Efter att ha läst Paulas inlägg om Mollys studsmatta så undrar jag lite hur tusan det går till..

Ring ring..
– Trampolinspecialisten, kan jag hjälpa till?
– Ja, hej… Hugo heter jag och jag och min fru Paula….vi är kända bloggare och nu är det så att vår dotter fyller tre år och önskar sig en studsmatta..
– Ehh..jaha?
– Så vi undrar om vi skulle kunna få en av er gratis mot att vi skriver om er…och så vill vi gärna ha lite pengar också eftersom att vi har stora bloggar så bara en studsmatta räcker tyvärr inte som ersättning då vi har stora bloggar(!) Stora bloggar!..
– Jo men självklart..det låter rimligt! Vi kommer hem och monterar den åt er också..

Hur? Vem? Vart?
När det gäller presenter och liknande så är det ju högst osannolikt att företag lyckas pricka in exakt det ungen vill ha i present utan det måste väl vara så att bloggaren själv kontaktar företaget – den nya tidens tiggarbrev – eller?
Eller ville Molly egentligen inte ha en studsmatta men det verkade som en bra present när Hugo och Paula kontaktades av företaget. Kanske slå två flugor i en smäll? En kul present OCH kosing till mamma och pappa.

Vad tror ni?

Kritiken lät som sagt inte vänta på sig efter Hugo lagt upp bilder från Mollys treårskalas – mer om det HÄR – och han svarade med ett inlägg som han sedan raderat.
Tror ni det är Paula som satt stopp för hans försvarstal?
Jag hade nog bara väntat ut stormen och sen gått vidare som ingenting..

Jag tycker också att kalasets proportioner var helg galna men det var i slutänden bara ett barnkalas – inte Hugo som kör Molly på kuddar i bilen eller rider främmande hästar i hagen som ett kul upptåg.
You live and you learn.

Det som ser bra ut på papper kanske inte blir så bra som slutresultat men hey, det vet man ju inte förrän efteråt och förhoppningsvis har de med sig den här erfarenheten när det är dags för Leonore att ha kalas.
Bjud in kanske vara 50 gäster och ha prinsessa ELLER ponny? 😉