Minns ni det här inlägget om Isabella Löwengrip och om hur hon drillar sina barn i det, eftersom hon tycker att det är viktigt för dem att kunna.
Nu har hon skrivit ett inlägg om sin nyårsafton som hon, barnen och Paul spenderade på Hooks Herrgård.
Hon skriver så här:
Får jag skryta om mina barn innan jag går vidare? Jag fick så många DM:s på instagram från följare som såg oss där som skrev att våra barn var så väluppfostrade, även personalen sa det. Jag blev så himla glad och jag märkte hur Gillis och Sally sträckte på sig lite extra.
Jag påminde barnen igen och sa att ”tänk så små saker man behöver göra för att människor ska få en positiv bild”. // Isabella Löwengrip
Jag vet inte riktigt hur jag känner för det där, att låta barnen få veta hur övervakade de är av människor runt omkring sig, bara för att deras mamma är känd och att dessa människor utvärderar deras uppförande och skickar till deras mamma, som läser upp det för dem.
Finns inte risken att de känner sig som på display och alltid måste oroa sig för eller i alla fall tänka på att de är bevakade?
Att personalen säger det är kanske en sak, men att människor som de inte ens vet vilka de är eller interagerar med, har suttit och tittat så pass länge på hur Isabellas barn uppför sig under en privat middag med familjen, att de även skickar ett meddelande till henne tycker jag är lite konstigt.
Gud förbjude att något av barnen skulle få ett utbrott – som barn får – och sedan behöva oroa sig för att ”folk” ska ha sett, noterat och lagt en värdering i det, samt även kanske skickar det till deras mamma, just för att hon är känd.
Jag hade känt mig lite kränkt om jag var i Isabellas skor, att någon lägger den energin på deras privata nyårsmiddag men hon verkar tycka att det är toppen på alla vis.
Vad tycker ni?
Mer som jag eller mer som Isabella? Eller någonstans mittemellan?
https://poll.fm/13162191
Föregående inlägg 
Fast va? Är väl bra om såpass stora barn som Gillis o Sally kan ha bordsskick? Det är ju inga bebisar/småbarn vi pratar om så sett. Som förälder till en 2åring kan jag längta till att kunna ha dottern med på restaurang utan att hon vrålar o slänger mat. 🙃🫠🫣 jag tycker inte man ska läsa in så jädra mycket i Bellas inlägg angående dettan hon är glad för att barnen klarar sig fint, låt henne vara det.
Jag tolkar det som att de sträckte på sig för att personalen sa att de var så väluppfostrade, inte att Isabella berättade för dem att hon fick meddelanden.
Exakt så!
Så tolkar jag också, en direktreaktion när de får beröm av personalen. Förstår inte alls varför C vill få det till att barnen skulle känna sig övervakade.
Barnen är så stora så utbrott kanske generellt inte händer speciellt ofta? Gissar nu pga småbarnsförälder.
Jag tycker det är bara positivt att uppmuntra ett ordningsamt beteende och ett gott bordsskick hos barnen när man är ute bland folk, känd mamma eller inte.
Usch vad jag ogillar dessa flunsors brist på intergritet. Att de själva vill höras och synas är en sak men när de använder sina barn och andra människor som inte har gett sitt medgivande som content blir jag spyfärdig. Tror att de flesta av oss vanlisar skulle tycka att det var obehagligt om vilt främmande människor hade koll på mina barn. Tycker hon ska tänka till angående sin exponering av dem med tanke på att det tydligen fortfarande finns stalkerproblematik runt om hennes person.
Så att man får en kommentar att barnen varit duktiga och väluppfostrade ute på tex en restaurang, tycker du är obehagligt?
Jättekonstigt, för det är väl alltid trevligt om någon tycker att dina barn är duktiga? Och vadå inte exponera dom? Du menar att dom inte ska gå ut och äta, bara hålla sig hemma kanske?
Folk verkar missa poängen. Det är alltså inte dåligt att de kan bordsskick och uppförde sig väl. Jag tror ingen argumenterar emot det.
Nej, folk verkar förstå poängen men håller bara inte med Camilla.
Låt barn vara barn. Självklart ska de ha en uppfostran ang hur man uppför sig men detta överdrivna kan ju sätta press på barnen. Är väl inga kungabarn. Herregud att de ska lägga besticken 20 i 4 el vad det var. Mina barn behövde inte tacka för maten hemma t ex (ena gjorde det ändå) men de fick lära sig att alltid göra det borta.
Varför inte tacka för maten hemma? Det gör jag fortfarande som vuxen till annan vuxen som lagat maten och det gjorde jag redan som barn. Exempel: maken lagat middag, jag tackar för maten, säger ofta att den var god, eller väldigt god då den ofta är det. Och vise versa, han tackar om jag lagat maten.
Självklart tackar jag för maten om jag blir bjuden av andra vuxna, däremot skulle jag aldrig tacka min gubbe för maten lika lite som jag förväntar mig att han skulle tacka mig. Självklart säger man att maten är god (om den är det) till gubben. Om man inte har råd att ge barnen mat ska man inte skaffa barn. De ska inte behöva tacka för maten hemma. Men tur att alla är olika😉 Min dotter var kinkig med mat när hon var liten så blev glad när hon åt.
Men vad tråkigt att inte visa uppskattning bara för att man är gift.
Jag visar honom uppskattning när han är bra i sängen, han verkar nöjd med det. Och jag med😉 Är inte gift.
🤮
Man tackar väl också för att någon stått och lagat maten?
I det här fallet är det faktiskt inte tur att man är olika. Självklart säger man tack, självklart visar man uppskattning för att någon lagat maten (eller gjort annat åt en).
Jag tackar alltid för maten, även om jag varit med och lagat delar av den. Låter helt sjukt att inte lära sina barn att tacka för maten men jag är ju inte förvånad med tanke på hur vissa föräldrar curlar sina barn…
Riktigt konstig inställning att inte tacka för maten. Det har ju inget att göra med om man har råd… vad fick du det ifrån?
”De ska inte b e h ö v a, tacka för maten hemma”?
Men dom ska ju inte tacka för att dom FÅR mat. Det man tackar för är ju att någon tagit sig tid att laga maten.
Varför vill du att dina barn ska vara odrägliga mot sin mamma? Herregud, tacka för maten är väl den absolut lägsta nivån av uppfostran?
Verkligen!
Odrägliga? För att de inte behövde tacka för maten hemma? Mina barn har aldrig varit odrägliga. En kompis tillät inte sin tonårsson att kalla henne för morsan. Ja, vi har alla olika nivåer.
”Behöver”? Är man uppfostrad är det inget tvång utan något självklart för att visa uppskattning.
Fast ett slentrianmässigt ”tack för maten” betyder ju inte så mycket.
Då uppskattar jag mycket mer när barnen hjälper till i köket, tycker maten var god och äter upp den och kommer med egna idéer på vad vi ska äta imorgon, följer med och handlar osv.
Handlingar säger mer än ord.
Det behöver såklart inte vara slentrianmässigt.
Min man och jag tackar varandra för maten, städningen eller vad det nu må vara för något den andra gjort som vi slapp. Och det är sagt med värme och uppskattning, inte som slentrian.
Amen🙏
Minns verkligen det för slentrianmässiga ”tack för maten” eller snarare ”tackförmaten” ibland när man sprang ut från köket. Absolut bra att få in rutinen att säga det men artighet är ju mer än att rabbla en radda ord. Så håller med väl på ett sätt att handlingar säger mer än ord men inte fel att få in rutinen att tacka heller. Behövde själv aldrig tacka och var därför nervös medan jag åt hos vänner pga rädd att glömma tacka. Ja jag vet..,
Barn som inte tackar för maten är ju inte uppfostrade. Alltså är dina barn ouppfostrade. Vill man ha ouppfostrade barn?
Jag skrev att det är BRA att få in rutinen och ja, vi tackar för maten. Men, att uppföra sig artigt innebär mer än att bara ropa tack för maten, det kan vara att se personen i ögonen, fråga vart man ska ställa tallriken, ge beröm för maten etc. Som sagt, jag vill såklart att man na barn får in vanan men gärna mer än små robotar såsom ofta jag och mina kompisar var när vi var mindre.
Du gör dina barn en otjänst, inte minst i hur de kommer bete sig mot en framtida partner.
Men snälla, de har förhållanden och barn. Ska de bli hemska partners nu också för att de inte behövde tacka för maten när de var små😂 De blev uppfostrade ändå, skötte skolan och har bra jobb.
Det finns väl jättemånga ord man kan säga för att visa uppskattning som inte innefattar ”tack” eller andra sätt att visa tacksamhet på?
Att säga ”tack” eller ”förlåt” osv slentrianmässigt bara för att man SKA betyder ju ingenting?
Om man sitter vid bordet och säger saker som:
Gud vad gott det här var!
Vad fint du dukat.
Vad duktig du är på att laga mat.
Kan jag få receptet, detta var jättegott.
Eller med handling: tar disken, lagar maten varannan dag osv.
Det motsvarar ju gott o väl ett tack och är MER värt än ett tack, enligt mig.
men man lär väl sina barn tacka för maten hemma dels för det är trevligt mot den som lagat men också så att dem fortsätter göra det när de är borta? har man inte fått med så det hemifrån så är det nog inte så vanligt att det blir en vanesak hos andra. samma med stolen tex, jag skulle aldrig lämna ett bord utan att skjuta in stolen varken hemma eller borta/på restaurang, just för att jag har fått lära mig det hemifrån att det är hyfs.
