Våga vägra Frostlakan med Ellinor ”Pdotter” Löfgren

Ellinor ”Pdotter” Löfgren har en frågestund på Instastory där hon ber sina följare berätta om någonting de gjort, som de sagt att de aldrig skulle göra. 
Svaret hon får i ruta ett verkar orsaka lite av en känslostorm i henne, då hon verkar inse vad framtiden som småbarnsförälder riskerar att bära med sig i sitt sköte.

Bild 1:
Följaren: Köpa färgade möbler till sonens rum, nu har han en röd bilsäng med matchande byrå.
Ellinor: Satte i halsen!! Jag har sagt att jag aldrig i hela mitt liv kommer köpa såna påslakan med typ Frost eller Bilarna ni vet? Som finns på typ Jula. Betyder det att det kommer ske ändå? ÄÄÄÄJ!

Bild 2:
Bilden på några av dessa lakan.

Bild 3:
Ellinor: han kan få alla plastplingandeirriterandeskitgrejer han vill i så fall. Men inte ett sånt påslakan. Där går gränsen med vad jag psykiskt skulle mäkta med, hahahaha.
Omröstningen mellan ”Håller med” och ”Inte så farligt” glömde jag tyvärr bort att fota resultatet av.

Bild 4:
Följaren: Köpa plastleksaker/struntleksaker till dottern.
Ellinor: Eh, jag har också haft någon bild av att jag bara ska köpa trägrejer som han behöver använda sin fantasi med? Men look at vår lilla korg med leksaker som ungar som hälsar på leker med. Får dock stressutslag av alla leksaker som DÅNAR, blinkar, snurrar, har en miljon färg i plast osv. Varit så emot såna skitgrejer men antar att man hamnar där???

Trots att jag själv inte har några små människobarn så har jag ändå världens bästa presentförslag som ni kan köpa och ge till ett barn vars föräldrar kanske köpt just en sådan där högljudd, blinkande present till ditt barn. Som en liten men ack så oskyldig hämnd, if you so will. 😉

Jag köpte nämligen en tvål till bonusbarnens lillkusin i vintras, som spelar en snutt av ”Baby Shark-låten” varje gång man pumpar tvål. Eller egentligen, varje gång man kommer åt pumpen, vilket gör att barnet kan få den att spela heeeeeeeela dagarna, och som förälder kan man inte göra någonting åt saken för barnet älskar ju den och man kan ju inte ta ifrån barnet en älskad present, eller hur? ???

You’re welcome!

 

Stämmer det här verkligen, Samir Badran?

Livet i rampljuset höll på att förstöra allt för Samir Badran. Nu avråder han unga människor från att söka sig till kändisskapet. – Den skiten man får stå ut med, det finns inget positivt med att vara kändis alls, säger han.
Bildkälla: Aftonbladet

Samir Badran gör en intervju med Aftonbladet och beklagar sig över livet som offentlig person, och hur det inte finns någonting positivt alls med att vara kändis.
(Edit. Artikeln har nu uppdaterats med ett ändrat citat av Samir: ”Den skiten man får stå ut med, det finns inte mycket positivt med att vara kändis.”)
Bortsett från faktumet att man kan göra reklam för olika företag på exempelvis Instagram (där Samir för övrigt har 558 000 följare) och tjäna grova pengar?
Men kanske bortsett från DET, så finns det inget positivt alls med att vara kändis?
Var det kanske SÅ du menade, Samir?

Borde inte det vara steg ett i så fall?
Att sluta kommersialisera sina sociala medier som han tillskansat sig som kändis, om han nu tycker att kändisskapet är så vidrigt som han säger i intervjun och att det förstörde hans liv?
Just nu framstår det här bara som någon som både vill ha kakan och äta den, samtidigt som han plockar ett och annat russin ur den, medan han bestämmer sig för hur han egentligen ska ha det.

Sol, sommar och skojångest?

Bianca Ingrosso pratar om någonting intressant i sin senaste vlogg. (Ungefär 15.50 in)

Hur hon har en massa ångest, mer än hon upplevt på flera år, och undrar vad den beror på.
Jag skulle vilja sammanfatta den med orden ”sol, sommar och skojångest”. Alltså de förväntningar och krav som vi lägger på oss själva när sommaren och solen börjar nalkas, om hur vi måste ”fånga dagen” och verkligen passa på att LEVA när det är fint väder eftersom, innan vi vet ordet av, så är hösten här igen.

Jag kan verkligen känna igen mig i det, hur jag kan gå och längta efter sol, sommar och värme, men hur det samtidigt kan få mig att bara vilja ligga inne vissa dagar.
Kanske har jag sagt för mycket energi på att längta, att jag inte orkar njuta när det väl händer?
Det känns trots allt som att många kanske känner igen sig i det här?
Gör du?

Man ska sola, bada, ha picknick, AW, dricka vin men inte för mycket så man blir bakfull för då slösar man bort morgondagen (ni då), spela kubb, åka ut i skärgården, besöka varandras lantställen, ha världens bästa midsommar, dansa, äta gott men inte för ofta, shoppa nya sommarkläder, bära nya sommarkläder men inte hetsa, cykla runt stan, plantera i blomlådor, läsa böcker, ligga i en hängmatta men utan att missa någonting annat kul, resa till Mykonos, besöka Stockholmsveckorna i Visby och Båstad, vila men utan att missa någonting annat, sova länge men inte för länge för då kastar man bort dagen, ha dagfest, ha kvällsfest, ha efterfest, dygna men inte sova bort morgondagen för att helt enkelt carpa skiten ur varje dag innan det är försent och det helt plötsligt är september igen.
(NB: Några av ovan nämnda exempel är inte covidvänliga)

Jag är fan helt slut, bara av att ha skrivit det här inlägget. 
Är det höst snart?

Hur funktionellt är egentligen det här?

Just nu gör mängder av influencers reklam för aim’ns nya kollektion med träningskläder, och än så länge har jag inte sett en enda av dem faktiskt träna i – framförallt – ett par av byxorna ur kollektionen ”Boss babe”.
Jag kan inte låta bli att undra om anledningen är för att det inte går, eller i alla fall är jäkligt bökigt.
Byxorna har nämligen ett skärp, med ett enormt spänne och jag tänker att det mest borde vara, både i vägen och obekvämt.
Det ser mest ut som spännbandet man sätter runt resväskor för att de inte ska råka gå upp i bagagehanteringen. Det ska man alltså ha runt magen när man tränar…

Eller är detta träningskläder som man egentligen inte ska träna i utan bära som ”vanliga kläder”?
Det låter ungefär lika rimligt som den baddräkt som min mamma köpte för hundra år sedan, och som, enligt skötselrådet, inte fick bli blöt eftersom trycket då förstördes.
Företaget bakom den var kanske vara SÅ före sin tid och planerade för att den skulle bäras av någon med, det ej än uppfunna, yrket influencer på en beach club på Mykonos 2021? Där badar man väl ändå inte, utan ser mest snygg ut, på någon vit bädd med böljande tyger och med ett glas rosé i handen?

Vad tror ni inspirerat dessa ”träningstights”?
Jag gissar på det här.

Och för att knyta ihop säcken till gårdagens trendspaning.
Man ska alltså ha träningskläder OCH plastklackisar för att vara en tvättäkta flunsa.
Slut på meddelande.