Sommarlöften?

Bildkälla: Stella Pictures

🚲 Det första löftet, om att utforska våra nya kvarter på När, går bra.

📖 Läsningen går också bra. Jag är halvvägs igenom Anna Karenina och tar varje stund jag får till att läsa. Det går inte jättefort, men det går framåt.

📱 Att vara mindre i telefonen har gått riktigt illa. Jag måste skärpa mig! Kanske lägga den under en kudde och glömma bort den. Men jag älskar att titta på bilder, skapa mappar för rummen i nya huset och för trädgården. Spara ner recept och inspiration. Prata i dm med kompisar som ligger på stränder i Grekland och lapar sol. Kanske är det kört för mig och telefonen. Då får det väl vara så.

📷 Det sista löftet, att fota mer analogt, går bra. // Elsa Billgren

Elsa Billgren rabblar upp löftena hon gav sig själv inför sommaren och rannsakar sig själv och berättar hur det går.
Alla löften förutom det att vara mindre i telefonen verkar gå bra, men telefonlöftet är under all kritik.
Brukar ni ha löften? Ni vet, nyårslöften? Sommarlöften?

Jag har inte det, utan jobbar i så fall mer med ”mikrolöften” eller mer ”diffusa” och som inte går ut på att börja om nästa måndag eftersom man misslyckats med den här veckan – och det inte är mer än tisdag.
Att vara snäll mot mig själv – det är mitt enda löfte jag kan komma på, och än så länge går det ganska bra.
🙂

Rebecca Stellas nya klädmärke

Bild 1:”VILKET MATERIAL KOMMER KLÄDERNA VARA I? 🍒🍒🍒🍒🍒🍒🍒”

Svar:
”Liknande det jag hade tidigare: mitt favoritmaterial ”slinky”. Det lägger sig som smör på kroppen, supermjukt och stretchigt. Det är en spandex och polyester-blandning”

Bild 2: ”Är det endast tighta kläder som kommer finnas?”

Svar:
”Skiter björnen i skogen gmn”

Bild 3:”När kommer första kollektionen att lanseras?”

Svar:
”Om en månad 😇”

Rebecca Stella har startat upp klädmärket Clo-la, som till en början ser ut att enbart sälja klänningar. Om du varit med ett tag så minns du kanske att Rebecca tidigare haft ett klädmärke med liknande plagg, där materialvalen växlade mellan spandex och velour och som Paow gjorde reklam för. De såg ut så här:

Nu verkar spandexdmaterialet vara tillbaka, i kombination med polyester – någonting Rebecca vill kalla för ”slinky”, som jag i min tur vill kalla för att ”sminka en gris”. 
Kanske kommer Rebeccas gamla och Rebeccas nya klädkollektion skilja sig åt när mer information om, och bilder på plaggen lanseras om en dryg månad?

Inga priser har offentliggjorts än, inte heller vilka storlekar som klänningarna kommer i, men den som lever får se helt enkelt. 
Vad tycker ni om det ni ser än så länge?

Skenheliga Tiingelinn är i farten igen

Under ett av sina Instagraminlägg fick Tiingelinn den här kommentaren, som hon sedan dedikerade ett helt nytt inlägg. Jag har några små synpunkter på det hela, men först till Linns inlägg som ackompanjeras av – inte små cellos kanske – men nog av så många yttepyttesmå violiner som spelar på gnälligaste Örebromål.

1. Jag tror inte personen menade att Linn ser gravid ut, utan att kommentaren mer handlar om att Linn snabbt blivit gravid med sina tre senaste pojkvänner.
2. Linn skriver det här i sin kommentar: ”Vi kvinnor borde hylla varandra istället för att trycka ner! ”. Menar hon på samma vis som hon behandlade kvinnan som jag skrev om i det HÄR inlägget? Funkofobiskt och rent ut sagt för jävla fittigt? Nej du, Linn! Du kan inte komma viftandes med systerskapskortet bara för att det gynnar dig att vara ett offer. Nope.

Det Linn skriver i sitt inlägg håller jag absolut med om, men inte när de kommer från henne.
I hennes värld är hon nämligen både helgon och martyr – en oskyldig varelse i ett hav av avundsjuka. Och om någon råkar ifrågasätta henne, ja då kommer det ett långt inlägg om kvinnoförtryck, avund och ”att man inte ska trycka ner andra för att de lyser för starkt.”
Det gör mig spyfärdig.