Sandra Beijer:
Vad ska du göra på julafton?
Jag ska äta lunch på Sturehof med min familj. Vi är ju alla vuxna i min familj och inga barn eller bebisar, och då bestämde vi att ha lite okonventionella jular innan folk får för sig att yngla av sig. På kvällen tänkte jag ha hemmafest.//Sandra
Julen är helig för mig och jag har en ganska så bestämd bild av hur jag vill att den ska vara.
Detta skapar givetvis ett dilemma och lite av en julångest eftersom både min och min syrras familj har utökats väsentligt och numera inkluderar hennes man, Lilla Palt och Lilla Korv, min sambo M, fjortonåringen och tioåringen, deras mamma, en farmor, mormor och morfar samt diverse svägerskor och svågrar.
Det familjepusslet är inte de enklaste att lägga och i år så kommer vi fira i fyra olika konstellationer – 22, 23, 24 och 29 december.
För mig är det viktigaste att vara tillsammans men hur gärna jag än skulle vilja och slog knut på mig själv 18 gånger om så går det inte att få ihop det så som jag drömmer om i mitt huvud, och det gör mig lite ledsen, samtidigt som jag faktiskt får acceptera att det är så livet ser ut nu.
Men…
Däremot är steget därifrån långt till att gå ut och käka restauranglunch och sedan ha hemmafest på kvällen som Sandra Beijer planerat, men tydligen är det inte helt ovanligt i Stockholm om jag förstått saken rätt. Jag har bara bott i Småland och Stockholm i Sverige så de får utgöra mina referenspunkter.
Jag minns när jag var tillsammans mitt ex och jag frågade honom vad hans familj brukar göra på julafton och han svarade ”jag ska gå ut med mina kompisar”.
Say what? Det har man ju hela året på sig att göra!
Julen ska vara mysig, uppkrupen i soffan men nära och kära – kanske ett glas vin eller glögg och en mysig film.
I min värld är utgång på julafton någonting som Ebenezer Scrooge eller Grinchen skulle kunna hitta på för att splittra familjen!
Jag säger som Lotta på Bråkmakargatan: OCH PÅ MIN FÖDELSEDAG JULAFTON OCH ALLT!!!
Hade någon bjudit mig på hemmafest på julafton så skulle jag trott att de skojade. Kanske om man bodde borta en jul – typ utbytesstudent eller liknande och ens vänner blir lite av en substitut-familj och man är fler som inte har några nära eller kära på plats med annars…?
Jag tycker inte ens att man går ut på nyårsafton!
Är jag en traditionsgalen tant? Eller bara obstinat?
Och snälla – säg att jag inte är den enda?
Föregående inlägg 