Camilla Hamid har blivit lite av en bakdrottning för svenska folket, särskilt efter att hon öppnade sina två nya caféer i Stockholm – ”Sweets by Camilla”.
Kön utanför hennes café på Torsgatan kunde sträcka sig hela vägen runt kvarteret.
Strax efter premiäröppningen i oktober 2023, planerade influencerparet Marcelo och Emilia att besöka hennes café, men de möttes av en lapp på dörren som meddelade att caféet hade fått stänga tidigare eftersom allt var slutsålt. Kunderna var välkomna tillbaka nästa dag. Succén var ett faktum!
Nu har Camilla Hamid blivit utsedd till Årets Inspiration på Feminista-galan, som arrangeras av tidningen Femina. I samband med detta intervjuades hon av Aftonbladet.
Du har tidigare lidit av ätstörningar, hur går det ihop med att du är omgiven av godsaker?
– Det är väl lite kul att livet kan vara så motsägelsefullt. I ätstörningar finns det en rädsla för mat och sötsaker och att inte kunna kontrollera det. Den bästa medicinen mot det är KBT, bakningen blev min KBT. Jag utsatte mig för det som jag tyckte var allra läskigast och det jag älskar allra mest.
Jag tänker så här: detta kanske inte är en metod som fungerar för alla, men att den fungerade för Camilla så är det väl fantastiskt?
Dock kommer den här formen av KBT med en risk, då jag tänker inte avsluta inlägget med att allting är 100% frid och fröjd med den här typen av behandling, bara för att Camilla är en framgångssaga i sammanhanget.
Jag vill inte ta någonting ifrån Camilla och hennes erfarenheter eftersom hennes strategi fungerade för henne, men varken UMO eller region Stockholm rekommenderar det, vilket kan vara värt att ha med sig för den som genast vill sätta igång med ett kanelbullsbak för att ”KBT-behandla” sin ätstörning.
Att utsätta sig för bakverk eller andra ”triggers” om man lider av en ätstörning kan medföra flera faror. Triggers kan förvärra ätstörningar genom att de utlöser ångest, tvångsmässiga beteenden och återfall i destruktiva ätmönster. Exponering för mat och bakverk kan förstärka rädslan för att tappa kontrollen över sitt ätande, vilket kan leda till en ökning av ätstörningssymptom.
En viktig aspekt av behandling för ätstörningar är att lära sig hantera triggers och utveckla strategier för att undvika eller hantera dem på ett hälsosamt sätt. Det rekommenderas att personer med ätstörningar undviker sammanhang med stort fokus på mat och kroppar, som kan förvärra deras tillstånd. Professionell hjälp och stöd från specialister och stödorganisationer är avgörande för att behandla ätstörningar och för att hjälpa individer att hantera triggers på ett effektivt sätt.
Föregående inlägg 
Jag känner att alla som bakar massor eller äter massor, på bild ialf har ätstörningar för de flesta är som pinnar. Dock inte Camilla, mer helt normalviktig kanske, vet ärligt inte.
Man kan ju inte äta allting man bakar även om man tycker det är roligt att baka. Så är väl inte konstigt att man kan vara smal samtidigt.
Här hemma hade allt ätits upp om det är ätbart som man bakat ?
Jo men om du har det som ditt stora intresse och bakar massa dagligen och testar nya recept osv, det är inte samma sak som att du bakar muffins eller bullar en dag och att det äts upp. Så du kan inte riktigt jämföra med hur det blir i ditt hem.
Jo men nu menar jag inte när man bakar något då och då. Och du skriver ”hade”, vilket avslöjar att du inte brukar stå och bakar och testar massa nya recept osv varje dag.
Fastnar i mod, vet inte varför ??♀️
Var ju inte riktigt det som det syftades på. Klart det äts upp om man bakar ibland bara och man är flera.
Jag tror inte du förstår. Anonym 16:00 menar nog att hen bakar och äter allt själv. Och därför avstår hen från att baka.
Haha tur att inte ätstörningar baseras på din känsla då?
Håller med
Vad håller du med om? Varför skulle man göra sig själv övervikt och äta orimligt mycket socker osv bara för man gillar att baka?
Överviktig* , inget konstigt eller fel alls att vara smal trots att man älskar att baka och testa nya recept.
Känns som när jag var barn och inte trodde att läkare kunde bli sjuka, eller att poliser inte kunde åka i fängelse osv.
Personen håller ju med trådstartarens påstående om att bak-influencers i själva verket inte verkar röra kalorier (fritt översatt). Lite likt s.k. mukbangs (?) där någon äter obscena mängder framför kameran men i realiteten inte sväljer.
Så om personer som bakar massor är normalviktiga, överviktiga eller lider av fetma kan inte ha en ätstörning?
Japp. Kolla på Rudwall och InAliceKitchen.
Sätt på hela Sverige bakar så får du se alla varianter 🙂
Det är ganska vanligt att personer med ätstörningar blir intresserade av bakning och matlagning. Det betyder inte att man äter själv.
När jag hade anorexia var jag helt besatt av mat (trots att jag inte åt) och kunde ofta bläddra i mammas receptböcker.
Hade två nära vänner med rejäla ätstörningar på gymnasiet. De var också besatta av mat och bakade massor, sedan bjöd de vänner och familj men åt knappt en smula själva….
Yes, gjorde själv detta när jag gick i gymnasiet och var väldigt ätstörd. Bakade och lagade mycket mat men åt aldrig själv av det, men gillade att laga till andra. Minns också att jag kollade på taggar på instagram eller googlade matbilder.
Gillar hur inlägget är skrivet Camilla! Sammanfattande, väl valt ämne från intervjun, lagom långt och med en personlig touch. Märks att du anstränger dig!
Håller med, men tycker det är lite svårt att veta vad som är saxat från Aftonbladets intervju bara. Önskar lite mer tydlighet, annars toppen!
Men herregud!!! ?
Är väl ganska uppenbart att det är frågan till henne samt svaret som är taget därifrån. Vad är det som är svårt? ?
Står ju liksom att hon intervjuades av Aftonbladet, inte att det var en artikel, då är det väl ganska rimligt att frågan och svaret är därifrån. ?
Inte samma sak som intervjun men börjar genast tänka på att så många som haft anorexia sen blir pt/kostrådgivare och börjar springa långlopp och grejer. Som en ny besatthet typ.
Kost och träning är en stor del av livet, tidigare ätstörningen eller ej, och något alla måste ha ett förhållande till. Ska alla med tidigare ätstörningar bli smällfeta och aldrig träna för att du ska bli nöjd?
Nej men man kan ju också bara träna och äta sunt utan att göra det till hela sin identitet.
Ibland kanske helt frisk och helt sund inte kan vara en målbild för en tidigare ätstörd, utan ett hälsosamt liv med stark koppling till kost och hälsa blir vägen ut. Även om den i många fall blir mer extrem än vad som vore önskvärt för att få kallas frisk av en utomstående.
Att ta sig igenom en ätstörning, framförallt om man levt med den hela uppväxten, ger väldigt svåra förutsättningar att hitta en helt perfekt balans senare i livet.
Alla hittar sina metoder för att överleva – och det är starkt.
Till skillnad från en alkoholist eller drogmissbrukare så kan en ätstörd inte för all framtid motstå sin drog, utan måste hitta ett sätt att leva med den.
Det är en otroligt svår uppgift.
En ny form av kontroll. Lasternas summa är konstant.
Så himla sant!
Många stora kända träningsprofiler har haft ätstörningar. Sen vet jag inte om det är en slump eller inte.
Men om man ÄR kostrådgivare eller PT är det ens jobb? Det brukar man vanligtvis syssla med åtta timmar om dagen.
Va? Man kan jobba med det 8h/dag.
Jo men varför är det så många med anorexia som just blir det var ju grejen..,
Nu tror jag inte att det gäller Camilla, men många ätstörda blir besatta av att baka. Finns också en gammal studie där man utsatte personer för svält (minnesota starvation experiment), många av dem blev senare kockar.
Varför?
Det handlar väl om kontroll, att det känns bra att kunna baka gott men själv avstå helt, pluspoäng på självkontroll liksom. Många blir ju besatta av matlagning också, se men inte röra liksom, gillar ofta att bjuda andra men själv avstå.
Jag har haft ätstörningar (och kan fortfarande ha, i perioder) och kan säga att för min del handlar det inte så mycket om själva ”wow vad duktig jag är som avstår” utan att man blir så mätt av att se allt socker, smör, mjöl osv. att sötsuget botades, konstigt nog.
Och om inte jag själv äter kakan (eftersom jag inte var sugen längre, hade det gått mer än 20 min var sötsuget borta) så kan jag på sätt och vis äta genom att se andra äta den. Svårt att förklara.
På 80-talet gjorde jag praktik på en barnrehabilitering i en stor svensk stad. Några dagar i veckan kom en grupp med anorektiska tjejer i nedre tonåren och bakade tillsammans med en psykolog i köket som fanns i lokalen. Det var en del som som ingick i deras behandling förklarade min handledare för mig.
Snälla skriv om Tiingelinns senaste inlägg! Allas lika värde, jo pyttsan så länge en inte spelar cello!
Samt kommentarerna under det, hennes hov.. Gervide
Har hon en hov? Så märkligt!
Hov. Undersåtar! Beundrare. Följare.
Hon pratade ju om detta i sitt sommarprat och där tyckte jag att hon gav en lite mer nyanserat bild av sin ätstörning och hur hon ”vände den” än hon gör i intervjun här!
Det är verkligen tråkigt att se att så många (?) har en så generisk uppfattning om hur det är att leva med ätstörningar och bestämd syn på hur och varför någon med ätstörning ägnar sig åt bakning och matlagning. Det är klart att det säkert finns en grundläggande drift i kroppen söker sig till den mat den känner ett behov av men som man förnekar sig, men att alla med ätstörningar skulle sysselsätta sig med matlagning och bakning – och bli intresserade av det – är lika lite en sanning som att alla som ägnar sig åt bakning lider av ätstörning. Väldigt märkligt uttalande egentligen… Hur logiskt låter det, att alla från bullbakande mormödrar till professionella konditorer och bagare skulle drivas av ätstörda motiv? Det här visar om inte annat tydligt på den okunskap och fördomsfulla inställning till ätstörningar av alla de slag som finns där ute.
Om Camilla har hittat sin positiva kraft i bakningen och fått förmågan att komma ur sin ätstörning med hjälp av det, så låt henne!