Åh, så tråkigt som det är med alla dessa generiska barnkläder så som randiga Polarn o Pyretkläder.  Alla har likadana, och mängden barnkläder som förväxlas eller försvinner från landets alla förskolor varje år vågar jag inte ens spekulera kring.
Men no more! Haveristerna har nämligen tagit fram lite olika merch för att bredde urvalet en smula och ge föräldrar lite andra alternativ än de gamla vanliga.
Tappar du bort din unge inne på IKEA så är den busenkel att efterlysa i högtalarsystemet, och det i sig är något som man nästan inte kan sätta ett pris på.

Vi söker efter lilla Engla-Kringla som kommit bort från sin mamma. Engla-Kringla bär en tröja med texten ”horunge” och hennes mamma väntar vid doftljusen.

En fantastisk initiativ av de poddande Haveristerna så jag tog mig friheten att ta fram ytterligare ett par barnplagg till kollektionen med texter som gör det bärande barnet alltid går att identifiera.
Vilken skulle du helst klä din lilla guldklimp i?
Och nä, du får inte säga ”alla”! 😉

https://www.instagram.com/p/B6u_t8QArN5/

Alexander Pärleros påstår på Instagram att hans Frångångspodd haft 41 000 0000 lyssningar under 2019. 
Källan för den siffran skulle jag gärna vilja se, för just nu verkar det inte bättre än att han ”räknar” ungefär på samma sätt som sin stora husgud Isabella Löwengrip. 

Enligt Poddindex dit Bauer Media skickar poddens statistik har Framgångspoddens avsnitt för 2019 haft 28 209 912 lyssningar – en FANTASTISK siffra, men den är inga 41 000 000. Inte ens nära. Inte ens med den Löwengripska upprundningen når man siffran 41 000 000 under 2019 vilket är vad Alexander säger i sitt klipp på Instagram. ”Att man nått nordiskt rekord under det HÄR året”. 

Det här är Framgångspoddens statistik för 2019, men om Alexander Pärleros eller Bauer media har någon alternativ variant de vill komplettera med så får de gärna skicka den till mig på kontakt@bloggbevakning.se

Igår kväll, medan jag brottades med tejprullar, julpapper, presentsnören och THK (som ville äta upp varenda ett av dessa snören) så lyssnade jag på avsnitt 62 av Haveristernas podd som släpptes den 13 december.
I avsnittet diskuterar de sina ”branschkollegor” som driver podden ”Della Q” och saker som de sagt eller  publicerat om Haveristernas kvinnliga deltagare – Myra.

Hora.
Vid upprepade tillfällen har de kallat Myra för hora.
(De påstår även en massa andra saker, som att Myra skulle ha legat sig igenom hälften av alla Sveriges högerextrema k*kbärare, vilket också är ett extremt påstående men trots det så var det ändå användandet av ordet ”hora” som jag reagerade mest på.)

Hora.
Är det den mest raffinerade förolämpningen som deras vokabulär inbjuder till?
Att kalla tjejer för horor, är inte det sådant som elaka tjejklickar och prepubertala tonårsgrabbar utan fjun på pungen brukade syssla med i mellan och högstadiet med i brist på annat när ordförrådet var uttömt?
Jag har aldrig lyssnat på podden Della Q och vet praktiskt taget ingenting om dess medlemmar, men får av Google veta att åtminstone två av dem arbetar på Sveriges Radio.
Med andra ord – inga generellt aspuckade brudar alltså.
Så hur kommer det sig då att två av dessa vuxna kvinnor sitter och fnissar åt en tredje när hon twittrar ut meningen ”Dumma hora” för att en kvinna – också på Twitter – påstått att research inte riktigt är Della Q-tjejernas grej.’

Få saker signalerar ett argumentativt nederlag mer än att kalla en kvinna för ”hora” på sociala medier upprepade gånger. 
Eller jo, förlåt.
Det finns faktiskt en sak.
Få saker signalerar ett argumentativt nederlag mer än när en kvinna kallar en annan kvinna för ”hora” på sociala medier, upprepade gånger.

Jag inser att jag med det här inlägget öppnar upp för att själv bli kallad ”hora” eller någonting annat genomtänkt av denna, poddvärldens ”Cash me ousside, how bout dah-trio”.
Men trots att jag och min sambo varit tillsammans i dryga sex år så har han fortfarande inte swishat mig en enda gång för sex, så antingen är jag en gratis-hora, eller så ser han vår relativt nyinköpta hund som en delbetalning för all idkad älskog vi ägnat oss åt genom åren.

I Mia Skäringer och Anna Mannheimers senaste poddavsnitt pratar de om hur de ska gå till om de någonsin gör ballongdansen – ett löfte sedan tidigare. 
Efter lite snack fram och tillbaka om hur många ballonger de kan tänkas behöva så berättar Mia om vad hon sett killar göra, förutom den vedertagna ”helikoptern”. Hon växte ju trots allt upp i Värmland. 🙂
Eftersom det inte går att göra det hela rättvist i skrift så måste ni helt enkelt lyssna på deras poddavsnitt eller se klippet här under.
Helt jäkla underbart!

Men frågan kvarstår – har NÅGON hört talas om duvungen eller pelikanen?
Och om svaret är ja, har ni SETT dem?

[YouPlaySinglePlayer video=”1411,1847,294204″ ap mute yot ]