Munhuggning på hög nivå hos Calle Schulman

Uj, uj, uj….
Jag vet inte vad som är värst?
Att de sitter på tok för nära varandra på lokal, att Alex visar fingret till kameran, Calle Schulmans munhuggande bland kommentarerna eller att Alex verkar ha någonting på sin tallrik som ser ut som en råbiff?
VI HAR UPPFUNNIT ELDEN!!!!

Råbiffen är helt klart värst.
Rå köttfärs? Jag tar Corona alla dagar i veckan före rå köttfärs.
Kalla mig osofistikerad om du vill, men ska jag äta köttfärs så kräver jag att den i alla fall har någonting som kan påminna om en stekyta. (eller ”ugnsyta” om vi snackar köttfärslimpa)
Men tillbaka till det huvudsakliga ämnet i inläggets kommentarer – Schulmanklanens middag på Sturehof.

Av Calles kommentarsfält att döma så tror jag inte det går att få över alla människor till en och samma ringhörna vad gäller krogbesök och social distansering.
Jag ser ingen annan lösning på problemet än att Anders Tegnell får ut och patrullera Stureplan med måttband och bötesblock.
Alla gäster som befinner sig för nära en annan gäst kommer bötfällas med antingen 5000 kr eller 5000 Instagramföljare.


Ge det över nästa helg (som är löning för övrigt) och problemet kommer vara löst.
You’re welcome!

Anna Book och mattorna

Uppdatering:

Det är ingen dom som finns på Flashback, utan ett stadfäst beslut som fattats i en förlikning.
Jag har även bett företaget om en kommentar och bett Anna kommentera de raderade inläggen om mattorna, om huruvida det rör just dessa mattor som då uppenbart skulle vara del av ett samarbete.
Annas tidigare inlägg om mattor handlade om helt andra produkter enligt henne och företaget har inte svarat.

 ”Stoppa Pressarna” publicerade igår en ”artikel” om Anna Book, ett lyxbråk, en matta och domstol där de hävdade att Anna Book ska ha vägrat betala för sina mattor och att saken avgjorts i rätten.
Eftersom ingen annan media tagit upp det här och ”Stoppa Pressarna” bör tas med lika mycket salt som behövs för ett helt skepp kommer lastat med tequila så tänkte jag att JAG lika gärna kan ta reda på vad som faktiskt stämmer i det som skrivits.
Ni är många som skickat mig tips om det här nämligen.

Så här säger Anna själv om det hela när jag pratar med henne:

Det handlar inte om någon dom som fallit utan mer att företaget godtagit mitt erbjudande om att dela 50/50 på kostnaderna.
Det var mitt erbjudande, redan för ett år sedan när det blev tydligt att vi inte skulle komma överens om det här samarbetet och det var mitt erbjudande nu när vi möttes för en förlikning.
Pengarna har redan betalats till företaget och jag är lika nöjd med mina mattor idag som då jag valde dem. // Anna

Även Anna Books advokat uttrycker det på liknande vis i ett sms till henne:

Parternas överenskommelse har nu stadfästs vilket gör den juridiskt bindande, men enligt Anna är pengarna redan inbetalade och saken ur världen.

Edit. Jag kan tillägga att jag mailat företaget för en kommentar och frågat Anna om vilka inlägg dessa mattor avser. Jag uppdaterar vid svar.
Kan vi gå tillbaka till att bråka om de/dem/dom nu? 😉

Ex-mannens överraskning till Hannah Graaf

Hade precis börjat på nedanvåningen och öppnat upp dörren för att få in frisk luft. Helt plötsligt ser jag Liv… och sen Vida.

Båda står i hallen och skrattar. Det var helt surrealistiskt. Fattade ingenting. Sen kom Peter.

Jag var som i chock. Det tog en stund innan jag fattade att det hände på riktigt.

Dom hade bilat från Spanien. Hundratals mil i flera dagar har dom kört för att överraska mig. // Hannah Graaf

Ja, det var en överraskning som heter duga av Hannahs ex-man. Att köra flera hundra mil och vara den enda chauffören, det är nog allt annat än enkelt…
Det är så fint att se, då inte alla skulle göra en sådan sak för sitt ex.
De verkar ha bra ex-relationer, de där Graaf-systrarna, vilket måste vara GULD för barnen!
10 dagar ska systrarna stanna i Sverige innan de beger sig tillbaka till Spanien där de får de krävda, två veckorna av karantän som behövs innan skolan börjar igen.

Vad är den största och/eller bästa överraskningen ni varit med om?
(Att ge eller att få)
Min bästa kompis reste över halva jorden för att överraska mig när jag fyllde 21, och jag anade INGENTING!
Det glömmer jag aldrig!!! <3

Hannah läsare är mer än gråtmilda under hennes inlägg. 😉

Jakten på content slutar aldrig

Bildkälla:

Corona karantän vecka 5!

Hej på er, en kort uppdatering ifrån oss ❤️
På stappliga ben har vi tagit oss ut på en kortare promenad ?? Vi har andats FRISK luft ? Han blir snabbt andfådd, och orkar inte mycket. Men att bara få vara ute en liiiiten stund gjorde honom gott ❤️BSåhär utanför stan kan man gå ut utan att träffa en enda människa ?? – SKÖNT!!!

Igårkväll hämtade Jonas oss, så vi är hos honom i Täby. Skönt med miljöombyte , och avlastning av annan vuxen…. Både jag, Lilleman och katterna är här. Ludvigs feber kommer och går ?// My Martens

My Martens fortsätter exponera sin sjuka son i både anekdoter och med bilder.
Personligen har jag ingen som helst förståelse för behovet att publicera bilder på ett utslaget barn på en brits, inne på akuten, oavsett om barnets ansikte är dolt eller inte.
Det är som att det inte finns en enda situation i livet, privat nog för att inte bli content. Varför tar man annars en selfie på sig själv med det sjuka barnet i bakgrunden?
Det är väl klart att den är tagen för att illustrera ett blogginlägg, varför skulle man annars ta en sådan bild?

Det är nog det jag tycker är värst med hela situationen – och det gäller inte bara My utan väldigt många influencer-föräldrar – att oavsett vad som händer så verkar det alltid finnas en liten del av hjärnan som omedelbart läser av hur content-vänligt det inträffade är. 
Att ingenting klarar sig undan den genomlysningen.
”Det här måste jag fota eller filma så att jag kan publicera det på sociala medier sen”…

Så här gick en del av diskussionen i kommentarsfältet under inlägget. 
Jag håller med Åsa, men det kommer nog inte som en överraskning för någon tänker jag…

Hur tänker ni kring det här?