Äldsta och yngsta dottern satt vardagsrummet igår och pratade. Plötsligt hör jag ett ord jag inte känner igen.

Maken är dock snabbare: ”Haff?”
Döttrarna i korus: ”Ja, vet du inte vad haff är?!”
Jag låtsas som om jag är djup inne i nåt mail på laptopen och vägrar låta dom fatta att inte jag heller har koll.

”Nä, jag vet inte vad det är, borde jag det?” säger maken.
Döttrarna skrattar knäskålarna ur led och talibanen utbrister: ”Hahaha, det märks att det var länge sen du var ute på marknaden!”
Då fattar i alla fall jag, men maken ser fortfarande ut som ett frågetecken.
”Ragg, pappa, R A G G!”

Alltså, är vi ensamma om att aldrig hört det ordet förr? //Monas Universum

Mona och hennes man undrar om de är ”stenålders” eftersom de aldrig hört ordet ”haff” och det skulle jag säga att de förmodligen är, på samma sätt som jag själv nog också är det.
Haff?
Aldrig hört talas om!
Hugg däremot, det vet jag betyder ragg!
HAFF?
Jag antar att man ”haffar” någon?

Av Monas kommentarsfält att döma så är vi kanske många i denna dinosaurieklubb då det bara är två stycken som hört talas om ordet inne hos Mona?
Finns det någon anledning till att alla orden börjar på bokstaven H?
Hugg, hemsläp och nu haff.
Finns det fler?

Kan vi komma på en ny variant för den gamla klassikern, KK?
Eller en helt ny kombon – HH?
”Hem-Haff”?

TILLÄGG:

Jag kommer inte tillåta EN enda kommentar om Flashbacktrådar eller liknande! Diskutera inlägget, eller låt bli! 

Nu är jag hemma i Stockholm igen och kommer ha bättre koll.

Jag har precis städat upp det här kommentarsfältet.
Om JAG ska skärpa till min ton så kräver jag detsamma av er!

Jag har hela tiden varit inställd på att rösta på KD i EU-valet men när allt rabalder kring herr Adaktusson satte igång drog jag öronen åt mig. Alltså, jag fattar att EN persons beteende inte ska vara avgörande för ens politiska val och även om jag hade svårt att smälta hans 22 röstningar mot abort, så fick jag däremot total härdsmälta när jag även insåg att han röstat för samvetsrätt: det vill säga; en gynekolog/barnmorska ska ha rätt att säga nej till att utföra en abort. Här kanske folk kan tycka att det inte spelar så stor roll, det finns ju många andra, men se på Italien t ex; de har samvetsrätt och 70% av deras gynekologer/barnmorskor vägrar abort, vilket leder till oerhörda konsekvenser för de kvinnor som väljer en illegal utövare.

Först tänkte jag att, okej, jag behöver ju inte rösta på just precis Adaktusson, det finns ju andra. Samtidigt var jag jefligt irriterad på att Ebba Busch Thor inte plockade bort honom ur partiet ögonaböj. Men, jag var helt på det klara med att KD skulle få min totala röst.

Tills jag läste på lite och såg att även Ebba är för samvetsrätt.

Hur man blev av med en väljare på 0,2 sekunder. //Monas Universum

Jag har känt till konceptet ”samvetsrätt” – det är väl vad den där ihärdiga barnmorskan Ellinor Grimmark härjat om, inte sant – inte inte ordet i sig.
Mona fick en intressant fråga i ämnet som hon svarar på i det här inlägget – för var går i så fall gränsen för Samvetsrätt?
Vad mer ska man kunna neka människor under förevändningen att man hävdar sin ”samvetsrätt”?
Socker? Fett? Kött? Alkohol?
Katrin Zytomierska hade nog kunnat gå riktigt bananas på sockrande människor under sin värsta LCHF-period, tror ni inte?

 

Kanske är det ett sätt för henne att bearbeta det hela på, men det är svårt att inte förstå vad kritikerna som anser att Mona mjölkar ut hela den här tragiska situationen så mycket bara går på bloggen menar.
Det här är en riktigt click baitande följetong med allt från poserande säkerhetsvakter till allvarsamma ansikten som blickar in i selfiekameran.

Men… av kommentarerna att döma så sitter Monas läsare som på nålar där hemma framför datorn med popcornskålen i högsta hugg och bara väntar på nästa avsnitt.
Kanske är det som det som man säger – När verkligheten överträffar dikten.
Släng dig i väggen, Camilla Läckberg – här är det spänning på hög nivå, av och med….
Monas Universum – coming to you semi-live from the rättegång in Stockholm.

*DUN DUN DUUUUUUUN*

Bildkälla: Monasuniversum.se

Jag är åtalad och det står utom allt tvivel att jag k o m m e r bli fälld. Grovt förtal är, som jag tidigare skrivit, ett av de allvarligaste brotten vi har i Sverige. Hur otroligt det än låter. Straffsatsen är max 2 års fängelse men då jag aldrig tidigare varit i klammeri med rättvisan tror min eminenta advokat David Massi att det i värsta fall blir 6 månaders fängelse, böter samt skadestånd. Kanske mer. Man har, vid max 6 månaders fängelsestraff, möjlighet att ansöka om fotboja. Jag känner efter igen. Vidhåller att jag inte gjort något brottsligt men känner att, om nu lagen anser det, så låt det då bli så. //Monas Universum

Efter att Monas Universum vid upprepade tillfällen hängt ut en person i sin närhet som pedofil så ägde rättegången mot henne rum för några veckor sedan.
Nu verkar det satt utom rimligt tvivel – enligt Mona själv – att hon kommer bli dömd till fängelse. Mannen ska ha överklagat den tidigare domen.

Jag verkar ha missförstått inlägget.
Detta är skrivit bakåt i tiden, innan rättegången.
Hon undslapp med blotta förskräckelsen då kanske? Men enligt er som kommenterar så hart Mona överklagat och hoppas då bli frikänd, samtidigt har åklagaren gjort samma sak. Överklagat alltså.
Trots detta så ångrar Mona inte ett enda ord hon skrivit.

Eftersom hon inte tidigare haft med rättsväsendet att göra så trodde hennes advokat på en dom på 6 månader. Maxstraffet är 2 år.
Vid 6 månader har man möjligheten att ansöka om fotboja istället för fängelse.
Enligt Kriminalvårdens hemsida så gäller följande för att fotboja ska kunna övervägas: