Dags att ändra nånting kanske?

My Martens:

myggan

För några dagar sedan skrev Myggan ett inlägg om allt hat hon får utstå – det är socanmälningar, hatmail, folk som försöker få henne sparkad och det ena med det fjärde och jag led verkligen med henne när jag läste det inlägget.

Men nu inser jag ju att det är minst tredje(!) gången hon skriver ett likadant inlägg. Det första kom den 15 juli och det andra precis en månad senare – den 15e augusti.
Och nu då, den 12e november.

Hade det här varit jag hade jag vägt för och nackdelar med att ha en närvaro på sociala medier mot varandra och förmodligen kommit fram till att det tar alldeles för mycket energi från mitt liv att fortsätta längs samma upptrampade stig och ändrat någonting.
Men det verkar Myggan inte göra utan hon stångar på som en pamplonsk tjur med noll konsekvensanalys för hon ska minsann synas på nätet.
Nej, inga troll ska egentligen få diktera vad man ska och inte ska göra men herregud, man måste ju också välja sina konflikter!

Nu är det tredje gången hon i princip skriver samma inlägg utan att inse att saker och ting förmodligen inte kommer ändra på sig om inte hon gör någon ändring. Det behöver inte vara att släcka ner och göra nattsvart på sociala medier men nånting behöver nog ändras. Vad är det man säger? Bara en dåre gör samma sak om och om igen och förväntar sig ett annat resultat. Eller ja, en dåre och Tjocka Hetsätarkatten eftersom han tror att det är matdags så fort någon kommer inom en radio av tio meter från hans matskål.

Är strålkastarljuset från att ”vara någon” på sociala medier viktigare än att slippa hatmail, socanmälningar och annat grisigt eller varför tror ni hon så envetet klöser sig fast? För att hon kan och för att ingen minsann ska tala om för henne vad hon ska göra?
Kanske..
Men man måste alltid fråga sig – kostar det mer än det smakar?

Vad borde hon göra?

My Martens:

Igår skrev jag ett inlägg där jag ställer mig bakom My i den här frågan efter hon berättat i ett inlägg att hon blivit anmäld till soc tillsammans med en massa andra mindre trevliga saker.

Det jag fick till mig imorse, det långa mail jag nu läst tre gånger. Det fick mig att bryta ihop. Jag grät, skakade och kände hur illamåendet kom. Avsändare ”anonym”.

Det sorgliga är, att jag känner igen ord, ordval och uttryck. För mig är inte länge denna avsändaren anonym. När någon av mina absolut närmaste förvandlades till en fiende. Förvandlades också vardagen till ett rent helvete. Det obehagliga är att 1-3 personer kan ha sån enorm makt, och kan lyckas få så många andra människor att gå med i samma drev.//My

Många lämnar kommentarer där de undrar varför My inte bara publicerar alla dessa bevis som hon menar att hon har i form av mail och liknande och jag undrar varför hon inte gör det.
Vad hade ni gjort?
Jag hade nog lagt upp det för att kunna rentvå mitt namn om så var fallet.

Så här skriver några av läsarna. Håller ni med?

Tycker du ska skriva ut sanningen. Enda sättet att få ett slut är att berätta din version. Annars kommer detta fortsätta o en fjäder blir en höns osv. Stackars dig. Skriv sanningen o strunta i om du sårar nån med den du är också sårad!//Kajsa

Håller med Kajsa… ut med mejl, listor och berätta din sanning. Dom skiter ju uppenbarligen i dig My så varför ska du skydda dom? Detta extrema hat som föddes ihop med att kontakten bröts med vissa människor kommer inte ta slut annars.//Caboom

Håller med!
Ut med sanningen så kan de inte snacka eller hota med en massa skit//Maja S

Jag tycker det är L I T E konstigt att du inte lägger ut de kommentarer du får med trakasserier och mobbning. Lägg ut mailen också om det är sådana du får./Tolv

Vad väntar du på? Berätta sanningen så du får ett slut på allt elände! Skönt ändå att du fortfarande kan vara vän med vissa som även umgås med dem som du inte gör längre. Stå på dig!!!//Anna

Här måste jag slå ett slag för My!

My Martens:

Jag skriver både gärna och kritiskt om Myggan eftersom jag tycker att hennes sätt att sköta sina reklamsamarbeten har mycket att önska i korrekthet och det kanske inte alltid uppskattas och kan ses som både elakt och utpekande – det står jag för.

Men jag blev faktiskt ledsen på riktigt när jag läste att någon gjort en orosanmälan till soc för att hon skulle missköta sin son!
Alltså, på riktigt!?!?!?
Det är att gå så LÅNGT över gränsen även för mig och då har jag högt till tak.
Bara för att jag tycker att My inte sköter sina blogg på korrekt sätt så betyder det inte att jag har någon som helst kritik att rikta mot henne som förälder.
Jag är helt övertygad om att hon är en fantastisk mamma som gör det bästa hon kan med de förutsättningar hon och sonen pappa har med distansen mellan dem.

Jag skrev ett liknande inlägg när någon hotade med att anmäla GabJossan till soc och jag gjorde det när Paula och Hugo anmäldes till samma instans.

Fucka inte med någons föräldraskap baserat på någonting ni läser på en blogg! Kritisera gärna författaren bakom bloggen men gå aldrig på barnen! ALDRIG!

Det My skriver om på sin blogg får hon stå för men i det här fallet backar jag henne till 100% och tycker att det är viktigt vidrigt att anmäla henne till socialen! Av två anledningar:

1. Hon verkar vara en bra mamma till sin son och jag har inte läst någonting på bloggen som skulle få mig att tycka annorlunda.
2. Missbruka inte socialens resurser på personliga vendettor när det finns barn som VERKLIGEN behöver deras hjälp.

Nej, i det här fallet står jag på Mys sida!
FY FAN FÖR ER SOM GÖR SÅNT HÄR!!