I samband med att Viktor Frisks bok skulle släppas så postade han det här inlägget på Instagram:
Om några timmar vet ni allt.
Mina sorger. Mina trauman.
Ni kommer få läsa om när jag låg inlåst på psyket.
Om kvällarna då jag inte visste om jag skulle överleva natten.
Om när en sexvideo på mig spreds över hela världen.Ni kommer få läsa om svek.
Om människor som sa att de älskade mig men försvann.
Om rusen jag flydde in i.
Om destruktiv kärlek som höll mig kvar i något jag visste skulle krossa mig.
Om att ge allt till någon som aldrig älskade mig tillbaka.Men också om första gången jag kysste någon jag verkligen gillade.
När jag stod på en scen och kände mig levande för första gången.
Om hur jag letat efter kärlek på alla fel ställen
och till slut hittade hem i mig själv.Jag är rädd. Så in i helvete rädd.
Men jag vet att jag måste göra det här.
För lilla Viktor
och för alla andra som också burit på sånt man inte vågar säga högt.Barn av vår tid är inte bara en bok.
Det är ett sår jag valt att visa.
Och om jag vågar – kanske du också vågar.Har du någonsin älskat någon som aldrig älskade dig tillbaka? ❤️🩹🙏🏽
Boken ges ut på bokförlaget Forum och följande text går att läsa på baksidan av den:
Viktor Frisk drömde stort och fann allt. Bara för att förlora sig själv. I Barn av vår tid berättar han för första gången ärligt om sitt liv. Om framgångar och motgångar. Om den unge Viktor som alltid kände sig annorlunda och som ville bli något. Om den Viktor som fick allt han drömde om bara för att inse att det inte var vad han behövde. Om den Viktor som drogs in i ett missbruk och som höll på att bränna ut sig själv på så många sätt. Om den Viktor som till slut lärde sig att acceptera sin sexualitet och sin psykiska sjukdom. Och som idag vill vara ett föredöme för andra. Både för den som kämpar med psykisk ohälsa och för de alldeles för många unga män som lever i en miljö där toxisk maskulinitet dominerar och som gör att de inte kan leva som de själva vill. Så som Viktor till slut äntligen kan.
Boken finns redan nu som E-bok på Storytel, vilket är den app jag betalar för, men jag är inte mycket för att läsa bok på telefonen eller iPad så jag kommer antingen försöka låna den på biblioteket eller lyssna på den när den kommer som ljudbok den 30 maj 2025.
Jag får se vilket sätt jag väljer, men något av det kommer det bli.
En bok du vill läsa?
Om inte, vad har du på läs-, lyssningslistan för sommaren 2025?
Jag har lånat två böcker på bibblan, plus att jag har fyra böcker från återbrukshyllan i vår förening, så det går ingen nöd på mig vad gäller lingvistisk förströelse.
Föregående inlägg 
Jag har fyra böcker liggande just nu, Stationen Elva, Roland från Småland, Chippet och läser just nu Projekt Hail Mary. Har som mål att läsa 10 böcker mellan 16/6 och 18/8. Får se hur det går.
Loggar alla mina böcker på Good Reads och väntar på att nästa Bokmärke ska släppas.
Har läst 47 böcker i år och hoppas på att kanske läsa över 100 böcker för första gången.
Du läser alltså fysiska böcker? Redan 47?! Imponerande!
Imponerande att ha tid till det, med ljudbok kan jag förstå då kan man göra saker samtidigt.
Precis. Tycker inte ljudbok räknas som läsa på samma sätt just eftersom man inte läser själv och kan göra massa annat samtidigt.
Tråkig uppfattning. Måste väl absolut räknas. Det spelar väl ingen roll hur man tar till sig innehållet?
Man kan ju lyssna på böcker om man vill, men läsning är det inte. Det är lyssning. Precis som att man kan ”ta till sig innehållet” genom att titta på film, men det är inte heller läsning. Olika grejer ju.
Exakt! Allergisk mot när folk säger att de läst en bok när de bara lyssnat.
Fast lyssna eller läsa är skit samma, jag kan återberätta en bok lika bra om jag lyssnar eller läser. Jag har varken lust eller tid att sitta stilla och läsa, det är slöseri med min tid.
Fast om lyssna inte är lika bra som läsa i vuxen ålder då kanske du tycker att häst och vagn är bättre än bil när man ska resa.
Barn och ungdomar behöver läsa. Dessutom ursprunget till böcker har alltid varit berättandet, det var så man förmedlade historier.
Ingen har sagt att lyssna inte är lika bra, är sämre eller något. Men det är inte att läsa en bok.
Så säg ”jag lyssnade på en ny bok förra veckan, kan verkligen tipsa om den” istället bara för att säga att du läste en bok förra veckan. Problemet löst.
Ängsliga människa.
Fina människa.
Jag har en dotter med läsläxa, det näst bästa efter att hon läser själv är att hon blir läst för. Det är viktigt för ordförrådet att bli läst för har pedagoger, bibliotek, forskare mfl berättat för mig sedan min dotter föddes typ.
Ljudböcker skrivs annorlunda eftersom man räknar med att bara en viss procent av läsarens uppmärksamhet går till boken. Det gör att nästan all språklig finess och stil går om intet. Böcker som skrivs primärt för att läsas är litteratur på ett helt annat sätt. Ljudboksbolagen kallar sig inte ens för förlag utan för techbolag. Där har du skillnaden.
Ljudböcker är böcker som någon författare skrivit, sedan läser någon upp boken mening för mening. Det skrivs sällan böcker bara för att läsas upp.
Var har du fått det ifrån?
Många böcker är skrivna både på 70, 80 och 90-talet, du tror väl inte någon sitter och skriver om dom.
Jag hade ungefär samma uppfattning innan, men sen när jag började plugga på universitetet träffade jag på studenter med läs- och skrivsvårigheter pga. autism, adhd och dyslexi.
De använde tjänsten Legimus (digital tjänst för personer med funktionsnedsättningar. Utan att kunna lyssna på kurslitteraturen och ibland kunna lyssna och läsa i Legimus, hade de inte tagit sig igenom kurslitteraturen för det är så pass mycket som ska in under en relativt kort tid. Ingen lärare på universitetet väntar in studenter som inte hinner med i tempot. Tror även många av studenterna med funktionsnedsättningar hade NAIS-beslut som gav längre inlämningstider än för oss övriga studenter.
Min poäng är att det är inte direkt som att sitta och lyssna på en Disney-musiksaga, när folk lyssnar på ljudbok och det är ett jättebra hjälpmedel som inte ska förringas (det har även jag fattat även om jag tyvärr var sen på den bollen).
Sen är det väl mysigt för en del att stå och påta i trädgården/på balkongen med en ljudbok i öronen eller lyssna på ljudbok under en promenad.
Själv lyssnar jag ibland på inspelade föreläsningar när jag försöker effektivisera och vill hinna med både studierna och min träning.
Har läst fysiska böcker i hela mitt liv men p. g.a. sjukdom orkar inte mina händer hålla i en bok längre. Men hörseln är det inget fel på hörru!
I din (skeva) värld räknas det inte. Men i min värld är det en daglig glädje.
Förstår inte vad det är som provocerar. Är ju jättebra att du kan lyssna på böcker när du inte längre kan läsa. Men du läser ju inte, utan lyssnar. Toppen för dig! Är väl inte skevare att hävda att man inte är ute och joggar när man cyklar? Cykel är ju också trevligt, speciellt om man inte kan jogga.
Då lyssnar du på böcker, inte läser. Varför är det så viktigt att ljudböcker ska räknas som att man läst boken? Är väl absolut inget fel på att ha lyssnat på boken?
Ljudböcker är toppen! Har perioder när jag lyssnar mycket på böcker samtidigt som jag städar, lagar mat, löser sudoku, löser korsord eller duschar tex. Men känner absolut inte att jag läst boken, utan då har jag lyssnat.
Du kanske inte kollar på film som är baserade på böcker heller?
Jo? Vad har det med saken att göra?
Men kollar jag på Harry Potter tex så säger jag inte att jag läst böckerna för jag sett filmerna.
Det är ju visserligen helt olika format… en bok är ju exakt samma text och du får samma oavsett om du läser eller lyssnar på den
Så vad har filmer baserade på böcker med att göra i detta sammanhang?
Jag vet inte, jag själv kan bara lyssna på ljudbok om jag sitter still.
Lägga patient på datorn eller virka är det enda jag kan göra utan att bli distraherad ifrån en ljudbok. Förstår inte hur folk kan lyssna på jobbet eller när dom städar. Jag glömmer av att lyssna då haha!
Samma här!
Man får väl ta sig tid. Du scrollar säkert och tittar tv eller annat motsvarande iaf en bok. Men man ska göra det man känner ger något.
Läser antingen fysiska eller e-böcker. Lyssnar en del på ljudböcker också men de räknar jag inte som lästa.
Wow! Låter så underbart att läsa så mycket och ha sån kärlek för böcker! 😍
Jag läste 124 böcker förra året 😬 (Fick barn i januari i år så hittills i år har det inte blivit så mycket)
Åh jag älskar Good reads! Jag läser också massor, på min to read-list nu inför sommaren väntar bara hemskheter. Har missat Mats Strandberg så ska sätta tänderna i hans böcker! Precis läst klart Stephen Kings senaste, älskar att försvinna iväg i en annan värld!
Åh, jag älskar Mats Strandberg, lyllos dig som har det framför dig!
Jag ser så fram emot filmatiseringen av ”Färjan” och ”Hemmet”! Måtte det bli framgångar, gillar Strandberg både som berättare och person.
Har pinsamt nog bara läst ”Den gröna milen” och ”Varulvens år” av King, startat några men får ta tag i det igen. Någon gång.
Har samma smak som dig! Älskar Stephen King. John Ajvide Lindqvist är också underbar. Såg att det kommer en ny Mats Strandberg nu, yey
Skulle så gärna vilja läsa Strandberg men gillar inte skräck. Strandberg har flera gånger gästat min favoritpodd och jag önskar så att jag inte var livrädd för allt läskigt.
Då är du på god väg att lyckas med ditt mål på 100 böcker, har inte gått ett halvår än. Bra jobbat! 💃🏼
Själv satte jag målet på 60 böcker, är lite efter för tillfället.
Goodreads är mysigt, påminner om stor-eran av klassiska hemsidor.
Tack! Har 52 som stående mål men det har gått så himla bra i vår så vågar sikta högt 😄
Älskar boken projekt hail Mary!
Har du tips om vilka böcker som jag kan läsa för att få bokmärket ”Heritage read”. Hittar inget intressant men har inte orkat gå igenom alla böcker i listan 🫣
Jag läste Salman Rushdies Kniv jag läser bara böcker på svenska så fick leta länge i listan. Den var läsvärd men inte så mycket mer än så.
Jag har läst den första delen i Innan kaffet kallnar och bok nr5 fanns i listan, kommer läsa den när den kommer på svenska.
Läst Ministeriet av tid – gillade den skarpt!
Jag hade en chef som alltid hade en bok med sig. Hon läste medan hon tränade genom att ställa upp boken på en sån där kokboksställning som hon alltid hade med sig, vare sig hon cyklade, gick i trappmaskin eller lyfte. Hon läste medan hon lagade mat, när hon åt, tog ett bad och när hon handlade satte hon fast boken på en kundvagn….men det var nog inte att läsa ”på riktigt” eftersom hon gjorde annat samtidigt om man får tro folk.
Varför kan inte läsa en bok = betyda läsa en bok och lyssna på en bok = lyssna på en bok. Sen behöver man inte lägga någon värdering i det, men det är ändå två olika ord som betyder olika saker. Jag förstår att språk förändras och speglar förändringar i samhället, t.ex. att man numera kan ta till sig text i ljudform. Men, det är tråkigt när konkreta ord blir abstrakta, lite flummigt formulerat kanske men ni förstår nog vad jag menar. Under en utbildning diskuterade vi t.ex. begreppet text och vad det faktiskt är. Är till exempel en bild en text? Är ett bord en text? Osv. Det börjar balla ur, haha. Även om jag kan förstå att det till exempel i skolans värld kan vara viktigt att känna sig som ”läsare” trots att man lyssnar till en bok, så det är väl kanske lite krångligare just i sådana situationer. Men vuxna människor borde ändå kunna skilja på lyssna och läsa och inte känna sig kränkt eller kränka någon heller för den delen, oavsett hur man väljer att tillgodogöra sig litteratur.
Att läsa är ju inte endast att ta till sig en historia. Då skulle det ju bara läsning att lyssna på en kompis eller prata i telefon. Man pratar mycket om att läsförståelsen går ner, men då handlar det ju inte om att man inte förstår vad folk berättar.
Läsning är en aktivitet och lyssning en annan. Precis som att det inte är samma sak som att hoppa hopprep och hoppas höjdhopp.
Läsning ger dessutom ”gratis” grammatikkunskap, ordförråd, meningsuppbyggnad etc.
Jag förstår inte hur eller varför vissa blir upprörda över det. Lyssna på ljudbok allt du vill liksom? Inget fel med lyssning.
Det lär man sig genom att lyssna också förstår du va? Jag läser väldigt mycket och lyssnar aldrig på böcker, men förstår inte det här med att det skulle vara ”bättre” att läsa. Ordförråd och grammatik byggs också upp av att lyssna på böcker, det är därför man trycker på att det är viktigt att läsa för barnen. För barnen får då LYSSNA på böcker och får då ett större ordförråd och utvecklar språket. Det är ingen skillnad om man är barn eller vuxen
Läsning är ju mycket mer än att tillgodogöra sig ett innehåll. Det är en aktivitet att avkoda texten dvs de 28 små krumelurerna som vi lärt oss kalla bokstäver och att sätta samman dem till något vettigt. När du lyssnar gör någon annan det jobbet åt dig. Vad man sedan vill ägna sig åt må vara den resandetes egen ensak men läsa och lyssna är två vitt skilda aktiviteter.
29.
😂
Sorry det var slarvigt men fenomenet kvarstår.
Man tränar hjärnan oxå genom att läsa, det gör man inte genom att lyssna
Vem är Viktor frisk? Aldrig hört talas om.
Som i Samir och..
Blir bara så trött på att alla har ADHD och olika trauman. Hela instagram och tiktok är fulla av folk med diagnoser och trauman av alla slag.
Sök hjälp istället för att skriva en bok vara offentlig.
Eller bådadera. Man kan söka hjälp och skriva en bok. Eller skriva en bok för att bearbeta sitt trauma. Uppenbarligen finns ett intresse eftersom självbiografier säljer som smör
Håller med dig Sandy. Dessutom kanske förståelsen ökar för vad det innebär att ha en bipolär sjukdom.
Känner samma som du. Nej, jag kommer inte läsa din bok. Har nog med mitt eget och blir ej inspirerad av sånt där.
Vad finns det för bra hjälp att söka?
Lång väntetid till psykologer om man inte har råd att betala själv. Där jag bor får man inte hur många tider som helst.
Så alla som inte har pengar att betala för bra hjälp, hur löser man det?
Kan absolut bli mycket att se det överallt, men det kanske hjälper dom att prata om det, blir mindre tabu och någon gång kanske psykiatrin blir bättre när det syns att det behövs.
Om hela din instagram och tiktok är fullt av det så har du väl tittat på det någon gång eftersom det kommer upp?
Vart skrev personen att den aldrig tittat på det?
Sant. Antar att hen blev trött efter att kollat för mycket på det frivilligt då.
Nja, på Instagram iallafall räcker det att man kollar på en reel och så dyker det upp fler liknande.
Det kan inte vara möjligt att så många som fått diagnoser verkligen har det. Överallt, jämt, i skolan, på jobbet, på tv’n, det är ju fler som har det än inte snart. Köper det inte riktigt. Sen klarar sig ju många bra ändå med eller utan stöd men nej.
Det är väl inte så svårt att förstå. På två generationer har samhällets förändrats otroligt mycket. De traditionella lärmetoderna har däremot inte gjort det. Sitta ned i ett klassrum om 30 elever, börja 8:15, göra läxor hemma etc. Klart att det får följder och symptom.
Jag tror inte som du. Jag tror istället att fler personer pratar om det, vilket gör att det uppfattas som att så pass många fler får diagnoser. Eller, fler får ju diagnos men tror inte att det beror på att fler har problem – snarare att vården blir bättre på att diagnostisera. Ta autism som ett exempel; tidigare trodde man inte att kvinnor kunde vara autistiska, alltså fick färre diagnosen. Idag vet man bättre = en ökning av personer som får diagnos. Även om vi alltid funnits.
Sen ställer samhället andra krav idag, och alla vi som inte uppfyller kraven hade fortfarande varit autister för 50 år sen.
Ja gud vad tröttsamt att folk har trauman!
Hur skyddat liv har du levt egentligen? Eller saknar du bara empati?
Hahaha vad rimligt att bli SÅ TRÖTT över, snacka om att gnälla och spela offer. Gå vidare med ditt eget liv bara!
Kan tipsa om boken Gravglänta av Mattias Edvardsson, bra deckare.
Helt ointressant för mig att läsa om Viktor Frisk. Nästan aldrig är den typen av biografer särskilt givande, om man inte är ett stort fan
Bara gäsp. Viktor Frisk vet inte ens varför eller för vad han är känd?
Kanske spelar det inte någon roll om han är känd eller inte. Boken kan vara intressant ändå.
Vill absolut inte förminska någon men det känns alltid som att kändisars trauman alltid är värre än alla andras trauman. Men de reste sig minsann ur askan och orkar allt trots det.
Kommer ihåg när friends tror jag det var hade någon kampanj där massa framgångsrika kändisar berättade hur de blivit mobbade i skolan och uppväxten var så jobbig, men titta nu är jag bäst på skidor/musik/skådespeleri osv.
Själv blev jag utfryst, snackad skit om, jag vet att jag inte varit värst mobbad men väldigt ensam. Svårt att lita på folk nu, deras intentioner, väldigt känslig om folk gillar mig eller inte osv.
Och det är väl där de flesta mobbade/utfrysta hamnar? Vi blir inte kändisar som är bäst på något. Att hålla på och läsa och höra om allas framgångssagor förstör för mig och jag tror för många andra – det här ”Titta om JAG kunde resa mig och bli känd/bäst/framgångsrik så kan DU”.
Men om jag inte kan det då? Är jag ännu mer misslyckad då? Hade faktiskt hellre hört att efter trauma/mobbning/psykisk sjukdom/svek/utfrysning att det är OK att bara kunna handla på ica utan att få socialfobi. Att kunna gå till jobbet och konversera normalt med en kollega. Att kunna få en vän eller två.
Men det som fokuseras på är alltid de få som blir lyckade, och sanningen är ju att de flesta får ”normala liv” och jag tycker det borde lyftas fram mycket mer. För som sagt, att höra en kändis berätta hur mobbad hen blev men ändå har sånt självförtroende att de kunde bli kändisar, gör mest att jag känner ”vad är det för fel på mig som fortfarande har ett kasst självförtroende efter att folk berättat/visat hur fel det är på mig under min uppväxt”.
