Josephine Qvist fick en varning på flyget

Josephine Qvist berättar i fyra inlägg på Tiktok om sin upplevelse på flyget ner till Malaga.
Hur dåligt hon behandlades av vissa ur personalen och om den varning som hon fick efter att inte ha följt kabinpersonalens uppmaningar om gällande regler ombord på planet.

Det som Josephine berättar är som sagt hennes sida av saken, men som vi alla vet så finns det två sidor på ett mynt, och nu råkar det vara så att jag har det andra myntsidan här.
Jag har nämligen varit i kontakt med flygvärdinnan som givit sin syn på saken, och den skiljer sig lite från Josephines.

Så här skriver hon om det inträffade:
Det är mycket text, men för den som är intresserad av en mer övergripande ”take” på det här flygdramat så har ni det här. 

Edit: Hon bad mig ta ner hennes reodgörelse. Vilket jag så klart gör.

 

Galen konsumtion eller undehållning?

Det här är ett ämne som titt som tätt önskas i ett inlägg för diskussion, alltså influencers som konsumerar för att skapa innehåll till sina videos, inlägg och/eller bilder.
Jag förstår hur ni menar, och håller absolut med er, samtidigt som jag inte tror att Felicias video leder till att hennes följare också åker till Dollarstore och köper halloween-pynt för 10 000 kr. Det är en smått anmärkningsvärd summa att köpa pynt för, i alla fall till en lägenhet i hennes storlek.
SÅ det jag undrar…
Kan ändamålet helga medlet?
Hon köper pynt för att skapa underhållning, vilket är hennes jobb.
Kan man göra skillnad på det, och på vanlig konsumtion.

Jag tittar en del på amerikanska influencers som Hopescope och Safiya Nygaard och mycket av deras innehåll är underhållning som bygger på konsumtion.

Ta video två. Safiya köper varenda läppglans på Sephora för att blanda dem till ett ultimat läppglans.
Hon har även gjort det med doftljus.
Det är underhållning. Jag har svårt att se att den här videon skulle bidra till att hennes följare blir inspirerade att göra samma sak, dra till Sephora för att köpa ALLA läppglans att själva blanda ihop.
Det är underhållning.
Klandervärd underhållning, om du så vill, men dock underhållning.

Hopescope köper ofta stora partier med returnerade produkter, balklänningar och allt annat hon kan lägga vantarna på för att skapa underhållning av.
Till skillnad från Safiyas läppglans-mix, så skänker ofta Hopescope produkterna till välgörenhet när hon filmat klart sin video.
Det är underhållning.

Så vad tycker ni här? 
Kan ändamålet helga medlet?
Borde vi inspireras mer av de amerikanska influencerna eller borde de få mer kritik och sluta upp med att publicera den här typen av content?
Bör all underhållning som bygger på någon typ av konsumtion försvinna helt?

Jag tycker båda sidor har bra poänger.
vad tycker ni?

HÄR kan ni läsa ett annat inlägg jag skrivit i ämnet, efter att Antonija och Oliver varit på Gekås och handlat allting från ett kvitto de hittade på marken. 

Breakits Julia Lundin ryter till

Bildkälla: Breakit

Julia Lundin – journalist på Breakit och författaren till boken ”Badfluence : makt, miljoner och halvsanningar i sociala medier”- har skrivit en krönika där hon tar ton mot de företag som klippt banden till Margaux Dietz efter hennes videoskandal.

Jag vill istället rikta mig till bolagen som väljer att lägga sin budget på influencer marketing. Ni har gjort det här i så många år nu, har stora marknadsavdelningar och i många fall externa pr-konsulter. Hur kan det fortfarande komma som en blixt från klar himmel att influencers är människor som kan göra fel?

Du anlitar en levande reklampelare med en personlighet – det är ingen printannons som ska göras. Influencern inger ett förtroende och har en relation till sina följare som ingen annan marknadsföringsform har. Det sker på premisserna att influencern har kreativ frihet att skapa kampanjen, men det borde också ingå en förståelse för att influencern har ett liv utanför där det kan hända precis vad som helst. Influencers är oförutsägbara, punkt slut.

När kommentarerna från arga människor (de flesta är ofta inte ens följare, utan rena troll) strömmar in på bolagens egna sociala medier-konton så uppstår en panikartad stress. Bolagen faller för grupptrycket – och dumpar influencern omgående.

Hon ger flera exempel på situationer där företag avslutat pågående eller framtida samarbeten med offentliga personer pga saker de sagt eller gjort på sociala medier.
Hon nämner Audi och Kakan Hermansson, H&M och Little Jinder, Ida Warg och Ida Warg Beauty efter Katrin Zytomierskas ”pimps and hoes-fest”
Hon tycker det skulle vara befriande om bolagen istället för att bryta i panik skulle våga ta ett djupt andetag och säga: “Okej, vi hör er, vi har pratat med vår profil, vi står inte bakom det som publicerats, men vi kommer fortsätta samarbetet.”

Breakit har varit i kontakt med fem influencernätverk och ställt frågan om en annonsör kan bestämma vad en influencer får göra och inte göra för att undvika skada.
Samtliga säger att det är mycket ovanligt att man skriver in detta i avtalen, och att det är omöjligt att täcka in alla scenarios.
Dock verkar de överens om att avtalen vara lätta att bryta vid misstag som påverkar den andra partern negativt och som frångår avtal.

Avslutningsvis uppmanar Julia företagen att visa mod och agera inte i affekt.
Att det är människor det handlar om, inte robotar. Att de ska tänka på krishantering INNAN stormen, inte när den redan har skett.


Jag har stor respekt för Julia som journalist och tycker att hon har flera bra och viktiga punkter i sin text.
Jag tror och hoppas att branschen kommer lära sig av den här situationen och att synen på influencers och content/innehåll kommer förändras.
Jag hoppas att det är vägen framåt för alla.



Idag kl 09.38 medverkar jag i SVTs morgonprogram och pratar om allt med Margaux Dietz och hennes video, tillsammans med polis Viktor Adolphson.

En snabb fråga om halloweenreaktioner på Instagram

Jag har fuderat på det här ett tag, efter att jag såg Kendall Jenners halloweenkostym på Instagram och måste ställa frågan till er.

Folk – primärt amerikaner – blev mäkta upprörda över att en av världens största influencers, Kendall Jenner klädde ut sig till cowgirl Jessie från Toy Story och anklagade henne för att ha förstört deras barndomsminnen eftersom hon sexualiserat den tecknade karaktären.
Detta är samma människor som inte ser några som helst problem med att kvinnor klär ut sig till ”sexy baby” år efter år på Halloween – komplett med en napp som de går runt och suger på – och men när det kommer till en fiktiv karaktär från en tecknad film – då har det gått för långt?