Igår skrev jag om Sandra Beijers Dramaten-pjäs Glow Up, där jag länkade till tre olika recensioner av den efter att den haft premiär.
Vissa av recensionerna låg bakom betalvägg, vilket var fallet med recensionen från SvD.
I den fanns påståenden om att pjäsen skulle vara härledd ur bland annat filmen Fight Club. Nu svarar Sandra på kritiken, trots att hon skriver att man egentligen inte ska bemöta kritik. J
ag tycker absolut att man ska bemöta kritik som är relevant och – som i det här fallet – handlar om ganska så allvarliga saker, vilket plagiat är. Sandra skriver att hon bara inte låta det gå förbi att någon säger att hon plagierar.
Så här bemöter hon kritiken:
Att jämföra Glow up med actionfilmen Fight Club är inte bara fantasilöst, det är också fel. Flickorna i pjäsen slåss i skogen för att de befinner sig i gränslandet mellan barndom och vuxenvärld, med en uppdämd energi som måste få utlopp. Det börjar som en lek och glider över mot kroppen och självbilden. Det har ingenting med Fight Club att göra – förutom det banala faktum att två personer slåss.
När jag gick i sexan slogs jag själv med mina kompisar i en lek vi kallade ”rugby”. Vi förstod inte då att det var ett sätt att närma sig våldet, som för det mesta känns långt bort från en ung flickas värld. Blåmärkena, att gå helt in i det fysiska utan att tänka på något alls. Det är därifrån idén härstammar.
Att hänvisa till Thirteen blir lika vilseledande. Den enda gemensamma nämnaren är att flickorna i båda verken är unga och skildras i mellanlandet mellan barn och tonår. Om det räcker för att kalla något härlett, då riskerar alla berättelser om tonårsflickor att pressas in i samma fack.
Om något verk ligger nära Glow up är det i så fall min egen roman Mellan oss, som också handlar om den unga, sköra, kvinnliga vänskapen i detta mellanland.
Glow up kommer ur min egen värld. Den bygger på egna erfarenheter, minnen och iakttagelser, satta i en samtid.
Min syrra ska se Sandras pjäs i November och har erbjudit sig att recensera den efter att ha läst mitt inlägg, så jag får be att återkomma i ärendet. 🙂
Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!
Anonym
/
2025-09-16 09:58
Tips: Logga in på ert bibliotekskonto, öppna pressreader och klicka upp SVD från 13 sept så kan ni också bilda er en uppfattning om recensionen!
Om Sandra tagit för mycket inspiration eller inte är svårt att säga utan att sett pjäsen… Camillas syster får väl kolla på fight club och thirteen innan hon ser pjäsen 🙂
Intressant också att camilla läst de första raderna på två av recensionerna. Varför ens nämna dom, eller ännu bättre köp tidningarna så du kan läsa recensionerna?
Haha nej har aldrig slagits med mina kompisar och har inte hört om att det skulle vara en grej bland tjejer i tonåren? Tänker tyvärr bara på ”tuffa” förortstjejer som ska hävda sig och inte några riktiga vänner, när jag läser vad Sandra skriver.
Kanske har hon alltid haft dålig självkänsla, varit självcentrerad och missunnsam? Då kan jag tänka mig att man kan hamna i bråk med kompisar som tonåring.
Håller med. Har aldrig bråkat, eller hört talas om någon som bråkat sådär. Lite anekdotisk bevisföring, jag vet. Men känns väl ändå inte som ett jättevanligt fenomen att tjejer slåss?
Redan anslaget i SvD:s recensent text ger tonen:hon karakteriserar Beijer som ”bloggare”. Tjuvnyp, Beijer har 3 romaner, ett antal noveller och manusbearbetningar i ryggen. Recensenten, som tillika är starkt vänsterprofilerad och därför knappast kan uppskatta Beijer, har noll utgivning och poddar i en podd (döpt efter en Brechtpjäs, sic!) som inte ens finns med bland de 100 mest lyssnade i sektionen ”Konst”. Hon är, enligt egen uppgift, ”amatörrecensent på fritiden”. Tyckare, med andra ord. (Å andra sidan har hon inget annat jobb så…) Redan Lysistrate skildrade sex etc, inget nytt. Det är det som är konst, nämligen:att tolka vår verklighet på det sätt upphovsmannen vill.
Hela recensionen andas avundsjuka, ingenting annat. Det retar upp att en redan framgångsrik person, som rör sig mellan alla möjliga olika sammanhang, får komma in på nationalscenen.
Jag ser detta negativa tyckande bli alltmer vanligt eftersom kulturfolk inte kan försörja sig men tycker att de har rätt till det bafatt de vill.
Bra har inget med den här diskussionen att göra. Kritiken gällde hennes inspiration till pjäsen och att recenssenten inte på något sätt verkat saklig. Säg att den är skit om du vill men att hävda plagiat eller att karaktisera Beijer som bloggare är inte en saklig eller bra recenssion.
Det är helt fel. Ta till dig faktan som presenteras lite då och då! Alla ledarsidor på alla de största tidningarna utom Ab är högerlutande, t.ex. Och journalism handlar mycket om maktgranskning, vilket just nu ofta inbegriper högern eftersom de regerar. Osv. Blir livrädd att den där falska retoriken fått fäste!
Ja, så varför skulle man hävda att skribenten är ”vänsterprofilerad” och därmed tycker illa om Beijer, som skäl till att man skriver en dålig recension?
Sandra Beijer är en bloggare! Vad ska recencenten kalla henne tycker du? Du verkar ta åt dig av Villalobos recension som på sin höjd kan betraktas som syrlig. Du får tycka vad du vill om Villalobos, men hon vet vad hon pratar om och det skulle du också veta om du läst någon av hennes andra recensioner.
Bara för att Sandra skrivit tre romaner och har manusbearbetning i ryggen betyder inte det att hon kan hantverket. Efter att ha läst två av hennes romaner och några avsnit av SvT produktionen finns där en del att önska. Hennes språk är enformigt och tråkigt. Hennes karaktärer platta och den dramaturgiska bågen är högst oklar och obefintlig. Det blir smått pinsamt för det blir tydligt att hon får utrymme, inte för att hon är duktig utan tack vare sitt namn och sin mammas kontakter.
Så här skriver Villalobos – ”Det må vara ganska reducerande att gestalta brytpunkten mellan flicka och kvinna via konsumtion, följarsiffror på sociala medier och otyglad sexlust. Målgruppen har sannerligen mer komplexa inre världar än vad dyrt smink och influencers låter påskina. Det går att gestalta drastiska djup genom det som till synes verkar vara yta.”
Detta sammanfattar Sandras författarskap. Att Sandra Beijer inte lyckas lyfta sig över medelmåttan. Sandra är varken bättre eller sämre än Berit eller Isabelle med författardrömmar. Det som skiljer henne från medsystrarna är att Sandra har en arean som de flesta av dem saknar.
Det som borde uppröra är att talanger utan arean får se sig omsprungna av medelmåttor med kontakter. Läs Villalobos recension och ta av dig dina Sandra Beijerglasögon och kanske så upptäcker du ett annat perspektiv som ger lite näring åt nya reflektioner. Bara en tanke.
Anonym 13:58:
Observera att jag inte sa någonting om Beijers kvalitéer som författare. Ty jag har aldrig läst annat av henne än bloggen – där jag kan observera att den delen av hennes arbete behärskar hon väl.
Ditt citat ur Villalobos recension bevisar det jag försökte förklara med hennes kritik:hon tycker bara. Teaterkritik är en profession, ett slags hantverk, du kan jämföra med Zern eller andra så ser du.
Re Villalobos politiska hemvist, i e partitillhörighet, har jag såklart ingen exakt fakta annat än de läsningar av henne på hennes egen blogg, diverse debattinlägg, annan s k ”kritik” som jag gjorde inför mitt inlägg. Där kan jag konstatera att hon lutar åt vänster och troligen, liksom du, är sur över att Beijer har det lätt för sig. Någon nepobaby är Beijer inte, hennes mamma arbetade med kommersiell TV och det närmast hatar kultureliten. Du får tycka vad du vill och det får jag med. I min värld är det mesta inom kulturen medelmåttigt, vi människor är sällan genier. Somt är kul, annat ej, somt är oförglömligt jäkla bra.
Anonym 1701: du får kolla Förtroendebarometern hur människor uppfattar vänster och högervridning i massmedier inkl public service. Eller, förslagsvis, läsa DN:s ledarsida där du enkelt kan konstatera att det de kallar sig, oberoende liberal, inte verkar omfatta en enda kritik mot oppositionspartierna. Så falsk retorik, nope. Då får du ge mig de undersökningar som bevisar vad du säger (och inte de som görs på internet) Ha en fin kväll, allihopa som orkade läsa ända hit, hahaha
Så många fel här.
Det publiceras med jämna mellanrum hur nyheter och åsikter framställs och presenteras i media, just pga av sådana här felaktiga uppgifter som dina. Alltså faktiska siffror i faktiska betrodda medier (men det verkar ju vara på upphällningen tyvärr då, enligt Förtroende Barometern). En googling bort.
Än en gång, journalistik ska vara maktkritisk till sin natur. Då faller det sig ofta så att den politik som för tillfället regerar, kanske granskas även lite mer, i beslut, uttalanden och annat. Det vore inte en demokrati annars.
Vad vill folk ha istället för public service egentligen? Hundra olika stremingkanaler av självutnämnda experter, kanske ”tankesmedjor”? Helt befängt. All västvärldens public service anklagas för vänstervridning utan någon som helst grund, förmodligen för att högerfolk uppfattar det som socialistiskt till sitt upplägg (alltså ”affärsmodellen”). Men nåt mindre partiskt finns inte.
Och slutligen, den ”kultur” SB framställer är precis lika mycket ”kultur” som kommersiell tv, så det är absolut ett namn som hjälper henne framåt. Plus att alla dessa offentliga människor håller varandras rygg precis som de flesta i den politiska eliten för fast de kanske säger något annat utåt.
Är det inte konstigt hur vi normaliserat att lämna våra barn vid ett år ?
jag förstår att det är ett steg i mer jämnvikt samhälle men i Sverige där vi saknar släkt som hjälper till drabbas Verklgen barnen hårt . Vi har normaliserat dagis vid 1 och även att våra barn har blöja till 4? Vad sker ? Rimligt vore att alla normalt utvecklade barn slutat med blöja när de börjar förskola . Så oerhört hemskt för barnen att deras integritet o värde behandlas så här . Hänger band främlingar hela dagarna och blir bytta på av människor med handskar . Blir ledsen . ( ja självklart är det bra att de har handskar minskar kontakten men det är själva bilden hur dessa små bebisar hanteras )
Hur är detta relevant med tanke på vad inlägget handlar om?
