Jag spenderade gårdagen med att läsa ikapp på lite inlägg från Petra Tungårdens bröllop i Frankrike och helt plötsligt såg jag den här bilden på Dashas blogg.
EN ARM! EN FUCKING ARM MED SUGKOPPAR OCH ALLT!

Jag vet inte varför men jag hade inte kunnat sitta kvar vid bordet om någon beställt den här rätten. Jag minns fortfarande känslan när jag satt på East med några vänner och någon höll upp en hel, friterad mini-bläckfisk och sen stoppade den i munnen.
Sugkopparna alltså..
Det här måste vara så nära Trypofobi jag kommer.
Jag skulle hellre svälta än börja tugga på en seg arm med sugkoppar.
Är jag ensam?

Tillägg:
Eftersom vissa verkar tro att det här inlägget handlar om när man”får” berätta om sin graviditet så kan jag avslöja att så inte alls är fallet. 
Det har jag redan skrivit om här.

Inlägget handlar om när man kan börja tjäna pengar på ett ofött barn och vad man tycker är för tidigt för DET! <——- för att tjäna pengar alltså! 

Att influenciska föräldrar inte drar sig för att tjäna pengar på sina avkommor är snarare regel än undantag, men jag kan inte låta bli att känna att det hela verkar gå aningens för långt.
Dasha avslöjade nyligen att hon och Douglas ska bli föräldrar – någonting som hon berättade för vänner och familj genom en klassisk visklek.
När hon börjar berätta om graviditeten är hon i vecka 4 och när Margaux får reda på det är hon i vecka 10. Alltså fortfarande väldigt, väldigt tidigt.

Jag är inte helt hundra på när hon spelade in den första biten video där hon beskriver vad den ska handla om mm men om barnet är beräknat till december så är det fortfarande väldigt, väldigt tidigt i graviditeten när tråkigheter kan inträffa som påverkar.
(Jag menar givetvis ett missfall men känns så kallt att skriva…men det är det jag menar..)

Trots det har Dasha redan skaffat sig ett samarbete med Pampers på hela 12 månader där hon då ska testa sig igenom hela deras blöjsortiment.
Är hon så het på gröten att börja tjäna pengar på sitt ofödda barn att hon inte ens kan ge det en månad eller två för att försäkra sig om att graviditeten fortlöper enligt plan?
Att vara med om en avbruten graviditet är  förmodligen nog så smärtsamt utan att för den sakens skull behöva sitta och ringa runt till alla företag man redan skrivit papper med för att förklara att avtalet måste hävas.

Att vara så överlycklig över ett plus på stickan att man inte ”kan” vänta de där 12 veckorna för att berätta för hela världen att man är gravid förstår jag. 
Jag tycker absolut man ska berätta för sina nära och kära om man är gravid eftersom de med största sannolikhet även kommer vara de som tröstar en om graviditeten skulle avbrytas, men vänta kanske lite längre med införskaffandet av ambassadörskap.