Anna Book funderar på att sadla om

Anna Book börjar känna sig uppgiven efter att knappt inte ha fått arbeta alls sedan covid-19 mer eller mindre stängde ner nöjesbranschen.
Hon VILL jobba, men vet inte riktigt hur, då hon är en ensam vokalist utan varken band eller lokal, och nuddar därför vid tanken på att kanske skola om sig och försöka jobba med någonting annat, men vad?
Ja, hon kan ju alltid börja sälja hårband. 😉

Nä, skämt åsido…
Att skola om sig eller byta bana är sannerligen inte alltid det lättaste, men kanske kan man börja med att fundera över vad man kan? Vad man är bra på?
I Annas fall skulle jag säga att hon verkar vara ganska bra på Shabby Chic.
Personligen avskyr jag den här inredningsstilen, men det är många som känner tvärtom och som fullkomligt älskar den och där finns det kanske utrymme för en offentlig person som redan har en följarskara att försöka sig på någonting?
Inte som inredningsdesigner kanske men som någon typ av ”shabby chic-konsult”?
Tipsa, dela, rekommendera, samarbeta och konkret anlitas för att komma hem och hjälpa till med den typen av inredning? Om folk hela tiden vill veta var Annas ljuslyktor, kuddar, ljus mm kommer ifrån – gör en business av det istället för att bara servera allting gratis?
Ett tydligt koncept med ett tydligt mål är A och O – oavsett vad målet handlar om och jag tror det här skulle kunna passa Anna som handen i handsken.

Det här inlägget är inte skrivet med glimten i ögat eller med en utgångspunkt av att ironisera över Annas situation, utan jag tror att det kan finnas fler där ute som går med liknande tankar som Anna i och med covid-19 och det tycker jag är genuint tråkigt.
Jag önskar inte arbetslöshet på någon enda människa.
När jag startade Bloggbevakning så hade jag ingen aning om att det skulle bli mitt jobb, min huvudsakliga försörjning, men tydligen gjorde jag det tillräcklig väl för att kunna tjäna pengar på det.
Jag tror fler kan sitta på samma möjligheter utan att ens vara medvetna om det, att de kanske kan någonting som skulle kunna bli ett inkomstbringande jobb.
The sky’s the limit. 🙂

Tack för tips!

Ett märkligt sätt att visa att man inte bryr sig

Anna Book får en kommentar om att bilden hon lägger upp är gammal och sedan viktnedgången, och Anna reagerar som Anna normalt reagerar. Trots att hon inte bryr sig.

Men om hon inte bryr sig, som hon skriver, utan tar det som en komplimang – vad handlar i så fall de här FYRA inläggen om?

Alltså, helt ärligt!
Om det här är det VÄRSTA som skrivs till Anna Book, vilket det ju måste vara eftersom att det är den här kommentaren som hängs ut, så har jag bara en sak att säga.
VÄLJ DINA KONFLIKTER, MÄNNISKA, för att någon skriver att du har publicerat en gammal bild är verkligen ingenting att gå i taket för.
Med tanke på hur mycket hot och hat som Anna påstår att hon får så förstår jag inte varför DETTA ängnas hela FYRA inlägg?
Det här är varken hat eller hot, det är på sin höjd lite smått otrevligt men ingenting som förtjänar den HÄR mängden energi.
Jag undrar vem det är som behöver skaffa sig ett liv, som Anna så vackert skriver i sitt första inlägg?

Snacka om att göra en hel jävla hönsgård av fragmentet av en fjäder.
Att hon orka vara så här arg, hela tiden!? På ALLT?

#perspektiv?

Som en bilderbok av känslor

Räcker det inte med att förklara att hon blev ledsen av någonting som sas i liven?
Måste hon illustrera det med bilder?
Vi VET hur glad, ledsen och fortfarande ledsen ser ut, utan att Anna Book postar bilder för att demonstrera sina olika sinnesstämningar.

Varför? 
Det här lär ju knappast hjälpa, eller vad tror ni?