Huvudet på spiken!♥️
Åh känner så igen mig i vad du skriver. Hur saker man varit med om som barn/tonåring fortfarande påverkar en som vuxen. Men jag tror verkligen att det går att bygga upp sig själv igen <3 måste bara veta hur
Så bra skrivet! Jag har aldrig tänkt på det från den synvinkeln, men förstår ju vad du menar. Har själv aldrig varit mobbad, men lider med alla er som blivit det. Du är iallafall INTE misslyckad på något sätt, du har blivit utsatt för något traumatiskt och det är inte konstigt att du är ärrad <3
Håller med om det du skriver. Plus att det visar även vad samhället betraktar som lyckat. Att vara känd, framgångsrik , och gott om pengar. Annars har man inte lyckats. Sorgligt att det är så.
Så jäkla sant! Jag läser gärna om kändisar och självbiografier också sånt också men som du säger. En bok om någon som gått genom helvetet men sen typ bara överlevde, fick ett jobb, kanske skaffade familj och inte blev stor på sociala media eller kändis.
Känner igen mig i allt ❤️ Har ingen tilltro till andra människor efter att ha blivit sviken och mobbad hela uppväxten. Men visst kändisar har ju det alltid värst.
❤️ Mycket insiktsfullt och klokt skrivet. Jag tror att många av kändisarna som publicerar sina berättelser fortfarande är lika trasiga och att berättelsen är mer av ett önsketänkande än en verklighet. Hela kändisvärlden av idag kryllar av fake it till you make it mentalitet.
Exakt det här pratade jag med min sambo om. Speciellt psykiska ohälsan som mobbing, utfrysning med mera innebär. När folk skriver om deras psykiska ohälsa och efter år kastar de sig upp hästen igen för att föreläsa om hur jobbigt det var. Alltså nä…
Just nu läser jag Kvinnornas litteraturhistoria, men får en liten om några veckor, så det lär nog bli en del Knacka på och Petter och hans fyra getter i sommar också. Bra blandning. En och annan Terry Pratchett brukar också slinka ner, som avkoppling på balkongen typ.
Jag fortsätter skriva på mina egna feelgood-böcker denna sommar men planerar att klämma in några ljudböcker som exempelvis The Trad Wife’s Secret av Liane Child (som verkar lik serien ”Secret lives of mormon gives”) och eventuellt Ett franskt äventyr av Jennifer Bohnet (som känns somrig, dramatisk och lagom lång). 🙂
”Secret lives of mormon wives”***
Varför ”måste” man skriva en bok om sina trauman? Om det är så jobbigt att folk ska läsa det, varför gör man det då? Vääääldigt många har haft det värre och klarat att gå vidare utan att skriva en bok.
Nej, kommer ej läsa, helt ointressant för mig.
Förlagen letar efter kändisars trauman, säkert sökte de upp honom ihop med en spökskrivare.
Det är samma känsla i Sommar i P1 tycker jag. Lyssnade på kandidaterna till lyssnarnas sommarvärd och kände att jag så hellre lyssnar på dem än diverse kändisar som ska stöta och blöta uppväxten.
Kan också bli lite irriterad på hur mycket utrymme en frånvarande förälder (oftast pappan) får i jämförelse med den som fanns där, vilket blir en del i att förstärka traumat.
Haft det tufft i uppväxten och jag pratar mer (behov av att bearbeta) om min dysfunktionella förälder MEN den som får mer plats ändå är ju den som alltid finns där. Men liksom det är ju inget jag behöver bearbeta utan bara något jag är tacksam för (och säger det, men till den personen).
Ska bara nöta kurslitteratur till omtentamen. Och i öronen under promenader och löpturer blir det sommarprat.
Just nu läser jag Demon Copperhead, tycker mycket om den än så länge! Läste tidigare Bröllopgästen som jag gillade starkt! I sommar blir det att försöka läsa böcker jag ej hunnit läsa av mina favoritförfattare inom romcom(??) – Mhairi McFarlane och Carley Fortune.
Dock haft ett riktigt uselt läsår än så länge av olika skäl, ej fått riktigt ro att läsa och verkligen njuta av det. Hoppas på ändring under semestern! 🤞
Brukar nästan aldrig läsa chic lit/romcom men McFarlane är en favorit, kul att se henne nämnas här!
