Det kommer bli bra. Jag kan vara stark & jag är stark.

Igår tog jag ett super jobbigt beslut. Ett moget dock vill jag hoppas.

Jag har försökt i ett år. Ändrat om personen, ändrat på mig själv, puttat bort människor , tagit in andra människor, skrattat, bråkat, älskat. Allt. Verkligen allt. Men ingenting blir bra. Det gör mig ont, mer ont en vad jag trodde att det skulle göra. Jag förstår inte hur två människor kan älska varandra men inte funka ihop i mina ögon. Det är nog jobbigast.
[…]

Jag har tagit mitt beslut & jag hoppas att den Nellie som ni fått se på det senaste är tillbaka snart igen. Nu har jag en viktig tävling som nästa uppdrag att fokusera på. Även en del annat. Nu är ingen med, framför eller bakom mig. Nu är det bara jag.

…………………………………………………………………………………………………….

Tack för era kommentarer både på Instagram & här. Har fått en del pm av tjejer som sitter i samma sits. Jag är nog inte så bra människa att prata med då jag aldrig lyckats hålla ett förhållande vid liv. Jag kanske är för ung, vill för mycket , har för hektiskt / jobbigt liv att dela med någon annan just nu som dessutom också är rätt ung. Kan inte svara på vad som händer. Men något händer med mig i ett förhållande & något händer med min partner. De flesta killar jag är med blir besatta, verkligen BESATTA.  //Nellie Berntsson HÄR och HÄR

Och med kille så menar jag varken en hingst eller valack utan en norrbagge med hjälm. (Än så länge har Nellie inte publicerat en enda bild på honom utan hjälm.)
Men det är tydligen slut med Kevin och Nellie publicerar alla sina reflektioner över förhållandet som var.
Hon låter som en My Martens in the making – nu är det dags för OMSTART!!!

När jag läser hos många influencers så slår det mig gång på gång, hur glad jag är att inte vara så här ung igen.
Den känslomässiga bergochdalbana jag gick igenom mellan typ 18-30 när jag skulle hitta mig själv – det drog ut lite på tiden pga av att en massa år gick åt till rehabilitering då allt stod i princip still – är jobbig. Jobbig men nödvändig, men jag skulle bara vilja ge Nellie en kram och tala om för henne att det mesta faller på plats så småningom om man bara tar hand om sig själv och fokuserar på den person man vill bli istället på vad andra vill att man ska vara.

Till och med jag blev klok, vis och trygg med åren och det trodde jag aldrig när det begav sig.
Så det KAN hända! 😉

Ibland undrar jag vad folk håller på med, asså verkligen. Vilken jäkla tråkig ton det är här, jag har verkligen två olika grupper. På min Instagram är det väldigt skönt & där kan jag för tillfället andas. Här känns det helt dystert och tråkigt. Förstår inte riktigt vad problemet är?

Följ mig gärna men ge mig inte ”råd” som ni kallar det , men för mig är ni taskiga. Man kallar inte en människa dum i huvudet, man kallar inte min familj ansvarslösa & man kallar inte mig skitunge. Ska jag ens behöva skriva det. Jag vet också att här är mina följare 50%mammor , vuxna kvinnor och det är NI som sitter och kommenterar såhär. JAG skäms och jag önska att jag hade kraft nog att leta upp en av er och visa för era barn hur ni sitter och skriver. Dom hade skämts det kan jag lova er. JAG hade skämts om det var min mamma som höll på sådär. Snacka om trötta, negativa & olyckliga. Hitta något i livet som gör dig glad istället. Jag ber er.

Jag föll av en häst & fick de skador som jag beskrev i mitt inlägg. Har dom skadorna också. Har utskriven stark medicin som jag slutat äta pgr av att dom gjorde så jag mådde sämre. Ska jag behöva ta kort på den som bevis för att bli trodd? Jag lägger mig inte ens på den nivån. //Nellie

När Nellie ena dagen fick åka ambulans efter av avramling och fick domen sprickor i revbenen och kraftig hjärnskakning, och nästa satt uppe på hästryggen igen bara dagar efter olyckan och planerade att debutera 140-hoppning om några veckor med sin häst, så var det många som reagerade på detta.

Hon anklagades för att ha överdrivit sina skador och vissa gick till och med så långt att de menade på att hon ljugit.
Nu svarar Nellie på detta på sin blogg och hon är allt annat än nöjd. Hon hotar med att ta till det kraftigaste vapnet i hela sitt artilleri – och nej, då menar jag inte hennes pappa.
Hon hotar med att stänga kommentarsfältet! *dun, dun, dun*

Ingen bloggare skulle på riktigt stänga av kommentarerna till sin blogg under en längre tid.
Det skulle vara dödsstöten itself för den bloggen tror jag…

Eller skulle ni fortsätta läsa bloggar även om det inte fanns något kommentarsfält?

Igår red jag för första gången efter olyckan. Jag vet att vi alla tycker olika om det. Vila bör man men det har jag ju också gjort. Läkaren poängterade många gånger att sprickor är individuellt hur snabbt det läker eller känns bättre. De finns ingen behandling & de finns ingen som kan säga till mig när jag är bra. Det avgör jag bäst själv.

Är otroligt svag i min högersida, det känns nästan som att jag vart gipsad i veckor & precis fått av det. Väldigt väldigt svag, förmodligen muskelärt pgr av smällen. Så jag ska försöka vila det nu under dagarna.
Idag gick jag över till att hoppa Tornado endast, mest för att se om jag klarar av det eller ej. Det gör inte ont i helhet men vissa rörelser i sadeln gör ont. Sa aj aj i vissa språng..

Är frustrerad för känslan att jag känner mig svag. Värsta jag vet verkligen. Var så stark innan smällen kom. Så det är tråkigt & påverkar mig mycket.

Tornado var super på träningen, hoppade som en gud. Ska debutera 1.40 på söndag med honom OM jag kan, får överväga under dagarna helt enkelt.//Nellie Berntsson

Förra veckan rapporterade Nellie om att hon tjongat i backen och fått rejäl hjärnskakning, sprickor i revbenen & blödningar i kroppen. Ambulans till sjukhus och hela paketet blev det för henne och utlåtandet från läkaren var inte så kul direkt.
Enligt hen kunde det ta allt från sex veckor upp till två månader för henne att återhämta sig, och trots det sitter hon redan på hästryggen igen och hoppar hinder. Om hon kan kommer hon dra iväg debutera en ny höjd till helgen – något som läsarna reagerar på.

Är hon dum som riskerar sin hälsa som gör eller eller har hon helt enkelt överdrivit sina skador i bloggen? Det är lite där läsarna står just nu. Någonstans ligger det en hund begraven…
Det huvudlösa i att hon drar iväg sina hästar mellan olika stall när det går allvarliga sjukdomar som stängt många stall orkar jag inte ens gå in på i det här inlägget. Det är SÅ oansvarigt när konsekvenserna är så pass allvarliga, även om hon sitter i Skåne och smittan mest drabbat hästar högre upp i Sverige. 

Eh, antar att jag gick in på det ändå. 🙂