Folk är tydligen mäkta upprörda över Joanna Swicas inlägg om ”kvinnofällan” och jag förstår inte riktigt varför?
Känner sig upprörda män träffade och upprörda kvinnor rånade på sin högtidliga offerkofta?
Men som Joanna skriver – använder man ordet ”tyken” så avslöjar man ganska mycket om sig själv.
Tycker ni att det hon skrivit är upprörande? Jag tycker det icke.
Föregående inlägg 
Jag undrar mest vem hon är, och varför hon är relevant?
Joanna är en träningsprofil som är stor inom löpning, livstil och har också ett stort community som heter Friendcation. Hon poddar med Maya Parnevik och är också löparcoach 🤗
Och singel?
Gift utan barn
Förklarar hennes åsikter.
Hur då?
Är man två ordentligt vuxna personer som haft egna hushåll men sedan flyttar ihop i en lägenhet så är ju arbetet där hemma faktiskt inte speciellt betungande. Ganska enkelt att bestämma att man städar varannan gång och lagar middag varannan, kanske sköter sin egen tvätt, och självklart hållet man koll på sina egna aktiviteter. Det är ingen vabb, inga barnkläder som måste köpas, gympapåsar osv. Ju mer man har att hålla koll på och behöver göra så blir man ju dels trött (kan vara villa med renoveringsbehov också och djur behöver ju inte vara bara barn) dels är många saker bådas ansvar men inte alltid lätt att hålla koll på hur mycket tid och ansträngning allt tar.
Åh allt är verkligen värst och hemskt för er som själva har valt att skaffa barn 🥱
Du är barnlös va? 😉
Du har barn va? Finns inga större offerkoftor än er
Men männen väljer ju också att skaffa barn. Och ändå är det så vanligt att när barnet väl kommit så överlämnar pappan allt för mycket av ansvaret på mamman, tills hon går på knäna. Låt kvinnor klaga på det, snälla.
Barnfri*
När man skaffar barn väljer man att ansvara över fler än bara sig själv. Det ansvaret med allt vad det innebär går inte ens att jämföra med livet pre-barn. När man har barn så kan man inte bara ”låta bli” att städa och göra allt som behövs. Jag har låtit bli pga depressioner och utmattning eller sjukdom och sett hur allt ansvar bara växer enormt tills den dagen man mår bra/är frisk och kan fixa med sitt ansvar igen. Att låta hemmet förfalla när man har barn är inte ett alternativ. När man inte har barn så kan man unna sig den lyxen, om man vill.
Det här är ju sådant ni måste se över innan ni skaffar barn med en bebis! Nej, naturligtvis kan man inte låta bli att fira jul eller sluta laga mat för att bevisa en poäng när det finns barn med i bilden – men skaffa inte barn med den typen av mån som inte delar på allt!
Anonym 15:08 Du tror att vi kvinnor väljer det? Hur gör du själv när du träffar någon. Väljer du att visa dina sämsta sidor? Eller hur gör du när du blir utsatt för trauma eller akut stressiga situationer för första gången tillsammans med en partner, visar du ditt bästa jag hela tiden?
Att skaffa barn drar fram sidor hos en som iaf jag inte visste att jag hade, både positiva och negativa sidor. Jag har aldrig blivit så utmanad och fysiskt och psykiskt slutkörd som under delar av mitt föräldraskap. De sidorna hos mig hade mina partner inte en susning om, heller. Den du väljer att dela ditt liv med kommer inte vara samma person en tid senare. Jag vet att min man inte heller visste hur utmanande föräldraskap är. Men om min mans sämsta sida är att inte ta hand om disken så har jag personligen inte så mycket att klaga över, alls.
Nä men skaffa en man som kan hantera en dammsugare då så är problemet löst.
Ok det var verkligen inte det jag menade, fattar inte hur det kan vara så svårt för vissa att fatta men men. Tänk på en arbetsplats tex, det är ju när folk är stressade och trötta och har för mycket att göra det lättare blir konflikt. Betyder det att man bör hålla sig långt borta från allt som eventuellt kan bli lite jobbigt? Nej, det blir ett rätt tråkigt liv. Men faktum kvarstår att vi är människor och livet går upp och ner och ibland blir det lite för mycket. Men att slå samman två hushåll till ett, dvs bli sambo, det medför inga nya arbetsuppgifter, snarare färre eftersom man kan dela OM man inte tagit på sig ex ett renoveringsobjekt, därför uppstår inte de här problemen på samma sätt.
Det är så tröttsamt när folk som inte vet uttrycker sig. Jag gillar Joanna men hon har ingen förståelse för vad vissa andra går igenom. Det handlar inte om att man väljer.
Jag var mer dom Joanna förut, svartvit å väldigt ”hård” tyckte andra var lata/slarviga etc
Sen var jag med om lite saker som satte mig i en situation, och plötsligt förstod jag att jag haft fel hela tiden. Jag fick sån förståelse för människor och hur olika situationer kan påverka oss.
Det är lätt att säga till folk att leva ”friare” när man själv bor i Sthlm, jobbar för sig själv å styr hela sitt liv, inte har barn å inte tänker skaffa det, bildat relation sent i livet så relationen inte skaver. Jag förstår om folk stör sig
Jag förstår hur hon tänker och kan i vissa fall hålla med, men tänker också precis som du att det är ett betydligt djupare problem än vad hon målar upp det som. Och att vara den som ska lösa att mansbebisen drar sitt strå till stacken i familjen är ännu ett EXTRA jobb som kvinnan inte ska behöva ta.
Tycker att både Joanna och de flesta här missar målet lite. Ni har rätt på båda fronter. Ja, det är ett jätteproblem att män beter sig som lata ouppfostrade snorungar och de borde ta mig fan skämmas ögonen ur sig. Sen är det OCKSÅ så att man inte kan tvinga andra att ändra sig, den enda vars beteende man kan kontrollera, är sitt eget. Det är inte lätt att ändra på sig själv och det man gör, men det är betydligt enklare än att ändra på någon annan. Man bestämmer själv över sitt liv.
Jag har börjat förstå att det finns mansbebisar som beter sig så för att straffa sin fru för att han inbillar sig att hon varit otrogen eller liknande och tar hennes nej för en lögn och inte ett ärligt svar. Kanske är det bara män som växt upp med familjelögner som beter sig så, jag vet inte.
Exakt så! Hon utgår BARA från sig själv och gastar: ”Jag men var hushållerska då, man väljer själv!”.
Alla har inte en snäll och förstående partner och det kan visa sig först EFTER barn, där en separation blir betydligt svårare.
Folk stör sig på henne för att hon har taggarna utåt, inte är ödmjuk och allmänt bufflig samt tror att hon alltid har rätt i varje enskild situation.
Mvh // Inte ett fan av Swica
Var hon inte med i Robinson?
De känner sig väl träffade.
Jag blir mest lite irriterad över sättet hon skriver, känns som hon hoppat upp på den höga hästen och vill nu bilda alla kvinnor i hur man sätter gränser 😑
Hon tycker verkligen hon är en skön tjej men jag tycker hon är alldeles för självgod
Rent allmänt och helt oavsett vad det gäller så tas det ju inte alltid emot positivt när man kommer och ger oombedda råd. Vill man ändå komma med oombedda råd så får man ju ha lite fingertoppskänsla och inte vara för mästrande eller dömande mot den som ska ta emot rådet. Om inte så är det ju inte konstigt om folk reagerar.
Blir lite knas att komma in med så lättvindiga uppmaningar, när själva grundproblemet är så mycket djupare än att ”stå upp för sig själv”. Förändring tar tid.
Att inte skaffa barn med en man som inte kan ta hand om sitt eget hem är ett personligt problem, inte ett djupt samhällsproblem. Det finns hur många män som helst som tar hand om både hem, barn och husdjur. Välj en av dem så får de som inte lärt sig hur man startar tvättmaskinen stå utanför.
De flesta gör ju inte det. Men när det plötsligt är ett barns behov som behöver gå först, båda har sömnbrist och det inte finns tid för hobbys tenderar många män att förändras. Det är omöjligt att veta hur en man är som förälder innan han blivit det. Hade varit enklare om män hade tagit halva ansvaret istället för att kvinnor ska skuldbeläggas för sitt val av dålig man.
Det är precis lika omöjligt att veta hur en kvinna kommer förändras av att få barn.
Ja, välj män som gör hälften. De egoistiska tendenserna finns där redan innan barn kommer in i bilden. Blunda inte för dem.
Min exman hade inte de tendenserna alls. Men det var för att det fanns utrymme för allas behov. Kan konstatera att han är exman av en anledning..
Ja, jag håller med.
Hon vill mästra, se sig själv som ngn guru.
Visst får man väl skylla sig själv om man väljer en mansbebis. Men när hon har två ungar själv så kanske hon inser att vissa saker inte blir så jäkla jämställt o h det är okej.
Vad ovanligt att alla som valt att skaffa barn tror att allt är så mycket svårare för dem…
Just när det gäller att ta hand om barn så är det ju svårare än när man inte har barn ja..
Sluta vara bitter bara för att du inte har barn.
Har man skapat en hashtag #swicapredikar så är man lite självgod, ja…
Är förvånad över att hon har så mycket följare. Tycker hon verkar så sjukt oskön och Robinson var inte till hennes fördel precis 😅
Håller helt med. Det är ju inte svartvitt, så som hon säger. Men upplever också att kvinnors kontrollbehov ofta är så stort att man hellre gör allt själv än att låta partners få möjlighet att ta ansvar. Har själv haft betydligt högre kontrollbehov än jag har idag och ja, då blev det också mycket mer bråk och dålig stämning kring vardagssysslor och ansvar. Idag är huset inte så prydligt, rent och städat som jag önskat men jag kan inte förvänta mig att min preferens på vad som är rent och städat är den enda giltiga.
AMEN! EXAKT DETTA!
Okej, så din lösning är att allt…. blir sämre än när du gör det? Och det beror på ”dItT kOnTrOlLbEHOv” och inte din mans oförmåga/lathet?
Det är det här du och Joanna inte fattar – att skylla rådande struktur på kvinnor och ett påhittat kontrollbehov spär bara på. Man har inte kontrollbehov för att man vill ha städat hemma när det kommer gäster. Däremot är det superbekvämt för män att skylla på det för att slippa göra det som är tråkigt.
För de älskar också att ha rent och fint hemma. Men de vill inte lyfta ett finger för att bistå.
Trodde ”tyken” var mer en geografisk grej än en åldersgrej?
Som stockholmare hörde jag nämligen det för första gången av en jämnårig smålänning som hävdade att alla sa så därnere.
Trodde det var göteborgskt / västergötländska
Oj, som stockholmare har jag hört det av min stockholmska mamma hela livet. Hennes mamma är dock från Öland, så kanske därifrån?
Det är nog båda delar nu. Användes flitigt i sydvästra Sverige under 90-talet men tror inte att 10-åringar i Strömstad använder det idag.
Denna konversation får mig att tänka på JLCs Carl Demans nyligen publicerade tiktok där han dansar glatt med rubriken ”när jag tar åt mig äran för alla julklappar min fru handlat”. Detta är inte första gången nån i JLC droppar liknande kommentarer, klär ut sig till kvinnor för det är ”roligt” osv. Hemska förebilder för unga killar. Ni som gillar dem, vad ser ni i dem? Jag ser bara killar som gör allt för att framstå som just ”sköna killar” och att det räcker gott och väl för att klassas som otroliga underhållare som inte förtjänar nån kritik
Haha ja dialekt har jag fått höra i alla år att det är!
