Hon hängde ut mig på Instagram för ett tag sedan, hennes gamla klasskompis från gymnasiet (vill förtydliga att vi aldrig varit kompisar, vi gick i samma klass). När detta spreds och hon förstod att dessa skrivelser inte var bra för henne hörde hon av sig till mig för att ”be om ursäkt”. Det enda jag bad henne om var en offentlig ursäkt, skrev det flera gånger. Men det ville hon inte. Vilket för övrigt hade varit fördelaktigt för henne med skulle jag tro. Då fick folk se vem hon verkligen är iallafall.

Om du missat alla turer med Linn ”Tiingelinn” Andersson och den så kallade ”cello-tjejen” kan du läsa ikapp här, här, här och här – men själva startskottet var inlägget här ovan.

Hittills har cello-tjejen hållit sig anonym, men nu har det dykt upp en kommentar på Hänts Facebooksida som ska vara skriven av henne. Kommentaren ligger under ett inlägg om Linns stoooora hjärtekross, och där framgår det att Linn vägrat ge henne en offentlig ursäkt.

Och ja, jag håller faktiskt med cello-tjejen: en offentlig ursäkt hade bara varit till Linns egen fördel, men tydligen är det enklare att spela martyr än att säga förlåt.

Vad tycker du om saken?

Tack för tips!

Inte för att vara den som är den, men kanske borde hon lyssna på och respektera sina ex/papporna till barnen när de ber henne att inte gå så fort fram och introducera nya män för döttrarna så snabbt?
Med tanke på hur respektlöst Linn betedde sig mot Simon så blir hashtags som #visarespekt nästan lite ironiska. Om du inte vet vad jag menar så kan du klicka här. 

Det brukar gå ganska fort i Tiingelinn-hockey så jag gissar på att Linn introducerat en ny man för döttrarna innan innan september ens är slut, för hennes innehåll verkar behöva rekvisita i form av en man att gå på spa och ta prinsessbilder med.
Den som lever får se. 😉 Och vem orkar sätta sig och radera tusentals bilder på ett ex för att det tar slut? Inte jag, men det är kan kanske ensam om?

Intressant är i alla fall att jag inte verkar vara den enda som haft tankar om Tiingelinns turbointroduceringar för sina nya pojkvänner, för det här går nämligen att läsa i hennes kommentarsfält:

@tiingelinnfamily

Reklam för @Mindler – Psykolog online I en värld av stress och press från sociala medier och perfekta liv kombinerat med familjeliv och press på jobbet är det lika viktigt att vi tar hand om vår psykiska hälsa som att gå till gymmet och träna. Med Mindler kan du träffa över 250 olika psykologer direkt i telefonen. Du kan ta ditt psykologbesök från soffan hemma och välja en tid som passar dig. Ett besök kostar 100;- och frikort gäller. Kraschar den psykiska hälsan spelar det ingen roll hur hårt man tränar på gymmet eller hur bra man äter. Ta hand om er nu! #psykiskhälsa #psykolog #välmående #psykiskohalsa #prestationsångest

♬ originalljud – Tiingelinn

Det finns få personer jag tycker är sämre lämpade att göra reklam för ett företag som Mindler än allas vår Linn “Tiingelinn” Andersson, och det säger jag inte lättvindigt. Att hon nu frontar ett företag som Mindler, vars fokus är psykisk hälsa, känns ungefär lika logiskt som att låta en pyroman hålla i brandskyddsutbildningen.

Jag hade faktiskt först skrivit ihop en topp 3-lista med de starkaste anledningarna till varför det här samarbetet skaver, men sen kände jag – behöver jag ens det? *Preaching to the choir*
Mindler + Linn = sant? Ett samarbete som på pappret säkert såg ut som en briljant idé i någon influencer marketing-plan, men som i verkligheten känns… mjaaaa….jag kan väl säga som så att: I’m not a fan.

Så vad tycker NI?
Är det jag som är överdrivet cynisk, eller framstår det här samarbetet som ett skämt?

Visa det här inlägget på Instagram

Jag håller faktiskt med Linn ”Tiingelinn” Andersson – till viss del i alla fall. Hat från anonyma nättroll förtjänar ingen, men det brukar vara mer till historien än så, historiskt sett.
Ibland tror jag att det skulle vara rätt värdefullt om hon lärde sig skilja på just ”näthat” och det som faktiskt är ”kritik”. Kritik som ibland – hold your horses, like E-type – framförs av fullt rimliga människor med både för- och efternamn, profilbild och en åsikt.

För när man valt ett yrke där man bygger sitt varumärke på att visa upp sitt liv (och sina barn), och dessutom tjänar pengar på det – ja, då får man nog räkna med att allt inte möts med hjärtan och piiiiiipiga-kommentarer.
Och nej, det betyder inte att det är okej med hat, men det är skillnad på ”du borde dö” och ”tycker du borde tänka ett varv till kring det här samarbetet med din bebis i bild”, men det behöver jag ju inte informera er om.

Linn har själv valt att ha med sina barn i både vanliga inlägg och reklaminlägg – redan innan de ens fötts. Det är såklart upp till henne. Men att sen beklaga sig över att folk har tankar om det? Det är lite som att kliva in i en påslagen bastu och sen beklaga sig över att man blir svettig.
Så precis som med all annan feedback/kritik är det upp till var en själv hur professionell man vill vara i sitt bemötande.

Vissa väljer att inte använda sina kanaler för att bemöta kritik alls – helt enkelt för att man inte vill fylla flödet med ”svar på tal”-inlägg. Jag jobbar oftast så själv för den som är intresserad.
Men det betyder inte att jag inte tar till mig feedback. Tvärtom. Jag lyssnar på det jag tycker är relevant och låter det påverka mitt arbete framåt. Däremot kommer jag inte att svara i inlägg efter inlägg på kritik, så vida det inte handlar om något exceptionellt.

Nu får jag väldigt sällan det andra kallar näthat – då jag förmodligen är världens tråkigaste person att näthata eftersom jag inte bryr mig – men även om jag skulle få det så skulle jag ändå inte fylla mina inlägg med texter om det och om hur dumma alla är. Vem orkar läsa Linns inlägg i längden, när man förväntar sig mötas av rosa tyllkjolar, tiaror och kanske en ny pojkvän om det vill sig väl?
Här inne vill jag skapa bra, tänkvärda, stundtals kritiska och roliga inlägg till er om högt och lågt från branschen, istället för att fylla flödet av svar på tal- och/eller samma gamla inlägg om allt hat jag anser mig få skickat till mig. Vem fan orkar läsa det??
Förstår ni hur jag menar?

Här undrar jag lite hur Linn tänker. För när ett inlägg om näthat följs av ytterligare ett, och ett till, så finns det en risk att till och med de mest lojala följarna börjar känna att… ”vi har hört det nu.”
Och när människor på nätet tröttnar, så klickar de ofta ”avfölj”.