Felicia Bergström om sommarångest

89 kommentarer

Är ensam hela sommaren. Att ha någon att köpa glass cykla med känns som en lyx. Man blir bortglömd som singel utan barn på sommaren. Alla har sitt. Dagarna blir långa utan att ha någon att prata med.
Undviker sociala medier. Bor i en liten stad så det är svårt hitta på nåt själv.

<3

Börja på något. T ex gym. Gå på gruppass, du får ett sammanhang och kommer ut. Boka en träningsresa efter intresse. Finns vandring, yoga mm. Då ingår man i en grupp,

Skriv till en ytlig vän och fråga om ni ska ta en glass?
Dejta via nätet, föreslå cykeltur med glass!

Gud vad jag känner igen mig. Mår skit över sommaren, har inte så mycket planer medan alla andra som är i förhållande med barn inte behöver tänka ”vad ska jag göra” inte kontakta folk och styra upp för annars händer inget. Dom har sin trygga familj och bara dricka saft ute är mysigt pga dom är inte ensamma. Blir helt trött av hur mycket man måste anstränga sig när man är singel, för att inte sitta ensam. Och nu när jag har sämre ork så blir det mycket tid ensam och sommaren känns som jul, belyser extra mycket det man inte har i sitt liv.

Finns många som är väldigt ensamma, tror största problemet är att man skäms över det, känner lite tabu och blir så sårbart att öppna upp sig och berätta. Även om man har vänner, släkt och familj med barn och man själv är singel så vill man inte alltid störa, känna att man tränger sig på. Tror vi måste bli bättre på att fråga om man får hänga på, gå med i klubbar, föreningar och sånt.

Hade man tex skrivit i en lokal facebookgrupp tror jag många hade nappat, sen är det väl att man gärna vill ha en nära vän så det känns tryggt såklart. Nya bekantskapskretsar och nya människor känns jobbigt för min del. Men en fin vänskap eller gruppkänsla kan byggas upp.

Tänker bara på enkla saker som är att om man inte trivs så kommer man lätt ifrån. Skriva ”Någon mer som är lite ensam och har lust att cykla till stranden och köpa en glass i kiosken? Kanske en runda minigolf eller bada också”, ”Vad sägs om att dra ihop ett gäng och spela brännboll på torsdags kväll?”, ”Tänkte packa ner picknick och köra till naturreservatet, någon som har lust att följa med idag eller imorgon?”.

Tyvärr vågar jag inte skriva något sånt. Rädd att jag blir för nervös och bangar ur, skäms om gamla klasskompisar skulle se det. Men hade jag sett någon som skrev det hade chansen varit stor att jag velat följa med. Tror sånt blir lättare när man blir äldre, men jag vet inte.

Och jag är alltså skitdålig på det själv. Säger att man borde massa men lever absolut inte upp till det.
Är väldigt ensam, har min mamma, mormor, några kusiner jag träffar då och då men alla har partner och barn.

Hade varit underbart att finnas i ett sammanhang som inte är kopplat till familjen och där man kände sig hemma, hade roligt och vänner.

Flytta medan du kan.

Det ligger absolut ett ansvar på en själv att man ska ta initiativ men jag tycker i regel att folk är så dåliga på att bjuda in och bjuda med. Jag är trött på att bli tillfrågad om jag kan vara barn-/hund-/kattvakt istället för att få frågan om jag vill följa med på det roliga som de har planerat.

Sedan är det inte heller så lätt att bara ”skriva i en grupp så nappar någon”. Det var inte längesen som jag flyttade till en ny stad, skrev i gruppen och visserligen nappade ca 25-30 tjejer som nu är samlade i en messengergrupp. Men inte EN ENDA gång har någon av dessa kunnat vara spontana med att ens hitta på något samma vecka. Varje gång vi har setts har det styrts upp VECKOR i förväg vilken lite förtar tjusningen om man bara vill ta en glass för att solen råkar skina idag.

❤️

Försök vända de till något positivt. Du kan göra vad du vill. Sovmorgon varje dag. Skapa en mysig rutin ett sommar schema som får dagarna att gå som både utmanar dig lite och är tryggt och mysigt. Tex:

Vissa dagar unnar du dig sovmorgon och äter något gott i soffan sängen och kollar på film/serier med täcke till 12. Sen går du en promenad till gymmet och kör ett skönt danspass och en sväng med vikter. Tar dusch och bastu. Efteråt åker du hem och lyssnar på podd eller på YouTube, dokumentär, film medans du lagar och äter något ihop plock av enklare sommar mat typ tiffany plate. Sen när de börjar bli sen eftermiddag vid 16-17 går du ut och lägger dig i eftermiddags solen och läser, vilar, lyssnar på sommar prat eller musik. Bara andas och är.

Sen hem för myskväll.

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Hatar sommaren JUST pga alla såna där ångest-tankar. Har aldrig haft råd att åka på nån resa, och jag har dåligt samvete inför barnen pga det.
Är alltid fulast, blekast, fula kläder osv. Vintern är bättre, då kan man gömma sig i tjocka tröjor och mysa hemma utan dåligt samvete.

Barn brukar faktiskt inte bry sig utan är nöjda med att vara tillsammans bara. Det är dem bästa sommarminnena man kan ge. Då tror jag att barnen minns tillbaka på sina barndomssommrar med värme. Man gör så gott man kan bara <3

Nja en sommar är ju jättelång, frågar jag vad mina barn minns starkast eller har finast minnen ifrån så är det faktiskt inte att vi cyklat till närmsta stranden eller myyyyyst inne med popcorn när det regnar för 5e dagen i rad utan det är våra resor utomlands de pratar varmast om. Hemma är man ju liksom så mycket ändå. Menar verkligen inte att öka på någons sommarångest men har som sagt aldrig träffat ett barn som upplever just sällskapet i 4 v av syskonen som något minnesvärt

En väldigt onödig kommentar som inte hjälpte någon.

Det är väl en realistisk kommentar. Hur kul är det när någon försöker belysa hur tufft det kan vara framför allt på sommaren att vara pank och alla kommer med förnumstiga kommentarer om hur det räcker med en sirapsflaska saft (som om fattiga inte vet att man kan ha matsäck), idylliska beskrivningar av egna somrar (i en annan tid, en annan plats, som att alla känner sig trygga med att släppa ut barnen att underhålla sig själva).

Om folk tycker det är jobbigt så är det ju så, oavsett vad andra anser att barn ska gilla på sommaren. Att den fattiga sommaren ska bli som en Astrid Lindgren-film kan ju kännas väldigt avlägset om det istället blir bråk av att vara tillsammans tätt hela sommaren, det regnar och barnet vill hellre sitta framför datorn och spela till sent såsom sina kompisar och man ändå inte har mycket att erbjuda på dagen. Men nej, istället för att se det som ett samhällsproblem att lösa tillsammans och förståelse för att det kan bli riktigt uselt på sommaren ibland så ska fattiga försöka trolla fram en idyll. Nä, tycker nog ändå att det minsta barn ska få på sommaren är någon vecka med miljöombyte (= bör finnas subventionerade kollon tex) och gratis eller billiga aktiviteter som är enkla för alla att ta sig till, samt ett gemensamt ansvar där vi bjuder in och bjuder med, oavsett ekonomisk status.

Det är ju också stor skillnad på i vilken ålder barnen är i. En fyraåring kräver såklart inte så mkt, då funkar det kanske bra med en cykeltur eller glass. Och har man syskon i hyfsat nära ålder finns ju sällskap.

Men jag har en tonåring som är enda barnet och som inte har mer än en kompis, då kan jag lova att sommarlovet kan kännas långt och tråkigt. Eller, barnet gillar ju att slippa skolan, men det är många dagar som det inte händer något på. Och i den åldern förväntas de klara sig själva när vi vuxna jobbar. Jag känner ångest inför varje sommar.

Sommarjobb till tonåringen några veckor.

Ofta inte lätt att få, speciellt som yngre tonåring

Vi åkte aldrig utomlands som barn. Mina bästa minnen är när min syster och jag cyklade och badade och man kände den kalla luften från vedlavarna man passerade. Eller en gång när vi var i Oskarshamn och det blev stora vågor för att gotlandsfärjan passerade. När pappa försökte lära oss åka rullskridskor. När vi skulle hjälpa till att tvätta bilen men det bara blev vattenkrig. När det regnade en vecka i sträck och vi byggde koja under bordet och fick äta godis på en torsdag.

Barn är lättimponerade.

Samma här. Det jag minns mest är när jag och min bror cyklade till någon badplats eller vi åkte med mamma och badade. Det var saft i någon gammal sirapsflaska och Mariekex.

Bygga koja i skogen av granris och pinnar! Råkade sparka på ett jordgetingbo och alla fick springa snabbt genom skogen. Bada i sjön varje kväll.

Men du uppskattar väl just dessa händelserna då det var det största/enda som hände på sommaren ? Tror du inte du hade uppskattat samma upplevelse med din syster om ni badat på Cypern med ett vattenrutschkana eller de gånger du o din kusin fiskade krabbor ? Eller var det just att ni var just hemma som gjorde dessa minnen så minnesvärda ?

Nu är jag den andra anonyma som skrev under men vi reste runt mycket i Sverige på sommaren och tycker fortfarande att det jag kommer ihåg är det mysiga med att åka till den vanliga sjön hemma.

När jag jobbade på förskola hände det att vi gjorde utflykter med barnen. Det var teater, konserter, undersöka havet med håv och lupp etc etc. VARJE gång vi frågade vad som var det bästa med dagen svarade de ”att åka buss”.

Barn behöver inte ett hotellkomplex i Grekland. En promenad i skogen, en onödigt stor glass eller en tältnatt i trädgården är ett äventyr.

Njae, det är väl inte riktigt så enkelt. Förskolebarn brukar ju visserligen vara lättroade men där kan det ju å andra sidan vara lite lättare för en själv som förälder att kunna köpa sig till lite enklare dagar, så att säga. Och när barnen blir större blir det såklart tråkigare om de aldrig varit på ex lokala nöjesparken eller inte har råd att följa med vänner och käka ute eller liknande. Lite miljöombyte är ju kul även för vuxna, speciellt om man bor lite tråkigt och trångt. Fattar att kommentarerna är till för att peppa men just att aldrig ens ha valet att kunna resa eller spendera lite mer fritt när många veckor ska täckas – det är verkligen helt ok att känna att det är tufft! Både för en själv och för barnen. Det är inte samma sak att leva i det nu som att nostalgiskt se tillbaka på egna sommarlov, som ju är minnen över många år i olika åldrar. Kanske inte så kul om man verkligen tvingats säga nej och avstå större delen av somrarna, även om det finns mycket kul gratis man kan göra istället. Samhället förändras ju också, upplever själv att fler barn idag har kortare men mer intensiva sommarlov, dvs kompisarna ofta bortresta och man kan inte bara spontanhänga hemma hos någon där en förälder går hemma och pysslar i trädgården ungefär.

Jag tror faktiskt att det är så enkelt. Barn vill ha tid och ledighet. Uppmärksamhet och möjlighet.

Jag tycker ändå det är viktigt att kunna förstå varför många som är fattiga faktiskt önskar just mer pengar till sommaren, varför det är bra att det finns ex majblomman och liknande. Istället kommer alltid mängder av kommentarer om hur härligt det är att bara vara men det är ju att utgå från sin egen situation. Har barnen ett fullspäckat schema under resten av året uppskattas såklart vilan mer, likaså om man har enkel tillgång till härliga miljöer. Bara att ha tillgång till bil gör det betydligt enklare att ta sig runt, något som många verkar ta för givet men som inte är vardagen för andra.

Det är väl inte svårt att förstå att tex en 12-åring kan känna sig efter att gå på gröna Lund en dag istället för att varje dag vara tacksam för vila och tid? Det ena utesluter ju inte det andra och tror inte folk generellt är ute efter 3 veckor lång lyxsemester utan bara att kunna säga ja lite oftare och prova något nytt tillsammans. Många vuxna tycker ju själva att det är tråkigt att vara panka så varför skulle inte det gälla barn? Ok, inte en tvååring kanske men barnen är ju äldre (och har önskemål) längre än de är småbarn.

Jag älskar att vara själv pga högkänslig. Känner mig onormal där. Sommaren stressar mig med att alla vill ses. Man ska passa på f att det är sol en dag. Känner press på ” vad gjorde jag eg. av somnaren” osv.
Förstår att alla känner olika där men ibland tror jag vi är för privilegierade helt enkelt. När jag va tex i Kenya så hade de en glädje jag sällan sett. Trots extrem fattigdom mm.
Tror vi behöver jobba mer på att vara i nuet och känna tacksamhet för det vi har. Å sluta jämföra oss m andra på sociala medier. Där har vi nog största boven ❤️

Om barnen har kortare och mer intensiva lov blir det ju ÄNNU viktigare att bara vara och inte göra något speciellt.

Vi har åkt iväg mycket på somrarna. Hälsat på släkt, bada i Grekland osv. Min dotter har flera gånger önskat att bara vara hemma för att hinna vila och umgås med kompisar! Så de senaste åren har vi haft hemmasomrar och det har varit underbart för alla.

Finns ju kanske möjlighet att åka buss/tåg någonstans över dagen? Någon större stad. Museum, gå på stan, fika i en park, en glass.

Söka pengar från Majblomman. Ta med fika hemifrån.

Blek..då är ju chansen större att du har lite finare hud än alla som solar, mindre risk för hudcancer och rynkor. Blek = bra o mycket fint!
Tänk en bullerby-sommar! Picknick, bada i en sjö. Gå barfota i gräset, plocka blommor, läs böcker, låna från bibliotek. Ta promenader osv. Enkelt is the shit. Alla har lite knapert just nu och se det som en sport att hitta på så enkla och billiga aktiviteter som möjligt. Romantisera din vardag. Man kan leva ett fattigt och vackert liv samtidigt. Naturen är gratis att vistas i.
Dessutom så ute att resa ,sola dricka alkohol mm. Världen brinner..vilka nötter lajvar jetset-liv. Så dumt!
Sök en högre mening. Strunta i all ytlighet och jämför dig inte.

Jag fattar att det här var tänkt att vara peppigt… men alltså gå barfota i gräset gör man varje dag om man bor i hus/radhus, likaså läsa böcker och som barnförälder brukar man vistas på biblioteken en hel del. Det där kändes typ snarare deppigt att få som förslag.

Felicia har väl varit i Thailand i flera månader i år?

Hon kanske skriver om andras ångest…

Alltid gulligt när flunsor försöker leka relaterbara!

Jag kopplar alltid bort sociala medier under sommaren. Har gjort så i tre år nu. Befriande! Jag blir så mycket mer närvarande och nöjd med mitt eget liv när jag gör så. Älskar sommaren.

det är nog väldigt smart

Det är ju sämst att åka utomlands på just sommaren. Det är en av få gånger det är ljust, varmt och grönt här hemma. Utomlands är det svinmycket turister, 42 grader och mörkt på kvällarna.

Jag har inte så höga krav på mina somrar och tror att det gör att de känns lättare. Att hitta en gräsplätt och läsa en bok i skuggan. Att vara lite ledig. En bra podd på en balkong en ljus kväll. Skit i vad ”alla andra” gör. De lägger ändå inte upp bilder på hur svettigt och dyrt det var i Italien, hur de fick skäll i Paris och hur de skrapade upp benen på vassa stenar i Kroatien..

Håller med, finns inget i världen som slår en nordisk sommar! Resa kan man göra resten av året isåfall tycker jag, på sommaren vill jag njuta här hemma

Sant..Så otroligt vackert och frisk luft, inte för varmt. Gott vatten, inte så många otäcka djur. Norden är så fräscht och sagolikt!

Förstår inte heller dem som åker utomlands på sommaren. Tycker det är så onödigt. Gillar man sol är det ju enda chansen på sommaren i Sverige och sen kan man resa när som under året. Men aa, vissa reser väl kanske då också…

Alla har inte möjlighet att ta semester ”resten av året”. Jag, och många med mig, har semester på sommaren och får passa på att resa då.

Är det en dålig svensk sommar med 13 grader och regn större tiden är det väl inte konstigt att man drar till grekland en vecka. Alla kan inte vara lediga när som helst under året, då måste man åka under högsäsong om man kan och vill. Jag hade hellre åkt två veckor i februari men det fungerar inte alls tyvärr. Håller med om att är det någon gång man vill vara i sverige är det väl under sommarhalvåret 🙂

Det ena utesluter inte det andra. Man kan vilja solsäkra sin semester med åtminstone en vecka med sol och bad, och resa utomlands till värmen på vintern. En del människor har råd med både och.

Fast svensk sommar är ju ingen garanti för att det kommer vara riktigt varmt och soligt? Finns ju många somrar som regnat bort eller då det bara varit runt 18-20 grader. Gillar man strandliv och att bada och sola är det ju bättre att åka till södra Europa då man är garanterad sol och värme.

Håller inte med. Åker alltid till Grekland två veckor i juni. Helt underbart, start på säsongen, svalkande hav. Jag har resten av sommaren på mig att njuta av Sverige. Jag vill ha sol, bad, slippa alla måsten såsom att städa och laga mat.

Jag har back in the days haft år av kroppshat och övervikt, men alltid (och tur nog) tyckt att jag haft rätten att vara på stranden precis som alla andra. Lite som på gymmet, de som bryr sig om din närvaro pga din kroppsstorlek, osv. = fuuuuuck them, vad är det ens för människor?

Aldrig rest med min familj till exotiska ställen under min uppväxt, dock uppvuxen vid havet och på sommaren är jag nöjd om jag har vatten i närheten under en solig dag.

När jag pratat med barn inom mitt yrke om helg/sommarlovsplaner brukar jag alltid lyfta att det är ju superskönt att inte ha planer ibland när de svarar att de inte vet eller har några. Förstår verkligen att folk får ångest inför denna årstid med tanke på hur samhället ser ut idag, men ville mest önska alla en skön sommar oavsett! Jag ska njuta av det enkla<3

Folk glömmer bort att man kan bara VARA också.
Skita i hur man ser ut. Skita i om det är kaos runt om en.
Gör en liten picknick. Nånstans finns nån liten grön plätt där man kan få rå sig själv.
Nånstans (speciellt i större städer) finns nån park där det kan finnas några små djur och kanske nån plaskdamm, om man nu har barn.
Barnen uppskattar mest att man gör nåt TILLSAMMANS, bullar, festis, kanske en glass. Det kommer man långt med.
Vi måste släppa tanken på alla MÅSTEN. Åk till nån badplats och se er omkring, 90 %eller mer, är bara vanliga människor som vi alla. I olika former och fasoner.
Lär er, att vi alla duger som vi är och att allt måste inte kosta pengar.

Exakt detta! Och att bada utomhus är helt gratis (och dessutom väldigt bra att inte barnen är rädda för vatten). Visst, man måste ta sig dit men cykla så blir det en upplevelse i sig. Fikat behöver man inte köpa på plats utan man kan baka något hemma och ta med.
Och apropå kroppar, exakt, de allra allra flesta har en helt jäkla vanlig kropp och är inte instagrammodeller som suger in magen och posar. Och ingen bryr sig om dig för alla tänker bara på sig själva.

Jag tänkte först inte läsa kommentarsfältet. Trodde det skulle vara fullt av alla resor och aktiviteter folk ska göra. Känns alltid som sommaren är en tävling om vem som gör mest och det känns så löjligt. Men är positivt överraskad! Så skönt att fler känner som jag.

Kände absolut ingen press under min uppväxt heller. Vi åkte, inom Sverige, någon liten resa men annars var man hemma och lekte med vänner. Tror inte barn vill resa och göra galna aktiviteter om de fick välja själv, är nog föräldrarna som känner det behovet. Barn vill umgås med sina vänner/familj, bara leka och njuta!

Här kommer mina väldigt ambitiösa sommarplaner, som jag har drömt om sedan i vintras:

-Äta jordgubbar på balkongen. Kanske ett litet glas riesling till.
– Njuta av alla grönsaker som är i säsong.
– Nypotatis med oförskämt mycket smör till, som enda middagsmat. Kalla potatis på mackan till frukost dagen efter.
– Gå på en promenad och se fullt med folk som joggar, rastar hunden, lär sina barn att cykla osv.
– Ligga inne en hel dag och höra regnet smattra mot rutorna och veta att jag inte behöver gå ut.
– Gå ut utan att klä sig i hallen. Bara en sladdrig klänning och hopp-i-sandaler.
– Att se vilka sorters blommor det blir i balkonglådan, eftersom jag köpte en påse ängsblommor bara.

ÅH, LÄNGTAAR!

Åh vad härligt! Fyller på med detta: ta fram cykeln igen och cykla! Gå till skogen och lyssna på näktergalen. Ta ett kallt dopp med mina barn (som inte alls tycker att det är kallt). Äta nykokt sparris med olivolja och citron och salt på. Plocka smultron. Sitta ute vid nio på kvällen och lyssna på syrsor och mystiska kvällsljud. Kolla på alla deffade män som går utan tröja. Känna vinden mot bara sommarben.

Jag vill bli mer som dig! Fy så underbart!

Kokar alltid extra mycket potatis på sommaren, så jag kan snacksa potatis på kvällen 😄

Jag avskyr sommaren, dels p g a värmen (är vintermänniska) och dels för att jag aldrig känner mig fin och har råd att köpa några somriga kläder till min tråkiga kropp. Ser bara dom med svala härliga klänningar svischa förbi mig (tunnelseende jag vet) Är oxå ganska ensam då alla har sina landställen där släkt och familjer samlas. Försöker gå ut och promenera men till slut blir det bara ångest det med. Jag älskar vintern, mörkret, kylan, bylsa på mig kläder, tända ljus inomhus och gosa in mig. Då mår jag allra bäst🥰

Känner igen det här i år tyvärr…har inte lyckats få sommarkväll så kommer ha jättetråkigt och gå runt hemma, men också jättetråkigt för att ekonomin blir begränsad. Brukar åka iväg lite, men det blir inget med det i år🙃
Så jag får se sommaren som ett perfekt tillfälle att jobba på disciplinen. Plugga så jag fixar allt när det är dags för omtenta och träna. Mig själv och min kropp får bli mitt jobb. Vill komma tillbaka till höstterminen och ”vara en ny människa”, haha.
Ska även ta och göra en rejäl rensning i garderob och förråd. Så sommaren behöver inte bli dålig bara för att det blir en sommar jag aldrig haft förut.

Sen är jag lyckligt lottad på så vis att jag inte är ensam, har många vänner för en gångs skull. Förra sommaren umgicks jag nog med nån nästan varje dag.

Jag brukar skriva en bucket list med saker jag vill göra som samtidigt är små och realistiska: Åka till stranden (badar inte ens men gillar att sitta på sanden och se på alla andra som har kul); äta glass; plocka in en bukett vilda blommor; promenad en senkväll; plocka hallon o.dyl. Prickar av allteftersom.

Detta måste jag sno! Lätt att glömma bort att såna små och enkla saker ger så mycket minnen, energi och glädje.

Ska även försöka bli bättre på att skriva ner saker som gjort mig glad. Ibland känns allt bara så mörkt och som att jag aldrig känt någon glädje, men upplever ändå såna småsaker som ger värme i stunden. Igår flög det in en humla på balkongen som min katt satt och kollade nyfiket på, det fick mig att le.
Kanske hjälper det att vända när allt känns värdelöst att påminnas om såna små saker i vardagen som ger lite värme och ett litet leende.

Älskar sommaren! Älskar dock inte min egen ångest över att jag önskar att vi inte har några planer de veckor vi har planer (besöka mina föräldrar som bor i varsin del av Sverige 3-5 dagar var) och vice versa får ångest när dagarna bara går. Men jobbar på det. De bästa dagarna är enligt mig de som är lite halv uppstyrda typ vid fint väder åker vi till stranden tar med mackor och hänger där tills vi tröttnar. Dottern på 7 år ser mest fram emot att få vara själv hos morfar med kusinen några dagar i sommar. Barn har rätt låga krav på livet.

Jag bryr mig inte så mycket. Hade väl önskat att få träffa någon och umgås med men kommer aldrig ske så kommer spendera sommaren med mina föräldrar och min hund och inte göra någonting alls.

”-Alla andra hetsar att dela livsmed.” Va?

Nä älskar mitt liv på landet med djuren kunde inte bry mig vad andra gör eller inte gör. 😊

Avis!
Vad har du för djur?

Samma här. Älskar att bo på landet, behöver inte åka iväg utan njuter av min trädgård och naturen runtomkring istället. Det känns så lyxigt.

Mina semesterplaner är:
Vara med vänner/familj
Delta i ett bröllop

OT med nån som har koll på varför hanapee va nykter igår? Om hon berättat ifall det fanns en speciell anledning

Preggo kanske

Hon har nämnt att hon haft en tuff period. Om hon varit gravid hade hon kanske inte nämnt själv att hon var nykter.

Hon skrev att hon hade mått dåligt och tvivlat fram tills i måndags på om de skulle ställa in eller inte. Så min gissning är att hon var nykter för sin psykiska hälsas skull.

Vill lägga till en ska på listan:
HETSEN om att bli BRUN..

sak* ska det såklart stå

Ingen hets…blek är goal! Alla sol-brunisar hade sina 15 minuter of fame varje sommar förr i tiden men såg helt för jävliga ut när de blev äldre..och även då. Solkysst kan ju se lite fräscht ut men inte en riktig solbränna.
En sleten solskadad hud är såå ute.
En oförstörd blek hud känns naket på ett sensuellt och sexigt vis och är vackert.
Förstör inte er fina hud!

Det handlar ju till stor del om genetik… Vet många som solat hela sina liv som ser yngre och fräschare än de som varit försiktiga. De som solat har ju i alla fall njutit.

Nej, känner inte igen mig. Ska roadtrippa ner till Skåne och introducera min pojkvän för släkten, sen till Göteborg och se AC/DC. Hade gärna åkt bil/tåg utomlands men det hinns inte med iom att han har barn en halv månad i taget. Det får bli nästa år istället! Och så ska jag ha en vecka hemma själv, då jag sagt till alla utom de allra närmsta att jag är bortrest, så att jag får vara helt i fred och inte medbjuden på massa grejer. Så skönt!

Då mina barn var yngre och bodde hemma hade jag noll sommarångest, det var bara att ”hänga med” men nu då de flyttat ut och pluggar mm. så känns det inte roligt alls. Jag längtar redan till höst och krispig luft.

Jättebra tips att söka från Majblomman och andra ställen om man har barn och inte har pengar. Du är inte ensam om att inte ha råd. Min stora dag kan man söka till om ens barn har någon sjukdom. Församlingen kyrkan har mycket program som inte kostar. Kolla vad din stad erbjuder tex. Gratis mellanmål alla dagar. Finns mycket hjälp att få.

Jag har lyxen att bo i en by på sydkusten i Skåne, så jag tänkte parkera mig på stranden med en god bok vid fint väder. Sitta i småbåtshamnen på kvällarna och titta på folk, äta glass osv. Grilla i trädgården, åka på sommarens marknader. Livets enkla små ting (som underlättas av att bo vid havet). Men det är ju bara fyra veckor! Resten av sommaren blir hektisk i sjukvården med begränsad budget i semestertider. Men ser verkligen fram emot sommaren i år.

Jag har lite motsatt problem, blir alltid för mkt planer som ska hinnas med på sommaren och alldeles för lite egentid pga gemensamma planer med familj och vänner. Jag önskar jag hade mer tid för helt oplanerade dagar av ingenting och att vara ensam!

Det är ju enkelt att fixa. Du måste ju inte med på alla planer. Såvida du inte har en väldigt stor släkt du träffar sällan och planerna är att träffa alla dem. Men det går säkert att ordna det med att man träffas i större grupper.

Låt bli att göra massa planer då.

Känner igen det där. Och alla som säger att skippa bara att träffas vet ju inte alltid hur saker och ting går till. Jag älskar att besöka de personer vi ska till men kan ändå känna mig stressad över att bara vilja vara hemma. Men jag har skilda föräldrar och har alltid åkt mellan dem på sommaren och det är inte bara att sluta som vuxen om man vill behålla relationerna.

Håller med, det är verkligen inte ”enkelt att bara fixa”, med skilda föräldrar och även släkt på olika håll som inte alltid har möjlighet att resa själva pga ålder, och så några vänner på olika platser, man både vill och bör stämma träff med dessa men det blir inte mycket kvar för egentid och vila då.

Är tabu både vara singel och ha verkligt ont om pengar. Inget man vill prata högt om.
Väntar på negativa kommentarer och höra om folk som har för mycket att göra under sommaren. Är pank och sjukskriven.

Jo,sommaren…sommarkvällar ska man äta gott o dricka cava på punchveranasn med ett stort gäng nära vänner,sen ska man skinnydippa i sjön vid midnatt,sova över o äta jordgubbar o croissanter till frukost…Jag har varken punchveranda eller några nära vänner alls.Är singel o fattig i Stockholm.Tur att jag har en stor bokhög att läsa,en sjysst balkong.Men sommarångesten drabbar en ändå…

Precis. Man ska ha en partner ha stora fester visa upp hur lycklig man är. Tycker midsommaren är jättejobbig. Har ingen att fira med inget att göra. Är man ensam är sommaren superjobbig. Överallt ser man människor som umgås. Sitter faktiskt helst hemma.

(Punchveranda,ska det ju stå).

Älskar Stockholm på sommaren! Alltså att bara gå längs med Årstaviken och ta ett dopp, äta en glass och ligga på en filt med en bok.

Det bästa med sommaren är att inte göra ett skit. Bara va ❤️❤️❤️