Monas Universum:
Alldeles underbart!
Monas dotter ”Talibanen” har alltså kastat sin låda. Jag undrar om hon också anser att soptunnan nu är till bredden full och i behov av tömning?
Tonåren är väl en välsignad tid ändå? Jag minns tillbaka på den med värme. Jag var ännu mer förvirrad än jag är idag och var den i familjen som alltid ställde in tomma mjölkförpackningar i kylen och som var tvungen att fråga varje gång var plastpåsarna ligger.
Jag tror det är viktigt att komma ihåg det här så man inte fsjälv örgås av frustration när man blir vuxen med egna tonåringar som gör knäppa saker.
Jag lyckades även slarva bort min cykel i cykelstället utanför skolan minst en gång varje vecka. Det var som bortblåst – varje gång. Att glömma vilket skåp som var mitt i skolan hände också då och då om jag inte hade någon klasskompis att ta rygg på. Detta drömmer jag om än idag – att inte kunna hitta till mitt skolskåp. TRAUMA!
Vad är det stolligaste ni eller er tonåring gjort när nervsynapserna inte riktigt velat samarbete?
Föregående inlägg 