”Tro alltid på en kvinna som berättar. Alltid.” – Lady Dahmer

Lady Dahmer:

Alla som sett veckans avsnitt om Kalla Fakta och fått ont i magen räcker upp en hand.
Om du av någon anledning är el-allergiker och inte haft tillgång till tv, radio, internet eller annan elektroniskgrundande medie så kan jag berätta vad du missat. (Hur du skulle kunna läsa detta med din el-allergi vet jag egentligen inte men kanske har du fått något tillfälligt antidote eller en extra stor foliehatt som gör att du kan befinna dig på min blogg s jag ska fatta mig kort så att du även hinner med det senaste avsnittet av Paradise Hotel innan effekten klingar av..)
Eller…jag låter Lady Dahmer berätta eftersom hon sammanfattat det på bästa sätt inne på sin blogg:

Den fd. Sverigedemokraten Hanna Wigh kommer ut och berättar om sexövergrepp som hon och flera andra kvinnor utsatts för av en partimedlem. Jag tror inte ni blir förvånade om jag berättar att hon misstros inom egna leden (SD) och om det hat som nu flödar på Flashback och i Sverigevänners Facebookgrupper. ”Det finns inga bevis”, ”Hon ljuger”, ”Hon gör det för publicitet”, ”Hon bad säkert om det”. Det är inga nyheter att kvinnor som berättar inte tas på allvar och i många fall pekas ut som lögnare, horor eller galningar. Hanna är inget undantag.

Det som är mest talande är att Jimmie Åkesson och hans parti uppmanat Hanna att hålla tyst för att ”skydda partiet”, att Jimmie påstår att han inte vet vem hon pratar om och att mannen hålls om ryggen. Hon vågar inte anmäla för att hon är rädd för konsekvenserna. – Från LDs blogg.

Lady Dahmer fortsätter att skriva om den ytterst upprörande statistiken som finns kring våldtäkt i vårt land:

ENDAST 23% av alla våldtäkter anmäls. TJUGOTRE PROCENT. Av dessa så är det runt 5% som leder till fällande dom, när det gäller våldtäkt mot barn är siffrorna ännu mer deprimerande.
SÅ. Om 100 våldtäkter begås så anmäls bara 23 av dessa (23%) av dessa går 3 till fällande dom. 97 går alltså fria. Fattar ni hur jävla absurt detta är?
Det finns en misstro mot kvinnor som anmäler våldtäkter och det är vårt samhälles fel. Det är vi som misstror andra kvinnor och som gärna ställer oss först i ledet och skriker ”Inte alla män”, ”Jag klänner minsann någon som blev felaktigt anklagade”, ”Någon jag känner blev minsann friad från en våldtäktanklagelse!!” eller någon annat liknande påstående.
Jag vill inte gå så långt som att säga som Lady Dahmer att ”HAN VAR FÖRMODLIGEN SKYLDIG. Oddsen talar för det. Och du har faktiskt inte en aning såvida du inte var närvarande.” för jag kan för lite om statistiken som ligger bakom hennes inlägg.
Vad jag däremot vet – eftersom jag läst en hel massa förundersökningar och domar – är att den brist på omfattande samtyckeslag som vi har i Sverige är skrämmande! SKRÄMMANDE!
Om en kvinna inte kan eller förmår sig att säga nej och samtidigt skriker, slåss, sparkar, klöser och fäktar så säger hon per automatik ”ja”. Hon samtycker. Det finns noll respekt för att en kvinna kan bli ”stel av skräck” eller vara så pass berusad att hon på riktigt inte kan säga nej.Ordet ”systerskap” har dragits i smutsen på både ett och två sätt de senaste dagarna och jag är första person att sträcka upp handen och säga att ”Nej, jag kommer inte per automatik backa dig i vad du än tar för dig enbart för att du är kvinna” men jag kan säga som så..
Att när det kommer till sexuella övergrepp och kränkningar så kommer jag att backa dig till hundra procent. Det spelar ingen roll om du är min vän, Blondinbella eller en fd medlem i Sverigedemokraterna.
Där står jag enad med dig som kvinna och kommer alltid backa dig!Jag vet att LD förmodligen kommer få en hel massa kritik för sitt inlägg eftersom hon ibland uttrycker sig som ett skenande godståg men budskapet i hennes inlägg är viktigare än hur hon stundtals formulerar sig så gå in och läs det.

