Kommentarerna om Paris Hilton bebis är…

Paris Hilton har delat bilder på sin son Phoenix för sina 25 miljoner följare, och kommentarerna är allt annat än snälla. 
De går på bebisens utseende hårt och vissa beskyller Paris för att ha orsakat vad det nu är man tror sig veta att bebisen ”har”, genom att ha misskött sin graviditet.
FYI: Hon använde sig av en surrogat och bar inte barnet själv.
Det påståendet är ungefär lika rimlitg som det att jag ”ärvde min pappas alkoholism i bröstmjölken” vilket kommer från min Flashbacktråd. 😉

Folk alltså…?‍♀️

Hur kan man utseende-mobba en bebis?
Och hur kan man gömma det bakom ”goda intentioner”?
Som att Paris Hilton inte har tillgång till all form av kvalificerad vård som hennes bebis någonsin kommer behöva?

Happenings på Instagram

Exponeringsexperterna när det kommer till de egna familjerna – @pappapappadotter och Melinda Jacobs – meddelar att deras podd gått i graven.
Jag närde en stillsam förhoppning om att i alla fall en av flera anledningar skulle vara för att minska exponeringen av familjernas barn, men icke.

Vi har älskat att spela in varje avsnitt även om vissa ämnen varit tunga. Men sanningen är den att tiden inte räcker till just nu och vi behöver göra plats för andra projekt tillsammans.

Moa Magdalena (fd Moa Murderess) har tidigare meddelat att hon varit tvungen att starta ett nytt Instagramkonto efter att ha förpassat det tidigare smeknamnet ”Moa Murderess” till det förgångna, men nu plötsligt har Instagram låtit henne byta namn på kontot med 213 000 följare så det är där man primärt kommer hitta henne nu. Tydligen kan man inte byta namn hur som helst på konton om man är en verifierad användare.

Strange, men nu vet ni det!

Malin Wollin om döden och sociala medier

När du är död så har det värsta redan hänt, du har all tid i världen på dig att göra ingenting. Men de som blir kvar, de som ska utforma din dödsannons, de som ska spekulera i vad du dog av och bryter sociala koder för att ta reda på det: de har makten att göra din död lite fulare, lite mindre värdig. Det vill du väl inte?
Jag vet att ingen döing blir kvar och tvingas lyssna på det som händer efteråt. Men jag far illa i förtid. Över det som sägas ska.
 Får man dö ifred? Kan en sista önskan vara att ingen säger något och att ingen skriver om saken på Facebook?
 Och ingen får förresten röra mina saker, ingen får gå igenom min telefon. // Malin Wollin

Malin Wollin har skrivit en krönika i Aftonbladet om hur hon inte vill att man rotar i, diskuterar eller spekulerar på sociala medier när hon dör. Hon vill inte att någon går igenom hennes telefon, och hittar saker som kan svärta ner minnet av henne, och tro mig när jag säger att vi alla har saker vi inte vill ska komma fram i ljuset på våra telefoner eller andra skärmförsedda hjälpmedel.

Jag tänker att man säkerligen har både en och två saker hemma som man heller inte vill att någon ska rota i eller gå igenom efter man dött, så hur löser man det? 
Ska man ”dödstäda” en gång i veckan eller ha en behållare som man förvarar alla dessa ”hemliga” sakeri, med en skylt om att ”i händelse av min bortgång, spräng den här i luften”?