Dogge Doggelito fat-shamar på Facebook

Att skämta på tjocka kroppars bekostnad tycker artisten Dogge Doggelito är hur kul som helst, och publicerade det här inlägget på Facebook för lite sedan.
Lady Dahmer sätter ner foten.
Att det fortfarande ska vara så roligt att skratta åt icke normativa kroppar? Kunde inte 2019 fått starta annorlunda än 2018 slutade? Med lite nytänkande acceptans?

Istället för cykel på köpet borde kanske Dogge be om en lite schysstare människosyn?

Öppet Brev till Lady Dahmer!!!!!

Haha, där fångade jag in er allt? 
Någon gång ibland måste väl även Fröken Bloggbevakning få dra till med lite click bait eller? 😉

Det här inlägget kommer inte ha så mycket med vad någon influencer gjort eller sagt, snarare så behöver jag Lady Dahmers expertis för att stilla ett kli inom mig så väcktes till liv efter att ha kollat på ett avsnitt GWs Mord. 
Jag gillar ju True Crime men den här saken har aldrig slagit mig innan och nu när den HAR slagit mig så måste jag bara få svar på min fråga.
Kanske vet någon av er svaret, men mest troligt är att Lady Dahmer sitter på informationen.
So here goes:

Har ni några bra teorier?
– Gör storleken på glasen att ögonen skyddas från blodstänk som kan störa synen?
– Ger de ett extra stort och klart synfält?
– Har även seriemördare trender? Är detta den seriemördiska versionen av ett sprättben eller en Boy Bag från Chanel?
– Vem startade den i så fall? Var det Jeff Dahmer himself som satte trenden med ”aviators”?
Det verkar mest vara amerikanska seriemördare faktiskt när jag tänker efter…

Lady Dahmer!
I need you!

Sitter kärleken i kilona?

Sitter kärleken i kilona? Eller i brösten? Eller håret?
Vi brukar ju vara rätt ärliga med varandra här inne, eller hur? Vi har diskuterat allt från analsex till…tja, you tell me och eftersom de absolut mest otrevliga trollen sitter på svarta listan sedan någon vecka tillbaka så tror jag att vi skulle kunna ha en intressant diskussion om det här – en diskussion utan påhopp och kränkningar. (Att sitta på svarta listan innebär att kommentarerna inte fastnar i modd utan skickas direkt i papperskorgen)

Hur tänker ni här? Är ni rädda att er partner skulle sluta älska er om ni fysiskt förändrades och har ni själva tänkt så om er partners utseende? Eller om andra kvinnor.
Det har jag gjort. Jag har aldrig tänkt så om en man men däremot om mängder av kvinnor. Det har liksom gått av farten.
Ha ett öppet sinne mot de som kanske inte tycker som du och låt alla komma till tals. Att prata om problemet är det enda sättet att närma sig en lösning. Döm ingen som är hård mot sig själv eller mot andra – de är inget annat än offer för det LD skriver om här ovan.
Jag kan med handen på hjärtat säga att tanken slagit mig både en och två gånger – om M skulle sluta älska mig om min kropp och mitt utseende förändras till ditten eller datten, samtidigt som jag själv känner att jag själv skulle fortsätta älska honom villkorslöst oavsett hur han såg ut.
Jag har faktiskt frågat honom om det och då svarade han: Jag vill att du ska må bra, det är det enda som betyder någonting för mig för då är jag lycklig.
Med handen på hjärtat så är han nog den första man jag varit med som inte fått mig att tro att han skulle lämna mig om mitt utseende förändrades.
Därför behöver vi prata om sånt här för jag är nog inte ensam!

