Efter ett tungt pass på gymmet eller en ovan löprunda kan det plötsligt bli svårt att gå i trappor eller sätta sig i soffan. Fenomenet kallas träningsvärk – men vad är det egentligen som händer i kroppen?
Varför får vi träningsvärk?
Träningsvärk är fortfarande inte helt kartlagt inom forskningen. Marcus Moberg, prefekt vid Gymnastik- och idrottshögskolan, menar att smärta är svårt att mäta eftersom den upplevs olika av olika personer.
Klicka här för att följa oss på Google– Träningsvärk är ett svårstuderat område, säger han till DN.
Den mest accepterade teorin är att träningsvärken hänger ihop med mycket små skador i muskelfibrerna. De uppstår framför allt vid så kallade excentriska rörelser, när muskeln bromsar samtidigt som den förlängs. Det kan till exempel ske när man springer nedför en backe eller sänker vikten i en knäböj.
Det är dock inte själva muskelskadan som gör ont. Muskler har inga smärtreceptorer. I stället är det en inflammationsprocess som startar runt muskeln och påverkar bindväven, vilket leder till svullnad och smärta.
Smärta som status på gymmet
Många som tränar tolkar träningsvärk som något positivt. I intervjuer med motionärer har forskaren Pelle Pelters sett att ömhet ofta ses som ett tecken på att träningen varit effektiv.
– De flesta tolkar träningsvärken som att den betyder att muskeln byggs upp, säger han till DN.
I gymkulturen skiljer man ofta mellan ”bra” och ”dålig” smärta. Skador och överbelastning hör till den dåliga sorten, medan mjölksyra och träningsvärk ofta uppfattas som något eftersträvansvärt – något som inte helt stämmer, enligt Marcus Moberg.
Ger träningsvärk bättre resultat?
Att muskler blir starkare handlar framför allt om regelbunden belastning över tid – inte om hur ont det gör efter ett enskilt pass.
– Du kan alltså få lika bra effekt av din träning även utan att ha fått träningsvärk, säger Moberg.
Faktum är att kraftig träningsvärk kan försämra träningen, eftersom smärtan gör det svårare att träna ordentligt de följande dagarna.
Så slipper du onödig värk
Träningsvärk uppstår oftast när kroppen utsätts för nya rörelser eller ovan belastning. Genom att öka intensiteten gradvis kan man minska risken. Aktiv återhämtning, som promenader eller lätt cykling, kan hjälpa.
