Isabella Löwengrip provocerar läsarna med sin skilsmässa

https://www.instagram.com/p/BmqHwuan61J/?taken-by=isabellalowengrip

 I know it’s controversial to say but I really enjoy the divorced life! Suddenly it feels like you have twice as much life.//Isabella

Uppfinnar-Jockes efterträdare och det nya geniet bakom det revolutionerande ”HJULET” – Isabella Löwengrip vet exakt vilka knappat hon ska trycka på för att skaka loss ett liten reaktions-skalv så här på söndagskvällen. (Det är måndag när ni läser det här så klart, men ni fattar…)
Isabella verkar känner för livet som skild deltidsförälder på samma sätt som jag känner för kall Cola Zero – det är inte optimalt, men det är ändå rätt gött alltså!

Förväntas ens behov för egentid försvinna upp i tomma intet i samma sekund som man blir förälder?
Jag är genuint nyfiken, för tydligen verkar det finnas någonting riktigt smutsigt i att uppskatta det som deltidsförälder.
Angelica Lagergren grät sig igenom de första månaderna efter att hon och barnens pappa separerade men nu när hon träffat en ny man och ser fram emot deras barnfria tid så möts hon av idel hejarop.
Är det för att det inte var hon som valde att lämna relationen, utan att det var ex-mannens beslut och att hon led mer och längre öppet än vad Isabella gjort? Eller handlar det om sättet Isabella uttrycker sig snarare än vad hon säger?

Är det inte bättre att göra saker man ser fram emot på sina barnfria dagar än att sitta hemma och gråta?
Det kan man ju knappast bli en bättre förälder av? Jag älskar min egentid, både från Magnus men även från hela familjen. Eller ja, egentligen från ALLA människor! Jag älskar att bara vara på tu man hand med min inre gudinna, men det betyder ju inte att jag inte älskar alla underbara människor i mitt liv. På samma sätt som jag aldrig tolkat Ms innebandyträningar som att han inte älskar mig eller barnen, utan jag tror det är ett betydligt sundare föräldraskap att ha en identitet utanför sina barn, om så bara för en kväll i månaden.
Annars känns det som att barnen finns där för föräldern och inte tvärt om.

Kanske snackar jag en massa gojja, men jag tycker det är ett intressant ämne…
Vad tycker ni?

208 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Varför kan hon inte bara skriva att hon trivs med att vara singel?!

      Det är ju det hon skriver men i andra ord?

        Precis. Undrade varför det är så viktigt för henne att poängtera att hon är skild istället för att bara skriva singel.

          Hon är ju skild. Och singel. Hon valde det ord hon tyckte passade bäst i sammanhanget. Att du hade valt ett annat ord (?) säger ju inget om vad Isabella borde ha valt.

          När det är barn inblandat så tycker jag att skild låter bättre än singel

          Fast skild är hon ju inte, eller är skilsmässan klar nu? För övrigt så är det ju så viktigt för Blondinbella att skriva något tvetydigt för att dra trafik, istället för att skriva att hon njuter av att vara singel.

      Fast det är nog inte bara singel hon menar, hon menar ju att varannan vecka är hon barnfri och att barnen är på ett tryggt ställe, hos sin pappa. Hon får det bästa av två världar, varannan vecka?

      Bara för att man är skild betyder det inte att man har barn tillsammans med sitt ex… För det är väl relationen med sina barn, som mamma, och till sina vänner hon syftar på? Inte relationen till sin exman väl?

    Vad har hänt med gilla-knappen ?

      Den havererade nog i Graaf-gate!?

      Du ser den inte om du har adblockers på

        Fel. Jag har adblocker på men ser den ändå. Såg den dock inte tidigare när den inte funkade alls.

    Kan du inte skriva ett inlägg om ett tecken i tiden, att så många skriver riktigt obehagliga kommentarer när någon gjort något fel. De älskar att hata och använder så obehagligt språk att man undrar på allvar hur det egentligen står till.

      Det måste vata okej att kunna kritisera någon som gjort fel. Bara för att man ger kritik hatar man inte. Antar att du menar den kritik Graaf fått. Den var inte mer än rätt. Hon betedde sig fruktansvärt illa. Med det sagt är det dock inte rätt att utsätta henne för hot eller liknande. Men kritik, ja det ska hon definitvt ha.

        Plus en på den. Vet inte vad det är med människor, att vuxna personer ska behandlas som små barn och daltas med när de gjort fel och sedan inte vill rätts till det utan istället gör ännu mer fel och slänger på sig offerkoftan. Det är okej att påpeka misstag, att sakligt kritisera osv, så länge man gör det med empati.

        Jo, skriver man insinuanta hånfulla kommentarer så hatar man. Drar man in precis allt annat man inte gillar med henne så hatar man. Blir man märkbart till sig av att i grupp få skriva elakt om någon så hatar man. Och använder man svordomar och skriver saker som ”jä..a fi..a” så hatar man.

        Något saknas hos de som beter sig så.

          Undra om de som skriver hat & hot förstår att de förstör hela kritiken genom att inte vara konstruktiva? För en massa personliga åsikter men onödiga ord + hot tar ju liksom över allt bra folk skriver.

            Ja man mår typ dåligt när man läser det.

      Fast jag tycker inte att hon utsattes för hot utan det var sakliga resonemang som fördes i kommentarsfältet.

    Jag och mitt ex har varannan vecka med vår dotter, visst det var inte så att vi planerade att gå isär men det blev så och vi försöker ses på den andres veckor också. Det funkar bra för oss även om vi inte vet exakt hur hon känner för det. Men samtidigt får vi tid att göra annat och jag uppskattar iaf det även om man alltid saknar sitt barn när man är borta från henne.

    framförallt är det väl störigare med isabella för att man vet att hon säger det för att jävlas

      Jävlas hon…? Hur menar du då?

        Hon skriver saker som hon vet provocerar folk, aka jävlas.

        Jag provoceras inte av henne, men jag vet ju att andra gör det och det vet Isabella också. Hennes avsikter känns ofta väldigt tveksamma. Jag tror inte att hon bara genuint älskar att vara skild och därför skrev hon det. Förmodligen ligger det annat bakom – att hon vill jävlas lite med sina läsare.

          För att förtydliga.

          Jag tror inte att hon skrev att hon gillar att vara skild och då skrev hon det TROTS att det provocerar läsare. (Det tycker jag hade varit helt okej. Hon får ju känna det hon känner och hon kan ju inte va tvungen att ta hänsyn till om andra provoceras)

          Men jag tror inte att hon skrev det TROTS att det provocerar utan jag tror att hon skrev det FÖR att det provocerar, oavsett om hon faktiskt tycker så eller inte. Och sånt har jag svårt för, det känns inte genuint.

          Om folk provoceras av att hon är lycklig singel så är det deras problem. Tror knappast att Bella eller andra kvinnor som lever som hon (t.ex jag), bryr sig. Det är ju bara avundsjuka från bittra kvinnor och män som själva sitter fast i heteroträsket av olika anledningar.

            ja, men om du läste min kommentar där jag förtydligade så är det alltså inte grejen i sig att hon älskar att vara skild och att folk provoceras av det som jag tycker är störigt och att hon ”jävlas”.

            Du får självklart vara lycklig och singel och kan inte ta ansvar för om ”bittra människor” provoceras av det, det håller jag med om.

            Men om du avsiktligt skriver att du älskar att vara lycklig och singel, för att du vill provocera de så kallade bittra människorna, oavsett om du ens faktiskt är lycklig och singel. Då tycker jag att man är lika löjlig som de som blir provocerade.

              Bella berättar om sitt liv i bloggen och att hon är lyckligare som skild och singel. Jag tror inte att hon ”jävlas” eller ens tror att någon vettig människa kan bli provocerad av något sådant.

                Då tror vi olika 🙂 Jag skulle inte bli förvånad för en sekund om hon skriver saker som hon inte ens tycker bara för att jävlas, men kan såklart hända att jag har fel.

                Att man blir provocerad över att hon är lycklig som skild och singel håller jag med om att man inte bör bli provocerad. Jag svarade bara på varför jag tror att folk blir provocerade när Isabella säger det, men inte när Angelica Lagergren säger det.

                Bloggen är strategi, men det är långt ifrån alla som fått upp ögonen än för hennes taktik.

                När inget hon skriver går ihop i slutändan iaf, så ”provocerar” det väl speciellt de läsare på hennes blogg som varit med länge. Inte så konstigt.

            Lite som att jag skulle skriva på min FB att jag älskar Jimmie Åkesson för att jag vet att det kommer uppröra mina FB-vänner, trots att jag inte ens gillar Jimmie åkesson. Hon känns som ett stort troll liksom.

            Det kanske hon inte alls är, detta är alltså bara så jag uppfattar henne. O anledningen till att jag uppfattar henne så är ju för att hon själv har sagt att hon skriver saker för att provocera så det är ju ingen uppfattning jag har fått tagen ur intet.

          Exakt. Hon gör detta om och om igen för att få igång folk. Om hon behöver älta så mycket som hon gör om sin skilsmässa + använda mängder med terapitimmar – så är det nog knappast så bra som hon låtsats.
          Men tjänar pengar på uppmärksamheten…

            Få igång ”folk”? De enda som provoceras är ju män, och kvinnor som lever med män. En liten minoritet av folket, med andra ord.

              Hahaha män och kvinnor som lever med män är väl rimligtvis mer än hälften av befolkningen?

                Inte alla män. 🙂
                Jag menar naturligtvis att det inte längre är vanligast i vårt land att bo ihop två och två, kvinna och man. Det är mindre än hälften av befolkningen som lever i den konstellationen.

              En relativt stor del av hennes läsare blir ju i alla fall provocerade, uppenbarligen.

              O det handlar ju inte bara om hennes skillsmässa, det är ju hela hennes upplägg att skriva saker bara för att provocera, även kring andra saker. Det har hon ju flertalet gånger gått ut med, så jag förstår inte hur man kan vara så övertygad om att hon inte alls skriver för att provocera?

              Nja, snarare att hon är ganska genomskinlig numera så färre orkar bry sig..
              Och speciellt efter hon avslöjat hur hon lägger upp sin blogg, att hon vill ha 80% kritik för att vara nöjd.

              Allt är fejk ändå. Jobbigare är det väl med alla som fortfarande blir sekundärkränkta å Bellas vägnar och tror detta är på riktigt.

    Jag lämnade mitt barns pappa för ca 10 år sedan. Bästa beslutet någonsin. Jag har aldrig sörjt livet med honom eller vår relation, för den var inte bra. Är så mycket lyckligare utan honom. Barnet bor numera på haltvid hos mig. Älskar det också. Är introvert och behöver mycket tid på egen hand för att må bra. De veckor barnet är hos mig är det dock givetvis 100 % fokus på hen. Jag älskar det också. Livet är inte svart eller vitt. Man kan älska livet som ”deltidsförälder” utan att avsky sitt barn eller vara känslomässigt otillgänglig.

      Jag är introvert och är jätteorolig inför att skaffa barn.. Tror du att du hade klarat att vara förälder även på heltid? Kan man liksom ställa om sig eller måste man skilja sig tillslut för att få halvtid? 🙁

        Jag är introvert och jag har barn, 2 st med 6 år emellan, och det går hur bra som helst. Men jag tror att det är viktigt att ens partner är medveten om hur man fungerar. Jag återhämtar mig om kvällarna genom att stänga in mig, antingen i sovrummet eller på toaletten eller tar en promenad, räcker med 20-30 min. Sedan får jag en helg helt för mig själv ca 2 ggr i halvåret då min man tar barnen och åker iväg. Jag är även mycket själv med barnen i veckorna periodvis då min man reser mycket i jobbet men får min återhämtning när barnen lagt sig.

        Förhoppningsvis kan din partner täcka upp för dina behov så att det inte blir grunden till en ev skilsmässa. Jag är bara lite introvert så svårt att relatera, men ibland skickar jag iväg lillen med pappa (eller så erbjuder han) och jag får vara helt själv en stund. Det är värdefullt!

        Anonym 11.47: min man är introvert och när barnen var riktigt små (0-2 år) var det ganska jobbigt för honom. Vi klarade det ändå för att han orkade vara tydlig med sina behov, samtidigt som han insåg att han ändå inte kunde lämpa över hela ansvaret på barnen på mig varje gång det kändes jobbigt. Så vi var liksom tydliga mot varandra. ”nu behöver jag 20 minuter ostört, sen är jag tillbaka med full kraft” och det var han. ”Nu är jag irriterad för att du alltid kan begära time out pga introvert. Nu vill jag ha lite lugn och ro” och så fick jag det. När barnen är små kan det kännas som att det bara är en enda gegga av uppmärksamhet utan slut, men rätt vad det är är barnen en 3-4 år och då lättar det. Nu är våra barn i tioårsåldern och det är verkligen inga problem alls för någon av oss, det är -peppar peppar- bara lätt och roligt att ha barn i den åldern.

        jag är oxå introvert och högkänslig. har 2 barn på heltid med min man. De fungerar bra, jag behöver inte så mkt återhämtning från barnen den stunden efter dom somnat räcker. däremot behöver ja återhämtning från min man och andra sociala sammanhang, de som stressar mig mest är att ha barnen tsm med en eller flera andra vuxna. där verkar min gräns gå. därför är de bra att jag och min man jobbar om varandra ganska mkt. Vi får lagom med tid tsm.

        Jag vet inte om jag är introvert egentligen men är ensambarn och med stooort behov av att vara ensam.
        Jag har fostrat mitt barn till att respektera mitt behov av att stänga in mig/stänga av omvärlden.
        Dessutom har jag sedan hon föddes haft skiftarbete vilket gör att jag haft ensamma dagar mitt i veckan.
        Idag klev jag upp kl 4.45 och dricker nu kaffe och njuter av lugnet och ensamheten.
        Barnets pappa är likadan men han får sin dos på kvällen.
        Var noga med vem du skaffar barn med så går det nog bra.

    Alla hanterar väl separationer olika, och har man barn varannan vecka så gör man väl det man gillar som mest på sin barnfria tid. Sen att man sörjer separationen på sin barnfria tid är väl inte heller något konstigt. Jag menar att känslor är ju inget man planerar eller kan styra över.. 🙂

    Kan hon inte bara få känna så då? Äktenskapet kanske var skit och nu är hon supernöjd så… och? När jag lämnade mitt första ex så kände jag att jag kunde andas igen. När det tog slut med mitt andra ex föll jag i ett avgrundshål och kravlade mig upp ett halvår senare, trasig och tom. Alla som har levt mer än 15 år fattar väl att alla relationer är olika?

      Jo klart hon kan få känna så men att äktenskapet var skit var ju verkligen inte det hon visade upp iallafall, hon och Odd var ju det ultimata paret som ”high-fivade” sig genom alla svåra stunder som hon själv så fint uttryckte sig. Hon äääälskade att storhandla o ha fredagsmys och i princip allt hon tar avstånd från idag, vilket gör att man börjar ifrågasätta hennes trovärdighet. Klart att man förändras som person genom åren, klart att relationer kan gå åt helvete men hon är så extrem i sitt sätt att beskriva hela tiden. Sen som flera nämner här att hon själv berättat vilken strategi bloggen är och hur hon i stort sett ”leker” med folk som läser, det kan ju anses som både smart men jävligt ruttet också enligt mig.

        Ja kanske, är inte så insatt i BB världen men om man nu är medveten om att hon har en strategi för att provocera hur kan man gå på det då?

    Men hon e ju så tröttsam! Vi visste ju (nästan) alla innan att hon skulle använda skilsmässan för en massa ”nya” insikter.
    Och hon gör inte annat än att älta om sig själv dagligen…

      Alla stora händelser i ens liv ger ju nya insikter…? Jag tycker att det är bra att fundera över livet, hur man själv känner, reagerar, handlar osv. Vad man gillar, vill och kan. Tycker det hjälper mig själv att bli en gladare person och till ett liv jag gillar.

        Isabellas liv är en enda följetong av insikter, som en new age-självhjälpsbok. Om hon så torkar baken på toa så lyckas hon få det till en djup insikt. Alternativt måste hon berätta att sånt gör hon minsann inte själv länge utan har en anställd som gör, eller att hon bor på ett lyxigt hotell som minsann erbjuder den mycket tidsbesparande tjänsten. Nästa gång hon gör samma sak så är blir det en helt annan insikt, för då är det nåt annat som genererar cash.

          ???

      Men om hon är tröttsam för dej varför engagerar du dej. Följ någon du blir pigg av istället. Så enkelt är det.

    Jag har aldrig varit så lycklig som dagen då jag bestämde mig för att aldrig mer ha en relation med en man. Är det förbjudet att säga som kvinna? Ja, tydligen finns det gott om kvinnor som bittra sitter fast i heteroträsket och skammar alla andra kvinnor som lyckats ta sig ur skiten.

      Jag är lycklig som poly ?❤️

        Jag med ????? det bästa som hänt mig

      Å jag är lycklig som hetero (pga har inte fallit för kravet att jag måste heltidsjobba utanför och i hemmet) och klarar av att förstå precis vad Isabella menar och precis vad du menar trots det. Lite mindre peka finger vore ju trevligt här i livet ändå! 🙂

      Samma här. Har aldrig varit mycket för män egentligen men eftersom man ”ska” vara med dem enligt alla inskränkta muppar så har jag varit det. Men nu, Fuck it. Jag överger det könet för mitt eget. Mycket bättre ??

      Jag har tänkt att en relation med en kvinna hade varit så mycket enklare, jag funkar ju så bra ihop med mina vänner och vi förstår varann på ett annat sätt men sen har lyssnat på min vän som är bi. Det är fasen ingen skillnad där. Så fort känslor som kärlek, svartsjuka och passion kommer in i en relation så blir det krångligt oavsett kön. Tack och lov så är jag inte bittert fast i en relation så jag känner mig rätt så ok att vara hetero. Sen så finns det inget som en kärleksfull, väldoftande, lugn och snygg man ??

      Inget fel med att säga att man är lycklig som singel. Men poängen är att Blondinbella håller fram alla insikter hon får som fullkomligt revolutionerande, hon kan upptäcka i morgon att vatten är bra för kroppen och hålla fram det som att hon botat cancer…

    Är väl inte konstigt att hon gör andra saker, typ reser (hennes resande ur miljösynpunkt är dock en helt annan diskussion) umgås med vänner och jobbar massor de veckor hon inte har barnen. Förstår inte de i hennes kommentarsfält som undrar varför hon inte vill va med sina barn, när de inte ens är hennes dagar. Ska hon kidnappa dem från Odd eller? Inget fel i att göra det bästa av tiden hon inte har barnen. Men hon tjatar ju om det så mycket, vi vet redan att hon gillar sina tårtbitar och sin balans. Hon får gärna komma med nåt nytt nu känner jag.

    Är det inte mer provocerande att säga något i stil med ”jag och min partner har med åren blivit mer vänner än älskare men hen är fortfarande min bästa vän och vi trivs ändå med varandra så vi tänker stanna tillsammans för barnens skull och kanske kan vi hitta tillbaka till varandra som älskare om några år när barnen är äldre. ”?

      Så lever jag och mina vänner kan ha svårt för det och vill ge råd för att fixa ”problemet”, så kan man absolut inte leva! ?

    Tror det mer handlar om henne och hur hon säger det, snarare än att det är fel att ha de känslorna hon har. I hennes fall så får man intrycket av att hon alltid sätter sig själv i första rummet, så även vad det gäller detta. För att hon skulle få det ”perfekta” livet så offrades hennes barns lycka.

    Enligt hennes egen berättelse så hindrade odd henne i hennes karriär vilket gjorde att äktenskapet fick offras. Hon hade kunnat valt en annan väg. Hon lägger tid på så otroligt mycket onödigt så jag tror att hon hade klarat av att hinna med både att göra karriär (på 8 timmar per dag) samt att ta hand om sitt familjeliv (på kvällar och helger). Istället för att kompromissa så skiljer hon sig för att få precis som hon vill. Hon sätter alltid sig själv i främsta rummet. Hon utsätter inte bara sina barn för precis det hon själv så många gånger skrivit om att hon själv mått dåligt för, och därför aldrig skulle utsätta sina barn för, utan hon går även ut offentligt med att hon njuter av de val hon gjort.

      Nadia: Så offrades hennes barns lycka….? Vill du påstå att hennes barn skulle vara olyckliga? Och vad i hela friden vet du om det?

        Fast Bella skriver ju själv att hon ser att barnen njuter av att se henne o oss ihop nu när de umgås igen.
        Skillnad på att njuta av sitt liv och att fira, ffa offentligt, fira att bara ha barnen på halvtid.

      Misstänker att Odd tyckte att hon skulle ta ansvar för de barn hon har satt till världen. Att hon inte kan bli förälder och sedan gå ut och jobba hur mycket som helst och låta barnen skötas av andra. Barn är inte något som man plockar fram ur barnkammaren när det passar en själv. Jag vet att det finns många som lever så, Isabella är inte unik, men det finns också många som vittnar om frånvarande föräldrar eller bara frånvarande pappor har betytt och hur den typen av uppväxt har påverkat dem.

        Men snälla rara. Det gör väl varenda förälder som måste arbeta? Det kallas förskola. Alla har inte råd eller vilja till att vara hemma i 7 år för att virka och baka bullar. Jag tycker att hon om någon verkar att verkligen umgås med sina barn? Jag förstår inte den här logiken som folk (läs pkmammor) sitter och tror är sund? Jag förstår om man själv kanske är missnöjd med sitt eget liv men ändå försöker att rättfärdiga det med att spotta på andra som har lyckas bättre än en själv men hur hjälper det folk? Hur mår man egentligen själv om man inte kan fatta att alla är olika? Ska en mamma verkligen behöva lägga ner allt hon någonsin har gjort? Men en pappa ska fortsätta i samma takt? Hur är det ok? Hur är det ok att ni sitter och dikterar hur ett föräldraskap ska se ut? Ni kanske behöver sluta att leka barnpsykologer för att ni läser några listor online om hur barn mår bäst? Förstår inte hur ni kan med? Hennes barn är välmående friska fina barn med två närvarande föräldrar som umgås med dom ist för att bla sitta här och fräsa skit om hur andra sköter sina barn. Patetiskt really.

          Rättelse: Inte pkmammor, att vara puss och kram är inget skamligt. Men mammamaffian…hjälp.

            Suck. Puss och kram från autocorrect?…

          Anonym 12:54. Word! Sen är det ju faktiskt så att heterosexuella föräldrar som bor ihop, sällan är den bästa miljön för barn att växa upp i. Våld, sexuella övergrepp, psykisk och fysisk misshandel, könsförakt, ojämlikhet, dåliga vuxna och framför allt kvinnliga och manliga förebilder, missbruk, kriminalitet etc är ju fenomen som vi rätt sällan ser i andra typ av föräldraskap än heterosexuella.

    Märkligt att heterofolk alltid blir provocerade av människor som väljer andra sätt att leva. Det är, som vi alla vet, ett effektivt sätt att upprätthålla gammalmodiga normer. Heterofolk som blir provocerade av, och försöker skamma människor som ligger med folk av samma kön eller som inte ligger öht. Heterofolk som blir provocerade av och försöker skamma kvinnor som väljer bort män och/eller barn i sina liv. Sköt er själva och skit i andra!

      Handlar inte om det, utan mer att folk är less på hennes BS, att hon ändrar sig med vad som är optimalt sätt att leva på var femte minut och mästrar om sina sk lärdomar.
      Det var även Bella som påstod sig hittat svaret på varför folk skiljer sig, man skulle ist göra som hon och Odd! (Haha)

      Fast nu läser du nog in något helt annat än vad som står i inlägget eller kommentarerna, jag tycker det är jättebra om människor kan njuta av sina nya liv med andra förutsättningar när det inte blev som de först trodde. Och tycker alla ska få göra som de vill, bara de själva mår bra spelar varken kön, ursprung, ålder etc någon roll (så länge de inte skadar ngn annan såklart).

      Men Bella har ju inte valt bort varken män eller barn? Det här är ju heller inget skammande för hennes ev. homo- eller bisexualitet (ser inte riktigt var du ens får in det perspektivet, för att hon haft en sleepover med en tjejkompis?). Hon har valt bort en man och har fortfarande barnen på halvtid.

      Sen tror jag inte heller det är Bellas liv i sig som folk provoceras utav, visst upplever jag att hon skammas för att hon mår bra av varannanvecka-livet (ngt hon såklart inte ska skammas för, vilket även är grunden till detta inlägg). Jag tror många provoceras av sättet hon höjer sitt eget liv genom att förminska andras, hon får det ofta att låta som att hennes sätt att leva är det enda rätta för alla och att hon iom sina nya insikter tror/tycker att alla ska va av samma åsikt. Det här med Bellas strategier är mkt mer komplext än folks åsikter av heteronormativa levnadssätt. Eller ja, det är så jag tror iaf.

        Prison: Jag tror att det är andra som KÄNNER sig förminskade när de sitter i heteroträsken ute i förorterna med 2 barn, man, villa, volvo och vovve. Samtidigt som Bella har massor av egentid, är självständig och oberoende och lever lyxliv som heteroträsket bara kan drömma om. Så. jävla. avundsjuka. kärringar.

          Fräsch kvinnosyn. Grattis till den Estelle.

          Det håller jag med till fullo om, såklart finns det många som är mycket nöjda med sina Svensson-liv i heteroträsket men är väl kanske inte dem som provoceras mest heller.

          Hat-kommentarer (vet ej vad jag ska kalla det, klag?) säger ju nästan alltid mer om personen som skriver än vem hen skriver till. Såklart är det jobbigt att se andra (utåt sett) må så bra om man själv inte gör det, det är synd att så många låter set gå ut över andra än att deala med sitt eget liv.

          Men med just Bella tror jag att det är mer komplext än så och Bella VET ju att hennes ”okomplicerade lycka” provocerar. Vilket är provocerande för många, att hon medvetet provocerar. (Överanvändning av ordet provocera hehe). Tror det oftare handlar om det än icke-heteronormativ skammning.

            De som provoceras är förstås folket ute i hetero-träsken som är olyckliga med sina egna livsval. De känner sig förminskade och deras känslor kan ingen annan göra något åt. Ingen förutsätter att ens livsval kan PROVOCERA andra människor. Men så gör heterofolket när de vill tvinga andra in i samma norm som de själva lever slaviskt efter.

              Du verkar olycklig som ickehetero, och bara måste få trycka ner heteromänniskor lite va? Ta en paus härifrån vetja, och fundera på varför det blev så.

                M: Jag ”verkar”….? Typiskt hetero-trams. Ni beter er som småbarn.

                  Ja det såklart. Du vet ju vilken sexuell läggning den som svarar dig här ?

                  Hint: Vi är fler än en M.

              haha fattar inte heller. jag kan förstå att folk blir provocerade av hennes skitsnack, jag är singel och lycklig jag också.

              Så din rekommendation till oss hetero med barn är att vi alla borde skilja oss, flytta ut och bli gay för att bli lyckliga? Okeeej, vi säger så…

                Doktor Glass: Det är bara heterofolk som lägger sig i när andra inte lever som dem.

                  Du själv är ju här och snackar skit om vanliga svenssons med två barn, villa, volvo, vovve… ?

                  Jag upplever att det snarare är HBTQ – rörelsen som lägger sig i när folk inte vill leva som dem. (inte alla som är icke-hetero utan de som är aktiva i diverse intresseorganisationer.)

                  Vänta Estelle? Den enda här som verkar har problem med att folk inte lever som en själv är ju du. Läs dina kommentarer. Den här kommentaren från dig tog nog priset.

                  Trolleriochtrollera

              Du sätter banne mig världsrekord i projicering! Tagga ner.

              Får jag fråga dig, Estelle, varför du hela tiden upprepar och poängterar sexuell läggning i dina inlägg? Har vi inte kommit längre än att det inte spelar någon roll vilken sexuell läggning man har? Varför tala om ”heteroträsket”? Skulle det vara okej att vända på det, och tala om ”homoträsket” istället?

          Wow, jag tror att det faktiskt är du som är den med mest fördomar här. Å andra sidan kan jag kontra med att jag känner igen den här människosynen från andra med ”åh jag är så fri, anti mainstream, flower power, anti heteronormen, anti tvåsamhetsnormen”-tugget… 😀

            Eller hur? Precis som alla veganer som liksom funnit ”det” och sen inte gör annat med sitt liv än sprider negativitet.

            Well. Om ”det” är att vara bitter resten av livet så kan jag avstå ?

          Oj, där prickade du in mig nästan precis. Kvinna. Bor i förorten. Gift med en man. 2 barn. Villa. Ingen hund dock (allergi) och 2 (!) volvo-bilar. Inte sjutton visste jag att jag satt fast i ett träsk! Tur att jag är lyckligt ovetande för jag gillar verkligen mitt liv. Förresten, en sak missade du på: Jag. är. inte. det. minsta. avundsjuk. och. jag. är. inte. heller. en. kärring.

            Till Estelle. alltså.

              Oj, vad provocerade heterofolket blir, när det är er egen livsstil som kritiseras och ifrågasätts.
              Ni gick i fällan, som ni alltid gör. 🙂

                haha alltså trollar du?

                ja det är väl klart man blir provocerad av att någon berättar för en att ens liv är ett träsk och att man är avundsjuk när det inte alls stämmer.

                har någon här kritiserat att du är gay, singel eller vad du nu är? den enda som skammar är ju du.

                  Nej, jag trollar inte. Jag kritiserar och ifrågasätter heterofolkets konservativa livsstil. För att visa på att det är så ni gör när folk inte vill leva på samma sätt som ni.

                  Ja det är klart hon trollar.
                  Eller också är hon sjukt avundsjuk på folk med ”det vanliga livet”. Men tror mest att hon trollar.

                  Vilka vi? Jag har aldrig kritiserat nån som varken är singel eller gay o det har ju ingen annan i det här kommentarsfältet heller förutom du.

                  O varför antar du att alla ”vi” andra är i heteroförhållanden? Enligt dig är det ju bara en liten del av befolkningen som är det.

          Tips: om du är nöjd med ditt livsval anta att andra är det med sina fram tills du får motsatsen bevisad. Du kommer inte bli lyckligare genom att förminska andra.

            Milly: Dina ord är något som alla heterosexuella borde lära sig. Då skulle vår värld se mycket annorlunda och bättre ut. Ni blir inte lyckligare i era heteroträsk genom att förminska andra.

              Här är det snarare du som förminskar kärnfamiljskonstellationer, inte tvärt om dock.

          Och nej jag sitter inte fast i det du beskriver, jag är student med cykelavstånd till allt och det mest värdefulla jag äger är en begagnad dator, en balklänning, mina gamla ridstövlar, en begagnad cykel och en ärvd märkeslampa som är tämligen unik, vet inte värdet på lampan man gissar att totalvärdet är på max 12 000 sek. Inga barn, ingen bil, ingen hund, visserligen en sambo men thats all.

          Och du verkar rätt provocerad själv, -av heteromänniskorna du verkar veta väldigt mycket om.

      Tack för länken! Var väldigt intressant! CamCam borde skriva om detta! ??

      Tack för länken! Mycket intressant att läsa. Har varit utan smink under en tid som sjukskriven och ramlade in på Huda Beauty på insta när jag klickade runt för ny inspiration. Som en helt annan värld, just den enorma mängden basprodukter känns avskräckande. Lite ”roligt” att det blivit sån hype om att produkter ska vara veganska, men att de innehåller silikoner, siloxaner, petroleum, nylon och acetater går utmärkt. Inget av detta är speciellt bra för varken människor eller djur och natur.

    Skilsmässa gynnar mammors karriär och kvinnor i toppjobb riskerar skilsmässa. Vardagspusslet är tusen små struntsaker som måste fixas och när mammorna slipper det hälften av tiden (eller ger fan i det från första början) har de såklart energi över. Även om de längtar efter ungarna.

      Exakt. Att ha barn deltid kommer bli allt vanligare.

        Och det är sorgligt från barnens perspektiv. Ingen fast punkt, utan slussas runt mellan människor.

          Jag är skilsmässobarn. Vet du överhuvudtaget vad du pratar om när du skriver sådär?

            M
            Jätteglad på riktigt att det funkade fint för dig men ja det är forskat på att många barn mår dåligt av att ha två boenden som de slussa emellan, eller att de iaf skulle mått bättre av att ha ett.

            Idealet som jag ser det är att barnen har ett bonde som de bor i så är det de vuxna som skulle få flytta ut och in varannan vecka.

            Jag inser så klart att det är ohållbart framförallt med dagens bostadsmarknad, men om vi bara såg till barnen vilket vi alltid borde så skulle det nog i de flest falla vara att föredra.

              boende *

              mina vänner gör iof så, barnen bor kvar i villan och mamma och pappa flyttar mellan villan och en 2:a. En av dom har även ny partner som flyttar med.

              Du menar på riktigt att barn skulle må bättre av att bo i ett hem med föräldrar som är olyckliga än i två hem där föräldrarna är lyckliga TRH?

              Bite me I say.

              För övrigt: ”Jätteglad på riktigt att det funkade fint för dig”

              Vart står det någonstans?

          Det är positivt för barn som har växelvist boende vid skilsmässa. De har nämligen mycket, mycket bättre kontakt med sina pappor.

            Källa?

            Är det boendet eller att det får egentid som är orsaken tror du?

            Svara inte på Estelles kommentarer, hon är ett uppenbart troll.

    Sätt BARNEN främst i allting. Förstår ni inte vilken skymf detta är mot dem? Livet som skild? Det är en löjlig pik mot exmannen SAMTIDIGT som hon nedvärderar tiden med barnen. Att hon gör detta för att PROVOCERA? Hon framför sina tankar och känslor inför en internationell publik. Vill hon då framstå som känslokall gengemot sina barn? Självklart inte! Detta är Isabella. Vad less jag blir på att så många är så naiva.

      NN: Jag tycker det verkar som om Bella sätter sina barn främst. Jag ser sällan hetero-mammor som har så mycket kvalitetstid med sina barn som Bella har. Hon verkar vara en fantastisk mamma som pratar och umgås mycket med sina barn. Samtidigt är hon en framgångsrik och självständig karriärkvinna, vilket ger båda barnen en bra kvinnlig förebild.

        Vad har folks sexuella läggning med saken att göra? Går du och frågar kvinnor på stan vem de ligger med innan du bedömer deras föräldraskap eller?

        Jag tror de flesta mammor har ”kvalitetstid” med sina barn, i stort sett dagligen. Kanske inte så mycket av det som de skulle önska pga jobb osv men ändå. För barn är en förälders närvaro det viktigaste, sedan om det ”bara” är att föräldern lagar mat medan barnet sitter vid köksbordet och gör läxor eller ritar, så är det fortfarande en viktig samvaro för ett barn. Vanlig vardag är inte så dumt, den skapar trygghet. Du kanske förväxlar häftiga aktiviteter med aktivitetstid?

        Det beror ju såklart på vad som innefattas i begreppet ”kvalitetstid” med barn, men många av oss har kanske inte möjligheten, vi har ingen som lagar mat och städar åt oss och måste därför lyckas få ihop dom grejerna med barnen också. Det löses ju inte heller av en skiljsmässa, eftersom man måste ju fortfarande laga mat den veckan man har barnen.

          Nej, de flesta mammor har inte den möjligheten till kvalitetstid med barnen som Bella har.

            Nej, precis, så då är det kanske inte det att Bella brutit mot någon norm eller någon skilsmässa som gjort att hon har den kvalitetstiden som andra hetro-mammor enligt dig inte har lika mycket av, utan då kanske rent av är en fråga om pengar.

              Frågan är ju istället hur det kommer sig att heterofolk alltid kritiserar Bellas moderskap när de VET att Bella har mer kvalitetstid med sina barn, än vad de själva har? Bella är en jättebra mamma, en positiv kvinnlig förebild för båda sina barn och hon är på god väg att trygga barnen ekonomiskt för all framtid. En sån mamma skulle jag själv ha önskat mig.

            Fast all forskning visar ju att när det gäller unga barn så är det kvantitet som räknas.

    Blev inte provocerad alls..

      Inte jag heller, vad är det att bli provocerad av? Ärligt talat så förstår jag inte varför folk engagerar sig så mycket i henne, ingen tycks gilla henne och stör sig på i princip allt hon säger, skriver och gör och hon känns aningen falsk. Varför orkar man lägga sin energi på en sådan människa när det finns så många andra härliga människor som ger energi?

    Vad är provocerande? Det kommer ju bli mer såhär för familjer i och med att det förväntas av oss att båda föräldrarna ska jobba heltid samtidigt som man ska hinna med barn och hem. Smartaste lösningen är ju att ha nåt på deltid och det enda accepterade i vårt samhälle idag är isf att ha barn och hem deltid. Mannens heltidsarbete är norm – det är dit vi alla ska.

      Jag tror verkligen att du har rätt. Frågan är om vi lyckligare av att alla jagar karriärmässig framgång (vad nu det är) eller om vi borde sträva efter att det klassiska kvinnliga ska bli norm istället. Jag vet vad jag tror iallafall…

        Jag är också helt säker på vad mänskligheten behöver och det är inte ditåt vi vandrar just nu ☺️

        Fast med det klassiskt kvinnliga är vi låsta vid mannen och får desustom skitdålig pension om vi inte tar livet av oss innan dess.

          Det beror dock inte på heteronormen utan karriärsval och hur man väljer att fördela den där lagliga rätten att jobba 75% då barnen är små.

          Välj yrken som ger bättre lön, 6 veckors semester och se till att vid barn göra så båda jobbar 87.5% istället för 100% och dela lika på föräldradagarna och VAB.

        Alla måste jobba i vårt samhälle. Mammor måste jobba för att få mat på bordet och tak över huvudet åt sina barn, dvs för att kunna försörja dem. Hur skulle de annars överleva?

          Självklart måste alla jobba. Men jag tror att mänskligheten i stort mått bättre av att vi premierade det klassiskt kvinnliga istället för att alla ska göra det klassiskt manliga. Med det menar jag att jobba mindre (införa 6h/arbetsdag t.ex), vara omhändertagande mot sig själv och sin omgivning, vara mer med sina barn osv. Alltså det som av omgivningen setts som kvinnorgöra och därmed värdelöst.

          För mig är det mer eftersträvansvärt än att alla stressar ihjäl sig i jakten på perfekta karriären och status…

            Men hur tänker du dig att mammor (eller pappor för den delen) skall kunna försörja sina barn om de inte jobbar?

              Växla ner, köp ett billigt hus på landet, handla second hand, köp inte senaste tekniken och sluta okynnesrenovera. Komplettera med en köksträdgård.

                Det är bara märkligt att det alltid är föräldrar som delar på föräldraskapet (man/kvinna) som klagar på tidsbrist och påstår sig inte hinna jobba heltid samtidigt som de har barn. Landet kryllar av ensamstående mammor (oftast) som både jobbar heltid och själva tar hand om sina barn och hushåll. Hur hinner de mammorna? Hetero-mammor som däremot har två mans-händer till hjälp med hushåll och barn samt TVÅ inkomster i familjen, anser sig måste gå ned på deltid för att ”hinna med” vardagen och klagar över att de inte har råd. Hur är det möjligt?

                  Estelle har du barn själv? som ensamstående är det tufft, att vara själv med små barn när man själv har feber eller är magsjuk, eller när barnen är sjuka så man måste vabba, speciellt om man har 2-3 barn blir det lätt mycket vabb. Många ensamstående har hjälp av mamma, pappa, syster, m.fl för att få livet att gå ihop, och ekonomin kan bli svår om man har otur.
                  Men bara för att ensamstående föräldrar kämpar behöver det inte betyda att det är lätt, dem kämpar för att ta hand om sina barn som dem älskar, det finns inget annat val än att jobba och slita, men många tar som sagt hjälp av familjen vid behov.

                  ”Det är bara märkligt att det alltid är föräldrar som delar på föräldraskapet (man/kvinna) som klagar på tidsbrist och påstår sig inte hinna jobba heltid samtidigt som de har barn. Landet kryllar av ensamstående mammor (oftast) som både jobbar heltid och själva tar hand om sina barn och hushåll. Hur hinner de mammorna? Hetero-mammor som däremot har två mans-händer till hjälp med hushåll och barn samt TVÅ inkomster i familjen, anser sig måste gå ned på deltid för att ”hinna med” vardagen och klagar över att de inte har råd. Hur är det möjligt?”

                  Det var det mest märkliga jag läst och då har du ändå skrivit bra mkt skumma saker här Estelle. Det är ju i tvåsamhet man KAN gå ner i tid för att hinna med. Att ensamstående inte gör det säger ju sig självt…. Man har bara en inkomst.

                Milly : vad ska du handla i second hand affären om mycket majoriteten av svenska familjer inte köper nytt? Det låter som att det du ser framför dig leder tillbaka till ett äldre samhälle och det var knappast bättre för kvinnor.

                  Kvinnans beroende: I ett äldre samhälle med självhushållning så var alla mer beroende av varandra, skulle påstå att det ensidiga beroendet uppkom i samband med industrialiseringen och urbaniseringen. Dessutom så antar jag här att båda vuxna i en familj med två vuxna växlar ner.

                  Frågan om second hand: du tycker alltså att det är ett problem idag att vi inte konsumerar tillräckligt och det råder brist på saker att köpa second hand, och att vi inte överkonsumerar i ett slit- och slängsamhälle? Vi kan ta ett problem i taget, den dagen det börjar bli brist på begagnade varor kan vi ta den frågan.

                  Frågan om ett äldre samhälle: Vi lever idag i ett samhälle där människor bränner ut sig, vi lämnar våra barn till barnomsorg 10-12 h/dag, människor upplever större ofrivillig ensamhet än någonsin och om alla levde som i Sverige skulle vi behöva 4 jordklot. Ärligt talat så är jag övertygad om att vi skulle kunna leva med samma levnadsstandard som svensken hade 1970 utan att fysiskt lida och psykiskt tom må bättre än idag. Genom de effektiviseringar som skett sedan 70-talet kunde vi då i snitt arbeta färre timmar per dag och börja möta varandra som individer istället för som varumärken och produkter. Om det är bakåtsträvande visst, det är det bitvis, men även framåtsträvande.

                  Milly: Om barn är för tidskrävande för att folk skall klara av att jobba heltid (vilket de inte är för ensamstående föräldrar) så är det främst insatser mot de ensamstående föräldrarna som krävs. De har bara en lön, bara två händer och hälften så mycket fritid som två vuxna som delar på föräldraskapet. De ensamstående borde få gå ned i arbetstid, få dubbelt barnbidrag och andra hjälpinsatser (t.ex gratis barnpassning). Sen är det ju valfritt att skaffa barn i Sverige. Om två föräldrar av olika kön tycker att det är för jobbigt och ansvarsfullt med barn så kan de låta bli. 🙂

    Tycker kanske det inte är mer provocerande som så, men mer intressant hur hon de senaste veckorna malt på om hur hon värderar frihet och oberoende högst av allt. Också nu i senaste inlägget:

    ”Jag har ett litet tips angående att få igång motivationen; och det är att fråga sig själv ”What are you fighting for?”. Helt plötsligt väller det upp tankar och känslor. Var är det du egentligen vill med livet? För min egen del kan listan göras lång. Men självständighet och att vara oberoende står högst upp. Det är ett liv jag gärna sliter för att få ha.”

    Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår vad hon menar. På vilket sätt är hon inte självständig och oberoende nu? Hon är myndig, hon tjänar jättebra, hon kan resa i princip hur mycket hon vill, hon har haft möjligheten att anställa folk som gör vardagsslitet åt henne, hon har gjort klart för längesedan att hon inte vill vara sambo igen utan ha relationer utan krav. Har faktiskt svårt att tänka mig någon mer självständig. Menar hon vara ekonomiskt oberoende, att slippa jobba överhuvudtaget? Men hon älskar ju att jobba?!

      Om jag utgår från mig själv är att vara självständig att hela tiden lita på att JAG klarar mig själv. Likaså oberoende, det är inte enbart att vara ekonomiskt oberoende utan att inte vara beroende av andrq människa för att mitt liv ska fungera. För mig handlar det inte om att kunna outscora all markservice utan veta att jag kan ta hand om allt även om jag förlorar människorna i min omgivning. Våga gå ut själv i nya städer och inte bara stanna på hotellrummet, njuta av livet utan att ha någon annan vid min sida, kunna sköta hemmet och vardagen även om jag inte har råd att betala andra för att göra det, göra aktiviteter på egen hand med potentiella barn och ja… kunna leva livet oberoende om jag har människor som alltid är i min närhet, gör allt det tråkiga åt mig, strukturerar och planerar åt mig eller inte.

      Pengar är en flyktig självständighet, det kan hända så mycket som får dem att försvinna och för mig är att vara oberoende och självständig att kunna ha ett fungerande liv även om jag står helt ensam. Att alltid ha sällskap, inte kunna vara själv, alltid vara på vift, rotlös, fly vidare till nästa ”spännande sak” och ha massa människor omkring mig, som har kontroll över att grunderna i mitt liv och min vardag, är inte min definition av självständighet. Även om pengar kan köpa mycket kan det bara köpa en människa ekonomiska oberoende, men att vara oberoende handlar ju om så mycket mer.

        Tack för ditt tänkvärda svar! Jag håller nog med dig. Det är väl också det som gör mig förvånad med Isabellas inlägg, att om man alltså ser till en mer ”ytlig” eller kanske den mer vanliga definitionen av självständig, så är hon ju verkligen det, som jag konstaterade. Jag förstår liksom inte hur mer självständig hon kan bli.

        Men om man ser till din definition av frihet och oberoende, så har hon ju helt klart saker att jobba på: hon har uppenbart svårt att vara ensam, svårt att våga gå utanför sin comfort zone, tar efter åsikter beroende på vem hon umgås med, vågar inte lita på att hon klarar en del av vardagssysslorna/barnen själv etc. Men inget av detta är ju något hon jobbar med eller sätter upp mål runt. T o m när hon åkte till ALV med barnen ville hon ju ha med sitt ”kravlösa” sällskap.

        Tycker det är ett märkligt mål bara, speciellt som det till synes är uppfyllt. Och kanske också för att jag skulle känna mig mer ofri med en massa personer som gjorde saker åt mig hela tiden och en hets att vara vacker och dokumentera mitt liv. Och det är ju dessa delar som hon är mest nöjd med i sitt liv. Jag filosoferar lite bara, vi är väldigt olika jag och Isabella.

      Jag tycker inte hon är självständig och oberoende. Totalt Tvärtom.

    Jag tänker att om man har barnen deltid, så slipper barnen den griniga mamman/pappan som känner att hen aldrig hinner med. För mamman/pappan hinner återhämta sig och längta riktigt jäkla ordentligt, så när hen har ungarna så är hen sitt allra bästa jag, alltid. Lyckliga barn som har större chans att ha två uppvilade och glada föräldrar.

    Hennes analyser har ju ALDRIG barnperspektivet, det är bara jag, jag, jag.
    Tycker det är sunt att sånt tänk provocerar.

    Att skilja mig för nu snart 6 år sen var det bästa vi kunnat göra. Vi är mer som syskon/bästa kompisar idag och kan umgås tillsammans med våra respektive. Barnen kan komma och gå mellan oss som de vill och ja, det ÄR att få det bästa av två världar av att ha barnen varannan vecka. Jag vet att mina barn har det bra hos sin pappa, så att de ska far illa av att inte ha mig varannan vecka ser jag inte alls utan snarare att de har två familjer som vill deras bästa och en mängd vuxna runt i deras liv som är trygga och vill deras bästa.

    Det är som att skilsmässa är likamed tragik och gråt. det behöver inte alls vara så. Sen är det bara tråkigt att man ska trycka ner dem som faktiskt uttrycker att de trivs med den livsstilen. Låt Bella tycka det är bra då..
    Det som jag hellre undrar över är ifall barnen faktiskt är med henne på halvtid. Man får känslan av att de är mer hos sin pappa.

      Önskar att fler kunde lösa det som ni, hoppas det kommer bli vanligare och vanligare framöver!

      Det finns forskning som visar att kvinnan i heterosexuella relationer blir lyckligare efter skilsmässa. Medan mannen blir olyckligare. Heterosexuella män blir lyckligare och mer hälsosamma när de ingår relationer med kvinnor. För heterokvinnor är det tvärtom.
      Oavsett så är det trist att år 2018 försöka skamma och tvinga folk in i den konservativa heteronormen, som heterofolket alltid gör. Låt var och en välja sina egna liv och när ni är missnöjda med era egna – ta tag i dem istället för att bli avundsjuka på de som har gjort bättre livsval.

        Den forskningen skulle jag vilja se eftersom av erfarenhet så blir det betydligt tyngre att klara sig ex ekonomiskt eftersom det är (oftast) mannen som tjänar mest och har det lättare att gå vidare. Mina första år var hemska rent ekonomiskt. Jag höll på att helt gå under. Det var inte riktigt kopplat med lycka att inte kunna skjutsa barnen dit de vill för jag va tvungen att noga räkna så bensinen räckte hela månaden. Jag levde på gröt nästan alla dagar då jag inte hade barnen för att använda matpengarna på veckorna jag hade dem. Jag kunde inte köpa kläder och skor på samma sätt som när man levde i tvåsamhet. Jag hade ständig ångest över hur jag skulle få nästa månad att gå ihop. Vet att flera av mina nära vänner har haft samma upplevelser som jag. Man kanske blir lycklig av att man inte lever med en man som man inte älskar, men allt det andra runt omkring var inte direkt guld å gröna skogar.. Mannen däremot lever på som vanligt och kan resa, köpa leksaker och annat skoj för dem.
        Nåja, det är passé nu, men det tog mig flera år att ”komma igen” och ha en god levnadsstandard och känna mig lycklig samt prioritera min hälsa efter min skilsmässa.

        Så den forskningen skulle jag gärna se som du hänvisar till.

        finns väl ingen som har skammat någon i det här kommentarsfältet så bra som du.

        jag är lycklig och singel, men jag blir nästan lite sekundärkränkt o heteropars vägnar. Liksom va? Låter som att du tror att alla kvinnor i heteropar är miserabla, det är väl bara för dem att göra slut om de nu mycket hellre vill vara singlar än i ett förhållande. Det är du som vill vara singel, inte dem.

        Men alltså. Vilken forskning? Länka gärna.

          Tog typ 2 sek att googla fram att bland annat en Göran Lidén har forskat en del på detta. Finns säkerligen artiklar skrivna av honom men de kan i alla fall inte jag länka till då jag hämtar artiklar från databaser som kostar. Lägger man ytterligare 10-20 sekunder på att googla så hittar man förmodligen fler namn och kanske någon artikel med open access inom ämnet, då det inte är svammel (vilket din ton antyder att du tycker, men jag kan självklart ha fel). Lycka till! (Forskningen säger dock inte att det gäller samtliga män och samtliga kvinnor som någon ovan påstod, men det får jag anta att hen skrev för att hen tog åt sig)

            Är på dina sida anonym. Det är ett himla ofog att begära länk till allt. Om man inte tror någon så står det en fritt att själv forska i ämnet. Detta är en under hållningsblogg inte ett seröst forum där det krävs referenser till precis allt. Jag har tid att skriva en kommentar men inte att ge alla bakgrund till den.