Det måste jag säga är lite tråkigt, att inte säga tack för maten. Det är de små sakerna i vardagen som gör helheten. Hade min partner inte tackat för maten så hade jag tyckt det var rätt trist, det är ju ett utmärkt sätt att visa att man ser den andre och dess insats. Hade jag haft någon annans barn över på besök och de inte tackat för maten så hade jag kanske inte ifrågasatt barnen så mycket för de vet inte bättre, men jag hade kanske inte bjudit dit föräldrarna igen.
Om man nu inte ska visa sina barn så undrar jag varför man måste lägga in bilder överhuvudtaget på sina barn fast täcka för ansikten med hjärtan som på hennes inlägg tex. Bara nyfiken på det, varför man gör så😊
Det är väl just barnens ansikten hon inte vill visa så det är väl inte så konstigt att det är det hon täcker över?
Ok jag tycker ändå att man ser barnen mkt på bilderna. Var bara nyfiken hur hon tänker men då gällde det alltså endast ansikten. Tack för svar!
Ansiktet är ju utseendet liksom. Det är det man identifierar någon utifrån.
Inte konstigt att hon täcker över förstås.
Men undrar varför hon ens behöver använda de bilderna, använd de inte alls tycker jag om hon ska värna om deras integritet.
Samt vissa bilder på tex instagram ser man ju mer trots att det är övertäckt.
Men det är hennes val
Så därför känns det väl fånigt att du klagar på det?
Man kan också undra varför hon väljer att skriva så mycket inlägg om dem som genererar mycket diskussioner om hon är så mån om deras integritet. Jag tycker det är väldigt talande för Isabella. Hon får mycket beröm för att hon inte visar barnens ansikten(vilket hon ska ha), men hon använder och har använt dem mycket för att provocera och skapa debatt. Det märks ju nu med, hon spinner vidare på tidigare inlägg med ytterligare ett inlägg om uppfostran då hon vet att det blir kommentarer. Detta lämnar ju ut hennes barn med.
Håller med
Hon har sagt att hon inte vill visa ansiktena eftersom de inte ska behöva bli igenkända på stan när de går för sig själva.
Rätt vanligt att personal säger det till barn som sitter stilla. Var på Donken igår och reagerade hur illa barn uppför dig. Vad det skreks och gnällde. Vid alla bord kändes det som. Miljön drar säkert igång men vilken dålig koll föräldrarna hade. Japp, har egna barn då jag tar mig rätten att döma.
Som barn som springer runt i mataffärer, kör rally med vagnar och typ drar ner saker från hyllorna och äter plockgodis direkt ur. Mina barn är absolut inte exemplariska på något sätt, men om det är någon som inte kan bete sig lugnt och sansat i såna sammanhang så får man vänta i bilen (med en vuxen såklart). Men det kanske är jag som borde bli bättre på att bekräfta dem istället eller nåt.
Men alltså så vanligt är det väl ändå inte med barn som kör rally och river ner saker från hyllor..?
Har sett det orimligt många gånger tyvärr
Tror kanske jag sett två gånger att barn plockar ur godiset, det var då riktigt små barn och föräldrarna var snabbt där och tog bort dem. Rally har jag eventuellt sett en gång, och då är ordet rally kanske överdrivet. Riva ner grejer har jag aldrig sett förutom små barn som sitter i kundvagn och håller ut armen och drar ner saker utan avsikt. Då har jag ändå arbetat i mataffär under två år med.
Vanligt att barn leker och springer runt, gömmer sig, drar i grejer och skriker (utan att va arga), tyvärr. Många föräldrar bara släpper dem i affärer.
/annan anonym
Nyfiken på var ni bor som upplever det. Jag kan inte minnas att jag sett det en enda gång.
Jag jobbar på ett sportvaruhus och det är som att föräldrar tror att det är nått jäkla Leos lekland ibland. Det kastas och sparkad bollar, cyklas runt på våra uppställda cyklar, leks i uppställda tält, kastas med fiskespön. Det är nästa dagligen som saker går sönder och vi får säga till barn som leker i mitt varuhus. En gång blev en annan kund påkörda av ett barn som åkte sparkcykel och kom runt ett hörn så fort att det inte hann stanna. Helgerna är mayhem.
Inte där jag handlar i vart fall. Sedan är ju barn barn och får lov att till viss del bete sig som sådana. Mina barn är alltid med och handlar och leker såklart lite när de båda är med, men de måste visa hänsyn till omgivningen. De måste inte stanna hemma för att de är spralliga. Många verkar tycka att barn ska bete sig som vuxna så fort det är ute annars ska de vara hemma.
Fast nä, i mataffären leker man inte, barn eller vuxen.
Om du inte nöjer dig med att barn visar hänsyn runt dig när du är ute kanske du borde stanna hemma.
Barn ska så klart inte leka i affären. Vilken konstig inställning att du tycker det är ok?
Jo det är vanligt. Och vissa barn kan man höra genom butiken hela tiden man handlar. Skrikandes. Vad är det för fel på föräldrar som inte kan säga till sina barn? Jo, jag har också barn och det går att förklara att dessa personer i butiken vill inte lyssna på ditt skrik. Att man måste ta hänsyn till andra. Och jo, det går att göra till ganska små barn.
Håller med. Hade mina barn hållit på så när de var små hade jag sagt till dom att vi inte kunde åka dit och äta mer om de inte kunde uppföra sig.
Alla barn som beter sig illa i offentliga miljöer gör det inte på grund av dålig uppfostran. När mitt barn var litet och jag var ensamstående betedde hen sig ofta ”illa” när vi var ute. Hen skrek och gick inte att trösta. Folk kollade snett på mig och ibland fick jag höra hur dålig förälder jag var.
Spola fram några år och mitt barns beteende visar sig bero på autism. Mitt barn blev alltså helt överstimulerat i affären och på restaurangen. Meltdowns går inte att straffa bort.
Debatten verkar också utgå från att uppfostran sker omedelbart och inte är en process. Inga barn kommer att bete sig sk. Exemplariskt vid alla tillfällen.
Måste vi utgå ifrån att alla barn som beter sig illa har en diagnos? Nu pratar vi om ouppfostrade barn, inte barn med adhd, autism, whatever.
Och då går man ju inte till såna ställen helt enkelt..
Det är verkligen lägsta nivå av mänsklighet att inte ha minsta förståelse för andras förutsättningar och situationer. Jag föreslår att ni stannar hemma istället, det är ju tydligen helt valfritt att behöva går till affären tex.
Föräldrar verkar inte heller visa hänsyn till att andra, stora som små, också kan tycka det är väldigt obehagligt med vilda ungar som springer runt, gapar och skriker på grund av deras egna autism. Eller synnedsättning t ex.
Är vanligt att autister tycker det är obehagligt på fler sätt, speciellt på en plats där det förväntas att man är där för att handla och inte springa runt och gapa.
Skulle du ta med ett barn som härjar på det sättet till ett museum också? Där du riskerar att behöva betala för grejer som går sönder? Knappast. Folk tar med sina barn till skojiga miljöer men vet också att det värsta som kan hända är en tillsägelse.
Idiotiskt komentar!!
Jag tror att alldeles för många barn idag är överstimulerade, med och utan autism.
Åh, det är så tärande.
Var och är fortfarande i det läget med ett av mina barn. Var med om en incident där jag blev utskälld av en personal. Jag var på väg ut ur butiken med barnet som slogs och sparkade hejvilt .skrek och syskonen tittade ner i backen. När vi väl kom ut till bilen började jag gråta. Min man blev kvar med ett barn och skulle betala. Personalen som skrek på mig visste inte att han var min man. Denne Personal började då prata illa om hur jag som mamma inte förmådde barnet att slura skrika etc. Långa haranger om hur hon fostrat sina barn. Sluta med att min man sa, du menar min fru som bar ut vårt barn med svår adhd , språkstörning och autism?
Sluta med att jag mejlade personalchefen och vi fick komma till butiken några dagar senare och hon gick med oss i butiken.
Sonen fick presentkort och en ny chans att lyckas.
Jag förväntade mig inget alls, utan önskade bara att hon ville berätta och utbilda Personalen. Jag erbjöd mig att komma som föreläsare.
PS alla mina barn tackar för maten 🤭
Konstigt inlägg. Klart Isabella ska få vara stolt över hennes barn? Och klart barnen ska få höra att både hon och andra är stolta över dem, är väl superbra med uppmuntran.
”Om jag var Bella vore jag kränkt” – Nu är ju Isabella känd så folk kommer kolla och skriva oavsett.
Förstår verkligen inte vad inlägget syftar att få fram?
Bella genererar fortfarande mycket kommentarer, det här är ett resultat av Camillas excelark.
Inlägget går ut på att det är läskigt att vilt främmande människor håller koll på barn som de inte känner bara för att föräldern är känd (vilket inte barnen kan rå för). Och dessutom hör av sig till föräldern och lämnar en bedömning av barnen.
Exakt så!
Men gud😂 Var det pundarna på plattan hade jag fattat. Nu var det helt normala människor som ville ge Isabella komplimanger för sina barns beteende när dom satt på en fin restaurang. Hon är offentlig med öppen blogg, exakt vad är konstigt?
Hade du tyckt att det varit roligt om en massa obekanta människor suttit och tittat på dig när du åt på restaurang? Kollat hur du höll i kniv och gaffel? Och sedan meddelat ditt sällskap vad de tyckte? Nehej inte så kul. Varför ska då barn behöva stå ut med det? Barn ät alldeles egna personer och inte föräldrarnas egendom.
Tror du att matgästerna sitter och blåstirrar på Isabella och kompani, plockar fram bedömningsarket och sätter poäng på barnens bordsskick och uppförande? Nej, det är klart att det inte är så det går till. Snarare har gästerna sett och känt igen Isabella och noterat att hon hade Paul och barnen med sig som dessutom var lugna och fina.
Frågan kvarstår. Är det trevligt att sitta på restaurang och äta när omgivningen tittar på en? Barn som vuxen? Och protokoll eller… Enligt Isabella har många tagit fram sina telefoner, gått in på Instagram och skickat ett skriftligt DM om barnens uppförande.
Hahah men vad ska hon göra då? Spärra in sig själv hemma. Hon väljer ju självvalt att vara offentlig i och med sin blogg. Med den väljer hon också bjuda in folk i sin vardag. Isabella har ju inga problem med att folk skrev utan verkar tycka det är kul att andra uppmärksammade hennes barn. Frågan är varför ni är så upprörda när inte ens hon är?
Men det är ju inte Isabella vi menar. Det är barnen, personerna Gillis och Sally, och deras integritet. Barnen kan inte rå för att mamman är officiell och gillar att synas. De har inte bett om det. Isabella och hennes familj ska naturligtvis inte behöva begränsa sig. Vuxna människor borde ha vett att låta andra människor, barn som vuxna, kända som okända, vara ifred. Är de så förstörda av öppenheten på SoMe att de inte kan skilja på en blogg och riktiga levande livet?
Fattar du inte att en normal person behöver inte fånstirra för att se vad som händer i rummet. Du kanske tillhör den gruppen som inte kan ta in rummet genom att svepa över med blicken? Tråkigt för dig. De flesta fixar detta helt diskret utan att någon märker ett dugg.
Sååå diskret att skicka DM till föräldern…
Klart hon ska vara stolt över SINA barn. Varför någon annans?
Tolkade de inte alls så som att de har ögonen på sig. Mer att det lilla ”tack så mycket” och se personalen i ögonen gör så stor skillnad mot att dra menyn åt sig och inte säga något. Till exempel. Kul att någon uppmärksammar ens ansträngningar ju.
Det är ju jättebra att Isabellas barn fått lära sig vanligt folkvett. Så trött på alla vuxna som aldrig fått sig en tillsägelse och som beter sig värre än bortskämda och ouppfostrade 5-åringar.
Kul för barnen att spendera Nyår på Hooks herrgård… inte barnanpassat för fem öre. Mest par eller vuxna kompispar som är där.
Men de kanske tyckte det var kul att sitta stilla så länge som man måste på restaurang, är ju inte direkt lokala pizzerian. Tar ju en stund att få maten på dom ställena.
Har de inga konpispar att hänga med där barnen får leka?
När jag va liten var oftast mina nyår med föräldrar på ”vuxenställen” eller hemma hos grannar. Som barn fick man mest sitta och lyssna samt kolla på tv typ. Allt kan inte vara barnanpassat hela tiden, de får helt enkelt bara följa med och ha ”det lite tråkigt”
Fast jag tycker det är lite taskigt ändå att ta med barn på saker man vet att de tycker är tråkigt. Klart ALLT inte kan vara barnanpassat, men att sätta barn i situationer där de har skittråkigt under en längre tid är ju också som uppgjort för att de tillslut ska sluta ”bete sig”.
Haha va? Sluta bete sig? Nä det är inte taskigt, bra att barnen lär sig ungt att allt kommer inte gå deras väg
Att sätta små barn (kanske yngre än bellas ungar nu, vet inte exakt ålder på dem) på en finrestaurang i flera timmar är ju som upplagt för att de tillslut ska börja slamsa och ”störa”. Det är inte deras fel.
Nej, det är det inte. Barnen är uppfostrade och ser dessutom ut att trivas i sällskap med sina föräldrar. Alla ungar måste inte hoppa och skrika var tionde minut för att ha roligt.
Men jag menar ju inte hennes barn specifikt.
Nu är det ju Bellas nyårshelg på Hooks Herrgård som diskuteras. Ja, att sätta en tvååring på en finrestaurang i flera timmar kanske inte är så lyckat men det är ju totalt irrelevant i sammanhanget.
”När jag va liten var oftast mina nyår med föräldrar på ”vuxenställen” eller hemma hos grannar. Som barn fick man mest sitta och lyssna samt kolla på tv typ. Allt kan inte vara barnanpassat hela tiden, de får helt enkelt bara följa med och ha ”det lite tråkigt” var kommentaren jag svarade på.
Som är ett svar på att det skulle vara så tråkigt för Bellas barn på
Hooks. Någon drog en parallell till sin egen barndom och du börjar prata om småbarn. Irrelevant.
Och vems barn är det som diskuteras 🙂
Inte hennes i kommentaren jag svarade på från början.
Nu har ju Isabella haft med sig barnen på fina restauranger i ganska många år, och det verkar ju fungera bra?
Det du skriver är anledningen till varför det finns så många bortskämda unga vuxna som inte klarar av ett enda nej, att ha tråkigt eller en motgång.
Nu drog du väldigt höga växlar. Situationer där de har skittråkigt under en lång tid skrev jag. Är det många vuxna idag som överhuvudtaget klarar av att vänta på nånting utan att scrolla telefonen? Men barn ska ha högre krav på sig.
Annan anonym här, jag håller inte med dig för en sekund. Tror du på riktigt att vi ställer högre krav på barn än vuxna? Även barn kan sitta och prata så vad är det som får dig att tro att de har tråkigt över huvud taget?
Jag menade inte just specifikt bellas barn. Men okej alla barn har jätteroligt flera timmar på restaurang, vad bra.
Min gravt alkoholiserade morbror skulle inte heller trivas på Hooks Herrgård, men det har ju lika lite med saken att göra som att börja prata om småbarn. Bellas barn, som ändå är utgångspunkten för diskussionen, är verbala och verkar trivas tillsammans med sina vuxna föräldrar. Andra barn i deras ålder kan också sitta vid ett matbord och prata och diskutera. Det är inte tråkigt att umgås, det är inte synd om barn som umgås med sin familj.
Fast kommentaren jag svarade på från början handlade inte om hennes barn. Men jag ger upp detta nu.
Hela inlägget handlar om Bellas barn så ja snälla ge upp.
Vi umgicks med andra vuxna som hade barn på nyårsaftnar. Tycker det är roligare när man ser att även barnen har kul.
Mina barn var på vuxenfest på nyår. De älskade det! De fick massor av uppmärksamhet av de andra vuxna, mest för att de år ostron och faktiskt ställde motfrågor till de andra vuxna. De dansade och sjöng med i livemusiken och tyckte livet var magiskt. Jag älskade själv att få vara med de vuxna på fest, gå på restaurang och känna mig som en del av de vuxna när jag var liten. Tycker inte det är konstigt. På samma sätt förväntar jag mig att vuxna leker och är på barns nivå på ett barnkalas. Inte bara sitter och dricker kaffe.
I min familj har vi jätteroligt tillsammans. Vi pratar, skrattar, busar, diskuterar. Jag trodde inte att det fanns barn som inte verkar kunna umgås med sina föräldrar och ha roligt i varandras sällskap, men tydligen. Oerhört sorgligt enligt mig!
Inget illa menat men vill lyfta barns perspektiv lite. Vi har jätteroligt? DU tycker att ni har jätteroligt. Men vet du vad barnen tycker? Vi var sällan med andra barnfamiljer under min uppväxt och det präglade mig väldigt negativt. Därför umgås vi alltid med andra familjer under resor och semestrar. Det finns inget rätt eller fel såklart, alla barn är olika.
Tror inte det går någon nöd på dem, att de skulle ha tråkiga liv liksom. Men om det bara är vuxna där och de ska stanna i tre nätter, personligen hade jag kanske valt något annat, speciellt när de har 50% av tiden barnfria. Inte så att man ska ”skydda” barnen från allt som kan vara tråkigt menar jag men lite konstigt val, speciellt om det är ett ställe dit vuxna åker för att slippa barn (även om just de här beter sig bra blir det ju skillnad).
De kunde ju valt något lyxigt ställe i Göteborg och gått på ”Jul på Liseberg”. Så hade det varit lite mer barnanpassat. Och gjort vuxna nöjda. Eller åka skidor någonstans.
De är ju ute och busar i skogen på dagarna, det är väl precis lika barnanpassat som att åka skidor?
Mardröm.
Isabellas barn verkar dock vara riktigt duktiga överlag. Beställer mat själva, spelar schack o andra avancerade spel. Tittar ofta på nyheterna och olika faktaprogram på tv:n. Sitta med vid middagsbord på restaurang har dom väl alltid gjort. Verkar vara duktiga i sport o i alla ämnen i skolan oxå.
Forskar fram mediciner som botar cancer, lyckas skapa fred i Israel och Gaza-kriget, sätter nytt världsrekord i längdhopp och seglar över Atlanten alldeles själva. De är otroliga.
Tills de blir rebelliska i tonåren. Hade en sons kompis som alltid skulle vara hemma tidigare än de andra så han fick ta sig hem själv m a o ist för sällis med de andra. När han blev äldre började han med droger och snatta mm. En balansgång, tror inte på att vara för sträng heller.
Väluppfostrade barn likställer du med att bota cancer och skapa fred?
Hon är väldigt mån om att berätta det iaf. Gillis har ingenjörshjärna och kunde spela en låt på piano, trots att hon under årens gång inte sagt ett ord om att han spelar piano.
Tycker nog att det är bättre att lära barn bordsskick och att uppföra sig bland folk, än att köra ”det är bara barn”-stilen. Blir tokig på folk som inte fått lära sig att äta mat på ett vettigt sätt bland andra, och det är MÅNGA. Jag tycker att man gör barnen en otjänst om man inte lär dem att fungera i samhället på diverse olika sätt. Och om man inte tränar på diverse olika saker, hur ska man nånsin lära sig?
Det har blivit modernt att låta barn vara barn i alla sammanhang, men barn växer upp och blir vuxna människor som förväntas bete sig. Att en tvååring får utbrott, javisst absolut. Det ör ett steg i utvecklingen. Att en 8 åring tuggar med öppen mun, rapar högt, äter spaghetti med fingrarna och skriker att pappa är ett rövhål på restaurang, nej det är ju inte lika charmigt va.
Kul för Isabella att hennes ungar kan bete sig.
Aldrig att det skickades ”så många DM:s på instagram” från övriga gäster! Skulle gamlingarna redan följa henne eller leta upp hennes instagram under en nyårsmiddag? Däremot tror jag att de var de enda barnen där och att de därmed uppmärksammades men kanske mer för att man tyckte att de var på fel plats. 🙂 Att de var duktiga som tog sig igenom en lång middag.
Haha det tror jag inte heller. Däremot tror jag att Isabella såg alla kommentarer på sitt inlägg om uppfostran och såg en chans att fortsätta på det spåret
Undras om de hade kul. De ”lekte” väl med en 2-åring, enda barnet🤔
När du skriver att ”Gud förbjude att något av barnen skulle få ett utbrott – som barn får” kan jag inte hålla med dig alls, barn i skolåldern ska mycket väl kunna uppföra sig på en restaurang utan utbrott
Min 2 1/2 åring är väldigt väluppfostrad tycker jag. Han tar i hand och säger Salam 🥲 till alla vi träffar, stora som små. Tackar för minsta lilla, bjuder alltid. Igår på vårdcentralen sa läkaren att det var det duktigaste 2 åringen han mött (möjligtvis säger han det till alla) men han undersöktes gladeligen och gapade, vände huvudet och tog upp tröjan vid undersökning. Han är också väldigt verbal.
Föräldrar är för LITE stolta över sina barn enligt mig. Och lär dom för LITE allmänt folkvett. Att vara trevlig kommer man väldigt långt på.
Dumheter. Jag berömmer alltid barn (ibland föräldrarna) när barnen beter sig bra. Uppmuntran ger som bekant bättre resultat än motsatsen. Riktigt störigt men kompisar till mina barn som inte kan bete sig. Ibland säger jag nej till lekträff för att jag inte orkar med ohyfset (OBS! Pratar om barn utan diagnoser nu)
Jag håller helt med Bella om bordskick. Det är en sån enkel grej att lära sig och är skönt sen i livet att ha koll på. Sen kommer man långt med att lära barnen plocka undan efter sig, be artigt och säga tack. Också sjukt enkla saker som de har sån nytta av i livet. Idag ser man barn som inte ens lärt sig äta ordentligt med kniv och gaffel… riktigt stökigt.
Bra att någon uppmärksammar bordsskick. Det känns som det är helt på väg att tappas bort. Och alla dessa jä*la skärmar vid middagsbord…. Bort med dem! Gäller samtliga åldrar.
Ja!! Just detta fick vi detta år ett flertal komplimanger från personal på olika restauranger i år; att vi inte hade någon skärmtid. Vår son får ta med en bok om vi vet att vi ska sitta länge och att det kanske blir ”trist” efter ettårig men oftast så dotter vi och pratar som normala familjer gjorde under min egen uppväxt på 80-90 talet, vilket vi också överlevde…
Jag minns att min bror sa något om att äta och skyffla koskit när jag var typ 7-8. Sen dess har jag ätit fint med besticken. Förstår inte hur det kunde stanna kvar så hårt 🤣. Men jag var enda personen i klassen i låg/mellanstadiet som åt fint 🤔. Tänker att det inte borde vara särskilt svårt att åstadkomma egentligen.
Men att ha koll på alla olika bestick osv känns lite onödigt.
Man får inte heller glömma att man som förälder vinner mycket på uppfostrade barn! 😊 Fick höra att vår son kommer bli såååååå jobbig när han börjar krypa och att vi inte alls kan ha datorerna i samma rum som han leker i. Men vi har kört på ”nej” från första början och nu förstår han det jättebra, såklart skiter han i att vi säger till ibland också (tyvärr mer vanligt på sista tiden), men han vet var han inte får vara och vad han inte får göra och det lär ju bara bli bättre 😊.
Man kan bli fruktansvärt trött på sin egen röst och tjat om nej hela tiden. Då plockar man undan lockelserna istället. Riktigt tråkigt för ett barn att lyssna på dag ut och dag in också. Men ja du har ju rätt. Man gör sig själv en tjänst om man uppfostrar sina barn.
