Enligt Monas Universum är detta den största namninsamlingen i svensk historia med närmare 85.000 namnunderskrifter samlats in i kampen om tak-över-huvudet-garanti för pensionärer.
Det är ett fantastiskt initiativ Jeanette driver och jag uppmanar alla som kan och vill att stötta det – här hittar ni deras hemsida. 

I morse skrev jag om hur Monas Universum pudlat över sitt inlägg från gårdagskvällen, ett inlägg där hon ”hänger” ut en av de kvinnor som får hjälp av Synoptiks hjälpprogram. 
Mona kritiserar kvinnans utseende, påpekade att hon såg gammal ut och trots att hon med största sannolikhet aldrig kommer bli medveten om att hon medverkar i bloggen så regerade många på det respektlösa i Monas agerande.
En följare valde att konfrontera Synoptik och fick följande svar på frågan hur de ser på saken:

Tankar?

 

Jag tog bort inlägget om kvinnan som var lika gammal som jag eftersom jag uttryckte mig oerhört klumpigt. Förlåt mig.

Dessutom noterade jag att 99% av kommentarerna kom från läsare som inte läst mig så länge och därmed inte känner mig så bra och inte heller min kärlek till äldre människor, även om just den här kvinnan var lika gammal som mig … men jag tog fotot för att jag tyckte att hon var vacker och jag trodde att hon var äldre.

Jag ville inte på n å g o t sätt kritisera henne utan mer få fram att jag tycker det är trist när förutsättningarna runt om i världen är så olika.
[…]

Samtliga foton på de vi undersöker har vi publiceringstillstånd för.//Monas Universum

Den där sista meningen är lite intressant, som om faktumet att hon har publiceringstillstånd för bilder på de människor de undersöker skulle utgöra en förmildrande omständighet till hennes, minst sagt, klumpiga inlägg jag skrev om igår.
Det var ju knappast bilden som utgjorde det kränkande elementet i Monas inlägg, utan mer den ackompanjerande texten.

Men men…
Vi kör alla in foten eller fötterna i munnen ibland och det viktigaste är att man ber om ursäkt när man fått det grusigt mellan framtänderna.
Nu vänder vi ett kungligt blad och siktar framåt.

När ni läser det här så sitter jag för övrigt i tandläkarstolen och gör en rotfyllning på en kindtand, en behandling som krävde sju(!) bedövningssprutor för att kunna påbörjas igår.
I am a very sad panda right now och förväntar mig uppmuntrande tillrop, antingen här eller på Instagram när jag lämnar mottagningen.
It’s an order!!

Förra gången klagade Mona på hur det luktade hemma hos en familj och nu är den en kvinna som enligt Mona verkar se ut som sju svåra år eller liknande. Gammal som gatan verkar hon se ut enligt den här ödmjuka volontärarbetaren som jämför sitt eget botoxade utseende med där här kvinnans.
Mona har publicerat – vad som verkar vara – Synsams egna bild på kvinnan och kritiserar hennes utseende, men jag väljer att inte ta med den bilden då jag anser att det Mona gör är ytterst respektlöst, trots att kvinnan med största sannolikhet aldrig kommer få reda på vad Mona skrivit om henne.

Mona försöker få inlägget att låta som om det handlar om åldrande, men läsarna verkar inte riktigt hålla med ut kritiserar henne å det grövsta.
Med all rätt om du frågar mig. Vad är det här för jävla fasoner? Av en volontärarbetare!! Jag börjar så smått misstänka att Mona är det betydligt mer för sin egen skull än för att hjälpa människor. En gratissemester, en resa till värmen och lite plus på karmakontot i direkt anslutning till att ha fällts för grovt förtal kanske?
Hon verkar ju knappast vara där av medmänsklighet och kärlek i alla fall, det är en sak som är jävligt säkert i alla fall.