Nyss pratade jag med Sally i telefon. Hon fyller sju imorgonbitti så hon ringde nervös och peppad.
Vi pratade om det här med att ta hål i öronen också. Odd och jag ringde varandra idag och kom fram till att hon inte är mogen nog för att hålla hålen rena och ”sköta om dom”. Motivationen är inte stor nog, hon vill ”bara ha dom”. Så vi sa att hon får vänta. Sally accepterade det och så var det inte mer med det. // Isabella Löwengrip

Isabella Löwengrip och hennes examen Odd har diskuterat fram och tillbaka huruvida dottern Sally ska få ta hål i öronen eller inte – hon fyller sju år idag. 
Resonemanget landade i att hon får vänta, då de anser att hon är för liten för att ta hand om örsnibbarna och hålla dem rena på egen hand.
Jag har svårt för föräldrar som tar hål i öronen på sina bebisar eller som låter små barn ta hål i öronen, och måste säga att Isabella och Odds resonemang är både logiskt och enkelt.

Råd och Rön har skrivit en artikel om just håltagning i öron för barn, där Mitra Liaghat, distriktssköterska på Blackebergs vårdcentral säger så här:

Jag tycker personligen inte att man ska låta göra det före 12 års ålder. Med små barn finns det risk att de fastnar med örhängena när de leker och därmed kan få ett stort sår.

Det vanligaste sättet att ta hål i öronen på barn är med en ”håltagningspistol”, någonting som professionella piercare är kritiska till.

Med en pistol skjuts vävnaden sönder, och då kan det komma blod ut i luften, som kan landa på andra saker och människor. Även om själva kassetten, den del som skjuts in i örsnibben, är steril så steriliseras inte själva avfyrningsenheten, säger Chai Maibert, på piercingstudion Calm Bodymodification i Stockholm i samma artikel.

Irene Andersson, som är utredare på Socialstyrelsen förklarar även att anledningen till att det inte finns någon åldersgräns i Sverige är att man befarar att då skulle barn och ungdomar ta hål i öronen hemma i stället, och att risken för infektion är ännu större då.
Märkligt argument tycker jag…
Inte fasen appliceras det argumentet på annat i samhället?
Hur logiskt känns det här hypotetiska exemplet?

”Vi har ingen åldersgräns på att köp av alkohol, eftersom man befarar att unga då skulle dricka hembränt eller smuggelsprit istället.”

Isabella har tidigare skrivit om hur hon frågade Paul nästan direkt om han ville ha barn.
I september 2020 sa hon till tidningen Mama att hon gärna skulle vilja ha en kull nummer två.
Efter att bara ha varit tillsammans i en månad eller två, tog Isabella upp barnfrågan under en frukost.
För henne var det ett vägskäl, hon ville veta att de var på väg åt samma håll.

Jag tog mod till mig när han satt och drack en kopp kaffe och sa: ”Vill du ha barn?” Kaffet flög ju ut! Och sedan fick jag inget svar på den frågan, utan han började prata om annat! Jag kände bara ”åh vad jobbigt”, och behövde ett svar: ”Paul, nu får du faktiskt svara ja eller nej.” Och då sa han ja – och jag blev såklart jätteglad. // Isabella Löwengrip

Till skillnad från exempelvis Carolina Gynning och Carina Berg – som är äldre än Isabella och som omedelbart ville veta om deras yngre pojkvänner ville ha barn då de närmar sig klimakteriet – så är det Paul som är den äldre i förhållandet och män drabbas ju som vi alla vet inte av något klimakterie där förmågan att få barn försvinner.
Ta Hugh Hefner, som fick sitt sista barn vid den näpna åldern av 65 år.
Herregud, Isabella och Paul har GOTT om tid på sig att utöka familjen.
Om de vill så klart…
Isabella verkar nämligen ha upptäckt det fina i att hennes barn blivit både större och enklare.
Tanken på att börja om med en ny bebis verkar inte locka för tillfället, men de har som sagt gott om tid att ändra sig på, och ändra sig igen och igen om de skulle vilja. 🙂

Bra med skidglasögon, slipper man blurra ansikten! Sally fyller ju 7 år  om en vecka och Gillis är 8,5 år. Livet med barn är verkligen så enkelt när barnen börjar bli stora. Det vore såklart kul med ett till barn .. MEN när man har så stora barn så finns det också en känsla av att slippa behöva börja om. Allt är ju perfekt nu. Oavsett så behövs inget bestämmas just idag … :- ) // Isabella Löwengrip

Jag brukar ju kalla Isabella och Pauls små spex för något ur kategorin ”bananskalshumor”, men här bjuds vi på mer än bara skalet, if you know what I mean.
Kul? Inte kul?
Humor? Passande humor?
Överkänslig skribent? Inte överkänslig skribent?

You’ll be the judge.
Go.

Uppdatering:
Så här förklarade Isabella det för mig. ??

Visa det här inlägget på Instagram

Vid halv tre väntade en skotertur. Jag älskar att köra skoter så jag hade verkligen längtat. Där vi bygger huset kommer det att vara en skoterled så det kommer vi definitivt att köpa. Gärna två. Paul skaffade sitt körkort innan 2000 så då behöver han inget skoter-körkort men det behöver jag ta.

Hela familjen ute på tur! Paul vill nog inte erkänna det men jag kör mycket snabbare än honom. Jag står upp och bränner på. // Isabella Löwengrip

Jag förstår inte…
Isabella Löwengrip skriver på sin blogg att hon behöver ta ett skoterkörkort, men erkänner samtidigt glatt att hon kör ändå, utan körkort.
Varför ens skriva att hon inte har ett skoterkörkort, när hon i samma inlägg berättar att hon minsann kör ändå?
Är inte det lite… osmart?
Om hon kör, även utan körkort – varför ens bemöda sig med att ta ett då?

På Isabellas Instastory så har hon även publicerat en video på när hon kör skoter.
Det här är en skärmdump från den.

Jag har sökt Isabella för en kommentar.