Det är det, fattar inte vad varken Joanna eller Camilla menar. Tyken är Göteborgska, så vad är det användarna avslöjar? Att de är från Västra Götaland???? Lol
jag har växt upp med ”tyken” och jag är från östra skåne
Ja, men det är från göreborg men snappas nog upp i alla delad i landet. Och används kanske där när det trendar lite då och då.
😂😂😂
Ja alltså, när Camilla formulerar sig så att man ”avslöjar ganska mycket om sig själv” om man använder ordet ”tyken” så får hon det att låta som att ordet är väldigt distinkt tillhörande en viss sorts människor – det blir liksom lite underförstått av formuleringen att folk som slänger sig med ord som ”tyken” är inte värda att ta på allvar.
”Avslöjad” liksom antyder att man försökt dölja det på något sätt. Märkligt sagt tycker
jag, vet inte riktigt vad varken Joanna eller Camilla vill ha sagt med det? Ska det tolkas som ”boomers lol vem bryr sig om vad som tycker”? (Trots att ordet verkar ha mer att göra med dialekt än ålder.) Jag förstår faktiskt inte? Camilla??
Ja, det är göteborska.
Må vara empatilös men när mina väninnor klagar över sina män som inte ”kan” göra något hemma så är min reaktion ”skyll dig själv” Hade aldrig accepterat sånt beteende från en vuxen man.
Har precis fått barn och fick genomgå en operation i samband med förlossningen. Så sambon tog hand om både mig och nyfödd bebis i början. Får höra av vänner att ”gud vilken ängel han är”
Asså ja absolut. Men det är en självklarhet i mina ögon. Känns som ribban är otroligt låg i vissa förhållanden.
Du är inte empatilös, många män mår bättre av att få känna sig behöva och uppskattade.
Amen.
Jo det är empatilöst att tycka skyll dej själv. Du vet inte vad som ligger bakom.
Oförmåga att sätta gränser?
Om en vuxen man inte kan diska och vägrar lära sig. Då tycker jag att man ska satsa på en annan man och inte ursäkta ett självvalt beteende som grundar sig i lathet då dom vet kvinnan istället tar disken.
Nu är det säkert visserligen en hel del män som inte tar disken, men det är väl knappast det största problemet som diskuteras. Utan mycket är ju projektledandet, planerandet, hålla ordning på barn och aktiviteter och det mysiga som skapar tradition och bra mående och trivsel och inte bara mat på bordet. Det är lite svårare att sätta fingret på och det är också svårare som vuxen man att bara börja göra även om man vill och blir tillsagd, när man inte blivit tränad i det hela sin uppväxt…
Hur kan det då komma sig att dessa män klarar av projektledande, planerande etc. etc. framgångsrikt under arbetstid men absolut inte efter klockan fem?
Men antigen har du valt en kass partner eller så ställer du inte krav. Svårare än så är det inte.
Som projektledare kan man ju samla familjen till någon form av jul-möte i november:
– Hur gör vi i år?
– vilken nivå ska julfirandet ha?
– Vad kan var och en bidra med?
– Vem köper julmat , bakar, städar osv …
DELEGERA!
Inge precis så.
Mitt störigaste är att jag är ofrivilligt utsedd till projektledare. Jag vill inte vara den som styr upp eller kallar till såna möten eller delegerar. Jag vill vara den som blir tillsagd hur jag ska göra för en gångs skull. Hur delegerar man bort projektledandet utan att vara projektledare?
Du avgår genom att berätta detta på mötet. Och utser din man till ny projektledare. Det klarar han utmärkt. Annars utser du en ny äkta man som klarar ansvar och ledarskap.
Det är väl bara att strunta i det? Om man inte vill göra något och det finns andra vuxna u hushållet for de väl fixa saker om det är viktiga?
Problemet är väl om det går ut över barnen. Om man slutar göra och den andra inte tar vid. Förstår att många vill fixa en fin jul för barnens skull.
Det kan man göra EN jul, sen skiljer man sig.
Fast ”går ut över barnen” – det är väl inte så att barnen far illa om julen inte blir lika fantastisk som förra året en gång?
Så får de inga julklappar för pappan inte tar tag i?
Haha men vänta, är vi på nivån att om inte kvinnan köper julklappar så blir det inga julklappar alls? 😂 han får väl få lite panik och ut och köpa dom den 23:e då
Det är väl inte helt orimligt 🤷♀️
Jag tror det bara händer i toxiska familjer, som i min när jag växte upp. En jul fick jag bara ett par stickade vantar, inget annat. Pappa gjorde inget och på något sätt straffade mamma honom genom att straffa mig. Jag minns det än som min värsta jul över fyrtio år senare. Jag tror faktiskt INTE det går så långt i vanliga familjer idag. Fråga din man vad han tänkt sig för julklappar till x och x med följdfrågan när han tänker köpa dem.
Japp, och det är till 99% kvinnan i huset som är projektledare. Som ska prata, planera, samla ihop alla, se till att alla vet vad de ska göra, följa upp att de gör det, påminner om att göra det de ska osv. Och sen när mannen ”glömde” göra det han skulle så får hon inte vara sur, utan ska på ett förstående vis ta nya tag nästa år, året efter det osv.
Men jag är absolut för höjda krav på lata/egoistiska partners, men har också förståelse för att med de låga krav som samhället ställer på mäns ansvarstagande i familjen så tar det rätt många år och en väldig hög skilsmässostatistik innan männen är med på tåget. För varför ska de ändra på sitt glidarliv frivilligt?
Källa på det?
Källa på motsatsen?
Tar det som du inte har någon källa på siffrorna du slänger ut.
Såg nu att en annan hade svarat, jag hävdar inte att det inte är sant. Ska man uttrycka sig som MH gör måste man ha bevis som backar upp.
Det låter som Alan Rickman, Emma Thomsons man i Love Actually, en varningssignal….
Varför måste projektledaren samla till möte.
Varför känner inte den andre parten att det är dags att börja planera………….