Är förvånad att inget filmatiserats något än. Visst, inga tunga böcker men känns som det skulle vara kompatibelt med en lättsam Netflix-produktion.
Jag satte som mål i januari att läsa 20 minuter om dagen. Just för att hitta läsglädje igen. 20 minuter lyckas jag alltid klämma in. Ibland blir det 5 minuter där och 5 minuter där men oftast blir det 20 minuter som då och då blir till en hel timme.
McFarlane är min stora favorit! Fortune har jag inte läst, tack för tips! 😄
Jag läste min första contemporary romance? denna månad. Brukar mest läsa fantasy eller fantasy romance MEN slog till på ”People We Meet on Vacation” av Emily Henry. Älskade! Vet aldrig hur jag ska recensera böcker, är det en 3a, en 4a, vad är en 5a? Men med denna boken så var det liksom Japp 5/5 direkt, inte en tvekan! Så rolig, varm och fin och bara alldeles underbar. Skratta högt många gånger :))
Är det någon som faktiskt läser den här boken eller är det bara en releasefest för ”kompisar” som vill dricka gratisvin och en möjlighet att lägga upp ett gråtinlägg likt ovan?
Jag planerar att läsa Mian Lodalens ”Dårens dotter”, som jag fick tag i på en biblioteksutförsäljning. Har länge velat läsa den, och vill det ännu mer efter att ha varit på en författarintervju med Mian tidigare i år. Tycker att hon verkar vara en helt fantastisk person. Jäkligt intensiv, men fantastisk!
Den är lysande.
Modigt Victor, du kan säkert hjälpa många! Att få mer förståelse för andra eller att känna sig mindre ensam själv. ❤️
Just nu läser jag booktok-romaner.
En annan jag ser fram emot att läsa är ”hippies med visakort”.
Själv håller jag på med ett regnbågsprojekt på jobbet, därför blir det mycket stämplad hbtqi-stämplad litteratur för tillfället.
Man får gärna komma med förslag vad jag bör kolla upp! Är medveten om att det finns hur mycket som helst, men det är alltid kul att höra om folks favoriter.
Läser just nu ”In Memoriam” av Alice Winn (som en gång i tiden skrev massa HP-fanfiction, kul med nörderi-framgång) samt ”Rovdrift” av paret Swärd (funderar på att gå över till ljudbok med denna)
In Memoriam:
https://www.bokus.com/bok/9789100803858/in-memoriam-svensk-utgava/?srsltid=AfmBOoqEJ6stTgQU3McScALlpq8yOv2yWW1nFYPug_rbGbgu1oWOlNe0
Under sommaren planerar jag som vanligt att lyssna på massa sommarprat samt läsa om de två sista böckerna i Harry Potter. Ooooch avsluta Anna Karenina.
Det räcker så.
Ska lyssna på den på Nextory.
Jag är boknörd. Både lyssnar och läser fysiskt.
Snittar 150 böcker per år de senaste 10 åren. Att läsa är som att resa.
Gillar svenska deckare bäst. Bografuer kan vara intessanta. Feelgood skippar jag helst.
Snälla ge mig tips på svenska deckare! Har läst många men kanske kan du komma med fler tips. Har läst bland andra:
Schulman
De la Motte
Skybäck
Fallström
Grund
Elfsberg
Ohlsson
Adolfsson
Pascal Engman
Johan Theorin, Johanna Mo, Viveca Sten, Anna Bågstam
Karin Smirnoff
Tove Alsterdal
Malin Sanglert
Lina Areklew
Ninni Schulman
Emelie Schepp
Frida Skybäck
Kamilla Oreswärd
Johanna Mo
Anna Ihren
För att nämna några 😁
Bodil Mårtensson
Stieg Trenter och Maria Lang.
Kallentoft, gamla och nya. Elisabeth George. Gillian Flynn om hon räknas till deckare.
Leif GW!
Carin Gerhardsen
Kjell Eriksson
Har du goodread? Har du tips på någon bok för att få bokmärket ”Heritage reads”?
