Soooooom jag har väntat på det här från Konsumentverket.
Äntligen kommer det både konkret och matnyttig information till influencers om hur de lättast gör rätt, snarare än att bara peka på vad de inte får göra.
Det är fortfarande en relativt ny företeelse med ”influenser marketing” ( i alla fall om man jämför med andra branscher) och jag har upplevt att Konsumentverket hela tiden legat ett steg efter, men inte längre.
Med den här granskningen tar de ett stort steg framåt i utvecklingen och agerar proaktivt för att hjälpa så många som möjligt att göra rätt, istället för att straffa de som gör fel pga okunskap och bristande information.

Här nedan kommer jag sammanfatta de viktigaste punkterna ur granskningen, och hoppas att det kan hjälpa fler att göra rätt, eller i alla fall ”mer” rätt.
Vill man läsa mer om marknadsföringslagen och dess syfte mer specifikt så rekommenderar jag att man läser granskningen i sin helhet.
Granskningen omfattar endast Instagram då många inkomna anmälningar om bristande reklamidentifiering till Konsumentverket rör den plattformen.
Jag kommer använda exempel från Instagram för att tydligt visa vad det är Konsumentverket tar upp i sin granskning.
Jag pixlar inläggen så ingen känner sig utpekad, trots att jag valt dem slumpvis beroende på vilket inlägg av den sorten jag behövde som dök upp i mitt flöde.
Granskningen kommer ju för att Konsumentverket inte varit tillräckligt tydliga med vad som gäller.
Under varje punkt kommer jag bifoga en egen reflektion eller rekommendation utifrån Konsumentverkets granskning.

Instagrams egna inbäddningsfunktioner för reklaminlägg:

Poster i flödet:
Att använda den här funktionen är bra för det marknadsförda företaget och ger dem möjlighet att se all statistik utan att behöva gå via influencern.
När det däremot kommer till att reklamidentifiera inlägg, enbart med hjälp av den här funktionen så anser Konsumentverket att risken stor för att sådana inlägg inte uppfyller marknadsföringslagens krav på reklamidentifiering, då den lätt smälter in och/eller försvinner bland all annan info och riskerar att missas.

För ökad transparens mot företagen så är den här funktion jättebra att använda, men jag skulle inte rekommendera att enbart använda den vad gäller reklamidentifiering eftersom den lätt kan missas.
Jag rekommenderar att alltid inleda texten i ett reklaminlägg med ”Reklam för….*företagets namn*” får att vara på den säkra sidan.

Poster i stories:
Eftersom Instagrams inbäddningsfunktion för reklam HELT försvinner om man tittar på storyn i en webbläsare så avråder jag från att använda den som reklamidentifiering.
Återigen, använd dem som en service till det betalande företaget, men du måste ALLTID skriva PÅ din bild att det är reklam och för vilket företag.

Vilka ord och begrepp är bäst att använda om man själv ska skriva reklamidentifieringen?

REKLAM:
Ordet “reklam”, är det ord som Konsumentverket förespråkar i sin vägledning om marknadsföring i sociala medier. (Den HÄR som jag blött och stött här inne fjorton tusen gånger)
Sett till sin innebörd, så får ”reklam” anses indikera att det finns ett kommersiellt syfte med inlägget.Givetvis finns det olika sätt att skriva ”reklam”på som ändå är extremt otydligt. Litet? Med text i samma färg som bakgrunden?
Om markeringen “reklam” framhävs tydligt med placering, textstorlek och färg så, ökar chansen att sådana inlägg är tillräckligt reklamidentifierade för Konsumentverket och det även det sätt jag rekommenderar alla att markera reklam på.

AD:
Eftersom ordet “ad” enbart består av två bokstäver är risken stor att genomsnittskonsumenten förbiser det vid en flyktig kontakt. Utöver kravet på tillräckliga språkkunskaper bör det härigenom ställas väldigt höga krav på markeringens utformning, såsom placering, kontrastfärg, typsnitt och liknande för att inlägget, genom endast markeringen, ska uppfattas som marknadsföring tillräckligt snabbt. Med hänvisning till de många samt högt uppställda kraven går det att urskilja en stor risk för att det är svårt att uppfylla dem.
Jag rekommenderar INTE användandet av ”ad”, hur internationell man än känner sig, utan fortsätter lyfta fram ordet ”reklam”.

En gång för alla!
“samarbete”, “#samarbete” och “i samarbete med” är INTE en tillräcklig reklamidentifiering och om du använder den formuleringen enbart så riskerar du att stämmas av konsumentverket.
Konsumentverket kan härigenom konstatera att avsaknaden av tydlig reklammarkering, såsom “reklam för [företag]”, innebär en överhängande risk för att kommersiella inlägg i granskningen brister i sin reklamidentifiering med hänvisning till att de riskerar att inte uppfattas som marknadsföring tillräckligt snabbt, det vill säga redan vid en flyktig kontakt.

Men jag tänkte att den här bloggen inte får ta slut här, för jag har gått lite bananaz på att shoppa på sistone och alla ni som skriver att jag är en miljöbov, ni får jättegärna skriva det men nu är det så här, att jag HAR shoppat och jag tänker att det kan vara kul att visa det.
Jag tycker ibland att det kan vara tråkigt att inte visa sånt för att man får så mycket hat, men jag tänker att ”ja, jag får hat för allting”…// Bianca Ingrosso

Att kritisera en influenser för att shoppa extremt mycket, resa extremt mycket eller på annat sätt belasta miljön på ett sätt som är ohållbart är inte hat.
(Jag använder Biancas video som ett exempel eftersom frågan fokuserat en del kring henne den senaste tiden, om man säger så…men problemet är ju så klart MYYYCKET större än bara det som drabbar Bianca.)
Däremot kan den typen av kritik levereras på ett hatiskt sätt, vilket gör någonting som i grunden var kritik eller konstruktiv kritik, till rent och skärt näthat.
På samma sätt kan man linda in regelrätt näthat i en liten kokong av rosa sockervadd som gärna levereras med en påklistrad rosett bestående av klyschor som ”jag är bara ärlig” eller ”jag menar ingenting illa”.
En annan sak att tänka på när det kommer till kritik, är vad personen du kritiserar varit med om tidigare.
Ponera att en influenser under en dag får ta emot 99 dm på Instagram, uteslutande bestående av kränkande text om allt från utseende till personlighet. När det hundrade dm’et ramlar in och är utformat ungefär som kommentarerna här ovan – tror du då att influencern kommer läsa det med helt opåverkade glasögon och ett öppet sinne eller kommer hen läsa dem med samma tjocka skyddsglasögon som hen tvingats bära för att skydda sig från de 99 hatmeddelanden som hen tvingats se på Instagram – sin arbetsplats?

Det här tror jag är en stor anledning till varför influencers ibland har svårt att skilja koncepten åt och kallar något som är regelrätt kritik för hat.
Ungefär på samma sätt som det omvända fenomenet – vuxna människor (primärt kvinnor i min egen ålder) som sprider regelrätt hatdynga under parollen ”kritik”.
Vi kan alltså konstatera att kritik och hat ofta blandas ihop och/eller förväxlas vilket inte kommer leda någonstans förutom till ett dödläge som på sin höjd rör sig ett steg framåt, ett steg bakåt.

Kan man göra någonting åt detta? 
Förändra och få bort den här sörjan där hat är kritik och kritik är hat?
Ja, det tror jag. Det tror jag absolut, och jag tror att det måste börja med konsumenten,  alla de som konsumerar sociala medier som underhållning på en daglig basis. En influenser har absolut mycket mer makt än en enskild följare, men glöm inte ”there is power and strength in numbers” – alltså att en grupp människor har lättare att påverka, än en enskild människa – oavsett vem denna person är. Prinsessan Diana eller Meghan Markle. Eller Bianca Ingrosso.
Det MÅSTE börja med följarna, för oavsett hur stor en influenser är så är de fortfarande bara EN person, medan följarna alltid är fler, oavsett hur många eller få de är.

Det här inlägget saknar egentligen en tydlig röd tråd, men jag tycker det här är ett så pass viktigt ämne att diskutera att jag faktiskt tänker strunta i det.
Håller ni med mig? Förväxlas kritik och hat åt båda hållen och hur tänker NI i så fall att man kan börja nysta i det?
Om inte, så är jag intresserad av att höra även det. Jag är ju lite av en dialogälskare.

Klockan är just nu 21.11 och Arvingarna sjunger sista bidraget i årets final av Melodifestivalen, och jag har precis insett att jag helt glömt bort att skriva morgoninlägget till er.
Illa, illa, illa!
Jag vet, jag ska spendera resten av dagen idag med att skämmas, men eftersom jag i skrivande stund vill spendera resten av kvällen hemma hos min mamma och hejja på Tusse så tänker jag att jag publicerar några av svaret på de frågor som inkommit under min frågestund på Instagram.

Tydligen så har morgonradiopodden Gott snack gjort en fyra timmar lång intervju med Abbe Blattelito, som de fortfarande verkar planera att sända.

Vad tycker ni om saken?
Jag tycker det är förkastligt att ge en dömd brottsling den här typen av utrymme i hela fyra(!) timmar, särskilt i en podd som inte direkt är kända för att ställa kritiska frågor eller motfrågor.
Jag hoppas verkligen att de inte tillåter Abbe att ta över sändningen, än mindre sätta sin alldeles egna agenda.

Hur det här känns för offrets nära och kära vill jag inte ens tänka på. Usch! 
(Han friades för mord i Hovrätten, men dömdes för en rad andra brott så det finns fortfarande både brottsoffer och anhöriga att ta hänsyn till här.)

Jag har sökt Fredik Söderholm för en kommentar men han har inte återkommit.