Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

10 000 timmar räcker inte till för att fängsla mig i två timmar

- 04/04/2014, 15:03

Peter Magnusson är tillbaka i ännu en feelgood-film som blandar humor med djupa livsfrågor. Filmen söker mätta allt från fotbollsnördar, politiskt aktiva, folk med medelålderskris, till oss som bara vill mysa en och en halv timme med Peter Magnusson.

10 000 är antalet timmar du behöver lägga ned på valfri aktivitet för att uppnå någon grad av professionalism. Det är detta livsmotto Eric (spelad av Peter Magnusson) följer när han bestämmer sig för att bli fotbollsproffs. 

Vi känner igen Magnussons typiska karaktärer

Om man, liksom Eric, vann 25 000 kronor i månaden i 5 år genom att skrapa en lott, finns det mycket man skulle prioritera; betala av villalånet, skaffa barn eller dränera villan, som Erics fru Emma (Karin Lithman) föreslår. Men Eric väljer att gå den lite mer avvikande vägen som innebär att, via en uppsägning på jobbet i form av avklippning av chefens slips, lägga 10 000 timmar på fotbollsplanen. 

I en och en halv timme blir vi matade med humor á la Peter Magnusson, men denna gången är det faktiskt någon annan som står för både manus och regi, nämligen Joachim Hedén. Magnussons typiska karaktärer har på något vis letat sig in där ändå. Har du sett någon av hans tidigare filmer känner du dem redan; vi har den förvirrade, småblyge mannen mitt i medelålderskrisen, en drivande, här politiskt engagerad, fru, en fuldansande kompis med ett konstant leende på läpparna och en ung oskyldig tjej som ska lära Magnusson att leva.

Özz Nûjen spelar sidekick

Vi ser Özz Nûjen som Erics ständigt leende sidekick och manager. Özz Nûjen är förvisso en mycket rolig stå upp-komiker, men han lyckas inte överföra sin komiska tajming till filmduken, där hans försök till humor endast slutar i ett par tveksamma skratt från något hörn i biosalongen.

Även om jag kan låta lite hård så kan jag inte låta bli att gotta ner mig i biofåtöljen och småle. Det finns humoristiska element som går fram bra mycket bättre än Nûjens scener. Jag syftar framför allt på Magnusson. Man kan inte annat än att tycka om Eric när han försynt berättar för sin fru, vars politiska ståndpunkt är att det är en skyldighet för alla att arbeta, att han faktiskt inte tycker att det är så roligt att jobba.

"En spretig men stundtals mysig film"
 
Så brist på humor är kanske inte den här filmens största problem egentligen. Det är filmens ton som gör mig osäker. Det är en härlig feelgood-rulle som samtidigt försöker få oss att ta Erics äktenskapliga problem på allvar. Seriösa frågor om hur man praktiserar delad ekonomi blandas med scener där fotbollar som bryter folks näsor ska fungera som humor. Dessutom lägger man till politiska åsikter som Emma får leverera och det blir en röra som försöker vara så mycket att den inte blir någonting alls.

En spretig, men stundtals mysig film som lockar fram, om inte skratt, så åtminstone leenden. 

Skriven av: Fanny Jähnke för filmtipset.se

Betyg: 

Se trailern här: