Nu har jag läst ”Himlen kan vänta” av Lotta Gray.

Lotta Gray/Vimmelmamman:

Efter det kommentarsdispyten inne på Mys blogg gällande Vimmelmamman Lotta Grays bok ”Himlen kan vänta” så beslutade jag mig för att läsa den själv för att bilda mig en uppfattning om den efter att hennes exman skrivit ett riktigt argt inlägg på sin Facebooksida om boken. Mer om det här!

Så! Vems ringhörna ställer jag mig i? Team Lotta eller Team Threst?
Ingen faktiskt. Eller bådas – beror på hur man ser det.

Jag hade förväntat mig en smutskastning av sällan skådat slag innan jag började läsa boken med tanke på vad Threst skrivit på sin Facebooksida, men jag tycker inte riktigt att boken innehåller det.
Däremot kan jag förstå att han känner sig djupt sårad, kränkt och överraskad av det som framkommer i boken eftersom kommunikationen mellan dessa två människor verkar ha varit lika obefintlig som Catrin Hedlunds rättspatos.
Ingen människa kan läsa en annan människas tankar och om det stämmer som Lotta skriver – att hon hela tiden ljög för honom, låtsades vara stark och aldrig sa någonting om hur hon kände – så förstår jag att den här boken slog ned som en bomb i hans huvud.
Ja, i den bästa av världar så kanske man kan kräva att ens partner ska förstå varenda ett av ens behov när någonting som cancer drabbar en men så funkar det inte. Av boken att döma så släppte hon inte in honom alls i sitt liv och sitt mörker.

Samtidigt så förstår jag Lotta och hennes känslor. Hon gick igenom ett helvete på jorden och hon kände sig som den mest ensamma människan i hela världen och det har satt djupa spår i henne. Hon berättar sin sida av situationen och det har hon all rätt till.
Däremot – min åsikt – så borde hon satt sig ner med sin exman och sin son och pratat med dem båda om innehållet i i boken så att pappan också kunnat få komma till tals. Gemensamt gått igenom det här med sin son så att det inte blir att han nu kommer hem med tårar i ögon till sin pappa och frågar varför han gjort mamma ledsen. Att sitta och läsa högt ur boken för honom när han är hos Lotta tycker jag är fruktansvärt.

DET förstår jag att Threst är vansinnig på Lotta för – att hon undanhållit boken från honom och sätter deras son i den här sitsen. Sonen som alltid skulle komma först! Det här tycker jag inte är okej.
Så nej, boken innehåller inte skandaler utan mer sådant som händer i ett förhållande/äktenskap när man slutar prata med varandra och går runt och gissar vad den andra tänker och hoppas att de i sin tur kan läsa ens tankar.
Och hade det inte funnits ett barn med i bilden så tvivlar jag på att Threst ens orkat bry sig nämnvärt om den här boken, men nu finns det ett barn med i bilden och det är han som i slutänden drabbas av detta.
Det hade Lotta kunnat sköta betydligt snyggare!
Betydligt!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *