Minns ni Kenzas reklaminlägg för Daniel Wellington där hon tycks ha gjort en copy/paste från en mall och inte ens brytt sig om att ändra ”blabla” till faktiska klockmodeller?
Nu har hennes poddpolare Dani Pavlica gjort en liknande tavla, fast kanske inte riktigt lika praktfull.
Hennes reklaminlägg hette fortfarande ”utkast” när hon publicerar det (och heter fortfarande så i länken) och fanns det någon reklammarkering när det först dök upp på bloggen? Nope.

Vad tror ni företagen anser om det här slappa hanterandet av reklaminlägg, inlägg bloggaren förmodligen fått ganska stora summor för?

Tack för tips!

Som influencer ska man kunna tjäna pengar och det absolut vanligaste sättet att göra det på är genom att göra reklam för olika företag, men sen finns det bra och dåliga sätt att göra det på.
Ett av mina största ”no no’s” är att ha reklaminlägg back to back.
Det är – för det första – inte bra för företagen att sitta ihop med andra reklaminlägg, utan de gynnas mest av att omges av vanligt, redaktionellt innehåll, och – för det andra – så är det fräckt mot läsarna.
Hur många av er skulle skrolla förbi fortare än vanligt när det kommer tre reklaminlägg på raken?
Det tredje inlägget lär man ju inte ens slänga ett öga på, än mindre ta med sig någonting – inte ens företagets namn – från det.

House of Philia-Petra har tre reklaminlägg på rad – och då är det inte ens ”Black Week”. 
Vad tycker ni om sådant?
Jag tycker – som ni nog anar – att det är skräp.

Carola Wetterholm är lite smått känd för att ibland lyckas få in både en och två fötter i munnen och baske mig – som Mona Sahlin skulle sagt –  om hon inte har lyckats igen?
Hon har nämligen skrivit ett blogginlägg om saker som provocerar henne och hon har lyckats få med allt ifrån feminister och övervikt till kroppsaktivism och personer som väljer bort Facebook.

ETT: Folk som säger ”Nejdå du behöver inte gå ner i vikt, du är så fin som du är”,  till nån som är överviktig och vill göra något åt det.

Vad är det för trams? Om en överviktig person kommit till den punkten att han/hon vill ta tag i sin vikt, så ska vi stötta genom att peppa till träning och bra kost. En ändrad livsstil. Inte snacka massa skit om att man ska älska sig själv som man är och att det är insidan som räknas. Självrespekt ÄR viktig. Men det är hälsan med.
[…]

TVÅ: Jag provoceras av feminister. Vissa feminister. . Men orkar inte utveckla det just nu:):)
[…]

TRE:  Jag provoceras av folk som är med i Lyxfällan. De som står där, efter att ha handlat inredning eller bilar på kredit, och nu är skuldsatta upp över öronen, och bara ”Oj då…jag visste inte att det var så mycket…” och sen grinar en skvätt. Vafan? Vuxna människor. Hur kan man INTE begripa att man går back med 30.000 i månaden liksom?
[…]

FYRA: Jag provoceras av folk som inte har Facebook.

Alltså varför? Vi har ett kompisgäng på åtta personer, varav EN inte har Facebook. När vi ska bestämma en träff så pratar sju via Facebook och en via en av oss. Såå onödigt meck! Varför inte bara skaffa en låst jävla profil? Man dör inte och man bli inte profilerad och jagad. Eller jo, profilerad blir man men spela roll:) Man behöver ju inte ha den till annat än ren kommunikation.

Jag kan hålla med henne om nummer tre – människor som varit med i Lyxfällan (givetvis inte alla med typ Paow-typen som bara inte bryr sig).
Det övergår mitt förstånd hur man kan skuldsätta sig på chips och dippköp för enorma summor pengar och slänga alla räkningar som kommer.
DÄR håller jag med Carola, men på resten av hennes punkter – not so much.

Min enda slutsats som jag kan dra från det här är att jag provoceras av människor som Carola Wetterholm. 

EFIT står för ”ett foto i timmen” och jag tänker att man måste ha ett relativt innehållsrikt OCH varierat liv för att det ska bli intressant och för att det ska kunna hålla en hel dag. 
Om någon är intresserad så kommer jag köra EFIT på Bloggbevaknings Instastory i morgon så nu måste jag sätta mig och boka in mängder med hemliga möten, fika och bubbel-lunch (alkoholfritt förstås) för att inte varje uppdatering ska vara antingen ”jag i soffan med valp” eller ”jag i soffan med katt”.
Den enda EFIT som skulle kunna vara tråkigare än min än Tjocka Hetsätarkattens. Han sover nog runt 22 timmar per dygn, men så är han en gammal farbror också.
Än så länge har vi fått se Matplatsen dricka kaffe och duka. Spänningen är olidlig inför nästa uppdatering.

Men jag minns när Kenza, Angelica Blick och gänget körde med liknande inlägg och man faktiskt fick uppdateringarna i realtid. Nu för tiden ska allt proffsfotas och publiceras inte förrän flera dagar senare och då känns det helt enkelt inte lika kul.
Håller ni med?

Och på tal om realtid.
Igår kväll låg jag – och Magnus som tvingades delta – och tittade på Aftonbladets livesändning av en giraff som skulle föda ”vilken sekund som helst”.
I skrivande stund har det fortfarande inte tittat ut någon giraffbebis och jag känner att jag förlorat allt mitt förtroende för Aftonbladet – och för uttrycket ”vilken sekund som helst”.
Och det här dyngnade man för… – som kidsen skulle sagt.