En gång är ingen gång tyvärr..

Alexia Kafkaletos:

Jag önskar att jag kunde säga att det här är första gången jag hör någon anklagas för att utnyttja sjukdom för att få en större blogg, men så är tyvärr inte fallet.
Jag har sett det både en och två gånger på nätet och blir – sorgligt nog – inte ens förvånad längre.
Alexia – vars dotter Corinne drabbats av Leukemi – få tydligen ta emot både den ena och den andra åsikten om hur hon orkar sminka sig, köpa kläder eller egentligen allt annat som inte är att ligga som en blöt fläck på golvet och gråta.
Hon gör förmodligen det också, men kanske är det just de här små ”ytliga” andningshålen som gör att hon för en stund kan tänka på någonting annat än sin dotters sjukdom och som gör att hon faktiskt orkar resa sig efter att ha varit den där blöta fläcken på golvet?

Jag förstår inte folk som ens har MAGE att ifrågasätta hennes motiv.
Vad mer pratar de som när de ses, de här människorna? Jag vet inte om de lyssnat på alldeles för många poddar om Dee Dee Blancharde och hennes dotter Gypsy Rose, för vad skulle annars få en människa att tro detta om en mamma till ett sjukt barn? (Munchausen by proxy)
Hur kan man påstå någonting så fruktansvärt och kränka en mammas kärlek på det viset?
Det är mycket jag inte gillar med sociala medier men här måste jag ändå få slå ett slag för all den kärlek som strömmar in i Alexias kommentarsfält.
Jag hoppas att hon inser att för varje person som ifrågasätter hennes motiv så finns det hundra stycken som backa upp henne och stöttar henne, någonting som hennes kommentarsfält verkligen vittnar om.
Att det dessutom är hennes vänners vänner som påstått de här sakerna om henne gör att jag blir nästintill mållös.
Jag hoppas att de skäms! 

Om ni vill stötta Alexia och hennes familj kan ni göra det här på hennes blogg.