elände.
Visst är det tur att stockholmare finns så att ingen annan behöver ifrågasätta sig själv. Det är bara stockholmare som gör allt dåligt.
Eller hur?! I Västerås och Göteborg, där sitter fanimej ingen ensam och mår dåligt under julen 😉
Haha ja men det är en välsignad tur det.
Och det ska komma från en Influenser☹
Tänkte skriva det men ville inte vara häxan surtant 😀 det är väl trots allt liiiite misstänksamt stå sminkad i ny klänning bredvid en enorm klädd julgran och uppmana folk att tänka på planeten och de mindre lyckligt lottade.
Nej, det är inte misstänksamt alls. Det är ett inlägg om julen och hon står vid en gran och har smink på sig. Finns inget misstänksamt alls men du verkar vilja läsa in något som inte finns.
Om du följde Sara hade du vetat att det är en second hand-klänning och att hon bär exakt samma klänning varje jul.
Vem ska det komma ifrån då? Vad är det med alla tjurerier här? Sara kallar sig Hållbara Sara och lägger upp info om hållbarhet och etik. Vad är fel i det? Att synas online är det enklaste sättet att påverka just nu.
Jag tycker nyår är långt värre än julafton. Nyår och midsommar. Två tillfällen då alla verkar träffa sina 22 närmaste vänner ute i nåt vackert stort hus eller ett perfekt lantställe i skärgården. Har man barn umgås man med sina närmaste 8 bästa vänner + barn som snällt leker och sköter sig själva medan de vuxna umgås och ser fantastiska ut.
Aldrig någonsin känner jag sån ångest över att jag inte har ett stort kompissammanhang som på midsommar och nyår.
Du är inte ensam 💜 känner samma
Hatar att ta mig iväg på nyår. Kallt och ett helsike att ta sig hem. Nä, nyårsbingo, TV och soffan samt god mat räcker för mig, ibland har jag somnat innan kl 24 också men vaknat av dessa förbenade raketer. Har en vän som har jätteproblem med hunden pga allt smällande (som jag upplever blivit mindre av iofs senaste åren). Han satte in två tamponger i öronen samt en Bajenhalsduk runt på hunden ett nyår. Det funkade faktiskt 😀
Fast Grinchen hatade människor, inte julen.