Magdalena Graaf:

Jag skulle aldrig skriva så här till min värsta fiende – än mindre till någon man inte känner utan enbart läser om på nätet.
För jag antar att det är den relationen denna Jasmine har till Magdalena Graaf – eller vad tror ni?

Jag förstår om man blir provocerad av en blogg, av inlägg eller liknande men hur kan man låta sig själv uppröras så till den milda grad att man skriver till en mamma som förlorat sin son att man hoppas att han led innan han avled? *

Här är några fler exempel från Magdalenas blogg:

”Hoppas din son brinner i helvetet”

”Hoppas han led när han dog”

”Med dig som mamma skulle jag oxå ta livet av mig”

”Jävla äckel, åt helvete mig dig och din fula jävla son”

Magdalena hänger även hon ut vederbörande med namn, email och ip-nummer men i det här fallet kan jag förstå henne – i alla fall mer än när Madeleine Ilmrud gjorde det.
Är det här någonting för polisen att titta på? Trakasserier? Ärekränkning?
Jag kan inte ens föreställa mig den smärta Magdalena måste känna av att få såna här meddelanden. Så jävla genomvidrigt!

Det här är så långt över gränsen att man inte längre kan se den.
”The line is a dot to you!”

Alltså sitta och skriva långa, lååånga kommentarer som den här? Jasmine – du borde nog fan spärras in alltså!
Skäms!

Magdalena Graaf:

Vad skönt det är med hälsosamma relationer. Vad VIKTIGT det är att kunna ha en bra dialog med sitt ex. Pappan till barnen man har.
Barnen först! ALLTID försökt sätta barnen först.

Tips, försök bli vän med ”den nya partnern” det är trots allt den kvinnan som ska dela och leva med dina barn hälften av deras liv. Lättare att ta saker ang barnen ”tjej till tjej” männen kan verkligen vara puckade ibland. Jag vet, det är inte alltid så jäkla lätt. Kan ha varit otrohet, skit och besvikelse…
Men hursom så MÅSTE man bita sig i tungan. ALDRIG tala illa om exet eller hans omgivning TILL BARNEN. //Maggan

Jag är ju den ”nya kvinnan” i min relation och jag håller verkligen med Maggan i det hon skriver. Jag kom in i Ms liv efter att han skiljt sig från sin exfru så i vårt fall rörde det sig inte om otrohet eller liknande men det betyder inte att det för den sakens skull är lätt för varken barn eller ex när jag kommer in i bilden.
Men jag kommer aldrig någonsin att försöka bli deras ”nya mamma” utan jobbar hela tiden på att skapa en egen relation med dem – vår relation liksom.

Det har svängt lite fram och tillbaka så klart men jag kan med handen på hjärtat att vi nu liknar familjen i ”Tomten är far till alla barnen” när vi hänger på dotterns handbollsmatcher eller firar födelsedagar.
Där sitter jag, Ms exfru, Ms mamma, exets föräldrar, exets nya kille vars dotter spelar i samma handbollslag som min bonusdotter och eventuellt Ms bror med familj och alla tjattrar i munnen på varandra.
För mig har det alltid varit SÅ viktigt att ha en bra relation till barnens mamma och hon är alltid välkommen hem till oss och vi messar till varandra om det är något.
Hon är yogalärare och vi har alla varit på hennes klass för att jobba lite på flexibiliteten och det känns SÅ bra!

Jag har aldrig varit svartsjuk på att M hade ett liv med henne innan jag kom in i bilden och det är SÅ skönt. Jag hade nog blivit förbannad på honom om han inte jobbat på att ha en så bra relation med barnens mamma som möjligt.
Barnen går verkligen alltid först och att vi bor ett stenkast från varandra gör inte det hela sämre precis!

Vad har ni för relationer till era eventuella ex eller är ni som jag – den nya kvinnan?
Hur funkar det för er?

Magdalena Graaf:

Magdalena Graaf har alltså lyckats med konststycket att vaxa fast röven i badkaret.
Bara det tycker jag förtjänar lite av en applåd! Jag har då aldrig hört talas om någon som lyckats med det. Tungspetsen mot en frusen lycktstolpe, ja visst, men röven i ett badkar?
Nä..
Hon skulle göra fiffi len och fin som en barnrumpa inför den stundande resan till Ibiza och satte sig i badkaret medan vaxet fortfarande var varmt och nu när det har stelnat – fastlimmad.

Med tanke på att det här är det sista inlägget på hennes blogg så undrar jag om hon fortfarande sitter där i badkaret och huttrar med murran hoplimmad.
Stackars Maggans fiffi – allt hon ville vara att bli lite partypiffad för Ibiza och så blir hon traumatiserad på det här viset.

En vaginal nödsituation av sällan skådat slag kan jag hålla med om men Aceton? Maggan, för fan! Inte Aceton DÄR!
Din fiffa kommer aldrig förlåta dig. Inte min heller.

Magdalena Graaf:

Som om hon inte varit med om nog med skit i livet så hittade Magdalena en knöl i sitt ena bröst för ungefär en vecka sedan och har sedan dess fått remisser till både mammografi, bröstkirurgi och en tredje remiss hon inte minns vart den gick.

I förrgår fick hon beskedet att det inte var cancer vilket så klart är HELT underbart!
Men hennes inlägg påminde mig om hur dålig JAG i alla fall är på att undersöka mina egna bröst. Jag tycker ju mest att de är i vägen och ägnar dem inte någon vidare uppmärksamhet alls faktiskt..

Men nästa gång jag duschar ska jag passa på att klämma lite på mig själv så att det inte dykt upp några knölar där utan min tillåtelse.
Gör det ni också!!