Lady Dahmer om främlingsfientlighet och nazism

Jag har till och med sett bruna människor stå i kungsträdgården under gårdagens nazistrally och skandera ”ut med packet”. Alltså inte ut med nazistpacket utan …. ni vet, motsatsen. Bruna människor som är nazister. Som dels röstar SD och dels röstar värre än så (Alternativ för sverige). Jag har sett bilder på barnfamiljer i samma samling. Stolta över sitt hat. Stolta när deras tonåringar tar ton i ropen som riktas mot invandrare och homosexuella.
Jag fattar inte. Men jag fattar kanske ändå.
Jag kommer ju själv från en kommun där många gamla bekanta röstar SD nu. Jag har ju umgåtts med dem. Festat med dem. Varit en del av deras trånga världar där man aldrig diskuterar politik annat än när man okunnigt hånar de som intresserar sig för just politiska sakfrågor. Man diskuterade hårdrock. Och öl. Och såg på porrfilm på festerna. Och söp sig full. Vuxna människor som dag efter dag, år efter år, lallar vidare i nån slags sorglöshet trots att de är samhällets förlorare, trots att de är arbetslösa, har dåliga arbetsvillkor, kanske är sjukskrivna, har barn med speciella behov, är kvinnor, har vänner som är invandrare.
[…]
Jag tror det hade kunnat vara ännu ett sätt att distansiera mig från det ursprung jag skämdes över då och jag undrar om det är därför en del invandrare stöttar SD nu. Handlar det om ett självhat där man försöker bli den yttersta svensken? Eller iallafall den minsta blatten? Minst blatte av alla blattar? Jag hade en bekant, adopterad från Bangladesh, svart, som skrev BSS överallt och sökte medlemskap i VAM (Vit arisk makt) (Han blev nekad) och som så aktivt och högljutt skanderade deras budskap. Det är så jäkla sjukt. //Lady Dahmer
Lady Dahmer skrev ett riktigt bra inlägg häromdagen som jag egentligen skulle vilja klistra in här i sin helhet.
Hennes ord får mig att tänka på den bok jag senast lyssnade på, ”Den svarte nazisten – en dokumentär om Jackie Arklöf” av Magnus Sandelin där Jackie själv berättar om hur det kom sig att han – en mörkhyad man – blev en av Sveriges mest ökända nazister.
Det är så sjukt egentligen, att han ville bli som de som mest av allt ville utrota sådana som honom men när man läser det som LD skriver så är det kanske inte så konstigt.
Ville han kanske bli den mest ”försvenskade b***en” – som LD kallar det –  av dem alla?
Är det samma mekanik som när man är i ett destruktivt förhållande? Man normaliserar det för att överleva?
Men hur kommer det sig att människor som är just det som nazisterna vill utrota, själva strävar mot nazismen?
Vill de utrota sig själva?
Eller vill de bara inkluderas? I ett sammanhang? Söker de tillhörighet och att vad denna tillhörighet är, är inte så viktigt?Jag fattar inte? Gör ni?
Men en sak fattar jag och det är hennes beskrivning av de gamla vännerna i hemkommunen.
De finns där jag föddes också. OM de gör, dock vet jag inte om jag skulle sträcka mig så långt som att kalla dem vänner.
De som hysteriskt delar SD-propaganda på Facebook men aldrig tycker någonting själva och som konsekvent raderar alla kommentarer från de som stillsamt undrar om de ens vet vad det är de delar. För det gör de så klart inte…

Jag kommer ju själv från en kommun där många gamla bekanta röstar SD nu. Jag har ju umgåtts med dem. Festat med dem. Varit en del av deras trånga världar där man aldrig diskuterar politik annat än när man okunnigt hånar de som intresserar sig för just politiska sakfrågor. Man diskuterade hårdrock. Och öl. Och såg på porrfilm på festerna. Och söp sig full. Vuxna människor som dag efter dag, år efter år, lallar vidare i nån slags sorglöshet trots att de är samhällets förlorare, trots att de är arbetslösa, har dåliga arbetsvillkor, kanske är sjukskrivna, har barn med speciella behov, är kvinnor, har vänner som är invandrare.

Kanske är det samma människor som skriker ”INTE ALLA MÄN”?