Det kan vara den första frågan/punkten på mötet med familjen.
Jag lever med en vuxen partner som tar ansvar och roddar för att vi ska ha det fint.
Haha men orka. Hur ska du ha det egentligen?
Vet inte hur mycket jag orkar diskutera detta i stort (igen) men blir så less på hur den här nissen hela tiden ska nämnas. De som ”skaffar” Nisse gör nog det för att de tycker det är roligt, iallafall till en början och något de VILL göra. Men det betyder ju inte att man VILL göra allt annat över julen och att skippa Nissen kommer inte automatiskt göra att stressen slipper.
Alltså, Nissen har liksom blivit någon slags symbol för den dumma hysteriska överdrivna martyren till kvinna som kör in sig själv i väggen och helt hennes eget fel. Tror vi alla har några grejer som vi gör bara för att vi vill och för att det är trevligt, en del kanske har fredagsmys som tradition tex? Och barnen uppskattar det och ser fram emot det och det blir fina minnen men självklart vet vi att ingen dör om det inte står fredagsmys på schemat varje fredag.
Detta!! Blir galen på att allt roligt ska listas när man ska tala om för en trött och stressad mamma vad hon bör prioritera bort. Jag vill gärna fixa Nisse-grejer, slå in julklappar och koka knäck. Om jag däremot också måste städa, diska, tvätta, vika tvätt, plocka undan leksaker, byta lakan osv osv så blir det ju för mycket. Men varför blir det då direkt att man får rådet att man ”faktiskt inte behöver ha en Nisse”? 🤷🏼♀️
Eller hur, hur ofta hör man ”Men snälla Peter, varför håller du på och hugger ved till jul, vi har ju bergvärme!”. Nej då anses det snällt och som en viktig del av julen för alla inbjudna att kunna tända en brasa.
”Peter” borde huggit ved redan i våras om det ska eldas till jul…
Problemet är ju att dessa kvinnor det handlar om sen gnäller över att de är så stressade.
För att de ÄR stressade? Det de gör hade inte blivit gjort alls om inte de gjort det och lite jävla mys vill man ändå ha till jul, särskilt om man har barn.
Hahaha HJÄLP. Du kan nog få det mysigt utan att stressa med en ”nisse”
Problemet är ju att lösningen ska vara att ta bort allt man kanske faktiskt tycker är kul och mysigt och då speciellt Nisse men även tex bakning och liknande. Men skulle Peter ta sig för ryggen och klaga på stel rygg på julafton skulle knappast alla klaga på att Peter tog på sig löjliga jobb och borde sluta spela martyr.
Vad har du för människor i ditt liv egentligen?
Man får väl det samarbetet man jobbar för tänker jag?
Icke! Mycket träffande!
Hos oss är det jag som gör allt men det beror på att min man är sjuk och inte kan. När han var frisk gjorde han en hel del. Nu ligger allt på mig. Men fortfarande säger han att VI ska göra det och det… jag brukar fråga honom vad han ska göra eftersom han säger vi. Lite taskigt kanske när han inte klarar av det.
Jobbigt när det blir så. Kan du få lite avlastning av någon annan? ❤️
Det där går inte ihop, likt en arbetsgivare som förväntar sig att en anställd ska arbeta 300% för att två tjänster försvinner. Ett lugnt samtal om att det inte är möjligt räcker.
Jag brukar saga ”Vi ar manga manniskor” (later battre pa spanska) nar nagon sager att ”vi” ska gora saker dar bara jag ar involverad i att det faktiskt blir av, eller indirekt nar denne gjort fel och sager ”Vi gjorde fel” istallet for att bara saga ”Jag gjorde fel”.
Hade det varit så enkelt som hon skriver hade vi väl aldrig hamnat i ”kvinnofällor” öht. Hennes resonemang känns väldigt platt. Men med det sagt betyder det inte att det inte finns martyrer som gnäller att de är de enda som projektleder och fixar, för de existerar absolut. De strukturer många kvinnor fastnar i har pågått i generation efter generation, inte helt lätt att bryta ett sådant ”arv”.
Hon har ju rätt därför har jag valt att bo själv resten av livet, det så skönt! Kan inte tänka mig nå mer avtändande än en man som inte gör sin del i relationen.
Du stod mellan valen att göra allt själv och att göra allt själv. Du valde att göra allt själv. Grattis 🙂
Tycker det är ett mycket bättre val än att leva med en lat man. Eller annan kvinna för all del. Det är inte bara män som är ”hjälplösa”. Tänker på kvinnor som typ tycker det är gulligt att inte kunna tanka bilen. Två självständiga och självgående människor som väljer varandra, dessutom ekonomiska motiv, är det mest sunda.
Finns de kvinnorna ens? Gulligt tror jag i så fall är fel ord.
Fast göra allt själv åt sig själv eller göra allt själv åt en lat man är en stor skillnad.
Alla män är inte handlingsförlamade, sluta se allt så svartvitt.
Ta hand om ett vuxet barn är rätt mycket mer krävande (och framför allt mer enerverande) än att ta hand om sig själv
Ja det är underbart att inte dela livet med en mansbäbis! 😁 Allt blir på mitt sätt när jag vill mm UNDERBART!
Om det verkligen är vad du vill kan jag bara gratulera! Många känns dock som posörer i sitt sätt och tycks glömma att ensam inte alltid är stark. Framför allt inte för den som börjar bli till åren kommen.
Men är man till åren kommen får man väl ändå räkna med att vara själv? Gubbarna brukar ju dö av..
Varför antar du att stjärnan är ensam?
Jag brukar ibland tänka på att jag hade ansetts vara en mycket bättre mamma på typ sjuttiotalet. Då var det lite mer bohemiskt och hippieaktigt och många tyckte att det var ok att ha lite kaos hemma. Man fick vara en glad och kreativ mamma som ordnade julrim och julpyssel men inte kunde baka eller fixa julmat för fem öre, det blev lite bränd knäck och färdig skinka och det var till och med lite charmigt! Inbillar jag mig. Mannen kunde naturligtvis inte heller göra mat men spela musik och röka cigg och ha det trevligt kunde han kanske. Hugga en egen gran. Man kunde ha ett kök som inte blivit renoverat på trettio år tex och en sunkig gammal bil som var femton år gammal och det skulle vara helt ok. Och barnen fick kanske en klapp var och var själaglada för det. Julkalender, fanns det ens? Barnen fick vara utomhus och leka själva hela dagen. Själv satt man inne och skrev dikter. Det var tider det. Ambitionen var liksom lägre på alla fronter. Ett tag. Att vara mamma eller pappa idag är en ständig otillräcklighet. Hur man än gör skapar man ett trauma hos barnen.
Du är inte uppvuxen på 70-talet förmodar jag? I de allra flesta hemmen var det kvinnan som stod för det absolut mesta av hushållsarbetet. Det mannen gjorde var att yrkesarbeta, komma hem och slå sig ner i fåtöljen med tidningen. Engagemanget från mannens sida i barnen var att ryta att de skulle hålla tyst när det var Rapport på tv:n.
Nu hårddrar jag det lite, men det var mer så än det fria och tillåtande hippielivet du beskriver. Som barn uppvuxen på 70-talet så är mitt minne av familjelivet att man mest hålla sig ur vägen, Inte störa de vuxna eller gnälla över småsaker. Ha en åsikt om saker och ting fanns inte ens på kartan. Man blev aldrig tillfrågad om vad man tyckte eller tänkte. Man fick bara hänga på vad de vuxna bestämde. Så var det även i de allra av mina kompisars hem. Kan faktiskt inte minnas en enda familj som levde som bohemer.
Upplever att vi är betydligt mer jämställda idag, där männen överlag är betydligt mer engagerade och involverade i familjelivet än tidigare generationer.
Vad intressant! Tack för svar. Man kanske gör sig en drömbild av det förflutna då.
Oj, så fel du har! Mvh, uppvuxen på 70-talet.
Dito. Fattar inte hur min mamma orkade.
Tror att många bär med sig traditionella könsroller hemifrån.
Man säger att man är jämlik i sitt förhållande och i sitt hem. Visst många lyckas med det. Andra som jag sköter 80% av hemmet, tvätt, julbak inköp av prester klappar och håller mycket av det som ska fixas tider m.m I huvudet.
Min man sköter allt runt bil, fastighetsunderhåll. Klipper gräs, snöskottar, målar m.m. Glad för det då jag har en funktionsnedsättning.
Alla varianter funkar bara man är överens, om inte får man sätta sig ner och prata om hur man kan omfördela. Tror många önskar eller säger att de delar 50/50.
Vårt liv har blivit så mycket enklare när jag låtit mannen sköta det vardagliga och accepterat att det är jag som får planera och utföra allt utöver det. Julbak, klappar, födelsedagar, kompiskalas och semestrar, det ligger på mig, men då får han handla och laga mat resterande 350 dagar.
Då drog du vinstlotten om din man även städar o tvättar?
Jag skulle säga att vi båda dragit vinstlotten i detta. I timmar per år lägger vi nog lika mycket tid och energi på den här familjen, men hans ansvar är projekt vardag och mitt är projekt allt runt omkring.
Det är garanterat så att det är upprörda gnälltanter som känner sig rånade på sin högtidliga offerkofta.
Joanna tycker mycket och varför inte. Hon ger sin syn på saken och alla håller inte med henne. Om det finns kvinnor som känner sig rånade på sin offerkofta så låt dem känna så. Finns ingen anledning att skamma dem för den sakens skull.
Dock är Joanna dåligt påläst och kanske även en smula dålig på ordförståelse. Att kvinnor oftare drar ett tyngre lass för hemmet efter att de fått barn är fakta, och orsaken till den snedfördelningen är pengar. Kvinnor vabbar mer än männen och den vanligaste orsaken till det är att mannen i familjen tjänar mer än kvinnan. Det är rent ekonomiska orsake till att det är kvinnan som vabbar. Ofta går även kvinnor ner i tid när första barnet föds. Detta tillsammans gör att kvinnan spenderar mer tid hemma än vad mannen gör och därför inte särskilt märkligt att kvinnan tar ett större ansvar för hemmet. Rätt eller fel. Ett sätt att minska på snedfördelningen är att liksom med föräldraledigheten lagstifta kring rätten om vab, att den ska fördelas lika mellan föräldrarna.
Precis, vi har ett samhälle som bygger på att kvinnan tar allt detta ansvar. Det handlar inte om nissebus i december, det handlar om vem som ser till att barnen alltid har rätt kläder för säsong, i rätt storlek. Att det finns middagsmat hemma varje dag, som tar vabb och föräldraledigt i mycket högre utsträckning, ser till att hemmet inte är en sanitär olägenhet, packar matsäck och mellis och ser till att skolböckerna är med. Jag är helt för att ställa krav på sin partner, men gudarna ska veta att även om man gör det så är det ett jävla tjat varenda dag att få rätsida på en man som är uppfostrad i ett samhälle där kraven på män ÄR mycket lägre än på kvinnor vad gäller hem, familj och livspussel. Där ”men jag ser ju inte att det är smutsigt”, ”men jag ÄR ju så dålig på att planera vardagsmat (vem f-n är inte det?)” är legitima ursäkter för att den andra parten ska ta ansvaret.
Du har valt fel man. Jag känner helt ärligt inte igen mig ett dugg i din kommentar. Jag valde medvetet en man som vet hur man dammsuger och som lagar mat till oss båda. Varför väljer man en man som beter sig som ett bortskämt barn? Och hur i hela friden kan man vilja ha barn med en sådan man?
Ja du har valt fel man. Är gift sen många många år och absolut helt jämnställt har vi det inte (han fixar bilen, jag tvätten ex) men nog fasen har han alltid haft koll på barnens klädstorlekar, tagit vabb, handlar och lagar mat, hämtar på förskola etc. Känner ingen man som är så inkompetent så att han inte klarar det.
Känner dock många många kvinnor som trots att de har män som gör hälften ändå stressar upp sig med helt orimliga krav på sig själva. Ett hem behöver inte se ut som en mäklarannons, man behöver inte baka eller laga all julmat själv, ungarna behöver inte massor av julklappar, du behöver inte göra en egen kalender etc etc. Julen handlar om att umgås, inte om att städa bort tiden.
This.
Många kvinnor är ju rätt skeva i sitt tänk. Jag skrev här förut om hur bra jular vi har i min familj, vi köper lite färdig sill och färdig skinka typ, inget stort alls, och har fokus på ledighet och samvaro snarare än på ”julens måsten”.
Då fick jag rent otrevliga svar om hur värdelösa mina jular är eftersom jag inte lagar egen sill och rullar köttbullar hela kvällen den 23:e.
Såklart från samma personer som gnäller över att de projektleder julen och över hur utbrända de blir. Ja, skyll er själva och mest av allt: sluta skamma folk som väljer en avslappnad jul!
Jag läste svaren som var otroligt dömande. Samtidigt är det förmodligen samma personer som gnäller på att julen är så jobbig. Som sagt, det är faktiskt ingen som tvingar en till saker och ting.
This!! Det är vi kvinnor som sätter ribban på julen. Att allt ska vara sååååå perfekt, mysigt och gullegull. Slappna av och försök umgås med familjen istället. Köp hem mat eller gör det enkelt för er och lär inte era barn att förvänta sig massa nissar och tusentals klappar utan lär dem att det viktigaste är att man är tillsammans. Ni som tycker det är kul med allt extra- kör på! Men klaga inte när ni själva satt er i denna hets. Männen kommer inte klaga, tvärtom. Mvh trebarnsmamma som inte är stressad inför jul
Ett litet påpekande till när du reklammarkerar för din podd eller bok. Jag tror att det kan vara bra att skriva ut namnet på podden eller boken.
Tror inte att du ska förutsätta att alla vet vilken bok som avses när du bara skriver ”min bok”
Vilken jävla gnäll det är på folk när det kommer till familjelivet, ett satans gnäll. Varför skaffade de familj när de bara gnäller?! Gör som mig, skaffa ingen familj eller man. Folk verkar skaffa man och barn för att de är så det ”ska” vara, de flesta verkar ju hata att vara både förälder och partner. Och jag förstår dom, det måste vara ett rent helvete att ha både barn och man. Själv så ligger jag på soffan med en chipspåse på magen just, jag har inte ett enda problem för tillfället, jag behöver inte göra någonting, jag kommer inte behöva lyfta rumpan från soffan på hela dagen, och den känslan är ren MAGI, hade jag haft familj hade jag säkert sprungit runt som en skållad råtta nu för att fixa julgran och pyssel och skit, men istället så kan jag bara luta mig tillbaka i soffan, njuta av livet och ta dagen helt och hållet som den kommer, HELT underbart!
Känner inte alls igen mig i din beskrivning, och då har jag både man och barn. Jag avskyr matlagning så det sköter min karl. Städa gör jag dock ett par gånger i veckan samt pyntar efter säsong, som inte är ett dugg krävande eftersom jag trivs att ha ordning omkring mig. Inget överdrivet ungänge, inga påtvingade aktiviteter. Finns inget stort hus att rå om (på gott och ont). Bor i fin stadslägenhet. Älskar också att spendera tid i soffan. Lever ett lugnt och sansat liv utan en massa måsten utöver jobb/studier (de vuxnas intressen), förskola och ett lagom städat hem.
Varför kände du dig tvungen att bevisa hur ”bra” du har det om du inte håller med? 🙂 Vi som har det bra fattar vad Lina menar och har inget behov av att överbevisa. Vissa av er alltså…
Inte ett dugg upprörande. Givetvis finns det förklaringar till varför det är på det här sättet, som någon här ovan nämner, men oavsett förklaringar kan man ju välja sin inställning till det. Vill du vara med den här snubben för att det är billigare att vara två, för att du älskar honom, det känns ensamt utan partner osv trots att han inte gör ett skvatt hemma – jamen var det då. Men sänk då antingen ambitionsnivån eller framför allt sluta klaga över honom hela tiden när du väljer att ha det så här. Tycker det känns rimligt ändå. Klart man kan tappa det ibland, men som kompis till självutnämnda projektledare (och utförare) som vid varje samtal beklagar sig över sin man känner jag ”gör något åt det eller gilla läget så kanske det känns enklare” Bakom varje projektledande kvinna i en sån här relation står minst en kompis som får höra deras klagande år ut..och år in…🙃 (och herregud om man säger något, då är man en HEMSK kompis)
AMEN!
Tyken är göteborgsdialekt, ingen generatiosfråga.
Jag tror verkligen att alla de här kraven är skadliga. Jobba heltid, alltid ha fint och städat hemma, ordna med adventskalendrar och nisse, hårvård, hudvård, kroppsvård och smink, se anständig ut, ordna med presenter, ordna med aktiviteter, laga hälsosam mat, vara närvarande förälder, bada barnen varje dag (😂), osv osv osv. Dessutom är barn så medvetna idag om allt som går att få, som ”alla andra” har, så det finns en helt annan förväntan och ödmjukhet.
Man tappar liksom det roliga, njutningen i det hela när det blir krav och förväntan. Känner att mitt inre så gärna vill ha en lugn och trivsam vardag som jag hinner vara i och uppskatta.
Alla vill vi nog olika, men det gäller nog iaf att veta vad som är viktigt för en själv, just för att kunna stå emot kraven och förväntan och prioritera det som känns rätt för dig.
Vad tycker Lewis?