Har några böcker av Camilla Grebe liggandes. Brukar läsa en fysisk bok i veckan. Gillar inte att lyssna på ljudbok för tycker det känns som fusk.
Kan rekommendera boken Tre av Valerie Perrin. Den är 600-sidor någonting men läste den på två kvällar efter jobbet, svår att lägga i från sig.
Gillar även Riley Sagers böcker.
Jag läser om mina favoriter från ungdomen. Har plöjt alla Michelle Magorian, Robinson Kruse, Harry Potter, Den långa vägen hem (plus uppföljare) och lite annat. Väldigt mysig läsning som är både nostalgisk och snabbläst, samtidigt som man har annat perspektiv på böckerna som vuxen. Tänkte ta mig an Imorgon när kriget kom-serien också, men funderar på om den är lite för mörk nu som vuxen. I alla fall som trevlig sommarläsning.
Läste om hela Imorgon serien i vintras och den håller än. Läskig, spännande och så jäkla bra!
Åh jag älskade verkligen ” imorgon när kriget kom” böckerna. Blir lite nostalgisk och måste rota fram dem på vinden och läsa snart!!
Annika Thor skriver ungdomsböcker som även kan läsas av vuxna unga tonåringar. Marita Gripe. Anne på Grönkulla en riktig klassiker. Michelle Magorian En liten kärleksång och Godnatt MR Tom. Vill man läsa finns det många ungdomsböcker som passar vuxna.
Älskar En ö i havet-serien av Annika Thor!
Serien En ö i havet känns igen väldigt aktuell i nutiden. Läs den!
Haha, ”Marita”.
Close enough
Jag gillar Marita Gripe men tycker Astrid Lundgren är bättre.
Min erfarenhet av när man berättar om trauman och svårigheter är att ingen bryr sig/ingen orkar med det, förmodligen på grund av att de har trauman själva, kanske till och med liknande trauman. Och orkar därför inte med andras trauman. Det skadar mer att berätta än att inte göra det tror jag, eftersom man kommer mötas av nonchalans, irritation, oförståelse, dömande, osv. Folk kan bli irriterade, till och med hånfulla, över att man berättar. Dom flesta vill inte höra elände utan vill ha roligt och lättsamt runt omkring sig, och har nog med sitt eget skit. Dom vill liksom bara få tyst på dig om du berättar något svårt. Jag tror sällan folk blir bättre av att berätta, tvärtom så verkar de bli sämre av det. Det bästa är att hålla det mest för sig själv tror jag, kanske någon enstaka nära person. Och berätta för vården, som tyvärr även dom vissa i vården kan vara dömande och nonchalanta.
Absolut inte när man berättar för nära vänner och släktingar som står på din sida, där har iaf jag fått allt stöd jag kan få. Även många år senare och även hos nya pojkvänner. Hur en vän eller pojkvän ställer sig blir kanske den vattendelare man behöver för att veta ifall det är värt att fortsätta relationen. Övriga är bara att skita i.
Viktor verkar vara en väldigt snäll och omtänksam person.
Jag önskar honom lycka till med bokförsäljningen.
+1
Över hela världen🤣
Det är till att tro mycket om sig själ.
Det är synd att han mår dåligt men då borde han hålla sig undan allt media och TV, han pallar väl inte trycket.
Han kanske inte visste att han inte pallade trycket, om så är fallet.
Och ändå fortsätter han att klamra sig fast vid sin sk kändisskap!?
Jag har på läslistan för sommaren;
Stefan zweigs världen av i går
Grady Hendrix witchcraft for wayward girls
Max webers den protestantiska etiken och kapitalismens anda
Gillar att blanda seriösa böcker med lite skräck och thrillers.
Lyssnade på när Viktor var med i Morgonpasset och tyckte han verkade så sympatisk, empatisk och trevlig. Han pratade mycket om hur man skall vara mot barn med ex adhd, att han själv aldrig fick höra vad som var positivt med hans personlighet utan bara det negativa, vilken påverkan det har haft på hans självkänslan och självbild. Fin intervju!