O hur tycker du vi ska göra, gå tillbaka till att kvinnor ska stanna hemma och ta hand om hemmet och barnen?
Mot för mycket vatten ja. Pga extremt känslig hud och barn behöver oftast byta blöjor ganska ofta. Att sen också få in bajs i sår på händerna är nog inte så nice 😉
Har bytt på två barn i två år vardera och tror jag har fått bajs på händerna kanske två gånger 🤔 Att vissa numera kan bli ”äcklade” av sina egna bebisars bajs låter inte normalt.
Skrev inte äcklad i den kommentaren som du svarade på. Pratade om allergi. Jag har fått bajs på händerna hur många gånger som helst. Bryr mig ej men det här handlade inte om mig. Och folk blir äcklade av en herrans massa saker så vem är du att döma om bajs?!
Men tvättar man inte händerna efter blöjbyte med handskar på också? Isåfall blir det ju i princip samma. Har man sår kan jag fatta. Men annars, alltså skulle du gå direkt till köket efter blöjbyte tex om du använt handskar?
På bekostnad av ett oskyldigt barn som du ändå skaffat? Strunt i att skaffa barn då?
Jag fattar att du som kvinna vill det , men du bör ändå sätta ditt barns behov först ?
I alla fall. Om vi vänder på det. Är det inte konstigt hur vi normaliserat att leka och underhålla våra barn tills att de är tonåringar? När vi som föddes på innan 90-talet klarade oss utmärkt med att leka själv? Och är det inte konstigt hur vi normaliserat att vi curlar sönder t o m vuxna barn idag? Att föräldrar till 23-åringar bokar läkarbesök och anmäler sjukfrånvaro?
Hade önskat att vi kunde diskutera det här mer för jag ifrågasätter själv det. Är i en situation där jag precis satt mitt barn i förskolan och det stretar emot i hela kroppen att lämna henne där bland främlingar och andra barn. Hon är 16 månader men jag ser absolut ingen anledning till att hon ska gå där förutom att jag måste ha en inkomst. Föräldraledigheten borde vara två år, och därefter kan de sättas i förskola då de antagligen får ut något från varandra.
Eller så får man planera bättre ?
skulle aldrig skaffat barn om jag var tvungen att lämna efter 1 år . Att ha barn är ingen rättighet .
En 1 åring på förskolan är helt sjukt , förvaring kallas det . En otrygg sådan .
folk ser för
Lätt på detta.
de finns ingen ettåring som hellre är på förskola än hemma .
Det är fan bebisar vi pratar om.
som lämnas med olika vikarier , trött personal , massor av barn .
Tala för dig själv. Eftersom du inte verkar jobba bor du troligtvis i ett dåligt områden med dåliga förskolor. Min förskola har varken trött personal, vikarier eller en massa barn. Det är helt underbara förskolepedagoger som jobbar där som älskar barn och brinner för att ta hand om dem och lära dem om t ex naturen. Så nedvärderande mot en hel yrkeskår att dra alla över en kam. Dessutom ringde 30-talet och ville ha tillbaka sin kvinnosyn.
Haha ungar står inte ens ut på lågstadiet längre, bara att då kan de artikulera sig. Även i bra områden. För stora klasser, för lite och för outbildad personal… Även i väldigt ”bra” områden som exempelvis mitt.
Wow. Ekonomi kan påverkas tillfälligt. Själv har jag vetat länge att jag vill ha barn. Fick faktiskt ett 2022. Det andra kom 2024. 2025 fick jag cancer. Ekonomin blev tuff under detta år pga sjukfrånvaron. Fick sätta barnet i förskola lite tidigare än jag önskat för att jobba in lite inkomst och ge barnen dräglig tillvaro.
Men det hade kanske varit bättre för barn nr 2 att inte leva alls, som alternativ till att börja förskola vid 13 månader. Även om ekonomin är ok om ett år, när jag kanske inte är fertil eftersom jag är 41. Kommentarer som din är rätt trångsynta. Alla kan hamna i tillfällig ekonomisk kris, om detta händer i fertil ålder saknar man rätt att skaffa barn? Lite stört kanske?
Det är väl i princip nödvändigt för ett jämställt samhälle, uppenbart nu att män inte tar föräldraledighet i samma utsträckning så säg att föräldraledighet normalt är tre år, ganska lång tid att hitta en vikare, stor skillnad när man kommer tillbaka, förmodligen väldigt svårt att få jobb som gravid i praktiken (även om man i teorin inte får diskriminera), kan bli väldigt ensamt och isolerande att vara ledig så länge, tappar kunskap på jobbet speciellt om det är fler barn, väldigt lång tid att vara ledig om man inte har en medförälder att byta med/om den andra föräldern inte ”kan”/vill osv. Såsom det är nu så KAN man ju absolut vara hemma längre än till bebisstadiet om man planerat ekonomiskt men också eftersom det är normaliserat att börja tidigt så behöver ingen känna press att vara hemma riktigt länge, tror det är så bra det kan bli egentligen, det är ju en balansgång.
Jag hade en klasskompis som höll på med handboll,hon i sin tur hade en kompis som spelade i samma lag. Ibland hängde jag med henne efter skolan,vi gick ut med hennes gulliga hund,lyssnade på musik ,dansade och sjöng med. Ibland lekte vi med Barbie fast det skämdes vi lite för eftersom vi var typ 11-12år.
En dag när jag var hos henne ringde handbollskompisen och ville komma över. Sagt och gjort från att hon steg in genom dörren så började kaoset. Det skulle knuffas,tramsas och brottas. Min klasskompis hängde på och jag har aldrig varit med om någon liknande situation tillsammans med andra kompisar. De hade värsta catfighten som skulle föreställa att det var på skoj,drog i kläderna och i håret,fällde varandra och tryckte ner och satt på varandra. Den andra tjejen var en jävel på att rivas. Jag blev helt chockad och smet snabbt iväg med ursäkten att jag nog måste gå hem och äta nu.
Dagen efter i skolan sa min klasskompis lite ursäktande att den där tjejen brukade vara lite ”vild” det var inget att bry sig om.
Helt sjukt minns jag att jag tyckte att det var,visst kunde man väl knuffa lite på varandra el ge varandra ett tjuvnyp på skoj men aldrig i livet att man ville göra någon illa på det där viset.
Har aldrig någonsin slagits med någon kompis och vet att ingen i min umgängeskrets har gjort det heller. De som slogs var sk ”värstingbarn” med dåliga hemförhållanden. Vi växte upp under 90-talet.
Inte jag heller, eller någon i min omgivning. Känns otroligt främmande verkligen. Också uppväxt på 90-talet, i ett medelklass villaområde i Stockholmsförort. Levde kanske väldigt skyddad?
Minns att det fanns ett litet tjejgäng som ville verka lite extra coola förutom rökarna. De skulle slåss, men hörde aldrig att de gjorde det. Men de tjejerna kom ju antingen från trasiga familjer eller hade diagnoser. Detta var -99, så diagnoser var inget man ville ha eller slängde sig med hur som helst. Utan det var de jobbiga som utmärkte sig.
Om det nu är så udda kan man undra varför Dramaten vill sätta upp en pjäs om det och visa för ungdomar. Är det för att få fler att känna empati med de få tjejer som ändå slåss?
Oavsett vad man själv har för upplevelser så blir det ju trött att kalla det plagiat. Menar recensenten då att ingen någonsin ska kunna skildra hemliga ”uppstyrda” slagsmål för det har gjorts i fight club redan. Med den logiken kan ju i princip allt vara plagiat. Samma sak med 13, är det så ovanligt att skilda tjejer i tonåren att man måste dra paralleller till den filmen.
Tycka vad man vill om SB men tycker detta känns förminskande och som att någon greppar efter halmstrån för att ha något att kritisera.
Detta är vad Villalobos skriver.
”Här finns en liknande scen, men den pekar istället på ett annat problem med Sandra Beijers manus, nämligen att mycket verkar vara härlett ur annat – ”Fight club” och filmen ”Thirteen” till exempel. Att ta intertextuell rygg på andra texter är inte fel i sig om det utförs på ett sätt som både överraskar och berättar någonting nytt. Annars blir myriaden av referenser till sex, kändisar och varumärken mest effektsökande – som klickbete fast på teatern.”
Hon skriver inte plagiat hon skriver härlett, vilket tyder på att hon inte vill vara för hård.
Villalobos skriver till och med att det är helt ok att ta intertextuell rygg på andras texter.
Kritiken mot Beijer, rätt eller fel, är att hon inte kommer med något eget, något nytt. Undertonen är att hon låter sig inspireras av andra, vilket är ok men hon kommer inte med en ny fräsh egen tolkning. Och helt ärligt är det därför du går på bio, teater för att titta på same same? Eller vill du bli överaskad? Gillar man det grafiska ja då förstår jag att man gillar Sandra. Men det grafiska är inte särskilt avancerat och inte heller orginellt, så om det är det enda man kan producera så får man räkna med att recensionerna blir därefter. Vem vet kanske Sandra kan producera något som lyfter sig över den nivån. Men hittills har hon inte lyckats .
Men på vilket sätt ”härleder” pjäsen till fight club? För att det är uppstyrda slagsmål? Är ju inte som att Fight Club är den första berättelsen med det konceptet heller?
Men herregud ingen har väl talat om plagiat som term. SB är heller knappast den enda som använt personliga erfarenheter som grund för en bok eller whatnot. Sedan är hon ju bloggare oavsett vad annat hon åstadkommit. Men, nu köper följarna säkert flera biljetter. Jag kommer inte göra det men gillar SB:s bokrecensioner och sminktips, om nån bryr sig…
Föregående inlägg 
Tips: Logga in på ert bibliotekskonto, öppna pressreader och klicka upp SVD från 13 sept så kan ni också bilda er en uppfattning om recensionen!
Om Sandra tagit för mycket inspiration eller inte är svårt att säga utan att sett pjäsen… Camillas syster får väl kolla på fight club och thirteen innan hon ser pjäsen 🙂
Det där med att syrran ska recensera kommer ändå att vara glömt i november.
Intressant också att camilla läst de första raderna på två av recensionerna. Varför ens nämna dom, eller ännu bättre köp tidningarna så du kan läsa recensionerna?
Oj..jag har aldrig bråkat/slagits sådär med mina kompisar när jag var i tonåren.
Visste inte att det var en grej.
Haha nej har aldrig slagits med mina kompisar och har inte hört om att det skulle vara en grej bland tjejer i tonåren? Tänker tyvärr bara på ”tuffa” förortstjejer som ska hävda sig och inte några riktiga vänner, när jag läser vad Sandra skriver.
Kanske har hon alltid haft dålig självkänsla, varit självcentrerad och missunnsam? Då kan jag tänka mig att man kan hamna i bråk med kompisar som tonåring.
Jag lägger till bortskämd här också.
Hon är ju våldsam. Hon slängde ett glas vin på en kärleksrival och har erkänt att hon kastar föremål på sin sambo när hon är arg.
Jag känner inte igen någonting av det hon skriver om från tonåren. Kanske jag som var en tönt bara.
Känner inte heller igen mig. Tror det är Sandra som är lite… speciell.
Nej, inte jag heller. Låter väldigt skabbigt.
Håller med. Har aldrig bråkat, eller hört talas om någon som bråkat sådär. Lite anekdotisk bevisföring, jag vet. Men känns väl ändå inte som ett jättevanligt fenomen att tjejer slåss?
Inte jag heller.
Redan anslaget i SvD:s recensent text ger tonen:hon karakteriserar Beijer som ”bloggare”. Tjuvnyp, Beijer har 3 romaner, ett antal noveller och manusbearbetningar i ryggen. Recensenten, som tillika är starkt vänsterprofilerad och därför knappast kan uppskatta Beijer, har noll utgivning och poddar i en podd (döpt efter en Brechtpjäs, sic!) som inte ens finns med bland de 100 mest lyssnade i sektionen ”Konst”. Hon är, enligt egen uppgift, ”amatörrecensent på fritiden”. Tyckare, med andra ord. (Å andra sidan har hon inget annat jobb så…) Redan Lysistrate skildrade sex etc, inget nytt. Det är det som är konst, nämligen:att tolka vår verklighet på det sätt upphovsmannen vill.
Hela recensionen andas avundsjuka, ingenting annat. Det retar upp att en redan framgångsrik person, som rör sig mellan alla möjliga olika sammanhang, får komma in på nationalscenen.
Jag ser detta negativa tyckande bli alltmer vanligt eftersom kulturfolk inte kan försörja sig men tycker att de har rätt till det bafatt de vill.
Eller så är pjäsen helt enkelt inte särskilt bra? Det är ju också ett alternativ.
Bra har inget med den här diskussionen att göra. Kritiken gällde hennes inspiration till pjäsen och att recenssenten inte på något sätt verkat saklig. Säg att den är skit om du vill men att hävda plagiat eller att karaktisera Beijer som bloggare är inte en saklig eller bra recenssion.
SVD vänsterprofilierad…tillåt mig att skratta 😂
SvD och Aftonbladet, där hon skriver, har samma ägare. Tycker du Aftonbladet kultur är höger?
Ägare ska självklart inte inverka på hela tidningens förhoppningsvis opartiska journalistik! SvD är mycket mer höger än DN.
Eller hur? Hon skulle inte komma över tröskeln till den där obehagliga redaktionen 😅
Det finns nog inte så många högervridna kulturarbetare därute att tillgå helt enkelt. Och de som finns finns på Focus, typ Hakelius.
Det är helt fel. Ta till dig faktan som presenteras lite då och då! Alla ledarsidor på alla de största tidningarna utom Ab är högerlutande, t.ex. Och journalism handlar mycket om maktgranskning, vilket just nu ofta inbegriper högern eftersom de regerar. Osv. Blir livrädd att den där falska retoriken fått fäste!
Du vet att Sandra röstar i vart fall MP va? Hon är inte höger eller ens mitten
Kommentaren syftar väl på recensenten, inte Beijer?
Ja, så varför skulle man hävda att skribenten är ”vänsterprofilerad” och därmed tycker illa om Beijer, som skäl till att man skriver en dålig recension?
Kanske tycker hon att Sandra glidit in på Dramaten på en räkmacka
Ironiskt att Sandra med sin konsumtionsnivå och flygande röstar på MP.
Haha,vad har vänsterprofilerad med saken att göra att hon inte hyllar pjäsen?
Det ligger i tiden kalla allt som man inte gillar för vänster
Gärna med den OTROLIGT starka burnen ”vänsterbliven/vänsterblivet” hahah 🤣😭🤣
Sandra Beijer är en bloggare! Vad ska recencenten kalla henne tycker du? Du verkar ta åt dig av Villalobos recension som på sin höjd kan betraktas som syrlig. Du får tycka vad du vill om Villalobos, men hon vet vad hon pratar om och det skulle du också veta om du läst någon av hennes andra recensioner.
Bara för att Sandra skrivit tre romaner och har manusbearbetning i ryggen betyder inte det att hon kan hantverket. Efter att ha läst två av hennes romaner och några avsnit av SvT produktionen finns där en del att önska. Hennes språk är enformigt och tråkigt. Hennes karaktärer platta och den dramaturgiska bågen är högst oklar och obefintlig. Det blir smått pinsamt för det blir tydligt att hon får utrymme, inte för att hon är duktig utan tack vare sitt namn och sin mammas kontakter.
Så här skriver Villalobos – ”Det må vara ganska reducerande att gestalta brytpunkten mellan flicka och kvinna via konsumtion, följarsiffror på sociala medier och otyglad sexlust. Målgruppen har sannerligen mer komplexa inre världar än vad dyrt smink och influencers låter påskina. Det går att gestalta drastiska djup genom det som till synes verkar vara yta.”
Detta sammanfattar Sandras författarskap. Att Sandra Beijer inte lyckas lyfta sig över medelmåttan. Sandra är varken bättre eller sämre än Berit eller Isabelle med författardrömmar. Det som skiljer henne från medsystrarna är att Sandra har en arean som de flesta av dem saknar.
Det som borde uppröra är att talanger utan arean får se sig omsprungna av medelmåttor med kontakter. Läs Villalobos recension och ta av dig dina Sandra Beijerglasögon och kanske så upptäcker du ett annat perspektiv som ger lite näring åt nya reflektioner. Bara en tanke.
Anonym 13:58:
Observera att jag inte sa någonting om Beijers kvalitéer som författare. Ty jag har aldrig läst annat av henne än bloggen – där jag kan observera att den delen av hennes arbete behärskar hon väl.
Ditt citat ur Villalobos recension bevisar det jag försökte förklara med hennes kritik:hon tycker bara. Teaterkritik är en profession, ett slags hantverk, du kan jämföra med Zern eller andra så ser du.
Re Villalobos politiska hemvist, i e partitillhörighet, har jag såklart ingen exakt fakta annat än de läsningar av henne på hennes egen blogg, diverse debattinlägg, annan s k ”kritik” som jag gjorde inför mitt inlägg. Där kan jag konstatera att hon lutar åt vänster och troligen, liksom du, är sur över att Beijer har det lätt för sig. Någon nepobaby är Beijer inte, hennes mamma arbetade med kommersiell TV och det närmast hatar kultureliten. Du får tycka vad du vill och det får jag med. I min värld är det mesta inom kulturen medelmåttigt, vi människor är sällan genier. Somt är kul, annat ej, somt är oförglömligt jäkla bra.
Anonym 1701: du får kolla Förtroendebarometern hur människor uppfattar vänster och högervridning i massmedier inkl public service. Eller, förslagsvis, läsa DN:s ledarsida där du enkelt kan konstatera att det de kallar sig, oberoende liberal, inte verkar omfatta en enda kritik mot oppositionspartierna. Så falsk retorik, nope. Då får du ge mig de undersökningar som bevisar vad du säger (och inte de som görs på internet) Ha en fin kväll, allihopa som orkade läsa ända hit, hahaha
Så många fel här.
Det publiceras med jämna mellanrum hur nyheter och åsikter framställs och presenteras i media, just pga av sådana här felaktiga uppgifter som dina. Alltså faktiska siffror i faktiska betrodda medier (men det verkar ju vara på upphällningen tyvärr då, enligt Förtroende Barometern). En googling bort.
Än en gång, journalistik ska vara maktkritisk till sin natur. Då faller det sig ofta så att den politik som för tillfället regerar, kanske granskas även lite mer, i beslut, uttalanden och annat. Det vore inte en demokrati annars.
Vad vill folk ha istället för public service egentligen? Hundra olika stremingkanaler av självutnämnda experter, kanske ”tankesmedjor”? Helt befängt. All västvärldens public service anklagas för vänstervridning utan någon som helst grund, förmodligen för att högerfolk uppfattar det som socialistiskt till sitt upplägg (alltså ”affärsmodellen”). Men nåt mindre partiskt finns inte.
Och slutligen, den ”kultur” SB framställer är precis lika mycket ”kultur” som kommersiell tv, så det är absolut ett namn som hjälper henne framåt. Plus att alla dessa offentliga människor håller varandras rygg precis som de flesta i den politiska eliten för fast de kanske säger något annat utåt.
Flagiat
?
Är det inte konstigt hur vi normaliserat att lämna våra barn vid ett år ?
jag förstår att det är ett steg i mer jämnvikt samhälle men i Sverige där vi saknar släkt som hjälper till drabbas Verklgen barnen hårt . Vi har normaliserat dagis vid 1 och även att våra barn har blöja till 4? Vad sker ? Rimligt vore att alla normalt utvecklade barn slutat med blöja när de börjar förskola . Så oerhört hemskt för barnen att deras integritet o värde behandlas så här . Hänger band främlingar hela dagarna och blir bytta på av människor med handskar . Blir ledsen . ( ja självklart är det bra att de har handskar minskar kontakten men det är själva bilden hur dessa små bebisar hanteras )
Hur är detta relevant med tanke på vad inlägget handlar om?
O hur tycker du vi ska göra, gå tillbaka till att kvinnor ska stanna hemma och ta hand om hemmet och barnen?
Fattar inte ändå, spelar väl ingen roll med handskarna? Det har vi här hemma också, andar inte barnet.
Skadar.
Använder ni handskar när ni byter blöja på ert barn?
Känner folk som gör det. Vissa pga allergi och andra pga smittor eller äckel. Jag gör det inte men bryr mig inte om att ifrågasätta dem som gör.
Ifrågasätter inte, bara aldrig hört talas om någon som använder handskar.
Okej läste med fel ton. Ursäkta <3
Allergi mot bajs och vatten? 😉
Mot för mycket vatten ja. Pga extremt känslig hud och barn behöver oftast byta blöjor ganska ofta. Att sen också få in bajs i sår på händerna är nog inte så nice 😉
Har bytt på två barn i två år vardera och tror jag har fått bajs på händerna kanske två gånger 🤔 Att vissa numera kan bli ”äcklade” av sina egna bebisars bajs låter inte normalt.
Skrev inte äcklad i den kommentaren som du svarade på. Pratade om allergi. Jag har fått bajs på händerna hur många gånger som helst. Bryr mig ej men det här handlade inte om mig. Och folk blir äcklade av en herrans massa saker så vem är du att döma om bajs?!
Haha fast det är väl normalt att tycka bajs är äckligt. Bara för man är mamma behöver man väl inte uppskatta allt som kommer från sitt barn? 😂
Tycker inget som kommer från mina egna bebisar är äckligt. Andras är en annan femma.
Haha euw.
Nu är sextonåringarna här igen 🙄
Eh ok, det var lite märkligt. Varför skulle det va mindre äckligt?
Va? Varför skulle man inte bli äcklad av nåt äckligt? Är ju inte mindre äckligt bara för jag tryckt ut ungen? 😄
Jo, självklart torkar jag hellre mina barns bajs än någon annans.
Du har inte barn själv iaf, det märks på ordvalet
Oj Vila oj.
Men tvättar man inte händerna efter blöjbyte med handskar på också? Isåfall blir det ju i princip samma. Har man sår kan jag fatta. Men annars, alltså skulle du gå direkt till köket efter blöjbyte tex om du använt handskar?
Jag som skrev det, ja. Vill inte få bajs under naglarna, tycker det är äckligt. Man byter ju inte bara utan tvättar osv.
Nej inte alls konstigt eftersom jag som kvinna vill ha ett liv utanför hemmet och ha ett arbete.
På bekostnad av ett oskyldigt barn som du ändå skaffat? Strunt i att skaffa barn då?
Jag fattar att du som kvinna vill det , men du bör ändå sätta ditt barns behov först ?
Barn far inte illa av att vara på dagis.
Vad har detta med något att göra?
I alla fall. Om vi vänder på det. Är det inte konstigt hur vi normaliserat att leka och underhålla våra barn tills att de är tonåringar? När vi som föddes på innan 90-talet klarade oss utmärkt med att leka själv? Och är det inte konstigt hur vi normaliserat att vi curlar sönder t o m vuxna barn idag? Att föräldrar till 23-åringar bokar läkarbesök och anmäler sjukfrånvaro?
Har för mig att man på 70talet kunde lämna sitt barn på dåvarande dagis, från 9 mån. Så det har ju knappast blivit sämre.
Har jag hamnat på familjeliv?
Hade önskat att vi kunde diskutera det här mer för jag ifrågasätter själv det. Är i en situation där jag precis satt mitt barn i förskolan och det stretar emot i hela kroppen att lämna henne där bland främlingar och andra barn. Hon är 16 månader men jag ser absolut ingen anledning till att hon ska gå där förutom att jag måste ha en inkomst. Föräldraledigheten borde vara två år, och därefter kan de sättas i förskola då de antagligen får ut något från varandra.
Eller så får man planera bättre ?
skulle aldrig skaffat barn om jag var tvungen att lämna efter 1 år . Att ha barn är ingen rättighet .
En 1 åring på förskolan är helt sjukt , förvaring kallas det . En otrygg sådan .
folk ser för
Lätt på detta.
de finns ingen ettåring som hellre är på förskola än hemma .
Det är fan bebisar vi pratar om.
som lämnas med olika vikarier , trött personal , massor av barn .
Tala för dig själv. Eftersom du inte verkar jobba bor du troligtvis i ett dåligt områden med dåliga förskolor. Min förskola har varken trött personal, vikarier eller en massa barn. Det är helt underbara förskolepedagoger som jobbar där som älskar barn och brinner för att ta hand om dem och lära dem om t ex naturen. Så nedvärderande mot en hel yrkeskår att dra alla över en kam. Dessutom ringde 30-talet och ville ha tillbaka sin kvinnosyn.
Haha ungar står inte ens ut på lågstadiet längre, bara att då kan de artikulera sig. Även i bra områden. För stora klasser, för lite och för outbildad personal… Även i väldigt ”bra” områden som exempelvis mitt.
Är redan sjukt lång föräldraledighet. Man får pussla med den. Har man inte råd kanske man inte har råd att ha barn helt enkelt…
Wow. Ekonomi kan påverkas tillfälligt. Själv har jag vetat länge att jag vill ha barn. Fick faktiskt ett 2022. Det andra kom 2024. 2025 fick jag cancer. Ekonomin blev tuff under detta år pga sjukfrånvaron. Fick sätta barnet i förskola lite tidigare än jag önskat för att jobba in lite inkomst och ge barnen dräglig tillvaro.
Men det hade kanske varit bättre för barn nr 2 att inte leva alls, som alternativ till att börja förskola vid 13 månader. Även om ekonomin är ok om ett år, när jag kanske inte är fertil eftersom jag är 41. Kommentarer som din är rätt trångsynta. Alla kan hamna i tillfällig ekonomisk kris, om detta händer i fertil ålder saknar man rätt att skaffa barn? Lite stört kanske?
Ingen borde skaffa barn. Inget barn har bett om att bli fött.
Det är väl i princip nödvändigt för ett jämställt samhälle, uppenbart nu att män inte tar föräldraledighet i samma utsträckning så säg att föräldraledighet normalt är tre år, ganska lång tid att hitta en vikare, stor skillnad när man kommer tillbaka, förmodligen väldigt svårt att få jobb som gravid i praktiken (även om man i teorin inte får diskriminera), kan bli väldigt ensamt och isolerande att vara ledig så länge, tappar kunskap på jobbet speciellt om det är fler barn, väldigt lång tid att vara ledig om man inte har en medförälder att byta med/om den andra föräldern inte ”kan”/vill osv. Såsom det är nu så KAN man ju absolut vara hemma längre än till bebisstadiet om man planerat ekonomiskt men också eftersom det är normaliserat att börja tidigt så behöver ingen känna press att vara hemma riktigt länge, tror det är så bra det kan bli egentligen, det är ju en balansgång.
Anna Björklund in the building.
Jag hade en klasskompis som höll på med handboll,hon i sin tur hade en kompis som spelade i samma lag. Ibland hängde jag med henne efter skolan,vi gick ut med hennes gulliga hund,lyssnade på musik ,dansade och sjöng med. Ibland lekte vi med Barbie fast det skämdes vi lite för eftersom vi var typ 11-12år.
En dag när jag var hos henne ringde handbollskompisen och ville komma över. Sagt och gjort från att hon steg in genom dörren så började kaoset. Det skulle knuffas,tramsas och brottas. Min klasskompis hängde på och jag har aldrig varit med om någon liknande situation tillsammans med andra kompisar. De hade värsta catfighten som skulle föreställa att det var på skoj,drog i kläderna och i håret,fällde varandra och tryckte ner och satt på varandra. Den andra tjejen var en jävel på att rivas. Jag blev helt chockad och smet snabbt iväg med ursäkten att jag nog måste gå hem och äta nu.
Dagen efter i skolan sa min klasskompis lite ursäktande att den där tjejen brukade vara lite ”vild” det var inget att bry sig om.
Helt sjukt minns jag att jag tyckte att det var,visst kunde man väl knuffa lite på varandra el ge varandra ett tjuvnyp på skoj men aldrig i livet att man ville göra någon illa på det där viset.
Har aldrig någonsin slagits med någon kompis och vet att ingen i min umgängeskrets har gjort det heller. De som slogs var sk ”värstingbarn” med dåliga hemförhållanden. Vi växte upp under 90-talet.
Inte jag heller, eller någon i min omgivning. Känns otroligt främmande verkligen. Också uppväxt på 90-talet, i ett medelklass villaområde i Stockholmsförort. Levde kanske väldigt skyddad?
Minns att det fanns ett litet tjejgäng som ville verka lite extra coola förutom rökarna. De skulle slåss, men hörde aldrig att de gjorde det. Men de tjejerna kom ju antingen från trasiga familjer eller hade diagnoser. Detta var -99, så diagnoser var inget man ville ha eller slängde sig med hur som helst. Utan det var de jobbiga som utmärkte sig.
Normala personer höll inte på och skulle slåss.
90-talets ”dampungar” 🙁
Exakt!
Om det nu är så udda kan man undra varför Dramaten vill sätta upp en pjäs om det och visa för ungdomar. Är det för att få fler att känna empati med de få tjejer som ändå slåss?
Because räkmacka.
På tal om det: Räkan och Angel Baby 😅 Cringe!!!
Jag och mina kompisar idrottade för att få utlopp för energi, känns sundare än att slåss.
Låter helknäppt det Sandra beskriver!
Har inte heller slagits? Tror inte mina kompisar gjorde det i smyg heller, men helt säker kan jag ju inte vara 😅
Oavsett vad man själv har för upplevelser så blir det ju trött att kalla det plagiat. Menar recensenten då att ingen någonsin ska kunna skildra hemliga ”uppstyrda” slagsmål för det har gjorts i fight club redan. Med den logiken kan ju i princip allt vara plagiat. Samma sak med 13, är det så ovanligt att skilda tjejer i tonåren att man måste dra paralleller till den filmen.
Tycka vad man vill om SB men tycker detta känns förminskande och som att någon greppar efter halmstrån för att ha något att kritisera.
Detta är vad Villalobos skriver.
”Här finns en liknande scen, men den pekar istället på ett annat problem med Sandra Beijers manus, nämligen att mycket verkar vara härlett ur annat – ”Fight club” och filmen ”Thirteen” till exempel. Att ta intertextuell rygg på andra texter är inte fel i sig om det utförs på ett sätt som både överraskar och berättar någonting nytt. Annars blir myriaden av referenser till sex, kändisar och varumärken mest effektsökande – som klickbete fast på teatern.”
Hon skriver inte plagiat hon skriver härlett, vilket tyder på att hon inte vill vara för hård.
Villalobos skriver till och med att det är helt ok att ta intertextuell rygg på andras texter.
Kritiken mot Beijer, rätt eller fel, är att hon inte kommer med något eget, något nytt. Undertonen är att hon låter sig inspireras av andra, vilket är ok men hon kommer inte med en ny fräsh egen tolkning. Och helt ärligt är det därför du går på bio, teater för att titta på same same? Eller vill du bli överaskad? Gillar man det grafiska ja då förstår jag att man gillar Sandra. Men det grafiska är inte särskilt avancerat och inte heller orginellt, så om det är det enda man kan producera så får man räkna med att recensionerna blir därefter. Vem vet kanske Sandra kan producera något som lyfter sig över den nivån. Men hittills har hon inte lyckats .
Men på vilket sätt ”härleder” pjäsen till fight club? För att det är uppstyrda slagsmål? Är ju inte som att Fight Club är den första berättelsen med det konceptet heller?
Men herregud ingen har väl talat om plagiat som term. SB är heller knappast den enda som använt personliga erfarenheter som grund för en bok eller whatnot. Sedan är hon ju bloggare oavsett vad annat hon åstadkommit. Men, nu köper följarna säkert flera biljetter. Jag kommer inte göra det men gillar SB:s bokrecensioner och sminktips, om nån bryr sig…
Bok-recensionerna tycker jag mest är ordsallad…