Ni var några stycken som anklagade mig för att vara cynisk när jag skrev om att Michaela Forni köpt körlektioner för 25 000 kr trots att hon redan har körkort.
Jag anklagades för att både vara raljant och oskön i min ton som inte berömde Michaela för att vara så ansvarstagande och klok som spenderar 25 000 kr på körlektioner.

Är jag fortfarande lika cynisk nu när det framkommit att det här givetvis var en del av ett samarbete och att Michaela med största sannolikhet inte spenderat en spänn på sina körlektioner och möjligtvis även fått betalt för att skriva sina inlägg?
Och är det i så fall så konstigt om jag blivit en smula cynisk efter att bevakat och skrivit om de här människorna i flera år?
Det finns en anledning till att det inte går att lita på ett jäkla jota som kommer från Michaela Forni och hennes gelikar och här har ni ett perfekt exempel på varför.
Det handlar inte om att göra ärliga och transparenta samarbeten utan snarare motsatsen. In i det längsta mörka och mygla vad det handlar om tills de är tvungna att avslöja att det handlar om samarbeten och då göra det på minsta möjliga sätt utan att bli anmäld till KO.

När hon sedan använder jämställdhet som ett argument för att kränga körlektioner och samtidigt slippa betala för sina egna tycker jag bara är smaklöst. Här håller jag helt och fullt med Kajsa som lämnade en liknande kommentar inne hos Forni och det verkar jag inte vara ensam om.

Ett tips till alla er som tvivlar på er egna körförmåga nu efter att ha läst inne hos Michaela att en ansvarsfull förare helst ska spendera 25 000 kronor på körlektionen även efter ni fått körkortet i er hand.
Ta dessa pengar och en kompis du anser vara trygg i trafiken under armen och kliv in på närmaste mack. Hyr en bil och ut och kör med dig. Det är det enda sättet att bli en tryggare bilförare i mitt tycke – att avverka en hel massa mil ute på vägarna.
För samma summa som du får 20 körlektioner för – 25 000 kr – kan du hyra OKQ8’s billigaste bil i hela 83(!) dygn och då kan du även passa på att åka och hälsa på vänner, handla på IKEA och köra 40 varv i en rondell samtidigt som du blir en trygg bilförare.

Att Michaela inte reklammarkerade sitt första inlägg om körlektionerna där hon så utlämnande berättade om hur otrygg hon känner sig bakom ratten är inte bara tveksamt sett till marknadsföringslagen utan också ett riktigt risigt sätt att försöka föra sina läsare bakom ljuset genom att inte ärligt erkänna att det hela rör sig om ett samarbete.
”Jag bestämde mig för att boka 20 körlektioner med honom för att bli trygg i trafiken.”

Nej, det gjorde du inte. 
Eller jo, du kanske bokade in alla dina gratislektioner med honom efter att ha rott det här samarbetet i hamn men att få det att låta som att du är en betalande kund som vem som helst är bara så jävla fult gjort.

Jag blir bara så jävla trött på alla dessa jävla människor som aldrig kan köra med öppna kort.
Är det inte Mogi som skriver varenda jäkla kommentar på sin blogg själv så är det Michaela Forni som försöker kränga på sina läsare körlektioner för hutlösa summor genom mörkade reklaminlägg och snack om jämställdhet.

 

Ni borde egentligen få friskvårdsbidrag av att läsa min blogg med tanke på hur mycket hjärngympa jag inbjuder till, håller ni inte med?
Igår var vi inte riktigt överens om vad man får och inte får skoja om och nu har det dykt upp ett liknande scenario.

Michaela Forni publicerade den här bilden för att illustrera ett inlägg där hon beskriver hur hon vaknat med panikångest och hur hon tog sig igenom dagen.
Den är inte så trevlig att titta på, budskapet i att ett barn håller i ett vapen är både fruktansvärt och tragiskt eftersom barnsoldater existerar och används i krig och konflikter på vissa ställen i världen, men är inte det lite av poängen med konst?
Det finns musik som väcker olika känslor hos den som lyssnar på samma sätt som det finns filmer som berör och som till och med kan göra den som tittar illa till mods, ledsen eller riktigt förbannad.
Varken musik eller film förväntas väcka endast positiva känslor så varför skulle konst göra det?

Så här kommenterade några av hennes läsare under inlägget:

Allting handlar ju om var man drar gränsen och att min gräns skulle vara densamma som Michaelas eller som din eller någon annans är ju högst osannolikt eftersom vi alla är olika med olika sätt att se på saker och ting.
Vad tycker ni om bilden och Michaelas motivering till att publicera den?