Har man åsikter om sin partner (eller någon annan), som leder till gnäll, är det väl bättre att man pratar med personen ifråga istället för att gnälla i sociala medier.
Att hålla på att gnälla löser väl inga problem, arbeta med problemen istället. Hittar man inte någon lösning så får man väl lämna relationen, oavsett om det är familj eller vänner.
Gnäll tar mycket energi, både för en själv och andra, det mår ingen bra av…
Ja, de här kvinnorna har nog aldrig pratat om snedfördelningen med sin partner. Never.
Nä många kvinnor förväntar sig att mannen ska läsa deras tankar och vara veta vad som ska fixas.
tycker hon har 100% rätt. Jag tycker också att vi alla LÄR vår omgivning hur de får bete sig mot oss. Vi sätter var och en våra egna gränser och visar när någon gått för långt eller någon gör saker vi uppskattar. Det ligger på vårt EGET ansvar att säga ”ja tack, bli gärna en jättebebis i vår familj, jag kan bli projektledare” eller att säga ”stopp och belägg, nu har både du och jag lyckats skjuta över ansvarsbördan på min planhalva för mycket. Nu måste vi räta upp det här.”
Jag fattar att livet kommer emellan. Tro mig. Jag är 50 år och har både separerat, flyttat ihop igen, befunnit mig i familj med ”mina och dina” barn, villa vovve och Volvo och gjort ALLA misstag i boken. Men jag vidhåller fortfarande. Det ligger på oss själva att acceptera eller protestera.
Tyvärr är det ju inte bara i parförhållanden, finns ju situationer med övrig familj, vänner och inte minst jobbet där folk kan vara missnöjda med sin situation och lösningen egentligen borde att bara stå upp för sig själv och säga som det är och sen får det bli som det blir. Men eftersom det är så mycket som spelar in och påverkar så är det såklart inte alltid så lätt. Annars hade det ju aldrig varit något problem? Ibland kanske man måste få ventilera och prata med andra och försöka komma på lösningar och ibland kanske man bara behöver få prata av sig. Att komma med råd som ”men sluta bara” är ju ungefär lika effektivt som att säga till någon som är nedstämd att rycka upp sig.
Håller med dig i mycket, om inte allt kanske t o m! Det ÄR inte alltid bara att säga till. JAG har inte alltid sagt till. Varken i förhållanden, på jobbet, till vänner mm. Men summan blir densamma, vi LÄR andra hur de får behandla oss. Sen har vi dessutom alla situationer där vi FÖRSÖKER säga till men pratar för döva öron…..
Jag tycker verkligen du borde skriva om hur Louise Jorge hela tiden gör reklam för LoveShackFancy. Både på sin IG men också YT. Hon bor förvisso i USA, men vänder sig till en svensk publik.
Vad är det?
Tycker ändå att fokus blir skevt när det ännu en gång blir kvinnors fel att de väljer odugliga män. Borde väl vara problemet att det fortfarande finns så många odugliga män, men vad vet jag.
Tror det finns massa män som faktiskt inte bryr sig om städat, hemlagat, nissepyssel etc och det är det väl ingen lag på att man måste bry sig om. Bli ihop mef ngn som delar dina värderingar och målsättning i livet.
Problemet är att de bara gnäller över det, men inte gör något åt saken. Ja, männen är ena lata, jävla mansbebisar, men deras fruar ska ta det med dem och ställa krav, om de vill ha någon ändring. Att sitta på internet i stora offerkoftor och gnälla för att få sympatier, kommer att inte ändra på någonting. Det ser vi ju alltför tydligt iom att detta kommer upp vid varje högtid.
Tycker ingenting är upprörande med hennes uttalanden. Bilderna däremot? Varför illustrera detta med att framställa sig själv med halvöppen mun, liggandes i sängen etc? Hade tagit henne mer på allvar utan det.
Den tjejen du pratar om är ju inte samma person, Camilla har infogat fel bild.
Är hon med alpinetröjan och halvöppen mun inte Joanna Swica?
Problemet är att problemet inte ligger hos kvinnor. Sluta skäll på kvinnor som gör, skäll på män som inte gör. Varför ska kvinnor lösa det genom att säga ifrån, sätta gränser osv? Det är männen som behöver skärpa till sig. Lägg ansvaret där det hör hemma! Hennes analys saknar djup och är osympatisk och ojämlik. Klart kvinnor kan och får ställa mer krav, men det är inte den enda lösningen och vill man inte det så är man inte sämre kvinna för det.
Hur ska någon veta vad som inte är acceptabelt hos sin partner om gränserna är oklara?
Jag är så infernaliskt trött på folk som gnäller och gnäller över sina problem(oavsett problem), men vägrar göra något själv för att få till en ändring.
Fast jag tror att många problem inte har en enkel lösning. Många är så komplicerade att de inte vet var de ska börja för att nysta i problemet, framför allt när de har dubbla känslor om något.
Exempelvis kan nog många kvinnor känna att de önskar att deras män förändrades, men om de inte lyssnar så kanske de ändå finner sig i att männen fortsätter bete sig dåligt för att förhållandet kommer med många andra fördelar som de har svårt att släppa. Ekonomisk trygghet, social trygghet, gemenskap osv.
Så är det nog med de flesta problem folk gnäller över, det finns inte alltid en tydlig lösning som verkar göra det bättre.
Jag har inte påstått att lösningarna är enkla, utan att folk gnäller över problem de inte vill hitta en lösning på. Detta är något jag upplever både på nätet och irl.
Tyckte mest det var kul att hon skrev ”är det en grej nu, att göra content på mansebebisar” i raljerande ton typ och så gör hon samma grej själv fast i nästa led.
Det är ju skönt att tro att kvinnofällor bara finns för att kvinnor låter de finnas och är så dumma att de gick i fällan!! Typiskt kvinna varför är du så dum?!
Många kvinnofällor är helt enkelt saker kvinnor gärna vill, typ vara mer med sina barn, jobba deltid för att orka med familjelivet osv. Men åååh en kvinnofälla!!! Tänk om vi bara.. såg till att samhället var mer anpassat? Vi kompenserar din förlorade pension för att du tar mer hand om barn osv osv. Att kvinnors val straffar sig är inte för att vi är så dumma att vi går i fällor, utan att samhället säger ”dumma lilla gumman så här kan man inte välja att leva sitt liv utan att vi ska straffa dig.”
Att män inte steppar upp hemma är en annan fråga. Och att säga att kvinnor ska låta saker bli ogjorda är idiotiskt. Alla barn som då inte skulle få kläder som passar, mat när de är hungriga osv osv. Ja alltså mannen hade ju inte ändrat sig eller lidit. Barnen hade lidit.
Du förutsätter alltså att män är så dumma, empatilösa, omänskliga och handlingsförlamade att de skulle låta sina barn svälta etc. om ingen annan gav dem mat. Sedan att kvinnor måste acceptera att saker och ting inte görs på just deras sätt och att det blir bra ändå. Ibland måste man sitta på sina händer och hålla mun. Och barnen får en jämställd syn på samlevnad och ni bidrar till att bryta denna ändlösa såpa.
Håller inte med alls det hon skriver. Kvinnor curlar inte sina män. Kvinnor blir tvungna att ta ansvaret för annars är lilla Saga på förskolan utan vantar. Så verklighetsfrånvänt att tro att det bara är att ställa lite högre krav så kommer allt ordna sig.
Och lilla Saga dog inte utan sina vantar den dagen, inte heller förfrös hon sina små händer. Lilla Saga lånade vantar ur den jättelika lådan med kvarglömt och Sagas glömska men normalbegåvade fader fick skäll av pedagogerna och lärde sig förhoppningsvis sin läxa.
Ah det är förskolepersonalens jobb att uppfostra pappa
Fast man kan väl välja sina strider. Absolut, ta ansvar för allt som kan drabba barnen, men då får man ju kvitta det mot andra sysslor – om du packar gympapåse får mannen dammsuga eller mathandla.
Om han slackar med städningen får man väl välja strider och standard även där. Du kanske har en högre ribba på renlighet – var kan du leva med hans lägre standard? Kan man dela upp att du städar kök och vardagsrum enligt din frekvens och nivå, han får ansvara för resten?
Min sambo är värdelös på att plocka, han lämnar grejer överallt och ser det liksom inte som något problem. Då plockar jag – han är den som tar disken istället 9 gånger av 10. Och som oftast tar tag i dammsugning. Och jag plockar inte hans saker till rätt platser, ain’t nobody got time, utan jag har köpt en förvaringspuff i köket där jag river ner allt. Han behöver inte fråga vart saker tar vägen.
Vägrar ta socialt ansvar för hans familj t.ex. Då blir konsekvensen att vi kommer till svärmor utan blomma eller present om han glömt, varsågod då får han skämmas själv, det kommer inte jag göra.
Man får nånstans välja: vilken ribba har jag på vilka områden? Och vara ok med lägre ribba på det som spelar mindre roll. Jag vill ju ha kul ihop också, inte bara tjafsa om sysslor för att JAG har en idé om vilken standard allt ska vara på. Orka. Ingen dör av dammråttor i hörnen eller köpefika när det kommer oväntat besök. Man kan inte kräva högsta standard på alla områden i livet – särskilt inte av andra människor. Man får dela upp områden och sen hålla sig till det, inte gå och gnälla på att han inte värdesätter högsta standard på sina områden. Vi prioriterar skidåkning och gym ihop framför perfekt hem.
Denna konversation får mig att tänka på JLCs Carl Demans nyligen publicerade tiktok där han dansar glatt med rubriken ”när jag tar åt mig äran för alla julklappar min fru handlat”. Detta är inte första gången nån i JLC droppar liknande kommentarer, klär ut sig till kvinnor för det är ”roligt” osv. Hemska förebilder för unga killar. Ni som gillar dem, vad ser ni i dem? Jag ser bara killar som gör allt för att framstå som just ”sköna killar” och att det räcker gott och väl för att klassas som otroliga underhållare som inte förtjänar nån kritik
Varje år, så länge jag kunnat minnas har mina barndomsjular gått till på samma sätt. Huset skulle städas från golv till tak. Dammas, skuras, tvättas. Vi ungar hade ansvar för att städa våra rum och då ingick våttorkning, dammsugning, bädda rent osv. Därefter skulle julgardiner upp, tomtar skulle ställas fram, skålar till godis och frukt ställas ut. Dagen innan julafton var det den stora klä-granenkvällen. En kväll som nästan alltid slutade med vad vi inom familjen alltid skojat om som ”mammas julflipp”.
Ända upp i vuxen ålder har vi skämtat om att ingen jul är komplett utan julflippen. Från ingenstans kom det, mammas utbrott. Från att ha varit en lugn dag och kväll där familjen myst i soffan och vi barn fixat i våra rum till att mamma fick ilskeutbrott och alltid ledde till att pappa skyndade ur soffan och började fixa en massa. Som barn förstod jag aldrig varför hon blev så arg helt plötsligt. Det är bara för några år sedan jag insåg var utbrotten kom ifrån. Att mamma varje, jävla jul gjorde ALLT för att vi ungar skulle ha en fantastisk jul i ett rent hem, med fint pynt, god mat och mysig stämning. Och att min pappa, varje år gjorde en sak. Kokade skinkan och satt av tiden i soffan medan den kokade. Varje jul var det först vid flippen han började hjälpa till. Jag har bett mamma om ursäkt för att vi skojat om henne varje år. Att jag inte förstod. Jag var ett barn.
Men pappa, han skojar friskt vidare om det. Att han har mage! För varje år som går tappar jag mer och mer respekt för honom. Nu för tiden firar vi jul hemma hos oss. Jag står inte ut med tanken att pappa ska få förstöra fler jular för mamma.