
Bild 1: Det allra jobbigaste för mig var att äta ensam. Det var så allt började – att jag ville kunna äta själv utan att dö av ångest, stress och skam(???) konstiga känslor för ingen bryr ju sig men för mig var det helt brutalt jobbigt. Kan man ba få njuta av maten hahah
Tips:
Ni ser att jag sitter med hörlurar, oftast pratar jag med någon för att inte känna mig lika ensam. Ibland har jag dem i utan ljud bara för att känna mig lite mer “instängd” och inte så blottad. Skönt att se lite upptagen ut kan jag känna… Nu kan jag sitta helt själv utan hörlurar och bara njuta också och TA IN maten och utsikten och skiter iiiiii. Kan ni fattaaaaa hahaPastan var så fucking god btw
Bild 2: Jag vet inte hur jag hamnar på alla ställen men här står jag hahahahaah
Jag, 3 pappor som sjunger och några fulla morsorBild 3: Jag är alltid den roligaste på dansgolvet så behöver ingen hahaah
Antonija berättar att hon tidigare tyckte det var jättejobbigt att resa och äta ensam, och att det gav henne ångest och skam, även om ingen annan egentligen bryr sig.
För att hantera det brukade hon ha hörlurar på sig, ibland utan ljud, bara för att känna sig mindre ensam, men nu för tiden kan hon faktiskt sitta själv, njuta av maten och miljön utan att känna obehag.
Senare visar hon att hon även har kul ute.
Först med ett gäng föräldrar som festar loss, och sen ensam på dansgolvet där hon skriver att hon ändå är den roligaste, så hon klarar sig fint själv.
Jag älskar att vara själv och även resa på egen hand, men jag vet att det inte är för alla.
Studier att det finns ett visst socialt stigma kring att göra saker ensam, som att gå på restaurang, bio eller resa – precis det som Antonija beskriver – och att det är vanligare att kvinnor rapporterar oro för att bli dömda eller känna sig osäkra (både socialt och praktiskt).
Att kunna vara ensam utan att känna sig ensam är kopplat till psykologiskt välbefinnande, enligt forskare som Kenneth Rubin och Robert Coplan, vilket jag tycker är superintressant.

Älskar att göra viss saker ensam, gå på bio, fika, äta lunch, träna. Sen jag fick barn har mitt behov av ensamtid ökat.
Resten ensam på schaktet när jag var runt 25 och tyckte det var fantastiskt. Har sagt att när jag fyller 40 ska jag resa igen ensam. Älskar att umgås med min familj, fantastiskt att resa med dem också. Men det är något visst i att göra saker ensam, bestämma helt själv, inte behöva ta hänsyn, kunna ombestämma sig på en sekund.
Schaktet ska vara charter 😂
Förstår inte vad som är jobbigt med att gå ut och äta ensam, gå på bio m.m.? Jättehärligt att sitta och läsa en bok medan man äter på restaurang.
Roligt att ha med sig någon men kan inte komma på någon aktivitet som hade varit skämmig eller jobbig att göra själv?
Jättemånga tycket det är jobbigt o skulle aldrig göra det. Jag kan gå o fika själv samtidigt som är på stan o göra ärenden men inte mer
Så du äter aldrig mat själv ute? De flesta jag känner behöver göra det ibland.
Kan äta och fika ensam. Reser med buss ensam inom landet. Åka utomlands ensam rycker jag bara låter tråkigt,skulle bara känna mej ensam.
Lever helt ensam utan barn och får tillräckligt av ensamhet i vardag. Känner mej bara utanför bland alla barnfamiljer och par. Blir tydligt att jag inte har någon alls. Alla har fullt upp med sina familjer och umgås par eller familjeliv.
Som singel utan barn är man osynlig.
Din sista mening, tråkigt att du känner så! Var bor du? Bor i Stockholm och mina vänner upplever inte detta, det är så vanligt liksom.
Tack fina ord. Bor på landet. De flesta 40+ här är gifta sambo har barn. Blir ensamt som singel. Har många ytliga bekanta så gå ut själv på en drink är inte kul.
På större orter känns det mera anonymt röra sej ensam.
Aha ok, vad tråkigt! Förstår att det kanske är lite mer tradionellt på såna platser. Men tråkigt om vänner i par får en att känna så, man kan väl umgås ändå tänker jag.
Även om det är vanligt så blir man ”mindre värd” i samhället. Allt kretsar kring att man ska ha partner och barn annars blir man ifrågasatt och folk tycker typ synd om en. Så skevt. /Annan anonym
Precis! På landet är det ovanligare leva ensam utan barn. Känner också att jag räknas som mindre värd.
Låter härligt våga resa själv. Är också dålig på engelska och rädd att det bara blir ensamt.
Upplever inte alls det. Kanske beror det på vad man utstrålar själv?
Ja såklart osten. Du utstrålar perfektion såklart! Vi andra som är fel. Dina kommentarer börjar bli tröttsamma. Hoppas du smälter i solen, ostis.
Men gud, vilka konstiga människor. Usch att leva på ett sånt ställe!
Det är inget specifikt ställe, det är hela samhället.
Låter jobbigt ❤️. Självvalt är det njutbart men att känna sig eller vara ensam är inte kul. Kram!
❤️ Tack. Har funderat flytta till en större stad. Har min mamma i samma stad och hon är tyvärr sjuk och behöver mej. Är inte kul vara singel i småstad.
Bodde i ett par länder dit jag åkte helt själv och var borta i ca 3 år. Mycket bra träning för att kunna klara sig och trivas i sitt eget sällskap. En sak som är allra jobbigast att göra med sällskap är att ”gå i affärer”. Fruktansvärt! Promenad, lunch/fika, ett glas vin med sällskap. Men s k shopping med sällskap 😨
Tycker det är kul och mysigt att resa ensam och har inga problem med att gå på bio eller äta på restaurang själv. Skulle va ett stort problem då jag måste göra det en gång i veckan (mellan jobb och fritidsintresse) 😄
Lyssnar på podd, läser på mobilen eller en bok bara.
O.t linn har komplex när hennes mage svullnar. Shoot me….. komplex?! Vid mens, viss mat, det gör det för dom flesta liksom
(Vissa) smala tjejer alltså…
Nån som vet vart Carl och Sanna deman ska flytta?
Var säger de detta?
Deras hus är sålt
Jag trivs i mitt eget sällskap. Men jag har inget behov av att åka utomlands själv. Ibland tycker jag dom pushar sig själva lite mycket i detta med att resa själv. Jag är är gärna hemma eller promenerar själv. Men skulle inte vilja sitta på en resturang själv liksom.
Jättemånga tycket det är jobbigt o skulle aldrig göra det. Jag kan gå o fika själv samtidigt som är på stan o göra ärenden men inte mer
Varför inte? Rätt vanligt ju? Man behöver väl ibland äta själv liksom.
Jag är nog mitt emellan tror jag. Jag tycker om att vara själv när jag behöver det men jag klarar inte av att bo själv då mina tankar äter upp mig. Äta själv är bara tråkigt och resa själv skulle jag nog aldrig vilja göra.
Jag föredrar att göra saker själv, inklusive resa utomlands. Jag har lite för lätt att anpassa mig efter andra bara för att saker ska vara smidiga men har märkt att jag gör avkall på vad jag själv vill då.
+1
Jag hade jättegärna gjort fler saker själv, men om nåt skulle hända är man helt ensam nänstans där man inte känner någon. Jag vet jag är mesig men blir rädd att bli antastad el förföljd, sen en gång jag blev det.
Enda negativa med att äta ensam på restaurang, är att man oftast får ett litet bord placerat vid ingången eller nåt annat mindre kul ställe. Men man kan självklart be om ett annat bord och hoppas de är generösa…!
I övrigt gillar jag att resa själv – och äter gärna ute själv också!
Reser ofta. Hämtar hem mat från restaurangen, och äter på min mysiga balkong. Det gillar jag bättre när jag är ensam.
Jag har inga problem med att äta lunch själv, men det är väl för att det oftast händer på ställen som har mycket folk i omlopp. Skulle ha svårt att gå och sätta mig själv på en fin restaurang.
Jag ska på en dagsresa i morgon, efter ett långt äktenskap älskar jag verkligen att välja, planera och resa på mitt eget sätt. Mycket mer avslappnat. Bio går jag också ofta på själv. Om jag går på restaurang själv är det ju enkelt med AirPods eller mobilen nuförtiden, eller en pocketbok. Jag tänker så otroligt mycket bättre när jag får vara ensam och det är värt allt.