Filmen ”Beast of no nation” handlar om barnsoldater – okej eller inte okej?
Låten ”The story of beauty” av Destiny’s Child handlar om en flicka som blir våldtagen av sin styvfar – okej eller inte okej?
Tavlan ”Dead Child” av Simon Flores föreställer ett dött barn – okej eller inte okej?

Vad jag menar är att det finns mer än ett sätt att se på en bild och jag är nyfiken på hur ni ser på Michaelas bild och på exemplen här ovan.
Vad får vara konst?

Måndag: Körträning, yoga, kontoret.
Tisdag: Föreläsning med GANT och sen har jag möte med en ny kund som jag ska arbeta med i nästa vecka, kul! Resten av dagen stationerar jag mig på kontoret och så ska jag podda på eftermiddagen.
Onsdag: Jag och Hamilton ska gästa ”Ligga i P3” på morgonen, tror att det sänds i efterhand så jag säger till när det blir aktuellt! Sen blir det kontoret hela dagen förutom på lunchen för då ska jag körträna.//Forni

Jag var tydligen inte ensam om att tro att Michaela Forni dammat av nått gammalt musikintresse och gått med i en kör för att få sjunga ut lite grann.
I sin redogörelse över veckan fanns det hela två körtillfällen inbokade men det visade sig att hon bokat in lektioner med en bilskollärare snarare än med en sångpedagog.
Lite märkligt om ni frågar mig eftersom Forni redan har körkort och mig veterligen inte blivit av med det, men svaret kom lite längre ner bland kommentarerna.

Hon har alltså bokat 20 körlektioner med en lärare bara för att känna sig trygg i trafiken. 20!!!!!
Nu är det ju nästan 20 år sedan jag tog körkort så jag var tvungen att googla lite på vad körlektioner i Stockholm kostar nu för tiden och en lektion på 80 minuter ligger på runt 1250 kr så summan för 20 lektioner slutar på 25 000 kr.

Jag vet inte om Michaela har extremt dålig tilltro till sin egna förmåga som bilförare och även till den hos sina närmaste för annars hade hon ju kunnat köra med någon av dem?
Att bli trygg bakom ratten handlar om att lägga en massa mil bakom sig, inte att ta några få lektioner med en svindyr bilskollärare.
Det känns mest som att de tar hennes pengar och utnyttjar faktumet att hon känner sig osäker. Hon HAR ju ett körkort så med största sannolikhet KAN hon köra bil, om än lite osäkert i början men det är det ju för alla som inte kört på ett tag, men det ska inte behöva kosta 25 000kr.

Jag är en strålande bilförare!
Jag kan övningsköra med dig, Michaela så kan vi sladda förbi Fendibutiken på vägen hem sen och köpa ännu en axelrem till din Fendiväska. Till och med det tycker jag är en vettigare investering än att betala multum för någonting du bevisligen redan kan.
Om du inte tror mig så finns det ett litet plastkort i din plånbok som intygar det. 🙂
Det ser typ ut så här:

Jag går fortfarande till en karriärcoach men mer sporadiskt nu för tiden. Hon heter Susann Solfeldt och är helt fantastisk – tips! För mig har det gett väldigt bra resultat eftersom hon hjälper mig att guida mig i mitt liv mer konkret än exempelvis en psykolog. Vi pratar om allt ifrån hur jag ska hantera en viss situation som chef till hur jag ska orka med alla tårtbitar i mitt liv eller hur jag ska hantera negativa kommentarer på bloggen.//Michaela Forni

Det Blondinbellska tårtbitstänket sprider sig som en löpled genom sociala medier och den här gången är det Michaela Forni som fått hjälp av någon typ av coach för att orka mer alla tunga tårtbitar i sitt liv.
Jag kan givetvis ha missat någon viktig komponent i den modell jag tråcklat ihop här ovan men efter att ha läst hennes blogg i flera år så tror jag att jag täckt in det väsentliga.
Tårtbitarna tar över!!!

Man kan väl säga som så att jag fått med tårtbottnen, banan och vaniljfyllningen, vispgrädden att spritsa i små tjusiga mönster på utsidan och en färdigköpt marsipanros som kronan på verket.
Jag kanske har missat en och annan vindruva att dela och dekorera tårtan med men i stora drag tror jag till och med att domarna i Hela Sverige bakar skulle vara nöjd med min insats.

Och på tal om tårtor!
Jag älskar att baka och dekorera mina kreationer – jag gillar det betydligt mer än att äta fikat – och som tur väl är så kommer jag ju ha en redaktion igen som kan hjälpa till att äta upp mina bakverk så jag slipper slänga dem när M inte orkar äta fler cupcakes.
Mitt nya guilty pleasure är Det stora tårslaget och  Zumbo’s Just Desserts från Netflix eftersom deras kreationer är helt magiska.

Om Michaela Forni beställde en tårta av mig så skulle den se ut ungefär så här:

Fina va? =)