            Vill man ha en länk för att man är genuint nyfiken och inte hittade något själv så frågar man trevligt efter en länk. Man ber inte om det för att man redan från början är ute efter att sätta dit någon. Då tappar iaf jag lusten att vara till tjänst. 😉

              Fast varför ska jag leta upp ngn forskning om en användare använder sig av här? Jag kan omöjligt veta vilken denne relaterar sig av, därav min fråga också. Det handlar inte om att mästra utan att jag är genuint intresserad av att veta vilken forskning hon relaterar till. Att kunna ge källa på sina påståenden, speciellt om man lutar sig tillbaka på forskning för dem, så ger det väl bara mer dynamik och intresse i diskussionen?! Det tycker då jag.

                Du frågade ovanligt vänligt för att vara på den här bloggen och jag hade möjligen bistått dig med info pga det. ?

                Men varför? För att vi alla inte här är i tjänst till att göra allt åt alla. Det är liksom inte ens skyldighet. Vi sitter här ocj slänger ur oss mer eller mindre serriösa kommentarer. Och de flesta som frågad efter länk gör det inte som du av intressse utan motsattsen.

                Dessutom så är det ett spännande fenomen att det frågas efter länk när någon inte vill tro på vad som sagts oftare än när någon skulle vilja tro på det om det vore sant. ?

                  Men jeesus, ursäkta då. Glömde bort för en kort stund att du var Bloggbevaknings polis här. Du kan väl göra en lista på vad som är ok och inte att säga, skriva och tycka så man slipper ditt näbbande efter sig?

                  Ok. Ursäkta. Jag svarade på din fråga. Skulle jag tydligen inte gjort.

                  Och jag gav min åsikt och det var att du frågade ovanligt vänligt så du kanske var undantaget till övriga här på bloggen.

                  Hur kunde du ta illa upp över det är bortom mig. Varför ens ställa en fråga om du inte ville ha svar?

                  Alltså jag måste bara fråga, läste du verkligen allt jag skrev?

              Nej, det är den som kommer med ett påstående som ska hänvisa var informationen kan hittas, om någon säger ”det där låter lite konstigt, var har du läst det?”. Säg ingenting alls om du inte är beredd att backa det du säger.

                Jag är alltid beredd. Har du inte märkt det??Det är inte det. Men jag har inte alltid tid och framförallt inte lust när det efterfrågas snutigt.

      Är mitt i en separation nu och hoppas så innerligt att vi kommer landa i en sån situation som du beskriver. Det låter hur bra som helst ❤

        Håll ut, det blir bättre. Bara ni är två som vill ta er vidare och hålla en god relation efteråt så kommer det att gå. Klart jag å mitt ex kan tjafsa men vi väljer våra strider och lärt oss att inte riva upp himmel å jord bara för att man tycker olika. Hoppas allt landar väl för er <3

          Tack fina du ❤

    Varför behöver egentid beskrivas som ”på tuman hand med min inre gudinna”, varför kan man inte bara vara själv och det är ok? Måste det läggas till något sorts feministiskt empowering uttryck?
    Sett detta uttryck förut och jag som kvinna ryser när jag ser det, så fånigt.

      Allt retar alltid någon hur man än utrycker sig. Jag tycker mer att det är fascinerande på alla som hänger upp sig på diverse mindre saker. 🙂

        Själv tycker jag att det är fascinerande att så många orkar hänga upp sig på vad Bella skriver, istället för att bara ignorera. Hade det varit ärligt menat hade jag nog också blivit provocerad av saker hon kläcker ur sig. Men nu är det ju så att varje ord är utstuderat och har ett bakomliggande syfte, vilket gör att det öht inte rör mig i ryggen vad hon säger och gör. Det är inte på riktigt.

        Gällande uttrycket så reagerar jag för att jag själv upplever att det i det svenska samhället finns en helt sjuk gruppmentalitet, vilket gör att den som gör saker på egen hand betraktas som underlig. Speciellt som tjej (eller kanske endast som tjej). Därför måste det kletas på feministiska statements för att det ska vara coolt istället för konstigt. Önskar att det bara vore helt normalt.

          Ditt sista stycke. Håller med helt och hållet. ?

      Tror uttrycket dessutom slog igenom med fifty shades-böckerna ?

        Jag hade först tänkt skriva ”med rösterna i huvudet” men tyckte detta var en snäppet trevligare sätt att förmedla buskapet på.. 🙂

          ?

    Jag tycker inte heller Bella känns särskilt självständig, kanske fel ord att använda mär hon har hushållstjänster, folk som packar hennes väska och en MUA som sminkar henne varje morgon..

    Ot, men har kommit på att en person i min närhet letar efter kvitton (googlar) på saker som hen inte äger. Vad kan syftet vara med det? Förstår ju att det säkert handlar om någon kriminell handling, men vad kan det vara? Blåsa försäkringsbolaget?

      Har personen ett bolag kan man göra skatteavdrag på inköp till företaget eller om man köper något billigt på rea till jobbet men vill ha ordinarie pris tillbaka, finns massa anledningar. men oftast skummis-anledningar.

    Som Estelle mfl hävdar, att Bella kommit på att hon blivit lyckligare som skild – är ju bara trams.. Äktenskapet med Odd skrev hon dagligen ner som världsbäst, de high-fiveade och sjöng sig genom livet ihop och ingen man hade någonsin stöttat en kvinna som han gjorde.. Hon hade dessutom kommit på forumlan som andra saknade med sina kraschade äktenskap. Heja!

    Sen blir hon KK och då är det givetvis också det bästa som hänt, och hon måste förstås skriva det i termer av att alla i en relation är ”ofria” mm, för att hon vet det sätter fart.
    Sen blir hon singel för att hon måste få vara fri?? Och det är det bästa. Osv.

    Det som är kvar är väl att hon blir lesbisk och inser att alla män egentligen är värdelösa, inkl sonen Gillis (för att få fart på kommentarerna). Nästan så iaf.

      Bella säger att hon är lyckligare som skild och du avfärdar det som ”trams”. Jisses.. vem tror du att du är? Vet du bättre vad Bella känner än vad hon själv gör? 🙂

        Hahahahaha. Du säger dig ju veta bättre vad alla här i kommentarsfältet känner än dem själva? Faktiskt kul trollande ?

        Försökte mer visa att hon är icke-trovärdig, hennes historik, men tro vad du vill

      Bella är den där typen som älskar att koka soppa på spik, uppfinna hjulet på nytt m.m. Speciellt om något går bra så måste det höjas till skyarna och Bella tar på sig ”expert-”handskarna och skriver ihop massa tips och inlägg på hur man minsann också kan bli sådär lycklig. Syntes extra tydligt då hon körde upp på automat-växlad bil, då skrev hon inte ett knyst om det. Inga haranger om vilka målbilder man skulle ha vid uppkörning mm. Varför? För att hon inte fixade att lära sig manuell växel och kunde köra upp som majoriteten gör.

    Jag vet inte, men jag brukar se sådana här utspel från BLondinbella som ett försök att kravla sig fast i rampljuset. Det finns en del influencers, bl.a. Bella, som inte har någonting att falla tillbaka på. Hon har inte pluggat färdigt gymnasiet, hon hoppade av den där exklusiva utbildningen i Zürich, hon har mer el mindre konkat alla egna bolag tills en ekonomiskt kunnig partner kom in i bilden. Den sak hon verkligen kan är att ha en blogg, skapa content och berätta om sitt liv som om det vore en såpopera. Så all drama är nödvändigt för att Bella ska ens ha följare. För den dagen folk har tröttnat så kommer allt rasa ihop illa kvickt. Hon har inga andra färdigheter, inget expertis eller specialkunskaper för att kunna driva en blogg (utan drama). Hur mkt hon än pratar om sin chefskap så har hon väl inget riktigt ansvar, tex budget och personalansvar mm ligger på andra. Så vad skulle hon göra ifall hon inte kan blogga mer? Söka jobba som låtsaschef? Alltså låt den tjejen hållas. Allt är bara patetiskt när man zoomar ut och tittar på helheten.

      Mm och med jämna mellanrum måste hon ju få aftonblaskan att skriva nåt..

    Tror ingen provoceras av att hon trivs med att vara separerad, det är väl att hon älskar att ha barnen bara på halvtid som folk reagerar på.

    Lite OT men är det någon som har provat denna lyxhotelltjänst att låta personalen packa väskan? Vill man det, speciellt när man ska med ett flyg? Hade hellre haft nån som packar upp åt mig när jag kommit hem

      Ha ha, precis, där snackar vi jobbigt!!

      Finns flera män som njuter att ha barnen en helg i månaden. Hon är udda om man ska se till normerna… låt henne vara det bara. Allt behöver inte gå som kulturen eller så som enskilda normer är.

    Jag tror att folk som blir provocerade är i själva verket olyckliga i sina liv och själva vågar inte göra en förändring, därför blir de provocerade av någon som gjort en förändring och ser sig som lycklig. Det är synd för ungarna att ha skilda föräldrar dock men det är en annan sida av myntet.

      Mer synd om barnen att leva med 2 föräldrar som bråkar och inte funkar ihop. Det är inge synd om skilsmässobarn bara föräldrarna har en bra relation efter skilsmässan.

    Isabella är en finfin kvinnlig förebild. Vi får inte det här värdefulla gåvan livet för att lida. Det gör vi ändå, då och då. Jag är övertygad om att hon sätter sina barns mående i första rummet. Hon blir en fin förebild för sina barn om de känner att hon är lycklig och i balans och ffa känslomässigt närvarande när de ses. Det betyder allt!! <3

    Jag blev mer provocerad av att hon skrev att hon nu skulle catcha upp med Tara efter att de hade tillbringat sommaren tillsammans i St Tropez…. Ehhhh…. hur många dagar var det liksom?

    Nej jag blir inte provocerad; svårt att bli det när man har läst samma sak i bloggen vid pass tusen gånger. Men en sak undrar jag verkligen (jepp jag har ett liv). Om nu Bella blir så fruktansvärt lycklig av skilsmässa varför ser hon inte till att skilja sig som första åtgärd. Klantigt eller vad?

      Ja det var verkligen inte effektivt för att vara henne!

    Jag blir provocerad av hennes och många av ovan kommentarers fokus på hennes egentid och vad hon mår bäst av. Hennes barn då? Som kommer läsa att hon tyckte att det var lite skönt att bara träffa dem på halvtid för då hinner man gööööra så mkt skoj och entreprenörigt däremellan.

    Min största skräck i livet är skilsmässa, det har inget med ngt heteronormativt träsk att göra för jag är gift med en annan kvinna, men att bara få träffa barnen på halvtid…

    Det provocerar också mig som olyckligt skilmsässobarn att det verkar som att så många tar lätt på det. Kul med egentid liksom! Skaffa barn på deltid så hinner du med företaget också!

      K: Jag tror inte att någon mamma vill träffa sina barn, bara på halvtid. Pappor… tja… det finns många pappor som knappt inte ens vill ha sina barn varannan helg och som helst skulle slippa barnen helt och hållet. Hur provocerade blir ni av alla dessa värdelösa pappor? I Bellas och alla andra separerade mammors fall, finns det helt enkelt inget annat att välja på, eftersom staten har bestämt så. De måste lämna ifrån sig sina barn på halvtid till den andre föräldern och gör så, istället för att lida sig igenom hela livet med en man som de inte kan leva med. De tvingas välja mellan pest och kolera och många mammor förstår att barnen inte heller mår bra av att leva i ett hushåll där ständiga konflikter, bråk, kanske våld och kaos mellan mamma och pappa uppstår. Och ofta får barnen en bättre relation med papporna vid växelvist boende eftersom pappor har en tendens att, under förhållandet med mamman, överlåta det mesta av ansvaret för barnen på mamman.

        Jag blir inte så mycket provocerad av dessa pappor som avfärdar dem som jordens avskum.

        Blir precis lika provocerad av dessa pappor. Men har inte sett ngn blogg där en pappa uttrycker sig så om sina barn och varannanvecka livet. Det handlar inte om BB som mamma utan om henne som förälder.

        Sen förstår jag också att det är önskvärt att skiljas om man lever i ett olyckligt förhållande. Men BBs beskrivning var inte så.
        Jag provoceras inte generellt av skilsmässa eller att dela på barnen, utan hennes sätt att beskriva det.
        Och att ngn skrev ovan att barn på deltid är det nya som fler kommer göra.

        Tycker det är ganska långt mellan de beskrivningar du gör och det intryck BB förmedlar.

          K: Du provoceras av Bellas sätt att beskriva sin skilsmässa? Tragiskt liv du måste ha.

    Har inte läst kommentarerna under det här inlägget ännu, men måste säga att jag inte ser ngt fel i Isabellas ”beteende” (i brist på bättre ord, jisses). Jag är inget fan av Bella, tvärtom faktiskt, men måste ändå försvara henne här. 🙂 Skilsmässan blev ett faktum. Tiden hon måste vara utan barnen kommer att passera oavsett om hon sitter hemma och bölar eller använder den till sådant som förgyller hennes tillvaro (vad det än må vara; jobb, vänner, träning, egentid osv). Det må vara tufft att vara utan sina barn 50% av tiden, men om hon kan leva ett liv som gör henne lycklig när hon ändå inte har valet att ha barnen, så kan jag föreställa mig att det är långt mycket härligare för dem att träffa en lycklig, tillfreds, energisk osv mamma två veckor i månaden. Sedan kan man tycka vad man vill om hur hon hanterar relationer, anställda, vänner osv. Men jag avskyr när folk ska skuldbelägga framförallt mödrar som inte ”beter sig som de bör” när barnen faktiskt är hos sin far.

    Problemet är att barn har blivit som en accessoar till EN DEL av dagens individualistiska föräldrar (många har också fattat vikten av närvarande föräldrar för barnens fortsatta psykiska hälsa). Det hejas när mammor lämnar bort sina nyfödda bebisar i jämställdhetens namn när vi snarare borde heja på att papporna också ska vara hemma. Alltså att BÅDA föräldrar ska vara mer MED barnen istället för att BÅDA föräldrar ska vara mer IFRÅN barnen. Bella njuter av egentid, men forskning är tydlig med att det för barnens skull är bättre att hålla ihop så länge det inte är konflikter i en relation (är det skrik och bråk mellan föräldrarna gör man bäst i att gå isär). Men idag handlar det om att föräldrarna ska få vara konstant förälskade och lyckliga och ”glad mamma/pappa – glada barn” och det är inte så enkelt.
    Det provocerande är inte att hon tycker det är gött med så mycket egentid, för visst har man det behovet som förälder och absolut bör unna sig det emellanåt. Problemet är att hon verkar (vi vet ju faktiskt inte) offrar sina barn utan att tveka för att hennes lycka kommer före ALLT.
    Man får faktiskt vara lite självuppoffrande som förälder till småbarn, det är liksom vad man borde vara beredd på i ett femtontal år när man väljer att sätta barn till världen.
    Barnen har inte valt att födas, de förtjänar att bli prioriterade istället för att deras egotrippade föräldrars behov ska gå före allt.

      Carolina: Fy, vilken vidrig kommentar. Bella skulle ”offra” sina barn för sin egen lycka? Blä, kräks i munnen av dig och din bittra kommentar. Stanna du hos din menlöse karl, offra dig för honom och barnen hela livet men lägg inte skuld på ensamstående och/eller separerade mammor som är fullt kapabla att fostra och försörja sina barn på egen hand. De gör det faktiskt till och med bättre än de mammor som bor ihop med en man (forskning). Se bara på Bella och all den kvalitetstid hon ger sina barn. Hon är dessutom en god kvinnlig förebild för barnen och hon har skapat dem en ekonomisk trygghet som är få barn förunnat. Hennes barn är även omvittnat ”trygga i sig själva, kloka för sin ålder” och ”de mest väluppfostrade barn jag någonsin har träffat”. (utsaga från en bekant till mig som har träffat Bella och barnen). Du måste vara grön i fejset av avund.

        Din kommentar var lika hemsk, om inte värre.

        Estelle. Du vet inget om Carolinas livssituation men ger hen ändå råd utifrån dina egna förutfattade meningar? Härligt.

    Bella blev mamma på tok för tidigt. Hon var inte uppgiften mogen, varken för barn eller make. Det handlar ju inte bara om att leka med barnen någon timme om kvällen, utan det är hela paketet med nattning, sömnlösa nätter, sjuka barn och barn som ska släpas med på möten. Och en make som inte gillade att ränna runt på alla möjliga event och röda mattor.

    Jag kan nog (trots att jag inte har barn) förstå vad hon menar. Att ha kärlek till sina barn, fint hus, pengar på kontot som räcker till att unna sig resor m.m. samtidigt att kunna umgås med vänner, göra sin karriär och sist men inte minst så får hon sexuellt umgänge med. Vill man inte ha ett förhållande till en annan människa som man ska dela sin vardag med så är inte det något konstigt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.