Så här får ni ett tips på hur ni kan motverka detta: Tro alltid på en kvinna som berättar. Alltid. – Lady Dahmer

Här kan du se Kalla Fakta om du missat det.

Möt Moonstone

Lady Dahmer:

När jag såg LDs överskrift i Bloglovin’ – Att ersätta nåt förlorat – så blev jag övertygad om att hon kastat alla sina värderingar åt h*lvete och gjort sitt första sponsrade inlägg. Trygghansa har nämligen gjort en rad samarbeten med influencer om nån ny tjänst de har där man kan spara minnen mm – men icke! Lady Dahmer är fortfarande en bloggare utan sponsrade inlägg och inlägget handlade istället om My Little Ponys.

När jag var liten, kanske åtta nio så hade alla sådana. Jag önskade mig inget annat och tjatade på mamma. Och en dag kom hon hem med en …… ”min lilla häst”.
 En ful jävla kopia. En dålig kopia för den såg inte ut som en my little pony överhuvudtaget. Åh så besviken jag var. Men visade såklart inget.
 Men så kom ändå dagen en tid senare. Dagen när jag fick välja nåt i leksaksbutiken och där stod hon: Moonstone. //Lady Dahmer
Katastrofen var ett faktum när LD fick inbrott i sitt källarförråd och hela My Litte Pony-kollektionen stals. Jag förstår verkligen den känslan.
Jag fick hela min CD-samling stulen en gång – alltså båda mina stora ”CD-böcker” med typ 200 skivor – borta.
Och kidz, detta var innan Spotify och streamingtjänsterna kom så ens CD-samling var liksom det dyrbaraste man hade. En skiva kostade runt 150 spänn och jag hade jobbat hårt på att få ihop min samling.
Det gör liksom ont i hjärtat än idag när jag tänker på min förlorade skatt även fast den mest skulle ligga och samla damm idag eftersom jag inte ens har en CD-spelare.
Men det traumat…
Mina djupaste sympatier till dig, Lady Dahmer för din förlust.
My deepest condolences.
Jag ska kolla om jag har några gamla Ponnisar som ligger och skräpar i gömmorna här hemma. Om så är fallet så ska jag fan posta dem till Dahmerskan.
Men jag undanber mig att få era gamla CD-skivor med posten. Tack ändå. 🙂

Lady Dahmer goes Maria Montazami

Lady Dahmer:

När vi ändå pratar om att ställa upp och hjälpa till så fick jag en fråga apropå att mormor kommer och hälsar på då och då och hjälper till med disk och barn och plock och allt det som ses som kvinnligt göromål. En av er undrade hur jag tänker kring att, som feminist som kämpar för att krossa patriarkatet, lägga över just det kvinnliga på mormor när hon kommer.
Jag måste erkänna att jag känner mig ställd av frågan. Det är inget jag funderat på innan överhuvudtaget och känner mig som ett nyfött barn här nu. Naken och rädd. Haha skämt åsido, men ändå intressant och tankeväckande. //Lady Dahmer
Lady Dahmer känner sig naken. Exposed.
Lite som Maria Montazami utan läppstift fast i en helt annan fråga.
En mormor (Hennes? Barnens?) kommer och hälsar på i några veckor och kommer avlasta LD i hennes vardag med barnpassning och liknande och får då frågan – hur tänker hon kring att, som feminist som kämpar för att krossa patriarkatet, lägga över just det kvinnliga göromålen på mormor när hon kommer? – en kommentar som verkar ha satt henne lite på den berömda pottkanten.
Det är alltså här hon känner sig naken och exposed – hon har inte glömt läppstiftet hemma, eller ännu värre..upptäckt att favoritfärgen slutat tillverkas. (Ledsen för urspårat sidospår)
De ”kvinnliga göromålen” är sånt som måste göras varje dag – diska, tvätta kläder, dammsuga (ok nu ljuger jag, jag dammsuger inte varje dag), städa, laga mat, ta hand om barnen – det kommer man ju inte undan även om man är kvinna och feminist och tycker att samhället och familjelivet ska vara jämställt (jag och Oskar är långt ifrån jämställda för övrigt) och det är ju förbaskat skönt att få avlastning med. Jag hjäper ju till med exakt samma grej när jag är gäst hos andra.
Hur tänker ni? Vad skulle hon annars kunna bidra med? Eller ska jag be henne att inte hjälpa till alls? Ska jag bjuda över morfar och sätta honom på disken? (Säg nej snälla, vill inte bjuda hem honom usch)//Lady Dahmer
Vilka mer ”manliga göromål” kan man med gott samvete sätta en mormor på? Eller vilken äldre dam som helst? Fräsa stubbar på tomten? Lägga nytt golv? Kantklippning? Inte rensa ogräs dock – det känns mer som kvinnogöra.
När jag är gäst hos någon så hjälper jag till med det dagliga göromålen – precis som LD skriver att hon gör. Jag tror de man besöker skulle bli mäkta förvånade och jag erbjöd mig att kakla om i badrummet eller anlägga en fontän på tomten.
”Hej, kul att ses och tack för att jag får bo här i några dagar! Jag tänkte åka och byta däck på er bil om en stund och när jag är klar med det så tänkte jag hitta en lämplig hane att betäcka er Cocker Spaniel med för att hjälpa till lite..”

Och finns det verkligen någon som förväntade sig att LD skulle leva 100% jämställt i sin relation?
Bara för att man kämpar för en fråga och har ett må så betyder det ju inte att man själv är där. Juh..
Jag har som mål att leva i total harmoni, medveten närvaro och själsligt lugn där min inre gudinna nynnar på kumbaya och färglägger lotusblommor i en bok med syfte att måla för mindfulness, men det betyder ju inte att jag är där. Än. 🙂
Rom byggdes inte på en dag liksom…

”När gav jag intrycket av att vara intresserad av att män ska ta mig på allvar?”

Lady Dahmer:

Roligast är ju de män som ska berätta för mig att ingen kommer ta mig på allvar. Eller snubben som ba ”om du vill att män ska ta det du skriver på allvar….” asså let me stop you right there. När gav jag intrycket av att vara intresserad av att män ska ta mig på allvar? Låt mig räta ut detta misstag här och nu: Jag är helt ointresserad av detta. Mäns perspektiv, åsikter och uppfattningar bekommer mig inte. Helt meningslöst och helt ointressant. Att försöka övertyga dem är slöseri med min tid. Tid jag hellre lägger på kvinnosaken.
För övrigt tar jag inte män på allvar. Nu har vi rett ut det iallafall.//Lady Dahmer
Varför tror alltid män att kvinnor bryr sig mest i hela världen om vad de tycker, anser, menar, tror eller hyser en åsikt om?
Man måste verkligen har ramlat in på Lady Dahmers blogg för första gången för att lämna en kommentar som den här ovan som handlar om hur hon behöver skriva för att män ska ta henne på allvar.
Jag tror att LD bryr sig lika mycket om vad män anser som Tjocka Hetsätarkatten gillar att konstant banta. Alltså ungefär -15 på en skala från 1 till 10.

Och på tal om mitt inlägg från i morse – som också handlade om ett inlägg av Lady Dahmer – så måste jag stillsamt fråga:
Är det verkligen viktigare att skrika ”INTE ALLA MÄN” än att fokusera på kärnfrågan i inlägget – varför tänder så många män på barn och ungdomar”?
Nä, givetvis inte ALLA män men tillräckligt många för att det här ska vara ett problem. Är det svårt att förstå?