Fast poängen är ju att det slutar vara hela tiden 😊. Jag var såååå nära att köpa en typ rumsavdelare från Jollyroom för att stänga in datorerna, men avvaktade och typ en vecka senare insåg vi att det inte längre behövdes.
Ja man kan minimera lockelserna, men det går inte att ta bort allt (skulle datorerna stå i ett annat rum så skulle vi inte ha samma umgänge då min man har mycket av sin fritid där, internetsladden sitter där den sitter och papperskorgen kommer ju med skrivbordet, sen är julgranen också där, men den kan inte stå någon annanstans och det känns dumt att strunta i den). Sen tror jag inte heller att det är bra att ta bort allt helt, bättre att lära sig 😊.
Kul är att han flera gånger har sagt ”nej” till sig själv. Varit på väg mot papperskorgen stannat och skakat på huvudet, tvekat och velat, skakat på huvudet igen och tillslut bestämt sig för att leka med sina saker istället 🤣.
Du är medveten om att arm är olika va? 😂 Du låter som en av de föräldrar som får barn som sover direkt och berättat för alla andra hur enkelt det är.
Olika ja, men är övertygad om att det det här är görbart för de allra flesta. Det här var vår plan från allra första början och det fungerade hur bra som helst, för vi har varit konsekventa kring vad han inte får. Barn är smarta 😊. Tror knappast att vår unge är superspeciell. Men jag kan återkomma om hur det går för våra framtida barn 😉.
Det där att man som förälder inte orkar säga till, utan bara tar bort saker, gör ju att barnen inte är vana att se saker i deras höjd och då petar på allt när dom får tillfälle. Låt dom vänja sig vid att inte röra istället, tjata ett tag, det lönar sig.
Precis!
Vi har också typ en duk på vardagsrumsbordet med en mjuk prydnad på. Tanken är att han får öva på att vara försiktig, han får titta och pilla på den men inte dra ner på golvet (vilket han såklart gör men därför valde vi något som är hållbart och tryggt för honom att misshandla). Extrajobb? Japp! Men så värt det! Svärmor gjorde så med sina barn och min man berättade att han visste att vara försiktig med ömtåliga prydnader hos andra sen 😃.
Nu är inte det här Viktbevakning och lite OT men är inte Viktväktarnas reklam så extremt motbjudande.
Ja herregud? ”Ringer min kompis för tredje gången för att berätta om VV:s erbjudande” wtf??
Men precis, och den andra liknande. Så sjukt, alltså är medveten om problem med övervikt och stillasittande i vårt samhälle men det finns nog bättre sätt att motivera människor till sund kost och rörelse. Inkl mig själv.
Jag tror ju inte att bordsskick är nåt som barn kommer att få traumatiska men av i livet. Det är väl vanligt hyfs som alla människor borde känna till. Att en gaffel ibland hamnar i fel vinkel är väl en baggis och inget jag tror Isabella kommer att uppröras över. Sen har jag en känsla av att barn till kändisar inte ser föräldrarna som nåt märkvärdigt. De är mamma och pappa och inget konstigare än så.
Ska inte inläggen va tillbaka som vanligt nu efter nyår?
Fast offentlig eller inte så har man väl alltid ute bland folk ”ögonen på sig” mer eller mindre. Mitt barn är inte offentligt men får absolut inte bete sig hur som helst ändå bland folk och tycker absolut inte det är något negativt att lära barnen sociala koder och beteenden.
Men snälla, detta har aldrig hänt. har inte folk lärt sig att se igenom hennes lögner? Hon skriver ett inlägg och så passande efter har hon fått maaaaaasssssa kommentarer om att de är så väluppfostrade..
Som barn till mer känd pappa på liten ort. Tycker jag det är hemskt om bordsgrannar och dylikt letar upp deras mammas sociala medier för att berömma hur duktiga barnen är.
Som barn vill man bli sedd som egen person inte som i mitt fall pappas dotter. Var folk trevliga mot mig för min skull eller för att jag skulle säga det till pappa så de fick fördelar? Håll dem utanför och låt dem vara barn!
Så nu är det fel att lära sina barn RESPEKT och att uppfostra dem att tacka för sig? Konstigt. Nej, inte konstigt att så många barn beter sig som skit. Det är ju inte barnens fel, det är föräldrarnas fel. Isabella försöker iallafall ta ansvar för att hennes barn ska lära sig att bete sig bra, även i offentlig miljö, där man kan störa andra om man inte visar respekt till alla som är där.
Det handlar ju inte om att ett barn inte får bli ledset eller ”få ett utbrott” (men större barn bör inte bara få ett utbrott, ju äldre de blir ska de kunna hantera sina känslor på bättre sätt).